pedagogiskt perspektiv Meningsfulla aktiviteter och kommunikation Språkets funktion och utveckling Människan söker efter mening

Transkript

1 Meningsfulla aktiviteter och kommunikation pedagogiskt perspektiv Kommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor Sker hela tiden På olika sätt Förmedling av känslor, avsikter, kunskap. Språkets funktion och utveckling Den första formen av samspel med ett barn bygger på interaffektivitet delade känslor. Den grundläggande funktionen hos språket är att uttrycka känslor. Känslor Avsikter Kunskaper. Omgivningens respons på det barnet gör och uppmärksammar är avgörande för språkutvecklingen. Människan söker efter mening Vi söker intentionen/avsikten bakom alla handlingar. Vi kan föreställa oss olika vägar att nå mål, vilket leder till valmöjlighet samt förmåga att planera för framtiden. Att förstå är att se mönster. Mönster-Begrepp-Språk. Språk utvecklas i ett samspel med andra. Det mänskliga minnet är gjort för meningsfulla sammanhang. 1

2 Hjärnan kan se det ögat inte uppfa3ar Förest lln ngs f rm ga är 3 k nna f lla i mell nr mm n o h se m d hj rnan v d ög t int k n up f 3a Peter Vermeulen, PhD Centre for Concrete Communica@on Gent, Belgium Förspråkligt stadium Förstår att människor handlar utifrån intentioner tittar i ansiktet för att avläsa intentionen Har joint attention kan dela upplevelse pekar/ riktar och skiftar uppmärksamhet, stämmer av känslor/upplevelser Har objektkonstans vet att saker finns även om man inte ser dem tittutlek, kan förutse och förvänta sig saker Lekutvecklingsnivåer Sensomotorisk lek (0-8 mån) - enkel undersökande lek, föremålen ger sensationer/ upplevelser Organiserande lek (6-9 mån) - leksaker ordnas och sorteras, imitation utan förståelse av syfte Funktionell lek (9-12 mån) leksaker används utifrån deras funktion, imitation av andras handlingar Låtsaslek (från ca 18 mån) barnet kan föreställa sig annat än det konkreta Delad uppmärksamhet svårt men grundläggande Att förstå pekning och peka för att visa. Att förstå att om jag gör något, riktat mot dig, så kommer jag att påverka dig att göra något. Att förstå att någon annan kan uppleva samma sak som jag, om jag uppmärksammar honom/ henne på det. Att man kan avläsa känslor och intentioner i ansiktet hos personer. Svåra situa@oner för personer med NPF Starten/slutet av dagen Samlingen/gruppak@viteter Rasterna/fri@den Förfly3ningar A3 vänta A3 välja/eget planerat arbete Ute/Inne Hygien/klädsitua@oner Matsitua@onen Meningsfulla aktiviteter Att fylla tiden med aktiviteter som är meningsfulla, begripliga, användbara Grundläggande områden Kommunikation Att förstå andras kommunikation och att kunna kommunicera själv 2

3 Vad kan jag göra? Skapa meningsfulla aktiviteter som personen kan delta aktivt i Skapa balans i tillvaron Få till en fungerande kommunikation Vilka faktorer underlättar förmågan att fylla tiden med meningsfulla aktiviteter? Erfarenheter av aktiviteter Färdigheter att klara av aktiviteter Föreställningsförmåga Förmåga att välja Kommunikativa färdigheter Sociala färdigheter Aktivitetens syfte/ funktion? Stimulans - aktiverande Vila - avkoppling - stressreducerande Självständig - vara ifred Social - med andra Intresse - nöje - fascination Självständig sysselsättning Enklare med material/aktiviteter som har givet slut/given funktion än de som har öppet slut och varierad funktion. Sysselsättning på egen hand Balans av aktiviteter Intresse Färdigheter Förorganiserat material Organiserad miljö Visualiserad ordning av aktiviteter Planerade Spontana/naturliga Nya Välkända Svåra Lätta På egen hand Med andra Motiverande Måsten Rörelse - Stilla 3

4 Relativt lätt Strukturerad aktivitet Förutsägbara roller Lite material Var sin uppsättning Få personer Lite krav på förståelse av språk Lite krav på kommunikativa initiativ Sociala aktiviteter Relativt svårt Ostrukturerad aktivitet Oförutsägbara roller Mycket material Dela, turas om Många personer Stora krav på verbal förståelse Stora krav på kommunikativa initiativ Dagsplanering Visuella Visuella hjälpmedel Stö3a personerna i svåra situa@oner Teamwork! Gemensamt synsä3, delat ansvar Ha koll på triggersitua@oner Ha koll på triggerpersoner Ha koll Håll nere affektnivån Avled Förebygg! Hur pratar vi? Här jobbar de med TEACCH-lådorna Han har en PECS-pärm Vi TEACCHar, PECSar Han checkar in, har incheckning Schemat tar honom till aktiviteten Bilden för honom Han har bilder Han får sitt transportkort Vad menar vi? Här sysselsätter de sig med eget arbete/ självständiga uppgifter? Vi visualiserar information/ger information på ett konkret sätt? Han får information via bilder, han förstår vad som ska hända/vad han ska göra? Han kan jämföra/matcha bilderna så att han ser att det var till denna plats han skulle gå? Han har en kommunikationspärm? Vi försöker skapa situationer som lockar honom att ta initiativ till/starta kommunikation? Kommunikationssvårigheter vid autism Förstår inget missuppfattar Talar inte talar mycket ekotalar Språket används inte kommunikativt Tar sällan initiativ till kommunikation Vissa begrepp särskilt svåra Specifik betydelse av ord Svårt förstå det outtalade Bokstavlig tolkning 4

5 Kommunikation - Autism Kommunikativa svårigheter som kan innebära: Inget/starkt nedsatt förmåga att förstå och använda sig av talat språk. Grundläggande svårigheter med att förstå vitsen med kommunikation. Antaganden: Alla människor påverkas av känslor/ affekter. Beteendeproblem starkt samband med kommunikationssvårigheter. Vi bör därför: Använda annan kommunikation än det talade språket som komplement. Jobba med kommunikationsgrunderna; delad uppmärksamhet, delat intresse, delad glädje, imitation. Vara medveten om våra känslotillstånd, ha en låg känslointensitet. Tolka beteendeproblem som kommunikation. Information via schema styr personen ger personen information går inte att ändra på visar verkligheten oflexibelt ger ökad flexibilitet behövs inget schema - rutinbunden personal? förstår ändå självständighet? Intresse är grunden för lärande vad väcker intresse? Perceptuell upplevelse det som känns, låter, syns, luktar, smakar Meningsfullhet, förutsägbarhet och hanterbarhet det man minns, förstår sig på och kan påverka Förändringar Det andra gör något med Att göra lika som andra Skapa (lek)rutiner där du följer personens intresse och initiativ, går in i det personen gör, och gör dig delaktig i aktiviteten. Använd svåra men roliga leksaker där du behöver hjälpa till att få igång det roliga, ex. ballonger, såpbubblor, uppdragbara leksaker, snurror. Lägg till roliga ljud, rörelser, händelsesekvenser. Var förråd, gömställe, medarbetare, hinder och härmapa. People toys och people games More than words av Fern Sussman Aktiviteter där man behövs för att aktiviteten ska bli kul. Påbörja lekritual pausa, invänta initiativ fortsätt. Det är oftast inte bilderna som får kommunikation att äga rum, utan att man ser/hör/upplever något lustfyllt/intressant! Spontan kommunikation Kommunikation från personen Initiativ/start inte svar Att kunna själv när man vill/ behöver förmedla något 5

6 Viktiga kommunikativa färdigheter Att kunna förmedla: mer, oj, wow, titta! Att kunna förmedla vad man vill ha/vill göra Se över utformningen av dagens aktiviteter lockar de till kommunikation? Att kunna be om hjälp Att kunna förmedla jag vill inte/ färdig/ sluta Att kunna svara ja/nej Att locka till spontan kommunikation Kartlägg varje perceptuellt område (syn, hörsel, beröring, rörelse, smak, lukt). Hitta/skapa naturliga, lustfyllda situationer i vardagen. Locka inte kräva! Nu har vi satt upp sakerna på hyllor så nu måste han be om dem om han vill ha dem! Kul? Kommunikation med bilder Individuellt utformat hjälpmedel Använd vilka bilder som helst Blanda gärna olika typer av bilder Tänk maximala kontraster vid behov Text på bilden vad den föreställer Fallgropar att undvika vid arbete med spontan kommunikation enligt PECS Att tala eller inte tala? Det naturliga blir för tekniskt Det spontana blir för planerat Det generella blir det ensidiga Det lustfyllda blir krävande Tala I en aktivitet för att dela upplevelse För att bekräfta/sätta ord på en upplevelse/ erfarenhet/känsla I en tal eller språkövningssituation Men ställ inte frågor - använd ifyllnadsstrategi! Tala inte När personen själv försöker förstå vad han/ hon ska göra För att korrigera eller förklara missförstånd eller reda ut svåra situationer När du märker att personen är stressad eller orolig 6

7 Skapa en begriplig och kommunikativt lockande miljö Ge korta, enkla instruktioner verbalt. Använd röst, kroppsspråk och AKK. Skapa en kommunikativt lockande miljö. Förvänta, invänta och tillåt initiativ. Lyssna på protester. Tolka problembeteende som kommunikation. För en visuell dialog Miljö faktorer som gynnar kommunikation Närhet till andra Material/saker som lockar till aktivitet Enkelt material Tillåtande atmosfär Observanta, förutseende och samtidigt inväntande personer i omgivningen Fungerande stöd förutsä3er: Kunskap förståelse Empa@ självinsikt Nyfikenhet intresse Fantasi krea@va lösningar Samarbete ödmjukhet Sammanfattning Ge korta, enkla instruktioner verbalt. Använd röst, kroppsspråk och AKK. Ge information konkret (visa föremål, bilder). Använd kommunikationsstöd (tecken, bildpärmar, kartor, text, pratapparater). Uppmuntra all slags kommunikation: rörelser, ljud, blick, handlingar. Få till positiva delade upplevelser med personen genom rörelselekar, begripligt material och intressanta perceptuella upplevelser. Gör miljön tydlig och intressant. För en visuell dialog Använd hjälpmedel för tid. Erbjud leksaker som har tydlig funktion och tydligt slut. Fortsättning Förvänta, invänta och tillåt initiativ. Lyssna på protester. Tolka problembeteende som kommunikation. Var medveten om att känslor smittar använd den kunskapen. Utgå från personens utvecklingsnivå och intressen. Balansera aktiviteterna under dagen. Få in stimulans och stöd i personens naturliga vardagsmiljö. Glädje Ökar välbefinnandet, ger avspänning, aktiverar hjärnan samt ökar kreativiteten. Det är viktigt att kunna skratta åt sina misstag, samtidigt som man lära sig av dem. Skratt smittar! 7

8 Referenser Aspeflo om Autism, Pavus, 2010 Mamma, är det där ett djur eller en människa?, Hilde de Clercq, HLS Förlag, 2005 Problemskapande beteende, Heijlskov, Studentlitteratur, 2009 Autism och lek, Beyer och Gammeltoft, Liber, 1998 Se mig, hör mig, förstå mig!, Winlund m.fl, ala, 2004 Explosiva barn, Greene, Cura, 2003 Det ska va gott att leva, film, Aspeflo, RFA, 2009 Do-Watch-Listen-Say, Quill, P. Brookes publ., 2000 Boendestödboken, Sjölund & Bejerot, RFA,