!"##$%&'#()*!+,-!$.%/)*!/0-!./1'2/3#1-.-.2'/0'#''.2'./
|
|
- Åsa Jansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 !"$%&'()*!+,-!$.%/)*!/0-!./1'/31-.-.'/0'''.'./!"$%%&'()*+,-+.-&/0-+1''"')-+&"(/34%-0'561&30"133%7'4.)('((&/("133%7' 8'"-&-&/()('((&/(&6""(+$%-''9+'31''--''9*+0+-/("%(&.1:&-/3$146-&/('-6';<''.-&/0-+1''1+%&'((''$-0=/('1+(&-)308'&*/$1&/%7.(';>('9%&&30%$%$?736?0(&4.$% B <''9?3%&-8'"-&-&/()('((&/(&9*+3'?//-3"(&9+"-$8'$(460%&739*+3(&%&7%&" "+?/(&-90(C%)%0%'('D-&:-33&%&739*+"? '+-'%&3'0(+-&34.:+)0("0*3&%&7; B <''9?"1&&%36+B9*+10/ (5:+-6'%6(+%&":3E6%-'+%5016-+(5.-&/0(/-+(=-00-B-'' 9*+3'?-''8'"-&-&/()('((&/(&1+0%6-"E46('(&9+"-$8'$(460%&739*+3(&%&73" 9*+3(&%&7-+%&"013&%&7536+%$&%&74.+16&%&74.9*+',1&-+3-""-"(/61& *+.?00&%&7331''3"/(33--&/+-67&%'%$-9*+3(&%&7-+; B <''%&'()0%"%339*+3'?//-4."'$(+6-&/()0%6-00-/(8::93'+-/(5)+'361"/-5 "-&%:80-'%$-58::"1+63-".('33*6-&/(5.'-&/(57+1&3'(3'-&/((00(+"'%$(+-/(; B <''9?"1&&%36+-''9*+3'?-''8'"-&-&/()('((&/(&36(+3"3$-+:?3:(4%9%6-0*3'- :+)0("B01C013&%&75'%/$%//-'+DFG5'-&/)+3'&%&75$-0-$601/(+53-"3:(0"(/3E36&4. 3?$%/-+(B4.-''/(33-0*3'-:+)0("$-&0%7'$%31+%-00+-.*73'-7+-/9*+8'317)-+-4. /1+9*+6-&0*3-3%9*+()E77-&/(3E9'(; B <''9?"1&&%36+-''9*+3'?-''/(':+%"1+-"?0('9*+%&'(+$(&'%&1+-''%3-"-+)('(0*3-/(33- :+)0(":?31''3"1++(-0%3'%36-4.*"3(3%/%7''%009+(/3'100-&/(4.3"7*+-''/(%&'( 01&7+(9+-" '"-&-&/()('((&/(&; B <''9?$8C&-H "+-'(+I-''9*+3'?-'''%"(B8'56$-+3%''&%&75-$3'1&7&%&75+(0(7(+%&7 4.%30(+%&7%&'(0*3(+:+)0("(00(+J '1+3/-&-&/(J8'-&7-&36-9'-9*+$1++-+/('.(0-; B <''9?$8C&--''$-+-7(&8%&'%&'+(33(+-/(-$/(+-3-&7(017(&.('(+(00(+:(+3:(6'%$4.-''3( /(33--&7(017(&.('(+4.:(+3:(6'%$3"0(7%'%"-5$%6'%7-4.$1+/--''60-+7*+-4.0E33&- :?; B <''9?.-$8C&-%3%&-0%$3"%&'('-+'%009E3%36-?'71+/(+4.3".-+68&36-:" &&%7-%-&/+-31''-''0*3-:+)0("; B <''9?.-$8C&-3"5.(00+(1&-''%&3%3'(+-:?-''-86'+%'('(+)0%&'36-0E/-359*+3'?+-'' 3-"-+)('3%&+%6'-/:+)0("0*3&%&71+$-/3"9*+)(+(/(+)-+&9*+/(6+-$/(6""(+-'' "*'-%/(&$(+60%7-$1+0/(&; B <''9?$8C&--''9*+3'?-''/('1+9-+0%7'-'')0%&'0E/--86'+%'('(+4.-''0%$('%/(&$(+60%7- $1+0/(&6+1$(+9*+"?7--''8''+E46-(7&--&7(017(&.('(+50E33&-:?-&/+-3-&7(017(&.('(+ 4.-+)('-%+%6'&%&7"'*"3(3%/%7''%009+(/3'100-&/(0*3&%&7-+;
2 !""""$%&'()'*+,,-%,'./-00"'+%1'%"(031'45(60$"'7!*.48''' 79::;<:=<:>8' Barnets namn Datum LAGGING SKILLS (Bristande förmågor) Svårighet att hantera övergångar, att byta från en tankebana eller uppgift till en annan (byta kognitivt spår) Svårighet att göra saker i en logisk sekvens eller bestämd ordning Svårighet att vara uthållig i krävande eller tråkiga uppgifter Bristande känsla för tid Svårighet att tänka på flera saker eller idéer samtidigt Svårighet att vara fokuserad i målinriktad problemlösning Svårighet att föreställa sig tänkbara resultat eller konsekvenser av sina handlingar (impulsivitet) Svårighet att föreställa sig flera olika lösningar på ett problem Svårighet att uttrycka problem, behov eller tankar i ord Svårighet att förstå det som sägs Svårighet att tänka klart och inte styras av sina känslor i samband med frustration Kronisk irritabilitet och/eller oro som på ett betydande sätt hindrar förmågan till problemlösning Svårighet att se nyanser/konkret, bokstavligt svart-vitt tänkande Svårighet att avvika från regler, rutiner och ursprungliga planer Svårighet att hantera oförutsägbarhet, tvetydighet, osäkerhet och nyheter Svårighet att byta från en ursprunglig tanke eller lösning till en annan/svårighet att anpassa sig till ändrade planer eller nya regler Svårighet att se de tecken i en situation som tyder på att en handlingsplan behöver ändras Oflexibla, felaktiga tolkningar eller förutfattade meningar (säger till exempel: alla är ute efter mig, ingen tycker om mig, du skyller alltid på mig, det är inte rättvist, jag är dum, det går aldrig bra för mig) Svårighet att uppmärksamma eller tolka sociala signaler på rätt sätt/svårt att uppfatta sociala nyanser Svårighet att påbörja samtal, ta sig in i grupper, få kontakt med människor eller har andra grundläggande sociala svårigheter Svårighet att söka uppmärksamhet på lämpligt sätt Svårighet att vara medveten om hur det egna beteendet påverkar andra människor Svårighet att sätta sig in i och förstå andras perspektiv eller sätt att se på saken Svårighet att vara medveten om vilka intryck andra får av honom/henne eller hur han/hon uppfattas av andra UNSOLVED PROBLEMS (Olösta problem) HEMMA Vakna och gå upp ur sängen på morgonen Genomföra morgonrutiner, göra sig i ordning för skolan Sensorisk överkänslighet Påbörja och avsluta läxor eller en viss skoluppgift Matsituationen (mängd, val, preferenser, tid) Tid som tillbringas framför TV, video, dator Göra sig i ordning, gå och lägga sig på kvällen Uttråkad Samspelet med syskon Städa sitt rum/hjälpa till i hushållet Ta medicin Åka bil/ha säkerhetsbältet på sig SKOLA Skifta från en specifik uppgift till en annan (specificera) Påbörja/genomföra uppgifter (specificera) Samspel med en viss klasskamrat/lärare (specificera) Beteende i korridor/på rasten/i cafeteria/på skolbussen/i köer (specificera) Prata när det är OK att prata Specifika skoluppgifter/krav t.ex. skrivuppgifter (specificera) Hantera besvikelse(förlora i ett spel/inte komma in först/inte vara först i kön (specificera) ANNAT (lista) Center for Collaborative Problem Solving, 008!
3 ! "$%$&'!()!*+,,-&,!./-00!+&1!&(03$1!45(60$%!7"*.48! Barnets namn Datum LAGGING SKILLS (Bristande förmågor) Aldrig Ibland Ofta Mycket Ofta 1. Svårighet att hantera övergångar, att byta från en tankebana eller uppgift till en annan (byta kognitivt spår). Svårighet att göra saker i en logisk sekvens eller bestämd ordning Svårighet att vara uthållig i krävande eller tråkiga uppgifter Bristande känsla för tid Svårighet att tänka på flera saker eller idéer samtidigt Svårighet att vara fokuserad Svårighet att föreställa sig tänkbara resultat eller konsekvenser av sina handlingar (impulsiv) Svårighet att föreställa sig flera olika lösningar på ett problem Svårighet att uttrycka problem, behov eller tankar i ord Svårighet att förstå det som sägs Svårighet att tänka klart och inte styras av sina känslor i samband med frustration Kronisk irritabilitet och/eller oro som på ett betydande sätt hindrar förmågan till problemlösning Svårighet att se nyanser/konkret, bokstavligt svart-vitt tänkande Svårighet att avvika från regler, rutiner Svårighet att hantera oförutsägbarhet, tvetydighet, osäkerhet och nyheter Svårighet att byta från en ursprunglig tanke eller lösning till en annan/svårighet att anpassa sig till ändrade planer eller nya regler 17. Svårighet att se de tecken i en situation som tyder på att en handlingsplan behöver ändras Oflexibla, felaktiga tolkningar eller förutfattade meningar (säger till exempel: alla är ute efter mig, ingen tycker om mig, du skyller alltid på mig, det är inte rättvist, jag är dum, det går aldrig bra för mig) 19. Svårighet att uppmärksamma eller tolka sociala signaler på rätt sätt/svårt att uppfatta sociala nyanser Svårighet att påbörja samtal, ta sig in i grupper, få kontakt med människor eller har andra grundläggande sociala svårigheter 1. Svårighet att söka uppmärksamhet på lämpligt sätt Svårighet att vara medveten om hur det egna beteendet påverkar andra människor Svårighet att sätta sig in i och förstå andras perspektiv eller sätt att se på saken Svårighet att vara medveten om vilka intryck andra får av honom/henne eller hur han/hon uppfattas av andra UNSOLVED PROBLEMS (Olösta problem) HEMMA Aldrig Ibland Ofta Mycket Ofta 1. Vakna/gå upp ur sängen på morgonen Genomföra morgonrutiner/göra sig i ordning för skolan Sensorisk överkänslighet Påbörja och avsluta läxor eller en viss skoluppgift Mat mängd/val/preferenser/tid Tid som tillbringas framför TV, video, dator Göra sig i ordning/gå och lägga sig på kvällen Långtråkighet Samspel med syskon Städa sitt rum/göra hushållssysslor Ta medicin Åka bil/ha säkerhetsbältet på sig SKOLA Aldrig Ibland Ofta Mycket Ofta 1. Skifta från en specifik uppgift till en annan (specificera) Påbörja/genomföra/avsluta uppgifter (specificera) Samspel med en viss klasskamrat/lärare (specificera) Beteende i korridoren/på rasten/i cafeterian/på skolbussen/i köer (specificera) Prata vid lämpliga tillfällen Specifika skoluppgifter/krav t.ex. skrivuppgifter (specificera) Hantera besvikelse/förlora i ett spel/inte komma in först/inte vara först i kön (specificera) ANNAT (lista) Aldrig Ibland Ofta Mycket Ofta !"$%&'()&'")**+,)&+%-.'/&),*0'1)*.-$3'4556'
4 !"""$%&'(%)*+',-$-).'/01! Ross W. Greene, Ph.D.!"$%&%'"()*++,-*.%/013145% 3-0)'*()-4) * "(+7%!86&"*.%9% 6"(+7%!86&"*.%93% 6"(+7%!86&"*.%9:% 879')(/4$':'0;$-)3 879')(/4$':'0;$-)3 879')(/4$':'0<$-)3 3-0)'*(-)1'$=1')+'*'0 6-* )'*(-)1'$=1')+'*'0 6-* )'*(-)1'$=1')+'*'0 6-* ')&79)'(-)1'$=1')+'*'0 %:')*%>%'0-:'?6'>%)%'0-<0/,$'4'*A 6-* ')&79)'(-)1'$=1')+'*'0 %:')*%>%'0-:'?6'>%)%'0-<0/,$'4'*A 6-* ')&79)'(-)1'$=1')+'*'0 %:')*%>%'0-:'?6'>%)%'0-<0/,$'4'*A 6-* B&'0')(C/44')$D()%)1?E)&%*-*%/)A 6-* B&'0')(C/44')$D()%)1?E)&%*-*%/)A 6-* B&'0')(C/44')$D()%)1?E)&%*-*%/)A 6-* ;0/,$'4'*$D(*F G * H'I J/44')*-0K ;0/,$'4'*$D(*F G * H'I J/44')*-0K ;0/,$'4'*$D(*F G * H'I J/44')*-0K
5 EMPATI Plan B Snabbguide Samla information om och få en klar uppfattning om barnets angelägenhet eller perspektiv på det olösta problem som ni diskuterar. Inledande fråga (neutral observation): Jag har lagt märke till att (infoga ytterst specifikt olöst problem) Vad är det? Sök information: Fokuserar vanligtvis på det olösta problemets vem, vad, var och när och varför problemet sker under vissa omständigheter och inte andra. -- Om du inte vet vad du ska säga härnäst, vill ha mer info eller är förbryllad över något barnet har sagt, säg: - Hur kommer det sig? - Jag är förbryllad. - Jag förstår inte riktigt. - Kan du säga mer om det där? - Låt mig tänka på det en stund. -- Om barnet inte säger något eller säger jag vet inte, försök att lista ut varför: - Kanske var din observation inte särskilt neutral - Kanske var ditt olösta problem för vagt - Kanske använde du Krisplan B istället för Förebyggande Plan B - Kanske använde du Plan A - Kanske förstår han faktiskt inte - han behöver kanske tid att tänka - han behöver kanske få problemet nedbrutet till sina beståndsdelar Vad är det jag ännu inte förstår om barnets angelägenhet eller perspektiv? Vad är det jag ännu inte begriper? Vad behöver jag fråga för att förstå det bättre? hoppa över Empatisteget anta att du redan vet vad som är barnets angelägenhet och behandla Empatisteget som om det vore en formalitet rusa igenom Empatisteget lämna Empatisteget innan du fullständigt förstår barnets angelägenhet eller perspektiv tala om lösningar redan nu DEFINIERA PROBLEMET Ta upp den andra partens angelägenhet (ofta den vuxnes) för beaktande. INVITATION Saken är (infoga den vuxnes angelägenhet) eller Det som är angeläget för mig är (infoga den vuxnes angelägenhet) De flesta av de vuxnas angelägenheter tillhör en av dessa två kategorier: - Hur problemet påverkar barnet - Hur problemet påverkar andra Har jag varit tydlig om det som är min angelägenhet? Förstår barnet vad jag har sagt? börja prata om lösningar ännu predika, döma, föreläsa, använda sarkasmer Utväxla idéer om lösningar som är realistiska (vilket betyder att båda parter kan göra det de kommer överens om) och ömsesidigt tillfredställande (vilket betyder att lösningen verkligen riktar sig till båda parters angelägenheter). Upprepa de angelägenheter som identifierades i de två första stegen, vanligtvis genom att börja med Jag undrar om det finns ett sätt Håll dig till angelägenheterna som identifierades i de första två stegen. Även om det är en god idé att ge barnet första chansen att föreslå en lösning så är det ett lagarbete att arbeta fram lösningar. Det är en bra idé att överväga vad oddset är för att en viss lösning verkligen fungerar om du tror att oddset är lägre än procent så fundera på vad det är som gör dig skeptisk och prata om det. Det här steget slutar alltid med en överenskommelse om att återvända till Plan B om den första lösningen visar sig inte fungera. Har jag sammanfattat bådas angelägenheter på rätt sätt? Har jag verkligen tagit hänsyn till om båda parter kan göra det de kommit överens om? Utgår lösningen verkligen från båda parters angelägenheter? Vad uppskattar jag att oddset är för att den här lösningen kommer att fungera? rusa igenom det här steget heller ge dig in på det här steget med förutbestämda, smarta lösningar avsluta med lösningar som parterna inte kan genomföra i verkligheten avsluta med lösningar som inte verkligen riktar sig mot båda parters angelägenheter / / Ross W. Greene, Ph. D.
Vad är Collaborative Problem Solving?
Vad är Collaborative Problem Solving? Helene Tranquist Jag föreläser om problemskapande beteenden hos personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF). I mina föreläsningar reflekterar jag över tänkbara
Läs merVad är Coll aborative & Proactive Solutions (CPS)?
Vad är Coll aborative & Proactive Solutions (CPS)? Helene Tranquist Jag föreläser om problemskapande beteenden hos personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF). I mina föreläsningar reflekterar
Läs merElevhälsa läsår
Elevhälsa läsår 2018-2019 Begreppet Elevhälsa Begreppet myntades i den statliga elevvårdsutredningen från år 2000. Ville komma bort från begreppet elevvård där skolan framstod som en behandlingsinstitution
Läs merAtt förstå och hantera problemskapande beteende. Familjestödsenheten 12 oktober 2011
Att förstå och hantera problemskapande beteende Annika Bengtner Thomas Ahlstrand Familjestödsenheten 12 oktober 2011 Kvällens agenda: Utvecklingsstödjande förhållningssätt Samarbetsbaserad problemlösning
Läs merALSUP. q q q q q q q q q q q q q q q. q q q q q q q SWEDISH. livesinthebalance.org BARNETS NAMN DATUM
ALSUP BARNETS NAMN DATUM INSTRUKTIONER: ALSUP är till för att användas som en diskussionsguide, snarare än en fristående check-lista eller skattningsskala. Den bör användas för att identifiera specifika
Läs merVardagen - utvärdering
Vardagen - utvärdering - Vad hände helt konkret halvtimmen innan situationen utvecklades? - Vad förväntade vi att eleven kunde? Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll - Fanns
Läs merCPS ETT ARBETSÄTT MED UTMANANDE BARN
CPS - COLLABORATIVE & PROACTIVE SOLUTIONS GEMENSAMMA PROAKTIVA LÖSNINGAR Författare till: Ross Greene Psykolog Forskare Upphovsman till CPS CPS ETT ARBETSÄTT MED UTMANANDE BARN Ross Huvudprincip Barn gör
Läs merModell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden
Ross Greene Gee e Collaborative Problem Solving (CPS) Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden Mats Johnson Enheten för Barnneuropsykiatri (BNK) Gillbergcentrum, Sahlgrenska
Läs merElever i behov av stöd
Elever i behov av stöd Elever i behov av stöd A1 hantera och förebygga för a1 elever ska lyckas 2019 David Edfelt Psykolog, författare, föreläsare MÅNDAG TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG LÖRDAG SÖNDAG Edfelt
Läs merExplosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?
Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska
Läs merVälkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott
Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende - starka reaktioner och utbrott Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark Leg. psykolog, Västerås Sara Bäck Leg. psykolog, Västerås Anneli Cajander Specialpedagog,
Läs merEtt namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro
Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid hade du kanske fattat Hade jag vågat hade vi kanske snackat Hade vi bara haft mer tid Hade jag kanske
Läs merBilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI)
Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI) Syftet med detta frågeformulär är att skapa en helhetsbild av personen och olika faktorer som kan tänkas påverka hens beteende. Informationen kan sedan användas
Läs merLågaffektivt bemötande -vad är det och hur använder vi det? Nilsson Malin Sunesson Cecilia Ljungström Specialpedagoger Centralt skolstöd, Lotsen
Lågaffektivt bemötande -vad är det och hur använder vi det? Nilsson Malin Sunesson Cecilia Ljungström Specialpedagoger Centralt skolstöd, Lotsen malin.sunesson@orebro.se cecilia.ljungstrom@orebro.se orebro.se
Läs merVad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?
Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och
Läs merOm man googlar på coachande
Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.
Läs merPERSONLIGT LEDARSKAP
PERSONLIGT LEDARSKAP 1 Uppdrag CHEF och LEDARE Att leda sig själv öka sin självkännedom Att leda andra förstå individer och hantera gruppers utveckling Att leda verksamhet våga förändring och utveckling
Läs merEn föräldramanual om läxläsning
En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få
Läs merDisposition MI. Motivation på Hagbards vis.
Karolinska Institutet Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för sjukgymnastik Disposition MI 1.Motivation vad är det? Vad påverkar motivationen? 2. Förändringsprocesser 3.
Läs mertar fysisk kontakt söker fysisk kontakt
Fysisk kontakt reagerar på fysisk kontakt klarar av att ta emot fysisk kontakt tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt Ögonkontakt ser på den person som försöker få uppmärksamhet bibehåller ögonkontakt
Läs merAtt samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan
Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Hur kan vi förändra förhållningssätt och undervisningsformer för att nå alla elever i deras väg mot en högre måluppfyllelse? Vi lyfter fram
Läs merDet sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.
Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi
Läs merAtt leva i en annorlunda värld
Att leva i en annorlunda värld Att förstå autism och autismliknande tillstånd. Att förstå vardagskonsekvenser kopplade till autism. Bemötande och förhållningssätt i mötet med barnet/ungdomen/den vuxne.
Läs merPEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, FÖRSKOLA
1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, FÖRSKOLA En pedagogisk och social bedömning för barn i förskolan skrivs när man vill hitta orsaker och förklaringar till svårigheter som barnet har i samspel och
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merKognitivt stöd och hjälpmedel
Kognitivt stöd och hjälpmedel Christina Eriksson Veronica Larsson Arbetsterapeut Kurator Nära vård och hälsa Att tänka på när man träffar en person med kognitiva svårigheter. Tydliggörande Inför ett besök
Läs merFUNCTIONAL ASSESSMENT INTERVIEW (FAI)
FUNCTIONAL ASSESSMENT INTERVIEW (FAI) Namn: Ålder: Kön: Intervjudatum: Intervjuare: Namn på de intervjuade A 1. Definiera topografi (hur det yttrar sig), frekvens (hur ofta) duration (hur länge beteendet
Läs merStudiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register
Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Detta material kan användas som underlag till diskussioner i grupp, till exempel vid arbetsplatsträffar eller internutbildningar. Det kan även
Läs merFÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack
FÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack FÄRDIGHET 6: Att presentera sig FÄRDIGHET 7: Att presentera
Läs merUtmanande beteende och avledningsmetoder
Iraj Yekerusta Utmanande beteende och avledningsmetoder Teoretiska perspektiv Det finns olika syn och tolkningar om beteendeproblem. Hanteringen av beteendeproblem varierar utifrån det perspektiv man agerar
Läs merLösningsfokuserad terapi
Lösningsfokuserad terapi Jeanette Niehof Leg. psykolog / logoped KBT terapeut steg 1 &2 EMDR terapeut Handledare 16 oktober 2013 Livet är som att cykla. För att hålla balansen måste du vara i rörelse.
Läs mer1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Läs merAtt hantera oro. Alla oroar sig! Översikt. Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska tekniker Exempel
Att hantera oro Robert Johansson Leg. psykolog Forskare i klinisk psykologi, Linköpings universitet Alla oroar sig! Översikt Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska
Läs merAffektsmitta och lågaffektivt bemötande
Tydliggörande pedagogik - en introduktion Malmö stad Stadskontoret FoU Malmö socialt hållbar utveckling 2014-08-14 Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Affektsmitta Vi har alla erfarenhet av att bli
Läs merRisk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION
Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION ÖVERSIKT 1. Verbal kommunikation 2. Effektiv kommunikation Definition Muntlig kommunikationinnebärkommunikationvia
Läs merVåga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.
Läs merFörskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra
Förskoleenheten Marieberg 1 Likabehandlingsplan Denna plan är upprättad för att förbättra arbetet med att förebygga, upptäcka och åtgärda i de fall diskriminering och kränkningar uppkommer eller fortsätter.
Läs merRapport för Andrew Jones
Rapport för Andrew Jones Datum för ifyllande 0/0/0 RAPPORT FÖR Andrew Jones DATUM FÖR IFYLLANDE 0/0/0 PÅLITLIGHET - 99.% Svaren var mycket sannolikt noggranna och sanningsenliga ORGANISATION Harrison Assessments
Läs merUtmana(n)de verksamheter
Utmana(n)de verksamheter Petra Björne Fil dr kognitionsvetenskap FoU koordinator, Funktionsstödsförvaltningen Malmö stad Intradagarna 1-2 oktober 2018 malmö.se, sök FoU dokument Forskningsöversikten och
Läs merBarn i behov av särskilt stöd i förskolan
Barn i behov av särskilt stöd i förskolan - bemötande och anpassning av undervisningen Gunilla Carlsson Kendall, Leg.psykolog gunilla.carlsson-kendall@provivus.se www.provivus.se Fri resurs för pedagoger
Läs merNPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket
Läs merProblemskapande beteenden
Syfte med föreläsningen Problemskapande beteenden Helene Tranquist helene@pedagogisktperspektiv.se www.pedagogisktperspektiv.se Skapa underlag för reflektion när det gäller: sätt att se på och hantera
Läs mer1
www.supermamsen.com 1 Skolan ser: En elev som fungerar. Jobbar på. Har vänner. Det är inga problem i skolan! Hemmet ser: Ett barn som trotsar, inte orkar med Inte orkar träffa vänner... Inte orkar fritidsaktiviteter
Läs merBild 1. Bild 2. Bild 3. Psykolog i skolan. pedagogisk psykologi.se/hjalmar. Arbetar för att främja hälsa, lärande och utveckling
2 1 3 Bild 1 pedagogisk psykologi.se/hjalmar Rubriken: Lågaffektivt bemötande i gymnasieskolan Underrubrik: Hjalmar Länk: Åhörarkopior 180821 Bild 2 Bild 3 Psykolog i skolan Arbetar för att främja hälsa,
Läs merInnehåll idag. Lågaffektivt bemötande. Vad är bemötande? Erik Rova leg. Psykolog
Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Lågaffektivt bemötande Syfte med dagen: Ge en gemensam teoretisk bas Ge exempel på
Läs merEn föreläsning om problemskapande beteende
Välkommen till En föreläsning om problemskapande beteende - starka reaktioner och utbrott Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark Leg. psykolog, Västerås Anneli Cajander Specialpedagog, Västerås Habiliteringscentrum,
Läs merKonflikthantering hemma och i skolan Familjestödsenheten, Göteborg, den 14 mars 2012. Karin Utas Carlsson www.tradet.org
Konflikthantering hemma och i skolan Familjestödsenheten, Göteborg, den 14 mars 2012 Karin Utas Carlsson www.tradet.org www.tradet.org/ksa Ross Greene. Explosiva barn och Vilse i skolan (rekommenderas
Läs merKapitel 18. Pedagogiska samtal, personal
219 Kapitel 18 Pedagogiska samtal, personal Numera arbetar pedagogerna i arbetslag så att det även i småklasserna kan vara ganska många personer som ett enda barn kommer i kontakt med. För de barn som
Läs merProblematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03
Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad
Läs merFörskolan Bergmansgården
Förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Bergmansgården Töreboda 14-05-21 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3. Definition 4. Delaktighet 5. Ansvarsfördelning
Läs merAutismspektrumtillstånd
Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för
Läs merÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION
ÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION I detta dokument finns olika exempel på övningar ni kan göra i gruppen. Det krävs tid och man kan behöva pröva flera gånger för att bli bekväm i en övning.
Läs mer@ardbegmum Facebook: Specialpedagogen
Hej! @ardbegmum Facebook: Specialpedagogen Hur ska du komma ihåg det du tänker, hör och kommer på idag? Friskfaktorer i lärmiljön Relationellt Kategoriskt Pedagogisk kompetens Specialpedagogisk kompetens
Läs merAtt förstå och bemöta barn utifrån det lågaffektiva förhållningssättet. Maria Bühler, leg psykolog/specialist i neuropsykologi
Att förstå och bemöta barn utifrån det lågaffektiva förhållningssättet Maria Bühler, leg psykolog/specialist i neuropsykologi Förberedelser för min föreläsning Ta fram era smartphones Gå in på www.kahoot.it
Läs mer- Människor som kan uppföra sig gör det!
Vad är lågaffektivt bemötande? - Ett synsätt, med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. 1 Vad är problemskapande beteende? - Problemskapande
Läs merFAMÖS, familjeterapiföreningen i Östra Sverige.
2013 nr 2 FEED-BACK FAMÖS, familjeterapiföreningen i Östra Sverige. Styrelsen Annika Daveby-Karlquist, ordförande Håkan Pettersson, kassör Cecilia Scott-Wiklöf Marie Stridh Madeleine Cocozza Rolf Hessel,
Läs merBovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018
Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018 Att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter Personalen på Bovallstrands förskola diskuterar värdegrundsfrågor, förhållningssätt
Läs merLågaffektivt bemötande
Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem - Vem? - Vi
Läs merNär allt annat är kaos finns i alla fall en sak jag har kontroll över: Maten. Lägg kontrollen där den hör hemma. tinaw.se/seds.
När allt annat är kaos finns i alla fall en sak jag har kontroll över: Maten. Lägg kontrollen där den hör hemma Lågaffektiv metod som relationsbyggare tinaw.se/seds Tina Wiman Gör det lätt att göra rätt,
Läs merLikabehandlingsplan 2012
Likabehandlingsplan 2012 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechefen Vår vision Till Pusselbitens förskola går alla utan rädsla för att bli utsatt
Läs merTill dig som har ett syskon med adhd eller add
Till dig som har ett syskon med adhd eller add Namn: Hej! Den här broschyren är skriven till dig som har ett syskon med adhd eller add. När det i broschyren bara står adhd så betyder det både adhd och
Läs merTidig upptäckt av AUTISM på BVC
Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år
Läs merPLANERA OMHÄNDERTAGANDE OCH BEHANDLING AV ADHD
PLANERA OMHÄNDERTAGANDE OCH BEHANDLING AV ADHD Det här kapitlet är indelat i två avsnitt. Det första handlar om hur viktigt det är att planera hur man hanterar ADHD både hemma och i skolan. Här finns information
Läs merFörskolan Bergmansgården
Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.
Läs merNeuropsykiatriska funktionshinder
Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid hade du kanske fattat Hade jag vågat hade vi kanske snackat Hade vi bara haft mer tid Hade jag kanske
Läs merLågaffektivt bemötande - förhållningssätt Traumamedveten omsorg
Anton Sjögren leg. Psykolog Barn- & Ungdomspsykiatri Skola Rädda Barnen Traumautbildare Egen verksamhet anton@rovasjogren.se 073-0301337 Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin
Läs merVilka är ni? Lågaffektivt bemötande
Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande Syfte med dagen: Ge en gemensam teoretisk bas
Läs merSamtal med den döende människan
Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627
Läs merLuleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Luleå kommun/buf sid 1/5 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2012/2013 Luleå kommun/buf sid 2/5 Vår vision Alla på vår förskola ska känna sig
Läs merLEKTION 2 Användbarhet
LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt
Läs merAdhd och Autism i vardagen
Adhd och Autism i vardagen Del 2 Andreas Svensson NPF/Adhd konsulent Ågrenska Kvällens plan 18.00 Hej och välkomna Att få vardagen att fungera Vuxen med NPF Förhållningssätt och gränssättning Tips för
Läs merVisar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?
Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid varandra med respekt? Emotionell coaching: innebär
Läs merHandlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling. Samt en plan för hur vi agerar om någon far illa (ex. sexuella övergrepp)
Handlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling. Samt en plan för hur vi agerar om någon far illa (ex. sexuella övergrepp) Johannisbergs AIK Lika be JAIK lägger stor vikt i att alla
Läs merAtt förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende
Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende Härryda 2010-03-02 Thomas Ahlstrand www.pedagogiskinspiration.se Dagens agenda: Liknande symtom/beteenden men olika orsaker Förståelse
Läs merFörskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Vår vision Alla barn ska kunna känna sig trygga
Läs merBarns och ungdomars engagemang
Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade
Läs merAtt vara syskon till en bror/syster med funktionsnedsättning/sjukdom
Att vara syskon till en bror/syster med funktionsnedsättning/sjukdom Syskonrelationen ingen annan lik ofta livets längsta blandade känslor Att få ett syskon med funktionsnedsättning/sjukdom Hur hanterar
Läs merBarn idag och föräldrarollen
Barn idag och föräldrarollen Barns inlärning och utveckling Karin Rosvall AB karin.rosvall@telia.com Telefon: 0703-245515 1 Föräldrarollen Upplever Du som förälder att du ibland o är vilsen och känner
Läs merLäropussel, minikonferens
Läropussel, minikonferens 2 6.5.2019 Vem är Sofia Kullberg? Utbildad speciallärare med specialisering inom adhd, autismspektrum och utvecklingsstörning Arbetar som speciallärare i Korsholm Driver företaget
Läs merLika behandlingsplan. Hanna Förskola
Lika behandlingsplan Hanna Förskola 2015-2016 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 3 Hanna förskolas likabehandlingsplan 4 Definitioner 4 Mål 5 Åtgärder 6-7 Till dig som förälder!
Läs merÅhörarkopior. psykologi.se/material/ Innehåll. Förra gången. Repetition - Vad är problemskapande beteende?
Åhörarkopior www.pedagogisk psykologi.se/material/ 1 Innehåll Förra gången 20 februari Introduktion All personal 24 februari Utbildning/ EHT + rektor 24 mars Utbildning/ EHT + rektor 3 april Fördjupning
Läs merADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER
Läs merDenna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se
Bilaga 1 50 SOCIALA FÄRDIGHETER Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se Nr: 1 Lyssna 1. Titta på den som pratar. 2. Tänk på vad som sägs. 3. Vänta på din tur att
Läs merFörst vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att
Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så
Läs merInkludering. Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. 16 juni 2015 Örnsköldsvik
16 juni 2015 Örnsköldsvik Grundkurs NPF för skolan Miriam Lindström Speciallärare och handledare www.attention-utbildning.se 1 We have to teach the children we have Not the children we want to have Not
Läs merMapping the conflict Kartläggning av konflikten
1 Mapping the conflict Kartläggning av konflikten Gör en cirkel. I centrum av denna antecknas problemområdet som ska behandlas. Det sker i neutrala termer, som alla kan vara överens om. Det inbjuder inte
Läs merFöräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9. FÖRSKOLA
Mat och TV Ditt barn vägrar att äta om han/hon inte får sitta framför TV:n. Hur gör du? 1. Förklarar att ni ska äta tillsammans i köket och stänger TV:n. 2. Spelar in på video och tittar på programmet
Läs merADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON
ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering
Läs merÅhörarkopior. psykologi.se/material/ Lågaffektivt bemötande. Reflektion. Lågaffektivt bemötande Anton Sjögren leg.
Åhörarkopior www.pedagogisk psykologi.se/material/ Anton Sjögren leg. Psykolog Barn- & Ungdomspsykiatri Skola Rädda Barnen Traumautbildare Egen verksamhet anton@rovasjogren.se 073-0301337 Erik Rova leg.
Läs merHUR KAN VI BLI BÄTTRE PÅ ATT UNDVIKA KAOS I FAMILJEN? Att använda affektutbrottsmodellen för att navigera i föräldraskapet
HUR KAN VI BLI BÄTTRE PÅ ATT UNDVIKA KAOS I FAMILJEN? Att använda affektutbrottsmodellen för att navigera i föräldraskapet AGENDA Följ med in i rådgivningssamtalet. Träffa Josef och mamma Tina. Hur jobbar
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4
Läs merADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2
1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity
Läs merLärarhandledning till föreställningen. Nycirkus för samtycke
Lärarhandledning till föreställningen TILL S AMMANSA Nycirkus för samtycke Det här materialet är tänkt att ge dig en rad ingångar till föreställningen Tillsammans och några av dess teman. Materialet kan
Läs merBeteendeproblem i förskolan
Beteendeproblem i förskolan Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem - Vem? - Vi definierar
Läs merSamtal kring känsliga frågor
Samtal kring känsliga frågor Ibland ställs du inför en situation där du behöver samtala med en medarbetare om något besvärligt eller känsligt. Skälen kan vara många - exempelvis: att du inte är nöjd med
Läs merAtt vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten
Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten 1 En tillräcklig förälder Skydd säkerhet Kunna förstå barnets behov Sätta sig in
Läs merFoto: Sophie Eriksson
Foto: Sophie Eriksson Att skapa tydlighet och strukturerade samtal Elisabeth Almgren Eriksson Leg.Sjuksköterska Omvårdnadshandledare Utbildare och Föreläsare Tillsammans blir vi bättre Nationell kontrollkonferens
Läs merRätten att uttrycka sig fritt
Rätten att uttrycka sig fritt Detta är en terapi, ett arbete vi gör tillsammans för att du ska få ett bra liv trots.. Att låna ut sig till något som man inte har en aning om vilken funktion det fyller.
Läs merSociala berättelser och seriesamtal
Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,
Läs merMin bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk
Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om
Läs mer