Foto: Sophie Eriksson
|
|
- Maja Martinsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Foto: Sophie Eriksson
2 Att skapa tydlighet och strukturerade samtal Elisabeth Almgren Eriksson Leg.Sjuksköterska Omvårdnadshandledare Utbildare och Föreläsare Tillsammans blir vi bättre Nationell kontrollkonferens 2017 Livsmedelsverket Maj 2017
3 Livskunskap Att erövra praktiska kommunikationskunskaper att använda i livets alla möten
4 Kommunikation latinets communis, gemensam via communicare, Göra gemensamt Tillsammans sida vid sida, ställer frågor tillsammans Inspirera till självständigt tänkande och ansvar
5 Ledarskapet Vårt ledarskap, ansvar och villighet att vara medmänniskor kan vara avgörande för ett gott möte Vi gör det ihop du och jag
6 Samtalsledare Se dig som ansvarig för samtalet och som ledare i sammanhanget Går samtalet trögt så är det inte den andra personens eller ditt fel men bara du kan förväntas göra något åt det
7 Mötet Underskattat och undervärderat Vi behöver kunskaper och träning i mötet Svårighetsgrad som vid bergsklättring? Är förberedelser, träning och utvärdering en bra tanke?
8 Inför mötet Hur hantera, ta hand om oss själva inför mötet? - Bemanna sig, P.O. Enquist begrepp Reflektion inför mötet Hur ser ditt förhållningssätt och din intention ut? Hur vill du bli mött/bemött?
9 I mötet Ömsesidigt deltagande (samskapande) Går det i diket, självinsikt, - Det här blev inte så bra, kan vi starta om?
10 Reflektion över mötet Ta några minuter Hur blev mötet? Efter mötet Tankar och känslor som kvarstår? Finns något belastande kvar i dig som kontrollförlust, projektion av ansvar - offermentalitet, upptagenhet av att behöva förstå det oförståeliga, känsla av hot eller konflikt
11 Praktisk skicklighet i mötet Hur samtalar jag för att öka sannolikheten att kunna genomföra tydliga och strukturerade samtal? Hur förebygga motstånd och minska defensiva förhållningssätt?
12 Verktyg i samtalet
13 Hur får vi tydliga och strukturerade samtal? Samtalsprocess, talar om struktur och vilken ordning vi gör saker i samtalet Samtalsmetodik, hur vi metodiskt arbetar med att ställa frågor och bekräfta den vi möter
14 Samtalets olika faser Öppna Lyssna Analysera Åtgärd Avsluta
15 Fraser i samtalet I samtalen använder de flesta av oss återkommande fraser Fundera på vilka dessa fraser är och hur bra de fungerar. Förslag på fraser i detta material är blåa. Gör fraserna till dina egna så att dom passar dig och din personlighet
16 Öppnafasen Öppna Välkomnande möte Arbeta med kroppsspråk, ögonkontakt och röst
17 Öppnafasen (fas ett) Inleder samtalet på ett tillfredställande sätt genom att använda kroppsspråk, ögonkontakt och rösten för att förmedla kompetens, intresse och lugn Presentera dig namn, titel, vilken verksamhet du företräder Lyssna in namn på de du möter, (försök hitta strategier för att minas namnet på den du möter)
18
19 Vad förmedlar ditt kroppsspråk? Vad vill du att ditt kroppsspråk förmedlar? Vad tror du att ditt kroppsspråk förmedlar?
20 Att arbeta med rösten som instrument Tonläge Tonfall Taltempo Paus och tystnad En bra andning dvs. att andas med magen är en bra grund för att sköta om sin röst.
21 Med eller motvind?
22 Det första intrycket har en förmåga att dröja sig kvar. Vill vi arbeta i med eller motvind i samtalet? Första intryck positivt = mer avspänt och positivt möte Mötet där det tidigare varit problem vad händer i oss inför mötet och direkt i mötet?
23 Lyssnafasen Lyssna Berätta om målet med kontrollen och ev bakgrundshistorik Lyssna in om det finns något viktigt för den andra partnern att berätta Använd bekräftande stöd ljud - mhm, - aha, - ok Sammanfatta kort det ni pratat om
24 Lyssnafasen Den du träffar är i fokus Berätta om målet med kontrollen och ev. bakgrundshistorik Lyssna in om det finns något viktigt för den andra partnern att berätta Den andra parten får hela utrymmet att berätta med egna ord utan att du avbryter för tidigt med frågor eller korrigeringar Använd bekräftande stöd ljud - mhm, - aha, - ok Sammanfatta kort det viktigaste som sagts.
25 Samtalet och ögonkontakten
26 Sammanfatta Sammanfattningar : Essensen, det viktigaste av samtalet Tydlig ingång - Jag behöver sammanfatta Sammanfatta på ett sätt som speglar det som sagts. Den andra parten ges möjlighet att revidera det ni pratat om eller bekräfta att det stämmer, -Stämmer det? Den andra parten känner sig sedd, hörd, förstådd och bekräftad Struktur, tydlighet,
27 Fallgrop 1 i lyssnafasen Avbryter varandra med inflikade frågor, korrigeringar av namn eller uttal. ( Lätt att man kommer av sig i berättelse eller tappar tråden eller tappar information.)kan bli ett underlag för konflikt Lösning: Lyssna färdigt. Be att själv få prata till punkt.
28 Fallgrop 2 i lyssnafasen Påbörjar svar på frågor direkt innan kontrollen (analysen) är genomförd och klar. - Är det möjligt att?, - Kan jag?, - Det är väl inte meningen att? Lösning: Baka in fråga i sammanfattningen. Jag kommer att besvara din fråga lite senare då jag har en bättre bild av situationen.
29 Analysfasen Analysera Berätta hur kontrollen kommer att gå till rent praktiskt Vilken förväntning finns på den andra personen Öppna frågor - slutna frågor Arbeta med gemensam bild av situationen Sammansatt sammanfattning av samtalet och observationer
30 Analysfasen (fas tre) Du styr samtalet (Samtalsledare) Berätta hur kontrollen kommer att gå till rent praktiskt och förväntning på deltagande den andra parten Kartläggande öppna och slutna frågor utifrån kunskap, erfarenhet och eventuellt protokoll Upprätthåll balansen mellan att fråga och lyssna för att få gemensam bild av problemet Gör en sammansatt sammanfattning av kontrollen och samtalet däromkring. Invänta OK.
31 Att arbeta med protokoll Kommunicera, berätta hur du kommer att använda protokollet Vill du arbeta ostört, tillsammans, kan den andra parten ställa frågor under tiden? Var observant på vad som händer med ögonkontakten vid arbete med protokoll Om mötet och situationen är besvärlig vad händer med dig och protokollet då, går det att gömma sig i det?
32 Som man frågar får man svar Stämmer det?
33 Slutna frågor - bra vid kartläggning - Är kyldisken utbytt? - Kan du visa mig? - Har du varit i kontakt med? - Har ni kontrollerat temperaturen i kyldisken? Kan besvaras med få ord, i regel Ja eller Nej
34 Öppna frågor - inventerar till en berättelse : när, var, hur, på vilket sätt - Hur ofta har ni kontrollerat? - När kontrollerade ni sist.? - Var någonstans hittar jag? Öppna frågor leder till en längre berättelse Hur - frågor leder mot känslor Vad - frågor leder mot fakta
35 Följdfrågan I den andre partnerns svar ligger din nästa fråga Haka på det senaste svaret som logiskt hör ihop med den andras svar. Ger känsla av samarbete och delaktighet Viktigt att arbeta med följdfrågor för att få djupare information
36 Varför frågor Kan användas vid nödvändig kartläggning. Upplevs lätt som kritiska, anklagande eller hotfulla. Ger en känsla av att man måste försvara sig. Bör användas sparsamt och försiktigt eller inte alls. Ex - Varför har ni inte följt upp anmärkningarna? Prova öppen fråga - Hur kommer det sig att ni inte följt upp anmärkningarna?, - Vad var det som gjorde att ni inte följde upp anmärkningarna?
37 Ledande frågor Frågorna är mer eller mindre styrande mot ett svar. Ofta vet vi inte hur den vi pratar med reagerar på ledande fråga. Frågan kan leda mot ett svar och den tillfrågade kan fundera över vilket svar som passar bäst in Vanligt förekommande sätt att ställa ledande fråga - Och ni har inte kontrollerat temperaturen i kyldisken?
38 En bra frågare Ställer enkla frågor Ställer frågor som inte behöver förklaras Ställer en fråga i taget Lyssnar och inväntar svar
39 Fallgropar analysfas Svarar på frågor eller börjar dra slutsatser innan fakta inhämtning/analys sakligt har gjorts Presenterar fakta med tolkningar som blir osakliga, -Du har problem med svartmögel i taket, - Det är svartmögel i taket.
40 Åtgärdsfasen Åtgärd Presentera resultatet av kontrollen Arbeta med åtgärd utifrån resultatet av kontrollen Gemensam bild av problemet Ge relevanta och tydliga besked om ev. åtgärd och uppföljning
41 Åtgärdsfasen (fas fyra) Presentera resultatet av kontrollen. Använd tydligt jag budskap, - Min bedömning är att., - Jag bedömer att.. Arbeta med åtgärd utifrån resultatet, motivera vid behov Gemensam bild av problemet Vilka kunskaper och resurser finns hos den andra parten? Ge relevanta och tydliga besked om ev. uppföljning
42 Fallgropar i Åtgärdsfas Du börjar komma med lösningar på problemen. ( Vilket är ditt uppdrag?) Den andre parten accepterar inte åtgärd Svårt att skilja på vad som är ditt respektive den andre partens ansvar och vem som ska lösa situationen, - Vad ska jag göra då?, -Hur skulle du lösa situationen? Risk för projektion, -Det är ditt ansvar att det blir så här Offermentalitet, - Det här kommer aldrig att gå (Styr genom att lägga skuld och ansvar på dig Hotsituation?
43 Avslutafasen Avsluta Gemensam överenskommelse avsluta mötet Ev. kort sammanfattning av det viktigaste i samtalet eller när nästa kontakt kommer att ske Avsluta samtalet
44 Avslutafasen Gemensam överenskommelse avsluta mötet Ev. kort sammanfattning av det viktigaste i samtalet eller när nästa kontakt kommer att ske Avsluta samtalet Kort sammanfattning i slutet av samtalet ger bättre efterföljsamhet och ökar minnesbehållningen.
45 Öppning och avslut i samtalet Öppningen i samtalet bör ska på ett positivt sätt. På samma sätt är det bra om samtalet kan avslutas på ett positivt sätt. Det blir en bra helhet av samtalet då. Troligen kan det goda mötet påverka på ett positivt sätt i en eventuell förändrings och förbättringsprocess
46 Avslutningsvis Ta ett djupt andetag! Ökad medveten medvetenhet om hur ni jobbar, vad som fungerar bra och vad ni kan prova att göra annorlunda för att hitta nya lösningar i samtalen Inspirerat till spännande möten
47 Lycka till!
Foto: Sophie Eriksson
Foto: Sophie Eriksson Telefonrådgivning och samtalsmetodik Elisabeth Almgren Eriksson Sjuksköterska Omvårdnadshandledare Utbildare Länsombudsdagar Januari 2018 Livskunskap Redskap och strategier i telefonrådgivning
Läs merTelefonrådgivning en viktig del av vården
Telefonrådgivning en viktig del av vården Samtalsprocess Samtalsmetodik Fallgropar i samtalet Elisabeth Almgren Eriksson Leg. Sjuksköterska, Omvårdnadshandledare Metod och utbildningsansvarig Invånartjänster
Läs merEn beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30
Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god
Läs merInteraktion Kommunikation Samtal
Interaktion Kommunikation Samtal Ickeverbal kommunikation Klädsel Kroppshållning Gester Närhet / distans Ansiktsuttryck Ögonrörelser Attityd / bemötande Kultur Kroppskontakt Statusföremål Röst och tonläge
Läs merRådgivningssamtalet. Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningssamtalet STRAMA Lena Runius
Rådgivningssamtalet Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningssamtalet STRAMA 2011 Lena Runius lena.runius@inera.se Inera AB Inera utvecklar säkra och innovativa lösningar som ökar
Läs merAgenda. Coachens roll. Förhållningssätt. Övningar. Samtalsmodell. Samtal Hitta egna frågor
Cochande Samtal Agenda Coachens roll Förhållningssätt Övningar Samtal Hitta egna frågor Samtalsmodell Uppgift som Coach? Lyssna mer än prata (80-20) Att ställa frågor undvika oombeda råd Strukturera tillsammans
Läs merTelefonrådgivning - en viktig del av vården
Telefonrådgivning - en viktig del av vården Samtalsprocess Samtalsmetodik Fallgropar i samtalet Elisabeth Almgren Eriksson Leg. Sjuksköterska, Omvårdnadshandledare Utbildare Invånartjänster 1 Sjuksköterskans
Läs merATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA
ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA Annina Jansson socialarbetare, arbetshandledare janssonannina@gmail.com Vad handlar det om? Professionella samtal Kommunikation på olika sätt Samtalsmetodik Konstruktiva
Läs merInterkulturell kompetens. Lyssna aktivt - en guide i sju steg
Vad är ett aktivt lyssnande? Aktivt och empatiskt lyssnande är ett viktigt verktyg för att skapa ett bra bemötande mellan människor. Det gäller i interkulturella möten - och i alla andra möten. Ett genuint
Läs merRådgivningssamtalet. Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningsamtalet STRAMA Lena Runius
Rådgivningssamtalet Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningsamtalet STRAMA 2012 Lena Runius lena.runius@inera.se Länk till E-utbildningen samtalsprocessen http://www.inera.se/invanartjanster/1177-
Läs merStudie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN
Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar
Läs merKonflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se
Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer
Läs merBEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN. Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg
BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg HÄLSA KUNSKAP OMTANKE FÖRORD BEMÖTANDEGUIDE FÖR PRIMÄRVÅRDS- OCH REHABCENTRUM I REGION KRONOBERG I alla undersökningar
Läs merKOMMUNIKATION ATT LÄRA AV
KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV VARANDRA Agenda Inledning och incheckning Kommunikation vad är det? Övning Dialogens principer Feedback när, hur och varför? Övning Avslutning Incheckning En saga Vad var Rabbinens
Läs merAtt kommunicera med personer med demenssjukdom
Att kommunicera med personer med demenssjukdom Kommunikation är en viktig del i våra relationer och ett grundläggande behov. Vår identitet är nära sammankopplad med vårt språk. Vem vi är som person, skapas
Läs merInsikt & Utveckling Renée Ohlson
Insikt & Utveckling Renée Ohlson ta kontakt; www.insiktutveckling.se E-post: renee@insiktutveckling.se Tel. 0709 22 44 95 Mottagning i centrala Gbg Insikt & Utveckling Renée Ohlson Bakgrund; civilekonom
Läs merStudiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register
Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Detta material kan användas som underlag till diskussioner i grupp, till exempel vid arbetsplatsträffar eller internutbildningar. Det kan även
Läs merAtt möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE
Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE WWW.LINKEDIN.COM/IN/JOHANYDREN/ Agenda God grund för bra kommunikation Tekniker för att återföra samtal till konstruktiv
Läs merFEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta
Läs merTermin 3 HT-11 Termin 3 HT-13
Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13 Mötet med patienten Etiska aspekterna Georgetown-mantrat Autonomi principen Icke-skada principen Godhets principen Rättvise principen Ann-Christin Johansson 2 Vad är kommunikation?
Läs merVem ska jag möta, och hur kan jag vara nyfiken på och öppen för verksamhetsutövaren?
KOMMUNIKATIONSGUIDE FÖRBERED DIG INFÖR TILLSYNSBESÖKET För att skapa bra förutsättningar just för mötet med verksamhetsutövaren och att kunna kommunicera med verksamhetsutövaren på ett bra sätt, läs och
Läs merVägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap
Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv
Läs merKommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1
Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång
Läs merÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION
ÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION I detta dokument finns olika exempel på övningar ni kan göra i gruppen. Det krävs tid och man kan behöva pröva flera gånger för att bli bekväm i en övning.
Läs merHantera besvärliga typer
Hantera besvärliga typer 2224 Verkligheten och min uppfattning om verkligheten är inte detsamma. Jag har ansvar för mina tankar. Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser och hör. Det
Läs mer1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.
1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på
Läs merVad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?
Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och
Läs merProfessionella pedagogiska samtal
Professionella pedagogiska samtal Varje samtal föregås av ett möte. Vårt bemötande av andra grundar sig i: Våra erfarenheter Våra värderingar Inlärda strategier Social kompetens Människosyn Kunskapssyn
Läs merProfessionella samtal. verktyg för effektiv kontroll
Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,
Läs merArbeta med resultatet Steg 2: Involvera teamet. En guide i hur du involverar teamet när du arbetar med resultatet
Arbeta med resultatet Steg 2: Involvera teamet En guide i hur du involverar teamet när du arbetar med resultatet Arbeta med resultatet Guide 1 Guide 3 Guide 2 Du är här! Reflektera över resultat Detta
Läs merHANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET
HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.
Läs merTolkhandledning 2015-06-15
Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och
Läs merATT LEDA SAMTAL FÖR UTVECKLING
ATT LEDA SAMTAL FÖR UTVECKLING Ledarskap i samtal Relationsinriktat Strukturerat Inramande Modellskapande Utvecklande Stöd Utmaning Salutogent Kommunikativt SAMTALSLEDARENS FÖRHÅLLNINGSSÄTT - Ta ansvar
Läs merVad är det som gör ett svårt samtal svårt?
Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet
Läs merFörhörs och Intervjumetodik. Chris Hellstrand, Krkom PHS
Förhörs och Intervjumetodik Chris Hellstrand, Krkom PHS Vad är ett polisiärt förhör? Informationsinhämtning Objektivitets och hänsynsprincip samt proportionalitetsprinciper. Information vad förhöret handlar
Läs merGRUPPER OCH REGLER. Scen 1
Socialpsykologi GRUPPER OCH REGLER Scen 1 Du kliver in i en hiss där det står en annan person. Det är gott om plats med du går och ställer dig bredvid den andra så att era ärmar nuddar varandra. Scen 2
Läs merFörhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad
Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014 Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt Förhållningsättet i en dialog är värdegrunden
Läs merHANDLEDARUTBILDNING LÄSLYFTET KOLLEGAHANDLEDNING I GRUPP LÄRANDE SAMTAL
KOLLEGAHANDLEDNING I GRUPP LÄRANDE SAMTAL TVÅ SÄTT ATT FÖRA PROFESSIONELLA SAMTAL Former för samtal en fråga om struktur KOLLEGAHANDLEDNING REKTORSPROGRAMMET Praktisk yrkesteori Lärare utvecklar kontinuerligt
Läs merFarmaceutisk kommunikation
Farmaceutisk kommunikation Kursen i kommunikation Syfte: Skaffa sig verktyg att utifrån och med hjälp av de vanligaste kommunikationsteorierna förstärka sin egen kommunikation och därmed yrkesrollen Inläsning
Läs merKommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning
Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning Samtal - bottnar i social förmåga Varje samtal föregås av ett möte. Vårt bemötande av andra grundar sig i: Våra
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Läs merFrån information till dialog?
Från information till dialog? Den dagliga kontakten lägger grunden för föräldrars delaktighet Hämtning och lämning Information mellan förskola/daghem hem Dokumentation Hur väljer vi att presentera och
Läs merPresentationsteknik Tips och råd
Presentationsteknik Tips och råd Would you like to take a bite? Fruit For Management FFM 2015 1 Är du nervös? Alla är nervösa inför ett framträdande Det som skiljer bu eller bä är hur man hanterar anspänningen
Läs merVägledning till samtalsledaren. En guide i sju steg till facilitering
till facilitering till facilitering Denna guide är tänkt som en förklaring och ett enkelt verktyg till att leda ett bra samtal om interkulturella frågor i Kompetensverkstaden. Syftet är att du lättare
Läs merSAMTALSMETODIK HUR NÅR JAG FRAM OCH SKAPAR KONTAKT
SAMTALSMETODIK HUR NÅR JAG FRAM OCH SKAPAR KONTAKT - SAMTALSMETODIK - Motiverande samtal MI Syftet med motiverande samtal är att väcka personens motivation till förändring. Skapa relation Samarbete, acceptans
Läs merIntervjuguide - förberedelser
Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse
Läs merVad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation
Firma Margareta ivarsson Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007 Kommunikation Kommunikation handlar inte i första hand om teknik, utan om modet att vara sig själv! Kommunikationsnivåer Information
Läs merSamtalet som professionellt redskap i lärande sammanhang. Malmö universitet Lise-Lotte Malmgren
Samtalet som professionellt redskap i lärande sammanhang Olika typer av samtal Privata samtal Ursamtalet Vardagssamtal Viktiga relationssamtal Professionella samtal: Terapisamtal, utvecklingssamtal, rådgivande
Läs merEtt namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro
Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid hade du kanske fattat Hade jag vågat hade vi kanske snackat Hade vi bara haft mer tid Hade jag kanske
Läs merFEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?
Läs merKORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN
KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för
Läs merKOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL
KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merScouternas gemensamma program
Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin
Läs merAtt leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman
Att leva med autism och upplevelser av föräldraskap Heléne Stern & Lina Liman Autism ett spektrum Personer med autism är alla olika och unika individer som har vissa svårigheter som är gemensamma. Flera
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling STEGATORPS FÖRSKOLA
Plan mot diskriminering och kränkande behandling STEGATORPS FÖRSKOLA Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet. Ansvariga för planen: Ingrid Wennerth Svensson, förskolechef Vår vision:
Läs merKropp. påverka & påverkas. Röst. Kommunikation som gör dig tydlig och trovärdig. Välstämd eller ostämd? TAL
Kommunikation som gör dig tydlig och trovärdig dag 4 2017-04-03 Agneta Stolpe påverka & påverkas Det händer något i mötet Hela du kommunicerar Alternativ & nyanser Vi påverkar varandra hela tiden tid tanke
Läs merDenna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se
Bilaga 1 50 SOCIALA FÄRDIGHETER Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se Nr: 1 Lyssna 1. Titta på den som pratar. 2. Tänk på vad som sägs. 3. Vänta på din tur att
Läs merBARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING
BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning
Läs merUTBILDNINGEN. Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011. Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång?
Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011 ELITTRÄNAR UTBILDNINGEN Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång? Av Michael Carlsson Handledare: Göran Lindblom 2011 05 14 1 Sammanfattning:
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Ansvariga för planen Sarianne Segersten och Titti Karlsson Förskolechef Lejla Sultanic Vår vision Arbetet
Läs merBARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING
BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning
Läs merArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.
Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA
Läs merFEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR? Vem
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merFILM 2 CHECKLISTA FÖRBEREDELSER
FILM 2 CHECKLISTA FÖRBEREDELSER Lokal talarpodium, bord eller ingetdera sittning: placera stolarna lämpligt whiteboard, block och pennor belysning anteckningsmaterial och pennor vatten Teknik dator projektorduk/bildskärm
Läs merHandlingsplan för konflikthantering och social utveckling. Herrhagsskolan Läsåret 16/17
Handlingsplan för konflikthantering och social utveckling Herrhagsskolan Läsåret 16/17 Innehåll: 1. Konflikthantering JAG-budskap Konflikthantering och Samtalsmodellen 2. Handlingsplan för social utveckling
Läs merTillbackablick på dagen & bibelmeditation
Tillbackablick på dagen & bibelmeditation Att be utifrån vardagslivet ÖVNING: REFLEKTION ÖVER DAGEN TID: 5-10 MIN PÅ KVÄLLEN. Vi lever i en tid som är mer splittrad och stressad än någonsin. Mängden information
Läs merLIVSKUNSKAP i Rudboda skola
LIVSKUNSKAP i Rudboda skola 1 Rudboda skolas vision Alla elever ska ha de kunskaper och färdigheter som fordras för en positiv självbild och framtidstro På Rudboda skola: har vi ett gemensamt, positivt
Läs merCoachande ledarskap. Enköpingshälsans Ledarfrukost 21 november. Enköpingshälsan AB 2011-08-18
Coachande ledarskap Enköpingshälsans Ledarfrukost 21 november Enköpingshälsan AB 2011-08-18 Psyko nånting? Medvetande Intellekt Beteende Tankar Känslor Perception Minne Vilja Vad är coaching? Att samtala
Läs merSamtalsmetodik med MI som grund
100% ren hårdträning,130405 Samtalsmetodik med MI som grund Karolina Edler Socionom med steg 1 utbildning i KBT, MI-utbildare, coach och handledare karolina@peakvision.se Eftermiddagens fokus: Introduktion
Läs merVarför? Motiverande samtal 100% REN HÅRD TRÄNING KALMAR
Varför? Motiverande samtal EWA SJÖROS-SVENSSON PROFESSIONELL COACH OCH STRESS & FRISKVÅRDSTERAPEUT MEREWA KONSULT AB WWW.MEREWA.SE INFO@MEREWA.SE 070-661 96 76 AGENDA Vilka är våra kunder? Varför dopar
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot
Läs merFÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack
FÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack FÄRDIGHET 6: Att presentera sig FÄRDIGHET 7: Att presentera
Läs merMentorskap ett sätt att utvecklas. Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun
Mentorskap ett sätt att utvecklas Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun 1. Vad är mentorskap? Historia Begreppet mentor har sin bakgrund i den grekiska mytologin. Mentor var den person som
Läs merTrygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola
Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Vision På Järntorgets förskola ska barn och vuxna känna sig trygga och ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Inledning
Läs merFryxellska skolans Värdegrund Kultur
Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat
Läs merArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.
Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar
Läs mer1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Läs merSida. Säljteknik GRUND Frågor
Sida Säljteknik GRUND Säljteknik Grund - Sida 2 Varför är det viktigt? Med rätt frågor hjälper du kunden att förstå vad våra försäkringar kan hjälpa till med. Vi guidar kunden med rätt frågeställningar
Läs merSET. Social Emotionell Träning. www.set.st
www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna
Läs merEn bra presentation. - Bra inledning/presentation - Bra genomgång och eget agerande - Bra ledning av diskussion
Dokumentation Vid projektträff januari 2004 En bra presentation - Bra inledning/presentation - Bra genomgång och eget agerande - Bra ledning av diskussion Per-Arne Spiik Kompetens och Pedagogik AB Bra
Läs merAtt möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal
Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR
Läs merSe Tranströmer. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selén
Se Tranströmer Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selén Se Tranströmer dikter och bilder för samtal om dikt och liv Samtalshandledningen vill ge inspiration och idéer för det goda, fördjupande
Läs merFÖRDJUPNINGSFRÅGOR TILL FUNCAS WEBBUTBILDNING
FÖRDJUPNINGSFRÅGOR TILL FUNCAS WEBBUTBILDNING Version 1, januari 2017 Att använda Funcas fördjupningsfrågor Funcas fördjupningsfrågor är uppdelade i teman utifrån webbutbildningen. Det finns 7 teman: Maria,
Läs merSamtal med den döende människan
Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627
Läs merREFLEKTIONSÖVNING Vad vi behöver förstå för att minska sjukfrånvaron
REFLEKTIONSÖVNING Vad vi behöver förstå för att minska sjukfrånvaron För dig som vill öka din förmåga att bygga tillitsfulla relationer TILLIT FÖRTJÄNAS Alla har behov av att bli sedda, lyssnade på och
Läs merMin Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult
Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran
Förskolan Myran 1(5) Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran 2014-2015 2(5) Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter
Läs merHandledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper. utifrån Olle Carlssons bok 12 steg för hopplösa Livsförändring på djupet
Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper utifrån Olle Carlssons bok 12 steg för hopplösa Livsförändring på djupet Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper utifrån Olle Carlssons bok
Läs merDokumentation från nätverksträffen Boosta LF 2 december 2016
Dokumentation från nätverksträffen Boosta LF 2 december 2016 Pass 1: Presentation av samordningsförbunden i Västmanland. Ann Kristin Ekman Ann Rilegård Linda Anderfjäll Tolkens roll Sara Walsöe Pedersen
Läs merInstruktioner för fältstudieuppgifter Bilaga 1.
Fältstudieuppgifter i kursen Sociala relationer, konflikt och ledarskap OAU218 Instruktioner för fältstudieuppgifter Bilaga 1. Frågor till din handledare eller annan pedagog i förskolan v 1-2 (tillfälle
Läs merPEDAGOGIK MÅLFORMULERING KOMMUNIKATION
Vi sätter ständigt människor i komplexa situationer och vi ger dom ingen träning eller vägledning, bara för att vi själva inte vet hur vi skall träna dem. - Vad är det som gör en organisation framgångsrik?
Läs merMEDVETET BEMÖTANDE. Conscious Expression interactional awareness
MEDVETET BEMÖTANDE Conscious Expression interactional awareness Medvetet bemötande ökar kunskapen om hur noggrannhet i vårt sätt att bemöta vår medmänniska förstärker och fördjupar kontakten i mötet. Genom
Läs merKORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN
KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för
Läs merHar ditt mål ett värde?
Har ditt mål ett värde? Tredje steget i processen att nå dina mål är att utforska värderingar. Vilket värde har ditt mål för dig? Denna vecka fortsätter vi att ta dig ta dig genom en målprocess som fungerat
Läs merRisk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION
Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION ÖVERSIKT 1. Verbal kommunikation 2. Effektiv kommunikation Definition Muntlig kommunikationinnebärkommunikationvia
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Bullerbyn Förskolechefens ställningstagande
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Bullerbyn 2014-2015 Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter och tillfällen
Läs mer