Handlingsplan för konflikthantering och social utveckling. Herrhagsskolan Läsåret 16/17

Transkript

1 Handlingsplan för konflikthantering och social utveckling Herrhagsskolan Läsåret 16/17

2 Innehåll: 1. Konflikthantering JAG-budskap Konflikthantering och Samtalsmodellen 2. Handlingsplan för social utveckling 3. Regler 4. Förebyggande arbete och arbetssätt

3 JAG-budskap Att kunna uttrycka sina känslor är en viktig kompetens i livet. Att kunna uttrycka sina känslor av besvikelse, ilska, rädsla, oro, sårbarhet etc utan att trappa upp konflikten det är det svåra. Ofta när vi är arga/ledsna/irriterade på någon och känner att man borde ta upp problemet med vederbörande, då ser vi framför oss att vi går till attack och riskerar att personen i fråga går i försvar blir arg, ledsen, går till motattack, slutar gilla mig etc. Vi kan vara tydliga med vad vi känner utan att lägga skuld eller attackera motparten. Ett JAG - budskap redovisar alltid känslorna och vad som hände och fokuserar inte på vad man tycker att någon annan borde göra eller på att fördöma någon annan. Så här kan man uttrycka ett JAG - budskap, där man uttrycker känslorna tydligt, klart och sedan talar om vad man känner tex: Jag blir ledsen när du retar mig Jag känner mig förvirrad när du säger två saker samtidigt, kan du berätta vad du egentligen menar När du sa till dina kompisar att min mamma var arbetslös blev jag ledsen, därför att det inte är sant. Jag vill att du talar om sanningen om min mamma för dina kompisar. Jag känner mig orolig när du struntar i läxorna därför att jag så gärna vill att du lär dig så mycket som möjligt i skolan. Jag vill att du talar om för mig hur jag kan hjälpa dig. Jag känner mig irriterad när du avbryter mig. Jag vill att du låter mig tala till punkt. JAG - budskap: Jag känner mig.. När du (Därför att.) Jag vill att

4 Konflikthantering och samtalsmodellen Samtalsmodellen är en metod som vi använder oss av vid konflikthantering. Vi ska inte ta reda på vad som är rätt eller fel. Utan vi ska hantera det som hänt och tillsammans komma fram till hur vi kan hantera liknande situationer framöver. Samtalsmodellen för konflikthantering som används av alla vuxna, som föräldrarna känner till och som eleverna även får träna på i klassrummen. Sök upp ett rum på skolan där man kan sitta i lugn och ro. Berörd personal måste informeras när det varit större konflikter informera även fritids,musik, bild, slöjd och idrott. Viktigt att stämma av mellan personal vem som informerar vidare. Viktigt att följa upp konflikter genom samtal med dem det berör. Föräldrar ska tex genom föräldramöten vara medvetna om hur vår modell fungerar. Förberedelser för att börja använda modellen: Vi pratar ihop oss i personalgruppen angående konflikter som uppstår. Hur ska vi hantera dem? Hur går vi vidare? Vad och hur säger vi? Vi får olika konfliktsituationer case som vi får träna och reflektera kring tillsammans i personalgruppen under hösten. Vi tränar på samtalsmodellen: kollegial handledning lyssna på varandra vid konfliktsamtal/situationer. Vi sätter upp samtalsmodellen i alla klassrum, ämnesrum och i korridorer, så att man kan följa den. Samtalsmodellen 1. Vi låter varandra tala till punkt utan att bli avbruten 2. Alla får säga sitt 3. Vi pratar utan skällsord och svordomar 4. Det som sägs, stannar mellan oss 5. Alla försöker bidra med tankar och förslag Frågor till samtalsmodellen 1. Vad hände, vad är problemet? 1. Hur känns det? JAG känner 2. Vad vill jag ska hända? Hur kan vi göra för att det ska bli bättre? 3. Vad väljer vi tillsammans att göra?

5 4. Vad har vi kommit fram till? Är vi nöjda? Hur följer vi upp? När konflikt uppstår Steg 1 - Berörd vuxen tar samtalet med inblandade elever. I samtalen påminner vi eleverna om reglerna för samtalet och följer samtalsmodellen. - Om berörd vuxen inte har möjlighet att följa upp själv, lämnas alltid över till klasslärare eller annan vuxen som eleven är väl förtrogen med. - Om eleverna är för upprörda att prata, eller tiden inte räcker till, bestämmer den vuxne med eleverna när och var samtalet ska ske (bör ske samma dag) och ser till att eleverna skiljs åt och får chans att lugna sig och tänka efter. Steg 2 Om det är en konflikt av allvarlig eller akut art, då den vuxne behöver hjälp av ytterligare en vuxen, - tas i första hand hjälp av resurspedagogerna eller andra kollegor i varje arbetslag, antingen för att ta klassen eller konflikten, - i andra hand trygghetsgruppen (Minna, Jessika, Anna, Kerstin, Petra, Lina och Wiveca) Klasslärare ska alltid informeras vid konflikter och hen har ansvaret att kontakta vårdnadshavare vid konflikter, men trygghetsgruppen har det främsta ansvaret för att kontakta vårdnadshavare vid allvarliga incidenter.

6 Manual för medling 1. Inled med målet för samtalet och medlarens roll: Vi ska inte ta reda på vad som är rätt eller fel, eller vad som borde hänt, utan hur vi ska handskas framöver med det som hänt och hur vi kan förbättra situationen vad kan vi göra nu och framöver? Medlaren neutral ska inte ta ställning eller döma någon, utan hjälpa de inblandade att lösa problemet. De som är inblandade är de som äger problemet och som med medlarens hjälp ska finna sina egna lösningar och förslag till förbättring. Medlarens uppgift är att fördela ordet, se till att samtalsmodellen följs, att återberätta och sammanfatta vad som sägs samt ställa frågor som hjälper de inblandade att berätta, förstå och se framåt. 2. Presentera mötesreglerna: Samtalsledaren leder mötet, fördelar ordet och går igenom samtalsreglerna Sekretess råder det som sägs stannar mellan de som deltar i samtalet. Andra berörda vuxna på skolan får ta del av samtalet Den som talar får tala ostört, utan att bli avbruten Alla får komma till tals Vi använder inga skällsord Alla anstränger sig för att bidra med lösningar och hur vi själva känner och tänker. Vi undviker att anklaga och lägga skulden på varandra. (Jag - budskap) Mötet är slut när vi är överens om vad som hände, om vad som behöver göras och när alla känner att de blivit hörda. 3. Berätta vilka steg samtalet har: 1. Vad hände/vad är problemet? var och en berättar i tur och ordning och medlaren återberättar. 2. Hur känns det? Hur var och en känner kring det som hänt? JAG - budskap 3. Vad vi vill ska hända? Vad vi kan göra för att det ska bli bättre, hur ska vi göra för att det här inte ska hända igen, hur kan vi göra i stället möjligheter och förslag? 4. Vad ska vi göra? Vi kommer överens om de bästa förslagen/lösningarna och hur vi ska göra. 5. Avslutning. Vid behov bestämmer man om man behöver träffas igen. Avstämning innan samtalet avslutas Har alla fått säga sitt? Vill någon tillägga något? Har man förstått överenskommelsen och tror man på den? Är vi nöjda med samtalet?

7 Handlingplan för social utveckling 1. Kartläggning 2. Samtala med eleven 3. Föräldrar involveras 4. Social utvecklingsplan upprättas med föräldrar 5. Planen följs upp: Kartläggning- Personal Steg 1. Eleven och dess omgivning Vilka situationer/personer utlöser oftare än andra ett negativt beteende? Vad beror det på? Vad orsakar problemen? Vilka behov har eleven som gör att det beter sig på ett visst sätt? Hur kan vi tillgodose elevens behov? Hur kan vi förändra situationer som utlöser problembeteenden? - Vilka situationer fungerar bra? Vad beror det på? Hur kan vi skapa mer av det som fungerar bra? Vilka goda sidor ser vi hos eleven? Hur kan vi stärka och uppmärksamma det? Steg 2. Omgivningen observera samspelet vuxen - elev Hur reagerar vi vuxna på det negativa beteendet? Vad gör vi när beteendet uppstår? Hur tänker vi och känner kring eleven: Vad känner jag? Vilka outtalade budskap ger jag eleven? Hur ser mitt kroppsspråk ut när jag pratar med eleven? Vilket tonfall har jag? Vad säger jag? Vad tänker jag? Vilka förväntningar har jag? Hur påverkar detta situationen och mitt samspel med eleven? Vad kan jag/vi vuxna göra annorlunda? OBS! För vissa elever blir den negativa uppmärksamheten vi riktar mot dess beteende i stället ett förstärkande av beteendet. Det vi uppmärksammar och fokuserar på är det positiva. När vi fokuserar och visar på det vi vill att eleven ska göra i stället, utan laddade formuleringar, blir vi vägvisare i stället för domare. Uppmärksamhet ska i första hand läggas på det som fungerar för eleven det som är positivt.

8 Steg 3. Förändring Hur kan vi byta ut nuvarande beteende mot ett positivt beteende? Hur kan vi ge eleven alternativa handlingsvägar/andra sätt att uppnå det den vill i stället för nuvarande beteende? (Vi talar ofta om för eleven vad de gör för fel, men vi hjälper inte dem att förstå och testa vad de ska göra/kan göra i stället). Vilka verktyg behöver eleven för att hantera situationen bättre? Hur hjälper vi eleven med dessa verktyg vad behöver eleven träna på och hur? Hur kan vi förändra miljön/de situationer som orsakar problem? Hur kan vi i vardagen stärka och uppmärksamma det positiva och de goda egenskaperna hos eleven? Vilket stöd behövs vuxna kring eleven som kan bidra med olika saker?

9 Social handlingplan Datum Elevens namn Klass/fritidshem Ansvarig pedagog Det här är problemet: Det här vill vi uppnå: Så här ska vi göra: När jag (eleven) lyckats med detta innebär det att: Uppföljning, hur och när: Underskrift: Elev Ansvarig pedagog Förälder

10 3. Regler Det finns två regeldokument på skolan: Trivselregler och Ordningsregler Dessa regler är gemensamma för skolan och fritidshemmen. Vi aktualiserar, diskuterar och levandegör våra regler med eleverna på elevrådet, skolrådet samt vid terminstart i alla klasser. Reglerna diskuteras med eleverna tillägg/ändringar görs inför varje nytt läsår. Eleverna bearbetar reglerna enligt följande gång: Elevråd - Klassråd - Elevråd. Skolpärmen där konflikthanteringsplanen med trivselregler och ordningsregler finns uppdateras varje termin. Rektor ansvarar för att skolpärmen ses över och förbättras. Rektor ansvarar för att sammanställa den nya konflikthanteringsplanen och komplettera med de synpunkter och ändringar som tillkommer från elever/föräldrar. Elevhälsogruppen/trygghetsgruppen är den sammanhållande/drivande tvärgruppen för frågor som rör Konflikthanteringsplanen. Pedagogiskt forum, PK, elevråd och APT är forum när något i Konflikthanteringsplanen diskuteras.

11

12 Förebyggande arbete och vårt förhållningssätt Rastvärdsschemat görs så att det finns rastvärdar ute på gården och i omklädningsrummet efter idrotten. Intensivperioder med rastvakter när första snön kommer och när isen spolas All personal som är rastvärdar har gula västar (som tas av t.ex. när vuxen behöver ha ostört samtal med elev). Personal som är ute speciellt för vissa elever har inte väst på sig. 2 st Rastvärdar från Fritids planerar och introducerar traditionella och nya utelekar. Trygghets-/kamratlektioner/samarbetesövningar i klasserna eller i familjegrupperna planeras av både Friends/kamratstödjarna och familjegruppsrådet. I början av terminen avsätts tid i klassrumssituationer, familjegruppstid och på fritidsavdelningarna för att träna samtalsmodellen och diskutera regler osv. Trygghetsteamet går runt i början av varje läsår och presenterar sig. Friends/kamratstödjarna kartlägger skolans trygga/otrygga platser varje vårtermin samt jobbar med uppdrag i klasserna. Det kan t.ex. vara att se en film och diskutera, Hur man är en bra kompis, samarbetslekar, Annorlundadagen. Friends utbildar Kamratstödjarna och Elevrådet samt lärarna om arbete mot kränkande behandling

13 Personalens förhållningssätt Vi ökar vår medvetenhet om hur vi som personal går in i konflikter hur vi ser vår roll och vad vi har för förhållningssätt när vi hjälper till inte domare, utan coachande stödjande. Vi är observanta på omgivningen och vårt kroppsspråk som vuxna. Vi kan använda oss av överenskomna tecken/gester i kommunikationen med elever istället för tex tillsägelse/påminnelse. Alla jobbar för att ha fokus på och förstärka det positiva! Vi hjälper till med redskap och alternativa handlingsvägar i stället för att döma. Vi undviker maktkamper med barnen hur kan båda parter vinna i en situation? Vi försöker att alltid fråga oss själva: Vad behöver det här barnet, vilket kan hjälpa oss att förstå bättre och därmed få en mer konstruktiv inställning. Alla är eniga och känner till trivsel- och ordningsreglerna både elever och vuxna, alla är aktiva och konsekventa. Vi har en öppen kommunikation mellan oss vuxna vi påminner och stöttar varandra när vi märker att alla vuxna inte säger till eleverna/tar hand om de situationer som uppstår/griper in Vi har ELEVFOKUS! Vi är FÖREBILDER!