Att arbeta med skolfrånvarande barn och ungdomar. Jag vill vara som alla andra och jag vet att det finns skolpliktsskit

Transkript

1 Att arbeta med skolfrånvarande barn och ungdomar Jag vill vara som alla andra och jag vet att det finns skolpliktsskit

2 HVB dygnet runt Högintensiv öppenvård Resursskolor Magelungen Akademin Heldagsverksamhet (skola+beh)

3 Inlärnings- & systemteori Manualbaserat program, individualiserad insats Skolnärvaro Elev Föräldrar Skola Team Kartläggning Behandling Vidmakthållande Samverkan & samarbete

4 Kommuner där Magelungen erbjuder Öppenvård Gävle Uppsala Västerås Örebro Solna Stockholm Södertälje Jönköping Göteborg Helsingborg Malmö Kommuner där skola & socialtjänst implementerat HSP Umeå Sundsvall Älvkarleby Ludvika Smedjebacken Enköping Örebro Östermalm (Sthlm) Lidingö (Sthlm) Gotland

5

6 Insatser på flera nivåer Specialistnivå Förstärkt nivå Generell nivå

7 Hur upptäcker vi dem i tid?

8 Lägg extra krut på elever i riskzon, strategier pedagogiskt & socialt, checka in och ut hos någon Främja förstå förändra Arbeta för goda relationer (lärare-elev, elev-elev, lärare-föräldrar, kollegialt) Skapa ett respektfullt och tryggt klassrumsklimat. T ex, hur gör vi i den här klassen vid redovisningar? Förmedla att alla elever är olika med olika styrkor och svårigheter. Om hindren tar över finns det bra hjälp att få Identifiera risksituationer Organisera en elevhälsa som hjälper vuxna på skolan att anpassa undervisning & stöd efter alla & allas behov

9 Skolan som första linjen Närvaroregistrering, se mönster för närvaro & frånvaro. Giltig och ogiltig frånvaro. Tydliga rutiner för vad som ska göras när frånvaro upptäcks - Vad har vi för gräns för frånvaro och vad gör vi då? Rutiner för möten - Vem sammankallar, vilka deltar, roller, agenda, dokumentation, uppföljning Kartlägga - Tillsammans med elev och föräldrar undersöka orsak till frånvaron Ta hjälp från och samarbeta med andra, t ex socialtjänst, BUP

10 Tidig upptäckt Ströfrånvaro, t ex många sjukanmälningar Ofta magont/huvudvärk, vill gå hem Svårigheter med övergångar mellan aktiviteter Social oro Svårigheter efter helger, lov Minskat umgänge med kompisar Konflikter, försämrat familjeklimat Att sluta med aktiviteter och dra sig undan vardagliga aktiviteter man tidigare upplevde lustfyllda

11 Att göra saker i ordning Startar med första interventionen Vidmakthållande 1-3 månader -livslångt Behandling 6-12 månader Kartläggning 2-4 veckor Fortsätter genom behandlingen. Observationer, ny information, beteendetest.

12 Att arbeta strukturerat och målinriktat Tydlig riktning. - Hur kommer arbetet gå till & vad ingår - Vilket är vårt mål Genomförande - Vem gör? - Vem ansvarar för att det blir gjort? Uppföljning & vidmakthållande - Rutiner för uppföljning & utvärdering - Bygga in långsiktighet, svara på frågan hur får vi det att fungera över tid?

13 Att kartlägga skolfrånvaro Frånvarons funktion - Finns det någon tydlig utlösande orsak? - Vilka faktorer vidmakthåller frånvaron? Formulera mål vad vill elev, föräldrar, skola?

14 Hur? Ta information från föräldrar, elev & skola Läs tidigare material Hitta sätt att få info, anpassa ditt sätt att ställa frågor Möten i hemmet, på mottagning, i skolan

15 Exempel på frågor att ställa till eleven Vad har du för intressen? Vad gör du när du är hemma? Träffar du kompisar? Saknar du skolan? Hur har det varit för dig i skolan? Vad har varit svårt? På vilket sätt? Finns det något du gillar i skolan?

16 Markera det som stämmer för dig, lägg till om något viktigt saknas Fördelar med att vara hemma Slipper passa tider Får göra det jag vill på dagarna Andra sätt att ställa frågor på Får vara med min kanin Kan chatta med kompisar när jag vill Slipper jobbiga raster Fördelar med att vara i skolan Mamma och pappa blir nöjda Jag är som alla andra Jag får rutiner Sover bättre Jag får betyg Nackdelar med att vara hemma Blir stressad över att jag missar skolan Mamma och pappa blir sura Långtråkigt Blir trött Stressad över framtiden Nackdelar med att vara i skolan Måste vara på lektioner som jag inte begriper Vara på rast Äta i matsalen Känner mig dum

17 Att undersöka tillsammans med föräldrarna Hur ser föräldern på elevens frånvaro Hur påverkas familjen av rådande situation Hur hanterar föräldrarna elevens situation & problematik Finns någon specifik händelse som orsakat eller påverkat frånvaron Hur ser samarbete med skolan ut Tidigare insatser och resultat

18 Att undersöka tillsammans med skolan Vad kan skolan göra & vem på skolan kan göra detta? Skolhistorik, start av frånvaro, mobbing? Pedagogiskt, hur ligger eleven till, påbörja och avsluta uppgifter, ämnen som funkar bättre/sämre Styrkor & svagheter Socialt - raster, matsal, kompisar Samarbete, hem-skola, lärare-elev Åtgärder, vad har provats och vad gav det för resultat

19 Hur få fram information & öka förändringsbenägenhet? Agenda/meny - Tidsram - Syfte - Plats - Deltagare -

20 Vad vi får veta Äter frukost Jobbig Bråkig Ställer larmet Stiger upp Gråter ADHD Skriker Arg

21 Vad vi strävar efter Beteenden inte egenskaper! -Konkreta -Observerbara -Mätbara Snäll Ledsen Jobbig Bråkig ADHD Arg Orolig Låser in sig Gråter Sjukanmäler Skriker Ställer larmet Äter frukost Stiger upp

22 Tratta ned Vi använder KBT-verktyg som funktionell analys och kartläggning av överskotts- & underskottsbeteenden i syfte att ta reda på konkreta beteenden, i vilken situation de förekommer och vad de fyller för funktion (på kort sikt) Information som framkommer ska sammanställas på ett sätt som gör den överskådlig och användbar. Detta är till hjälp både för att få fram information och för att kunna tolka/förstå den.

23 Att strukturera informationen Information som framkommer ska sammanställas på ett sätt som gör den överskådlig och användbar. Detta är till hjälp både för att få fram information och för att kunna tolka/förstå den. Livslinje Nätverkskarta Överskott/underskott Funktionell analys

24 Yttre Överskott Låsa in sig Gråta Skrika Sitta framför datorn Sova på dagen Underskott Ställa larmet Äta frukost Stiga upp Vara i skolan Träffa kompisar Åka kommunalt Sociala färdigheter Inre Oro Ont i magen Negativa tankar Strategier att hantera oro

25 En pedagogisk poäng Överskott och underskott hänger ihop. Lättare att arbeta med underskotten, öka beteenden som förekommer för sällan istället för sluta göra Beteendeunderskott kan t ex bero på färdighetsbrister, rädslor eller motivationsbrist.

26 Funktion av skolfrånvaro Hur blir det Situation När Vad Beteende gör du Konsekvens då Morgon, dags att gå till skolan. Jag känner oro och har ont i magen Jag vänder i dörren, stannar hemma. Sitter framför datorn hela dagen Oron minskar, kan ägna mig åt saker som intresserar mig på nätet.

27 Ur ett föräldraperspektiv Situation Beteende Konsekvens Morgon, dags för jobb och skola. Lisa gråter, säger att hon har ont i magen, att hon inte orkar idag Mamma ringer och sjukanmäler Lisa Slipper konflikt. Hinner till möte på jobbet. Känner att hon tar hand om Lisa

28 Situation Beteende Konsekvens Situation Beteende Konsekvens Verkligheten är komplex & saker sker inte i ett vakuum. Vad som händer runt omkring och vad andra personer gör är del i kedjan. Se exemplet med Lisas mamma, där Lisas beteende, gråta, blir mammans situation osv.

29 Situation Beteende Konsekvens I klassrummet, förstår inte uppgift Räcker upp handen Får hjälp och uppmuntran från läraren?

30 Situation Beteende Konsekvens Kommer till skolan efter morgon med oro, är sen Kliver in i klassrummet Får en kommentar - jaså nu passar det att komma

31 Situation Beteende Konsekvens Morgon, känner oro, får sms från mentor idag ska vi arbeta med svenska, du är i samma grupp som X Åker till skolan, deltar i? undervisning

32 KARTLÄGGNINGSFAS Förstärkning/Försvagning - kontingensschema Beteendet ökar Beteendet minskar Positiv förstärkning Något önskat läggs till vilket leder till att beteendet ökar i frekvens/inträffar oftare Positiv försvagning Något oönskat läggs till vilket leder till att beteendet minskar i frekvens Negativ förstärkning Något oönskat tas bort vilket leder till att beteendet ökar i frekvens/inträffar oftare Negativ försvagning Något önskat tas bort vilket leder till att beteendet minskar i frekvens 32

33 Fördelar med att titta på funktion av beteenden Förståelse för hur det är just för den här ungdomen/föräldern Att kunna leva sig in i situationen och känna att man kanske skulle gjort på samma sätt i en liknande situation Bra grund för att kunna föra in förändringsprat Alliansskapande

34 För kartläggningsmaterial: Sökord: hemmasittare, formulär

35 Allians och relation En terapeuts bästa egenskap är förmågan att kunna tala genom en stängd dörr

36 Allians att arbeta mot ett gemensamt mål Bekräfta Be om lov att prata om känsliga ämnen Normalisera Icke-dömande Påminn om det långsiktiga målet LYSSNA! Var ärlig Uppmärksamma Fråga vad det som ungdomen gillar fungerar & är bra på Jobba aktivt Var konkret Våga stå kvar vid planering Visa intresse Positiv samvaro Förklara hur du ser på ungdomens situation

37

38 Samverkan & samarbete i praktiken framgångsfaktorer, våra erfarenheter Arbeta aktivt med att föräldrar och skola ska få ett bra samarbete Ha ett tätt samarbete så att behandling och skola bildar en helhet Ge skolpersonalen kunskap och förståelse för problematiken och funktion av beteenden Ge aktörer utanför skolan kunskap och förståelse för skolans uppdrag och elevens kontext

39 Röj bort hinder Skapa samsyn T ex samtycke sekretess Skolnärvaro Korta beslutsprocesserna Syfte och innehåll Lägg till & ta bort Glöm inte alliansen! Mandat! Väl förberedd. Upprätta tydlig agenda inför mötet och på mötet. Planerat, inte akutstyrt! Intensitet. Möten. Med familj och samarbetspartners. Tid. Organisation.

40 Våra erfarenheter - Skapa allians. Respektera varandras expertis, var ödmjuka inför svårigheter för respektive part. - Kom väl förberedd till möten. Insatt och mandat. Skillnad uppstart & pågående - Ge [positiv] feedback gäller inte enbart i kontakt med klient/patient/elev - Individnivå och organisatorisk/strukturell nivå. Påverka det du kan. - Gemensamt mål samsyn. (Skolnärvaro skall vara prioritet) - Projektledare/samordnare. (Behandlaren som projektledare. Elevhälsan som projektledare. Först in, sist ut. Skolfokus.) - Föräldrarna nyckeln till en lyckad insats. Att avlasta föräldrarna nyckeln till en lyckad insats. Låt föräldrarna vara föräldrar, skolan stå för det pedagogiska, psykiatrin för det terapeutiska etc.

41

42 Samordning Ha en fast dag & plats för möten Inhämta & förmedla information mellan möten Sammanfatta det som sägs på möten muntligt & skriftligt Elevhälsan som samordnare. Se till att ungdomens och föräldrarnas röst blir hörd även om de ej närvarar!

43 Främja förstå - förändra Barn gör rätt om de kan! Vems ansvar är det när det går fel?

44

45 Förändringsfokus

46 Att utvärdera och planera nästa steg Det är så lätt att vi sätter in åtgärder utan att tänka på nästa steg.

47 Uppföljning/Utvärdering Livets stege HAD SDQ själv/förälder Skolnärvaro

48 Vidmakthållandeminska intensitet och tänka fortsatt växande på egen hand

49 För mer kunskap Ross W Greene Vilse i skolan, Explosiva barn Martin Forster Jag törs inte men gör det ändå, Fem gånger mer kärlek Nationell konferens onell-konferens-om-hemmasittare-stockholm/ KONTAKTA ROBERT PALMÉR FÖR INFORMATION & ANMÄLAN

50 Min verksamhets insatser vid skolfrånvaro

51 Robert Palmér Kontaktinformation