Workshop om hemmasittare

Transkript

1 Workshop om hemmasittare Peter Friberg, leg. Psykolog, chef Akademi Magelungen Ia Sundberg Lax, chef HSP-enheten Magelungen

2 Du kan om du vill!

3 Insatser på flera nivåer HS P Specialist- nivå Förstärkt nivå Generell nivå

4 Förebyggande arbete i skolan Organisatorisk matchning Engagerad personal. Alla ska med. Enkla konkreta verktyg som gör skillnad Engagerad skolledning Preventiva Inkluderande Lösningar Forskning och evidens

5 Hur främjar vi närvaron i skolan? Tidig upptäckt är A och O! Tydliga rutiner för vad som ska göras när frånvaro upptäcks Att arbeta för goda relationer mellan lärare-elev. Att uppmärksamma eleverna när de är där och inte när de inte är där.

6 Främja närvaro Hur ser relationen till föräldrarna ut? Hjälp elever vid svåra övergångar, byte av klassrum eller när de kommer tillbaka till skolan. Lär ut sociala färdigheter om det behövs. Varmt välkomnande! Täppa till falluckorna möt upp, följ upp.

7 Börja med kartläggning

8 Man bör kunna besvara detta Kartläggning - när och hur ska den göras? Vad ingår i en kartläggning? Närvaroregistrering vad händer sen? Att röra sig i pyramiden, när ska kartläggningen starta? Koordinering av insatsen, vem gör vad i er verksamhet? Diskutera i liten grupp hur det ser ut kring dessa frågor i er verksamhet/fylke.

9 Vad behöver kartläggas? Pedagogisk kartläggning Inhämta material från gamla skolor Övrig tid i skolan / andra faktorer (miljö, socialt, perceptionsavvikelser etc) ADL (allmän daglig livsföring) Tillgång till stöd (i skolan och hemma) Styrkor och svårigheter Livslinje, nätverkskarta.

10 Vad behöver kartläggas? Styrkor och svårigheter Intressen/fritid Samverkan mellan skolan och föräldrar Vilka konsekvenser får elevens skolfrånvaro för eleven och systemet? Vilken funktion fyller skolfrånvaron för eleven?

11 Universella frågor som vi alla vill ha svar på 1. Vad ska jag göra nu? (Vad gör jag om jag inte förstår?) 2. Var ska jag vara? 3. Med vem ska jag vara? 4. Hur länge ska det hålla på? (Vad gör jag när jag är klar med en uppgift?) 5. Vad ska hända sedan? 6. Vad ska jag ha med mig?

12 Vad kartlägger ni idag? Diskutera i gruppen: Vad kartlägger ni idag? Vad behöver ni komplettera med? Vem gör kartläggningarna? Hur använder ni dem efteråt? Använd tio minuter

13 Att jobba tillsammans

14 Oavsett ålder och problematik är en god allians grunden för att lyckas

15 Vikten av att kunna skapa allians Hur visar jag att jag bryr mig om och går att lita på? Visa empati Grundhållning: Hur är det för dig? Det finns alltid en logik, allt går att förstå! Validera / bekräfta - T ex: Utifrån det du har berättat är det inte så konstigt att den situationen blir svår för dig... Att validera är att inte döma. Var lyhörd rikta din fulla uppmärksamhet mot ungdomen/föräldern. Tona in dig på personens frekvens, lägg t ex märke till hur hen uttrycker sig, för att kunna upptäcka hur du bäst ska möta just henne/honom. Var flexibel - förändra upplägg eller bedömning utifrån vad som behövs just nu. Visa värme, nyfikenhet och engagemang genom samtalston, ansiktsuttryck, kroppsspråk och ditt sätt att fråga och bekräfta. Visa humor att le och skratta tillsammans är ett ovärderligt sätt att skapa allians; vi möts som människor Källa; A. Kåver (2006) KBT i utveckling- en introduktion till kognitiv beteendeterapi. Stockholm: Natur och Kultur.

16 Att ta fram mål för insatsen

17 När du pratar med en elev tänk på: Börja alltid med sammanhangsmarkering -presentera dig (om det behövs) -berätta varför du vill ställa dessa frågor -bestäm tillsammans med eleven hur länge ni ska sitta (hellre flera korta tillfällen än ett väldigt långt) Använd gärna skattningsskalor eller flersvarsalternativ Sammanfatta vad ni pratat om och vad nästa steg är

18 Andra sätt att ställa frågor på Markera det som stämmer för dig, lägg till om något viktigt saknas Fördelar med att vara hemma Slipper passa tider Får göra det jag vill på dagarna Får vara med min kanin Kan chatta med kompisar när jag vill Slipper jobbiga raster Fördelar med att vara i skolan Mamma och pappa blir nöjda Jag är som alla andra Jag får rutiner Sover bättre Jag får betyg Nackdelar med att vara hemma Blir stressad över att jag missar skolan Mamma och pappa blir sura Långtråkigt Blir trött Stressad över framtiden Nackdelar med att vara i skolan Måste vara på lektioner som jag inte begriper Vara på rast Äta i matsalen Känner mig dum

19 Så vad ser vi? Äter frukost Jobbig Bråkig Ställer larmet Stiger upp Gråter Orolig ADHD Skriker Arg

20 Och vad kikar vi efter? Beteenden Snäll inte egenskaper! -Konkreta Ledsen -Observerbara Jobbig -Mätbara Bråkig ADHD Arg Orolig Låser in sig Gråter Sjukanmäler Skriker Ställer larmet Äter frukost Stiger upp

21 Samarbete med föräldrar Allt börjar med relationen (igen)! Lyft fram det positiva! Även om det är mycket små tecken i den riktningen Validera! I allmänhet gör föräldrar det dom tror är bäst utifrån sina förutsättningar.

22 a är mamma till en ungdom som är mycket hemma från skolan. Pojken, Isak, är gnosticerad med AST och hans lärare tycker att det är svårt att få kontakt med honom. a lyfter ofta upp att det är skolans ansvar att göra anpassningar. Skolan uppfattar det ernt som att Eva curlar allt för mycket och låter sonen vara hemma så fort han har det nsta huvudvärk eller har sovit dåligt. Vid något tillfälle har studierektor antytt att blemet är att Eva inte har rutiner hemma så att Isak kommer i säng i tid. Detta gjorde Eva, hon menar att det ibland inte är möjligt att stänga av datorn då det skulle bli för stor nflikt. olan som arbetar med att inkludera alla har gjort ett flertal anpassningar och har bland nat skaffat en assistent till honom. I början fungerade detta inte alls men mamma Eva nde hjälpa till med hur han skulle bemöta Isak (förutsägbarhet och tydlig kommunikation an, under och efter skolpass) och det blev bättre. a är sjukskriven och ensamstående med Isak trots detta är det mycket svårt för henne att mma på möten och hon svarar sällan i telefon när någon från skolan ringer. Det finns inga re anledningar förutom skolfrånvaron som indikerar att det behöver göras en orosanmälan socialtjänsten. rje möte (där vanligen mentor, studierektor, assistent och specialpedagog deltar) börjar mera med en uppräkning av vad som inte fungerar i skolan både från Evas och skolans a. Studierektor tycker att situationen har spårat ur och är trött på Evas ständiga krav och ssnöje. Eva undrar inom sig om skolan egentligen helst vill att Isak byter skola?

23 Hur gör vi med jobbiga föräldrar? Diskutera exemplet två och två: Hur kan vi förstå mammans beteende? Hur kan vi förstå studierektorns beteende? Kan de göra något annorlunda från skolans sida?

24 Hur använder vi informationen

25 Att sammanställa det vi samlat in BETEENDEANALYS UNDERSKOTT/ ÖVERSKOTT FUNKTIONELL ANALYS FÖRÄNDRINGS- FÖRSLAG

26 Överskott Vara hemma under skoltid Isolera sig på rummet Spela dataspel Pyssla med sina hamstrar under skoltid Berätta om sina svårigheter Undvikanden Underskott Vara i skolan Träffa kompisar Fritidsaktivitet Följa med familjen på aktiviteter Vardagliga rutiner, sömn, mat osv Åka kommunalt Sociala färdigheter Negativa tankar kring framtid Generell oro Ont i magen Strategier att hantera oro

27 Överskott Skrika rakt ut i klassrummet Springa runt och putta på klasskamrater Slå lärare Kasta saker Vägra Kräva att få bestämma på rasten Säga elaka saker till kompisar på rasten Negativa tankar om att andra vill vara elaka Negativa tankar om egen förmåga Försvara-sig-strategier Oro i kroppen Trötthet Underskott Sitta stilla i klassrummet Räcka upp handen Arbeta med uppgifter Avsluta aktiviteter Följa vuxnas instruktioner Leka med kompisar Samsas, turas om Vardagliga rutiner, sömn, mat Sociala färdigheter Strategier att hantera oro Strategier för socialt samspel Strategier för att skärma av och gå ner i varv

28 Vad är det vi gjort hittills? Vi har beskrivit problemen i form av konkreta observerbara yttre beteenden. Vi har listat dessa som överskott och underskott. Vi har också tagit med hur det känns och vad eleven tänker. Men än så länge har vi bara en beskrivning vi behöver också förstå varför. Då behöver vi göra funktionella analyser där vi söker svaret på frågan: Varför blir det så här? Organisatoriska frågor vem kartlägger?, hur redovisar ni resultatet?, hur delar ni information?

29 Funktionella analyser att förstå varför

30 Att sammanställa det vi samlat in BETEENDEANALYS UNDERSKOTT/ ÖVERSKOTT FUNKTIONELL ANALYS FÖRÄNDRINGS- FÖRSLAG

31 Att tänka funktionellt Att i varje steg tänka vad som fungerar bäst för eleven Att tänka att det eleven gör fyller en funktion

32 Funktionell analys I närvaro av Händelser Tankar Känslor GÖR Observerbart beteende Vilket leder till Att få något positivt Slippa något negativt Eller både och

33 Steg för steg i analysen 1. Beteendet som vi vill analysera och förstå (B) 2. Situationen det förekommer i; vad som sätter igång eller aktiverar beteendet (yttre och inre faktorer). (S) 3. Omedelbara konsekvenser som beteendet leder till (K) Vad exakt får hen ut av beteendet? Vad exakt undviker hen?

34 Funktionell analys Vårt verktyg för att hitta det funktionella 2) Vad aktiverar triggar sätter igång beteendet? 1) Vilket beteende vill vi förstå? 3) Vad får beteendet för omedelbara konsekvenser

35 Situation/ Aktiverare Känslor Plats Tankar Sårbarhe t Dagsform Uppmaning Får nej Aktiviteten avbruten Inget att göra Ej uppmärksamhet Svår uppgift

36 Parallella analyser Barnperspektivet Kväll datorn ska stängas av Barnets beteende (slåss) Får fortsätta vara på dator. Vuxenperspektive t Aktiverar förälderns beteende stressreaktion Förälderns beteende Går ut på balkongen och röker Stress och oro minskar

37 Kedjeanalys Observerbart beteende

38 Gör på er själva! Observerbart

39 Gör en positiv på en elev Observerbart

40 BETEENDEANALYS UNDERSKOTT/ ÖVERSKOTT FUNKTIONELL ANALYS FÖRÄNDRINGS- FÖRSLAG

41 Överskott Skrika rakt ut i klassrummet Springa runt och putta på klasskamrater Slå lärare Kasta saker Vägra Kräva att få bestämma på rasten Säga elaka saker till kompisar på rasten Negativa tankar om att andra vill vara elaka Negativa tankar om egen förmåga Försvara-sig-strategier Oro i kroppen Trötthet Underskott Sitta stilla i klassrummet Räcka upp handen Arbeta med uppgifter Avsluta aktiviteter Följa vuxnas instruktioner Leka med kompisar Samsas, turas om Vardagliga rutiner, sömn, mat Sociala färdigheter Strategier att hantera oro Strategier för socialt samspel Strategier för att skärma av och gå ner i varv

42 Funk%onell analys, Amina Situa&on Beteende Konsekvens I klassrummet. Förstår inte en instruk&on. Känner frustra&on o oro. Skriker, hotar och kastar saker Minskad oro i kroppen. Slipper uppgi7en. Mamma hämtar, får gå hem och &?a på film.

43 Överskott Vara hemma under skoltid Isolera sig på rummet Spela dataspel Pyssla med sina hamstrar under skoltid Berätta om sina svårigheter Undvikanden Underskott Vara i skolan Träffa kompisar Fritidsaktivitet Följa med familjen på aktiviteter Vardagliga rutiner, sömn, mat osv Åka kommunalt Sociala färdigheter Negativa tankar kring framtid Generell oro Ont i magen Strategier att hantera oro

44 Funk%onell analys, Robin Situa&on Beteende Konsekvens Morgon, tänker på skolan. Oro Ont i magen Stannar hemma från skolan Undviker social kontakt med familjen Minskad oro, undviker tjat fr fld Får spela dator hemma

45 BETEENDEANALYS UNDERSKOTT/ ÖVERSKOTT FUNKTIONELL ANALYS FÖRÄNDRINGS- FÖRSLAG

46 Vad är skolnärmande Börjar som senast kvällen innan Att ha en kvällsrutin Att ha en god sömnhygien Att ha ett bra sätt att vakna på Att ha en bra morgonrutin Att kunna ta sig till skolan Att veta vad som ska hända under dagen

47 Anpassningar i skolan

48 Vilka anpassningar brukar behövas? Tydlighet vad gäller information och planering någon är ansvarig för detta (specifik person som står för relationen/trygghet) Ta det lugnt! Kasta inte på eleven en massa uppgifter pga att den missat mkt, stor risk för bakslag! Undersök var i klassrummet eleven helst sitter/känner sig mest bekväm Ta hänsyn till perceptuell känslighet för ljud etc Hjälp med att ta med rätt saker till rätt klassrum Både muntliga och skriftliga instruktioner Aktiv hjälp från lärare som kollar om eleven kommer igång (istället för att vänta att eleven ska säga till) Korta uppgifter, gärna avprickningslista, beting Vänta med det värsta ( tex redovisa inför klassen, ta det stegvis!) Utvärdera

49 Vad gör vi när motståndet kommer? Förbered för motstånd i förväg med föräldrar och elev Gör en överenskommelse om vad som ska gälla om eleven inte går till skolan Bestäm tillsammans med elev och föräldrar vad som är giltiga sjukdomssymtom När motståndet kommer Påminn om målen Försök hitta ett alternativ till allt eller inget Se över stegen har vi tagit ett för stort steg/flera steg i ett?

50 Gruppdiskussion Prata i gruppen om en elev. Vilka anpassningar har gjorts? Vilka behöver göras? Vilka hinder upplever eleven? Behöver ni ta reda på mer? Hur kan ni ta bort hinder?

51 När problemen är små Involvera eleven, vad hjälper dig? Uppmärksamma det som fungerar, dvs undvik problemfokus (Att förflytta diskussioner från hemmet) (Att utesluta fysiska åkommor) Att samarbeta med de som finns kring eleven

52 För skolan Ta ansvar för samarbete med föräldrar Planering för ökad närvaro, pedagogiskt, bemötande, andra elever. Bör finnas en tydlig plan när eleven återvänder till skolan och den ska följas Gör anpassningar med högt instruktionsvärde

53 Skolnärmande i små eller stora steg

54 Bakgrund Tanken med exponering och stegvis närmande SKOLA

55 Små förutsägbara steg Att beskriva de små stegen på väg mot målet och inte godkänna undvikanden Planera tillsammans med eleven = ökar möjligheten att det lyckas Se till att föräldrarna är med på vikten av exponering för det som är svårt

56 Övning Gå ihop i smågrupper och använd er av ett fall. Tänk tillsammans igenom hur en skolnärmande kan se ut för den eleven. Vilka kan vara de olika stegen. Lista olika skolnärmandebeteenden och försök sedan rangordna dem utifrån hur svåra de är för eleven att lyckas med.

57 1. Förebyggande strategier förändra motiverande omständigheter MO S B K Förebyggande strategier handlar om att minska risken för att problembeteenden uppstår, för att skapa utrymme att arbeta med andra interventioner. a) Bygg positiva relationer bli en positiv förstärkare b) Minska krav och undvik onödig stress/frustration (sömn mat och stress) c) Ge ökad tillgång till förstärkare utan att personen behöver bete sig för att få dem

58 2. Förebyggande strategier tydliggöra/ändra i S MO S B K Tydliggörande strategier handlar om att ge tydliga signaler för rätt beteende. a) Ge effektiva uppmaningar och tydliga instruktioner b) Använd tydliggörande hjälpmedel, t.ex. scheman, skrivna instruktioner, bilder c) Gör förändringar i miljön för att minska risken att trigga igång problembeteende och öka chansen för önskat beteende

59 3. Inlärningsbaserade strategier MO S B K Inlärningsbaserade strategier handlar om att lära in adaptiva färdigheter och beteenden som kan ersätta problembeteendena a) Alternativa beteenden färdigheter som kan ersätta problembeteendena - definiera målbeteendet - dela upp i mindre steg, ska ha hög chans att lyckas! - förstärkning för steg mot målet b) Använd: - modellinlärning - exponering - generalisering

60 4. Konsekvensbaserade strategier MO S B K Konsekvensbaserade strategier handlar om att omgivningen blir bättre på att förstärka bra/önskvärda beteenden och undviker att förstärka problembeteenden a) Förstärka önskvärda beteenden Använd: positiva förstärkare, negativa förstärkare, poängsystem b) Inte förstärka problembeteende Använd: utsläckning eller försvagning

61 1. Förebyggande strategier förändra motiverande omständigheter MO S B K Ge psykoedukation kring ångest och oro till Robin, föräldrarna och skolan Hur fungerar ångest/oro? Hur kan man hantera det?

62 2. Förebyggande strategier tydliggöra/ändra i S MO S B K a) Förtydliga vad dagen ska innehålla b) Använda visuella hjälpmedel, t.ex. scheman och bilder c) Gör anpassningar i skolmiljön, kortare dagar, bemötande osv d) Hjälp till föräldrar kring bemötande, strategier osv

63 3. Inlärningsbaserade strategier MO S B K Hjälpa Kalle att öva alternativa beteenden vid situationer av oro För att lyckas med det behöver vi vara med Kalle i dessa situationer, t ex på morgonen, på väg mot skolan, i skolan osv. Återkoppla till psykoedukation, förtydliga syftet. Vi använder oss av: - arbeta i små steg mot det långsiktiga, högre chans att lyckas! - förstärkning för steg mot målet - modellinlärning - exponering - generalisering

64 4. Konsekvensbaserade strategier MO S B K Att vara uppmärksam på när Kalle agerar mot målen och när Kalle kämpar för att nå målen. Detsamma gäller även för föräldrar och skolan

65 Amina: identifiera och förstärka målbeteenden Modellering, t.ex. av positivt prat (mamma) Miljöförändringar, för att öka förutsättningarna för målbeteenden (hemma o i skolan) Hemuppgifter, positiv samvaro (mamma och Amanda) Förstärkning t.ex vid att acceptera regler (Amanda)

66 SKOLFÖRÄLDER

67 SKOLFÖRÄLDER Dagligen prata med barnet om skolan Hjälpa till med läxorna Läsa själv och/eller med barnet Visa intresse för barnets framtidsdrömmar Dela med sig av sina kunskaper Förbereda barnet inför skoldagen Visa intresse för hur det går för barnet i skolan. Ha kontakt med skolan, gå på föräldramöten osv. Öka barnets intresse för kunskap

68 Robin Ökad kunskap om svårigheter Fler strategier Rätt förutsättningar Öva, öva, öva Hjälp till föräldrarna Tätt samarbete med skolan

69 Funktionell analys, Amina Situation Beteende Konsekvens I klassrummet. Förstår inte en instruktion. I klassrummet. Förstår inte en instruktion. Känner frustration o oro. Skriker, hotar och kastar saker Känner frustration och oro. Ber läraren förklara. Lyssnar och frågar. Minskad oro i kroppen. Slipper uppgiften. Mamma hämtar, får gå hem och titta på film. Förstår, oro minskar. Klarar uppgiften. Får beröm.