Hur vi i Matlaget hjälper barn med ätovilja Nätverket mat, måltider och funktionsnedsättning 10 november 2014
|
|
- Karolina Fransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur vi i Matlaget hjälper barn med ätovilja Nätverket mat, måltider och funktionsnedsättning 10 november 2014 Arbetsterapeut Maria Eklöw Bosaeus Dietist Marie Karpmyr Folke Bernadotte regionhabilitering
2 Matlaget Tvärprofessionellt team som utreder och behandlar barn med ätproblem. Folke Bernadotte regionhabilitering
3 Ätovilja vad är det? Landsunikt arbetssätt Multiprofessionellt team 2 v utredning, familjerna bor hos oss Till stor del riks/regionspatienter Våra familjer/remittenter är nöjda Lång kö, remisser ökar stadigt i antal
4
5
6
7 Varför äter inte mitt barn? Ätmotoriska orsaker - Mitt barns motorik hindrar det från att kunna äta och svälja R13.9 Sväljningssvårigheter F80.0B Utvecklingsförsening av oralmotorik Ätovilja - Mitt barn äter inte så mycket som det har potential att göra F98.2 Matvägran hos spädbarn och barn (ätovilja)
8 Barn som riskerar att drabbas av ätovilja Barn med sensoriska problem Barn med hjärtfel Prematura barn Barn med ADHD Barn med autismspektrumstörning Barn med reflux/förstoppning Långvariga sjukdomsperioder Barn med syndrom
9 Svältprovokation? Kan man behandla ätproblem genom att svälta barnet så att det blir hungrigt? Aptit är starkt förknippad med lust. Hunger är fysiologisk, aptiten väcks. Vad händer om barnet inte vill ta in mat i munnen?
10 Teamet: arbetsterapeut, barnneurolog, dietist, logoped, psykolog, sjukgymnast, sjuksköterska och specialpedagog Utredningsperiod: oftast två veckor uppföljningsvecka kräver ny specialistvårdsremiss Annat: konsultationer studiedagar, kurser
11 Utredningens innehåll Varje teammedlem bidrar, utifrån sin profession, till en helhetssyn på barnets ätproblem: hälsotillstånd, medicinska faktorer nutrition och näringsinnehåll sensoriska reaktioner och bearbetning av intryck grovmotorik och sittställning
12 Matlagets modell Multiprofessionellt: Föräldracoachning i måltider Sensorisk/grovmotorisk behandling Mat och lek Matkul Medicinska faktorer Optimerad sondregim, livsmedelsval
13 Anpassad hemkunskap Matkul Matskola Föräldrasamtal med psykolog Uroterapi Handledning av hemteam
14 Maten och måltidssituationen - Matdagbok - Tillväxtkurvor - Kosthistorik - Kostanamnes - Måltidsordning - Volym och matningsstider - Sondmat och livsmedelsval
15 Föräldracoachning i måltider Erbjudande förhållningssätt Vägledande tilltal Mängd och konsistensanpassning
16 Erbjudande förhållningssätt - För att ge barnet chansen att utveckla sitt intresse måste vi ge det utrymme att själv närma sig maten. - Man kan aldrig öka sina mängder när man är i försvarsposition.
17 Vägledande tilltal - Korta koncisa meningar om det som händer precis här och nu: Vad upplever vi? Vad gör vi? Hjälper barnet (våga) hålla fokus på det ät- och drickbara Beskrivs utförligt i boken Varsågod handbok för föräldrar till barn med ätproblem
18 Sensorisk lek Sensory Diet Föräldra samtal med psykolog Uroterapi Kostråd Handledning av hemteam
19 Samlad bild Efter utredningen får föräldrarna en samlad bild av barnets förmågor: vad som hindrar barnet vilka åtgärder som kan underlätta barnets förmågor hur nya arbetssätt och rutiner kan anpassas till hemsituationen Föräldrarna får hopp och ser vägar till förändring.
20
21 Sensoriska problem
22 Sensoriska överkänslighetsreaktioner - Taktil överkänslighet - Osäkerhet vid rörelse - Överkänslighet mot lägesförändringar - Överkänslighet för lukt, smak, ljud och ljus
23 Underkänslighet - Behöver starka stimuli - Kan inte få nog - Svårt att hålla stabil vakenhetsgrad.
24 Taktilt försvar Tycker inte om att duscha, borsta tänder, torka ansiktet eller kamma sig. Tycker inte om lätt beröring, särskilt svårt med långa strykningar, oväntad beröring eller kladdiga texturer. Kan ha svårt att tolerera olika konsistens på mat. Leker ofta ensam Varierar mycket med dagsformen, feber, trötthet, etc.
25 Sensoriskt försvar Sensoriskt försvar är ofrivilliga eller defensiva reaktioner på icke hotande stimuli. Stör den individuella förmågan att klara dagliga situationer Stör förmågan att uppskatta nya saker och händelser
26
27 SI-baserade interventioner SI behandling Sensory Diet Heavy work Borstmetoden Alert program Omgivnings åtgärder Information
28
29
30
31 Fördjupningstexter många olika avd. För SI. SPD. Nätverk. ses/ Engelska nätverket för SI.
32
Folke Bernadotte Regionhabilitering Uppsala, Sverige Matlaget
Folke Bernadotte Regionhabilitering Uppsala, Sverige Matlaget Tvärprofessionellt team som utreder och behandlar barn med ätproblem Oslo 26-27 mars 2009 Teamet arbetsterapeut, barnneurolog, dietist, logoped,
Läs merMatlaget. Tvärprofessionellt team som utreder och behandlar barn med ätsvårigheter
Matlaget Tvärprofessionellt team som utreder och behandlar barn med ätsvårigheter Matlaget Historisk bakgrund Hjälper familjer där barnen har ätsvårigheter Utredning och behandling parallellt Tvärprofessionellt
Läs merTeambehandling av små barn med svåra uppfödningsproblem
Teambehandling av små barn med svåra uppfödningsproblem Bodil Schiller, läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset April 2012 Teamarbete på dagvårdsavd Medicinskt bedömning och behandling Omvårdnadsbedömning
Läs merÄtsvårigheter Ätovilja hos barn. Logoped Maria Törnhage FBH-dagen 2015
Ätsvårigheter Ätovilja hos barn Logoped Maria Törnhage FBH-dagen 2015 Matvägran Ätproblem Ätsvårigheter Dysfagi Ätstörning Ätaversion Ätovilja Selektivt ätande Termer & begrepp Vi använder gärna Ätsvårigheter
Läs merFolke Bernadotte Regionhabilitering, FBH. Ätsvårigheter hos barn som föds för tidigt. Matlaget på FBH. För tidigt födda och ätsvårigheter
Folke Bernadotte Regionhabilitering, FBH Ätsvårigheter hos barn som föds för tidigt - erfarenheter av utredning och behandling på Folke Bernadotte regionhabilitering (FBH) i Uppsala. Marie Karpmyr, dietist
Läs merVad gör en dietist inom barnhabiliteringen?
Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Anette Ekelund leg.dietist Innehåll Habilitering och Hälsa Målgrupp Tillväxt Dietistens roll Nutritionsvårdsprocessen Habiliteringens barn och ungdomar Patientexempel
Läs merRiktlinjer för kost och nutrition Vård och Omsorg
Riktlinjer för kost och nutrition Vård och Omsorg 1. BAKGRUND... 5 2. MÅL... 5 3. MÅLGRUPPER... 5 4. DEFINITIONER... 5 5. KOSTREKOMMENDATIONER... 6 5.1. Måltidsordningen... 6 5.2. Matsedel... 7 5.3. Konsistensanpassning...
Läs merOmhändertagande av barn och ungdomar med komplexa ät- och nutritionsproblem i Malmö Barnveckan, Göteborg 25 april 2017
Omhändertagande av barn och ungdomar med komplexa ät- och nutritionsproblem i Malmö Barnveckan, Göteborg 25 april 2017 Emma Gotthardsson, Logoped och Lotta Söderberg, Dietist Region Skåne, VO Barnmedicin,
Läs merSamverkan kring barnfetma. Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Emma Gotthardsson Habiliteringen Region Skåne
Samverkan kring barnfetma Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Emma Gotthardsson Habiliteringen Region Skåne Zoltan 4 år Vid 10 dagars ålder dehydrering hypernatremi och acidos. Kortisolbrist
Läs merSinnenas samspel. Eva Staffans
Sinnenas samspel Eva Staffans Sinnenas samspel sensorisk integration Den process genom vilken hjärnan tolkar den info vi får via sinne och ger ett meningsfullt svar någon klappar dig på axeln och du svänger
Läs merFörutsättningar för samspel, lek och aktiviteter
FUNGERANDE VARDAG Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter Att ha trygga relationer Att få vara med att vara betydelsefull Att uppleva intersubjektivitet att upplevelsen delas Att ha tillräckliga
Läs merNutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med
Nutrition Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-01-15 Senast reviderad 2019-04-24 sid. 1 av
Läs merBodil Schiller Barnläkare Lena Rydenstam Barnpsykolog Annette Gromell Barnsjuksköterska. Sachsska barnsjukhuset BUP-kliniken Stockholm
Bodil Schiller Barnläkare Lena Rydenstam Barnpsykolog Annette Gromell Barnsjuksköterska Sachsska barnsjukhuset BUP-kliniken Stockholm Små barn med svåra uppfödningsproblem En poliklinisk utvecklingspsykologisk
Läs merNutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)
Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3
Läs merNutritionsproblem och åtgärder
Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens
Läs merVad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog
Vad är autism? Cecilia Ljungström Specialpedagog cecilia.ljungstrom@ Malin Nilsson Specialpedagog malin.d.nilsson@ Lotsen Centralt skolstöd Specialpedagoger och logopeder Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Rapport från frågeformulär 22 frågeformulär Synonym ICD-10 Beräknad förekomst Allmänna symtom Orofaciala/ odontologiska symtom Orofacial/ odontologisk behandling
Läs merMargareta Hallner. anpassning av miljö och dryck. Barn med Downs Syndrom matproblematik,
Barn med Downs Syndrom matproblematik, anpassning av miljö och dryck Margareta Hallner 2008 Margareta Hallner Sammanfattning av intervju med Ingalill Ek på Folke Bernadotte regionhabilitering Våren 2008
Läs merAlla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!
Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt
Läs merMed Senior Alert som verktyg gör vi skillnad
Med Senior Alert som verktyg gör vi skillnad Nordingrå hemtjänst och hemsjukvård Kramfors kommun Anna Böhlenius, arbetsterapeut Inga-Lill Sjöberg, undersköterska Therese Hörling, sjukgymnast Kramfors kommun
Läs merNäring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Rapport från frågeformulär 4 frågeformulär Synonym Jouberts syndromliknande sjukdomar ICD-10 Q04.3 Beräknad förekomst Allmänna symtom Orofaciala/ odontologiska
Läs merChecklista - vanliga stressorer
Checklista - vanliga stressorer Krav Krav som i stunden överstiger individens förmåga Att ha för låga krav på sig, få för lite utmaning, för låg komplexitet på det man ska göra, få för lite stimuli Sociala
Läs merBarn som inte äter. Information om orsaker, utredning och behandling av barn med ätsvårigheter
Barn som inte äter Information om orsaker, utredning och behandling av barn med ätsvårigheter Att lära barn äta för barn måste lära sig att äta, det sker inte automatiskt är för det mesta en lustfylld
Läs merATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION. Perception
ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION Barbro Ivars-Àroch Överläkare BUP Umeå/ Umeå Universitet Perception! Den grundläggande funktion genom vilken vi människor håller oss informerade om vår omgivning.!
Läs merÄtstörningar och ESSENCE
Ätstörningar och ESSENCE Elisabet Wentz Disposition ESSENCE och ätstörningar hos små barn ARFID (avoidant /restrictive food intake disorder) ESSENCE hos de som senare utvecklar ätstörning i tonåren Matproblem
Läs merLek. Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar
FUNGERANDE VARDAG Lek Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar Innan det blir lek Att ha trygga relationer Att bli lekt med att vara betydelsefull Att uppleva intersubjektivitet att lekupplevelsen
Läs merStrukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd
Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd Uppföljning Utvärdering Presentation Jessica Grundutbildning 1994 Specialistutbildning äldrevård 2005 Projektledare vårdutveckling
Läs merMarie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant. Svårt att svälja
Marie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant Svårt att svälja Svårt att svälja! Ur ett läkar-, logoped- och dietistperspektiv Vi vill belysa hur man kan upptäcka och utreda dysfagi samt hur
Läs merVuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum
050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen
Läs merMat och välbefinnande
Mat och välbefinnande Ann-Kristin Ölund Habiliteringsläkare, Sunderby sjukhus och Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga Livets möjligheter 2014-03-11 ann-kristin.olund@anhoriga.se 1 Mat och välbefinnande
Läs merDemens Anna Edblom Demenssjuksköterska
Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska Demens en folksjukdom Demens, ett samlingsnamn för nästan 100 olika sjukdomstillstånd där hjärnskador leder till kognitiva funktionsnedsättningar. 160 000 människor
Läs merGrav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär
-6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion
Läs merLeva som andra. Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Leva som andra Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra En del av landstinget kallas för barn- och ungdomshabiliteringen. Vi som arbetar här ger
Läs merBarnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15
Barnhälsa Fjärås-Gällinge förskolor Kungsbacka kommun Verksamhetsår 2014/15 1 Arbetet med barnhälsa utgår från förskolans vision; Verksamheten ska genomsyras av en barnsyn med tilltro till barnets egen
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Beckers muskeldystrofi. Koder: ICD-10: G71.
8--5 Koder: ICD-: G7.B ORPHA: 98895 Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer med ovanliga diagnoser, MHC-basen. Insamling av data har skett
Läs merViktproblematik En jämförelse mellan habiliteringsenheterna Lundbystrand 3 och Mölndal 5. Sofia Olausson Barnneurolog
Viktproblematik En jämförelse mellan habiliteringsenheterna Lundbystrand 3 och Mölndal 5 Sofia Olausson Barnneurolog Viktproblematik Vanligt förekommande vid CP Oftast undervikt, men ibland även övervikt
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger
Läs merInformation till personal inom barnhälsovården Marks kommun
Information till personal inom barnhälsovården Marks kommun Rutiner under pilotprojekt Tidig upptäckt, tidiga insatser Inledning Syftet med projektet som har fått namnet Tidig upptäckt, tidiga insatser
Läs merFrågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling
Version 9601 Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling Namn...Personnr... Adress...Postadress... Säkerställd diagnos... Utreds avseende diagnos... Medicinering (även dosering)... BOENDE
Läs merSväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län
Gäller från och med: Gäller till och med: Version: Sida: 2012-03-01 2016-12-31 1 1(5) Dokumenttyp: Metodbeskrivning Utfärdat av: Teresa Bobeck, leg logoped Monica Hellgren, nutritionssjuksköterska Förvaltning
Läs merRiktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merVid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.
MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,
Läs merHabiliteringen. i Blekinge. Program. Våren 2014 2015. Utbildning Grupper
Habiliteringen i Blekinge Våren 2014 2015 Program Utbildning Grupper 1 AKKtiv Komigång Nybörjarkurs i kommunikation Målgrupp: Föräldrar till barn i åldern 0-12 år, som har Kommunikationssvårigheter. Syftet
Läs merGERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott
GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring
Läs merDet är (inte) vårt bord!
Det är (inte) vårt bord! Symposium A4 BUP-kongressen Gävle 3-4 maj 2017 Alf Kågström Överläkare BUP Gävle Powerpoint även Anette Olsson ssk BUH Hudiksvall STYR VÅR ORGANISATIONSMODELL ÖVER VÅRT MEDICINSKA
Läs merStöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos
Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers
Läs merTidig hjärnskada hos barn. Orsaker, följder och möjligheter Livsmedelsverket 2014-11-10 Ann-Kristin Ölund (bilder borttagna)
Tidig hjärnskada hos barn Orsaker, följder och möjligheter Livsmedelsverket 2014-11-10 Ann-Kristin Ölund (bilder borttagna) Utveckling sker i samspel Motivation som drivkraft Lust att delta Huvudets tillväxt
Läs merNäring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad
Läs merTypisk oralmotorisk utveckling
Typisk oralmotorisk utveckling AnnaKarin Larsson, logoped Nutrition på BVC 151203 Frågeställningar Hur utvecklas barns oralmotorik? Hur gör barn när de äter? Vilka milstolpar kan jag luta mig mot? När
Läs merSara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus
Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du
Läs merHälso- och sjukvårdsenheten
Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av
Läs merProblemanalys och åtgärdsförslag vid undernäring eller risk för undernäring Nedan listas de vanligaste problemområdena hos patienter med undernäring.
Problemanalys och åtgärdsförslag vid undernäring eller risk för undernäring Nedan listas de vanligaste problemområdena hos patienter med undernäring. Tugg- och sväljsvårigheter Åtgärdsförslag Kontakt med
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Fragil X-syndromet. Synonym: FRAXA-syndromet
27-2-4 Synonym: FRAXA-syndromet Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Fragil X-syndromet Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och
Läs merTidig upptäckt av AUTISM på BVC
Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år
Läs merÖverenskommelse om barnhälsoteam i Värmland
Överenskommelse 1 (5) Nya Perspektiv Datum 2018-03-12 Diarienummer Överenskommelse om barnhälsoteam i Värmland 2018-2020 REGION VÄRMLAND 2018-03-12 2 (5) Innehållsförteckning Inledning...3 Kompetenser...3
Läs merMat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt
Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång Dietist Petra Sixt Mottagning för palliativ onkologisk kirurgi Forskningsbaserad mottagning Cancerkakexistudie Smärtstudie Insulinstudie Mätning av behandlingseffekt
Läs merVerksamhetsstöd. För dig som vill använda Vägledning för pedagoger Barns psykosociala ohälsa.
Verksamhetsstöd För dig som vill använda Vägledning för pedagoger Barns psykosociala ohälsa www.sollentuna.se Vägledning för pedagoger - syfte och orsak Syftet med arbetet i SAGA-teamen är att barn som
Läs merSenior alert - ett nationellt kvalitetsregister men också ett sätt att tänka och agera
Senior alert - ett nationellt kvalitetsregister men också ett sätt att tänka och agera Susanne Lundblad, Projektledare Senior alert, Utvecklingsledare Qulturum Landstinget i Jönköpings län Qulturum, Landstinget
Läs merMAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:
MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett
Läs merSkolsocial kartläggning
Skolsocial kartläggning Skolkuratorsdagarna Nacka strand 2007-10-08 Yvonne D-Wester 1:a skolkurator, Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad Innehåll Skolsocial kartläggning När? Hur? Varför? Innehåll
Läs merStöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering
Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation Cancerrehabilitering Denna text är framtagen av RCC Stockholm Gotland i samarbete med patientföreträdare och faktagranskad av professioner inom
Läs merVuxenhabiliteringen och psykiatrin hur och varför samarbeta?
Vuxenhabiliteringen och psykiatrin hur och varför samarbeta? SPK Stockholm 18 mars 2016 Lena Nylander, läkare, vuxenpsykiatri Helene Ahnlund, logoped, vuxenhabilitering Region Skåne Vuxenhabiliteringens
Läs merFörebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Övergripande styrdokument Riktlinjer Hälso- och sjukvård, Nutrition (2017-11-10). Communis, riktlinjer
Läs merHabiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet
Habiliteringen Info om Habiliteringen, H&H till gruppen Mitt i livet 2017-10-31 Habiliteringens kännetecken är utredande och behandlande åtgärder som har sin utgångspunkt i funktionshinder med fokus på
Läs merOrofaciala funktionsstörningar. När mat och tandborstning blir en kamp. Ätsvårigheter. Kartläggning av barn med gastrostomi. Utbildningsdag 101014
När mat och tandborstning blir en kamp 101014 Utbildningsdag 101014 Orofaciala funktionsstörningar Frågeformuläret: Sondmatning (n = 2995) 182 (6%) Ätsvårigheter ( Dregling (n = 2882) 2-100 år 796 (30%)
Läs merLÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.
Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och
Läs merNär barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten
När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den
Läs merHabiliteringen i Blekinge
Habiliteringen i Blekinge Hösten 2015 Program Utbildning Grupper 1 AKKtiv KomHem-fördjupningskurs i kommunikation Målgrupp: Föräldrar till barn i åldern 0-12 år, som har kommunikationssvårigheter och där
Läs merManual för Nutrition, vårdplan
Region Skåne Regional arbetsgrupp journaldokumentation Melior Dokumentslag Informerande Dokumenttyp Informationsmaterial Datum 2017-12-18 Version 0.1 1 (5) Manual för Nutrition, vårdplan Nutritionen är
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och
Läs merRiskbarn. Nutrition vid neurologiskt funktionsnedsättning. 6/2-09 Inger-Marie Isacson Dietist. Tillväxtproblem. Tillväxtkurvor
Personnr (12 siffror) Efternamn Förnamn Kön Moder Niklasson A, Karlberg P. 1999 Fader För vikt, längd och huvudomfång är medelvärden jämte standardavvikelser Vikt kg Längd cm (±1 SD, Huvudomf ±2 SD, ±3
Läs merTjänsteutlåtande - Riktlinjer för måltider och nutrition inom verksamhetsområdet för nämnden för personer med funktionsnedsättning
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2019-05-28 Sida 1 (1) Diarienr NF 2019/00041-1.3.2 Vård och omsorgsförvaltningen Helene Karlsson Epost: helene.karlsson@vasteras.se Kopia till Samtliga utförare av bostad med särskild
Läs merLåten kunden vara med och bestämma vid måltider om plats, bordssällskap, dukning mm
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Dietist Karlstad 2013-08-12 Information om förebyggande åtgärder i Senior alert Ätstödjande åtgärder Omgivningsanpassning för en individuell måltidssituation
Läs merAtt underlätta i måltidssituationen. Helena Österberg, leg. arbetsterapeut
Att underlätta i måltidssituationen Helena Österberg, leg. arbetsterapeut 2015 10 06 2015 10 21 Vad innebär det att äta? Svårigheter när kroppen åldras Sittställningens betydelse för ätprocessen Måltidsmiljöns
Läs merHur det är att leva med NPF
Hur det är att leva med NPF Göteborg 22 oktober 2015 Föreläsare: Anders Moberg www.attention-utbildning.se Vägen till diagnos Lekar Mamma VS Mig Mamma VS Barnavårdscentralen 2 ADHD klass Egen undervisning
Läs merStoCKK. Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd
StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK - Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK tillhör Habilitering & Hälsa och är ett komplement till habiliteringens
Läs merSusanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen
Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Dysfagibegreppet Transport av mat från munnen till magen Subjektiva & objektiva svårigheter att svälja fast/flytande föda Sätter i halsen och/eller hostar
Läs merBild 1. Bild 2. Bild 3. Mål. Definition av undernäring. Sjukdomsrelaterad undernäring
1 2 3 Bild 1 Sjukdomsrelaterad undernäring Nilla Persson, leg dietist Elisabet Bergh Börgdal, leg dietist Bild 2 Mål Förbättra nutritionsomhändertagandet genom att identifierar, förebygga och behandla
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning, autism,
Läs merMåltidssituationen för personer med demenssjukdom
Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Spielmeyer-Vogts sjukdom
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Rapport från frågeformulär 17 frågeformulär Synonym JNCL, Juvenil Battens sjukdom, CLN3 ICD-10 E75.4 Beräknad förekomst Allmänna symtom Orofaciala/ odontologiska
Läs merRiktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen
Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att
Läs merHabiliteringsprogram autism
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1(8) Habiliteringsprogram autism En autismspektrastörning innebär att en person har varaktiga brister i social och icke-verbal kommunikation, brister i känslomässig ömsesidighet
Läs merHÄLSOVÅRD. Ämnets syfte
HÄLSOVÅRD Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande
Läs merArthrogryposis Multiplex Congenita Rapport från frågeformulär
5-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Arthrogryposis Multiplex Congenita Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion
Läs merKOST- OCH MÅLTIDSPOLICY
KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för
Läs merKan inte äta, vill inte äta? - Om en behandlingsmodell av matvägran
Kan inte äta, vill inte äta? - Om en behandlingsmodell av matvägran av Ingalill Ek 1. Förord På Folke Bernadottehemmet i Uppsala har vi under många år arbetat med behandling av ätsvårigheter hos barn med
Läs meroch behandling hos barn
Känsliga Oralmotorisk små utredning munnar oral utveckling och behandling och ätsvårigheter hos barn Frågor för dagen: Dregling hos förskolebarn Oralmotorik bettutveckling Normal ätutveckling Ätsvårigheter
Läs merRiktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun
Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för
Läs mer3 års hälsobesök i team
3 års hälsobesök i team Sammanfattning av barnets första tre levnadsår och uppföljning av 2,5-års besök: t ex barnets språkutveckling, födoämnesallergi/intolerans, m.m. Alla Alla vid behov Alla vid behov
Läs merKOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER
KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER Kostråd för barn med funktionshinder Barn med neurologiska funktionshinder utvecklar ofta tidigt svåra och långdragna problem med sitt ätande och
Läs merFrågor om landstingets/regionens habiliteringsverksamhet
Ort. datum Frågor om landstingets/regionens habiliteringsverksamhet Er familj har sedan 1-2 år haft kontakt med barn- och ungdomshabiliteringen. För att vi ska kunna utveckla verksamheten är det viktigt
Läs merSväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län
Gäller från och med: Gäller till och med: Version: Sida: 2012-03-01 Reviderad 2016-12-20 2018-12-31 2 1(5) Dokumenttyp: Metodbeskrivning Utfärdat av: Teresa Bobeck, leg logoped Monica Hellgren, nutritionssjuksköterska
Läs merADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON
ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering
Läs merKlinefelter syndrom Rapport från frågeformulär
Klinefelter syndrom -9-9 Orofacial funktion hos personer med Klinefelter syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och
Läs merDysfagiscreening inom omsorg funktionsnedsättning, Växjö kommun
Dietist Madelene Johansson, Växjö Kommun Logoped Anna Lundqvist, Region Kronoberg Logoped Pärnilla Söderqvist, Region Kronoberg 180517 Dysfagiscreening inom omsorg funktionsnedsättning, Växjö kommun Steg
Läs merFöräldrar om tidigt stöd på Tittut Vad är verksamt?
Föräldrar om tidigt stöd på Tittut Vad är verksamt? Projektledare Marie Öste specialpedagog presentation av Anita Gyllenstein leg psykolog, leg psykoterapeut Mail: tittut.slso@sll.se Tel 08 123 350 75
Läs merJag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder
Jag på sjukhuset Jag på sjukhuset Alla rättigheter förbehålles. Den här boken tillhör. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Idé och bilder: Texter: Innehållsförteckning Intäkterna från
Läs merDe flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.
Övningsmaterial 1. Samsyn I arbete med en elevhälsobaseradmodell för tidiga insatser ska olika professioner från olika verksamheter arbeta tillsammans. Det finnas olika sätt att se på begrepp, målgrupper
Läs mer