Orofaciala funktionsstörningar. När mat och tandborstning blir en kamp. Ätsvårigheter. Kartläggning av barn med gastrostomi. Utbildningsdag

Transkript

1 När mat och tandborstning blir en kamp Utbildningsdag Orofaciala funktionsstörningar Frågeformuläret: Sondmatning (n = 2995) 182 (6%) Ätsvårigheter ( Dregling (n = 2882) år 796 (30%) Kommunikationssvårigheter (n = 2746) 1354 (49%) Ätsvårigheter Feeding difficulties are now viewed as occurring on a continuum created by a network of organic, non organic, and psychosocial factors acting on the child, the parent, and the two together (Manikam &Perman,2000) ICD 10 Diagnoser F98.2 Matvägran hos spädbarn och barn Födointagsstörning med varierande manifestationer som uppträder i spädbarnsåldern och tidiga barnaår. Den yttrar sig som matvägran och extrem kräsenhet och kan inte förklaras med födobrist, dålig kompetens hos vårdnadshavaren eller organisk sjukdom. Störningen kan eventuellt vara ledsagad av idisslande (återkommande regurgitationer utan åtföljande kräkningar eller gastrointestinal sjukdom). Utesluter: Anorexia nervosa och andra ätstörningar (F50.-) Födointagsproblem hos nyfödd (P92.-) Picasyndrom hos spädbarn och barn (F98.3) Svårigheter med och misskötsel av födointag (R63.3) F98.3 Picasyndrom hos spädbarn och barn Ständigt ätande av icke nutritiva substanser såsom jord, sand, pappersbitar eller liknande. Störningen kan uppträda som ett symtom vid mer omfattande psykiska sjukdomar som infantil autism eller som ett relativt isolerat psykopatologiskt beteende. Endast i det senare fallet kodas störningen här. Fenomenet är vanligt vid psykisk utvecklingsstörning som då bör användas som huvuddiagnos (F70-F79). P92.2 Matningssvårigheter hos nyfödd P92.5 Amningssvårigheter hos nyfödd P92.8 Andra specificerade uppfödningssvårigheter hos nyfödd P92.9 Uppfödningsproblem hos nyfödd, ospecificerat R63.3 Dåliga matvanor Ätproblem UNS Utesluter: Matvägran hos spädbarn och barn (F98.2) Uppfödningsproblem hos nyfödd (P92.-) R13 Sväljningssvårigheter Dysphagia Kartläggning av barn med gastrostomi 25% av barn med typisk utveckling och 35-80% av barn med utvecklingsförsening utvecklar ätsvårigheter av olika slag. (Babbitt, Hoch & Coe, 1994) Beteendeproblematik är starkt korrelerat till ätsvårigheterna (Burklow et al., 1998) Logoped Marie Börjesson har kartlagt alla barn som fått gastromi i Vgregionen under åren barn genomgick gastrostomioperationer. De fyra största diagnosgrupperna var barn inom neurologi, onkologi, cardiologi samt barnkirurgi. 60 av 311 avslutade sondmatningen och började äta per os under dessa fyra år. 1

2 Non organic Failur to thrive (NFTT) / Ätovilja Är ett kliniskt begrepp som används om barn i förskoleåldern med en dålig viktökning och hämmad längdtillväxt orsakad av lågt energiintag, kräkningar eller malabsorption. Orsaken kan vara organisk, psykosocial eller ett samspel mellan dessa faktorer. Avvikande sensorik/ Sensoriska ätproblem Avvikelser i sensoriken kan resultera i hypersensibilitet (taktil överkänslighet), och ibland även hyposensibilitet, för konsistenser, smak och lukt av mat. Upplevelsen av mat är drabbad. Vissa barn utvecklar taktila försvarsbeteenden efter att de utsatts för medicinska ingrepp (t ex insättande av nasogastrisk sond) och associerar traumat med ätande. Logopedverksamheten på MHC Finns koppling mellan barn som sondmatats med nässond >3 veckor vid mån och utveckling av taktil överkänslighet/ taktilt försvarsbeteende. (Dodrill et al., 2004) Barn med diagnosen failure to thrive åt mer under en behandlingsperiod som fokuserade på mamma-barn interaktion och mindre under en period då man fokuserade på kaloriintag (Sullivan 1991). Konsultationer Utredning och bedömning av logoped och vid behov tandläkare Råd om träning Kontakt med ansvarig logoped om möjligt Uppföljning av rekommenderad träning Enstaka patienter i behandling, ffa vad gäller ätsvårigheter och desensibilisering. Remisser till logoped MHC Varifrån? Habiliteringen Tandvården Barnmedicinska mott DSBUS Skolhälsovården Vilka frågeställningar? Ätsvårigheter Dregling Talmotoriska svårigheter. Dysartri/dyspraxi Oralmotorisk utredning OPT Behandling Desensibiliseringsträning Tuggträning/ oralmotorisk träning Beteende/ Modellering/ Förhållningssätt Beroende på det enskilda barnets problematik används olika hög grad av alla teknikerna i en framgångsrik behandling. 2

3 Varför ska vi göra munmotorisk träning? Öka förmåga till att kontrollera saliven minska dregling Förbättra ät- och tuggförmågan Förbättra artikulationsförmågan Minska överkänslighet i munnen Öka känsligheten i munnen Bättre förutsättningar för mun- och tandvård Vad är viktigt vid munmotorisk träning? Utredning och kartläggning av logoped ska gärna ligga till grund för träningen Viktigt att veta vad och varför man tränar. Mål med träningen. Träningen måste genomföras regelbundet, hemma eller i skolan. Motiverad träning. Förstärka genom belöningssystem och känsla av kontroll. Kontinuerlig uppföljning. Passiv oralmotorisk träning och stimulering av intraoral sensibilitet Suzanne Evans Morris Feeding the whole child. Ett holistiskt synsätt på nyfödda och barn med ätoch sväljproblematik och oralmotoriska funktionsnedsättningar. Munleksaker och munlekar Senso-motorisk stimulering Munleksaker ger många möjligheter för barnet att utveckla sin sensorik och förebereder munnen för mer komplexa aktiviteter som ätande. Suzanne Evans Morris Intra-oral taktil stimulation med en fingerborste, massagevante, eller mjuk träningstandborste för små barn 3

4 Senso-motorisk stimulering - med vibrationer Dr Rodolpho Castillo Morales Orofacial regulations terapi (ORT) Ett neurofysiologiskt orienterat teurapeutiskt koncept för barn och vuxna med kommunikativa- sensomotoriska- och orofaciala funktionsnedsättningar Eltandborste Jiggler Hummingbird med tung-skrapa Z-vibe Orofacial manuell terapi Preparation av den mimiska muskulaturen Preparation före ätande före träning Avslappning Stimulering Kommunikation Aktiv oralmotorisk träning Förbättra käkens stabilitet och förmåga att utföra graderade välavvägda rörelser Förbättra tungans rörlighet och styrka Förbättra förmågan till läppslutning genom att träna styrka och uthållighet i läppmuskulaturen Aktiv träning för att öka styrka och rörlighet i den orofaciala muskulaturen Förbättra käkens stabilitet och slutningsförmåga Exempel på övningar för käken Mål med övningarna: Stabilitet, styrka och gradering Bitblock Käktränare Bitredskap - Chewy tube och Grabbare Tuggummi Övningar med mat i olika storlekar och konsistenser. 4

5 TOYKIT Förhållningssätt Tuggdyna Här omvandlas lufttrycket till en elektronisk signal som går till datorn Studier har visat att när barn utsätts för press att äta äter de mindre (Galloway et al 2006). Om barn fick belöning när de åt en viss sorts mat åt de också mindre (Birch et al 1984). Vägledning i matsituationen Råd tagna ur Varsågod handbok för föräldrar till barn med ätproblem av logopederna Ingalill Ek och Elisabeth Uhlén-Nordin Ha ett uppmuntrande tilltal till barnet. Tala om det som går bra. Undvika att kommentera det som går dåligt Prata på ett enkelt sätt om det du själv gör och det som barnet gör med maten Var inte för mångordig då finns det risk att barnets uppmärksamhet splittras Undvik frågor, kommentera istället. Ex. Nu tar jag lite sås och lägger på din tallrik Nu tittar du också på såsen Jag smakar lite på den Du kan smaka om du vill Då tar jag lite på mitt finger, mmm det var gott Nu rör jag med fingret i såsen Råd kring matsituationen Tänk igenom hur upplevelsen av måltiden kan göras mer positiv? Ha allting framplockat innan måltiden så att det inte blir så mycket spring, använd gärna små glas och tallrikar så att barnet ser att mängden minskar. Ett bra sittande är viktigt med stöd för fötterna Viktigt med ett tydligt start och stopp på måltiden och inte töja alltför mycket på barnets nej. Det skapar otrygghet hos barnet. Måltidens kvalitet är viktigare än kvantitet till att börja med. Även om det långsiktiga målet är att mängderna ska öka Beröm är viktigt! Det är viktigt att barnet märker att omgivningen uppfattar att det försöker. Måltiden får inte bli ett misslyckande för barnet. Färgslottet (Castle of Colors) Barnet distraheras från sin ätvägran. Den vuxne medspelaren kan fungera som modell. Tre regler: 1. En vuxen måste vara med och spela. 2. Det ska vara lustfyllt 3. Det ska vara roligt! Visualisera och använda belöning för att visa hur modigt det är att våga smaka på nya saker Skryttallrik (The Brag plate) 5

6 6