Nutritionssomhändertagande. Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad

Transkript

1 Nutritionssomhändertagande Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad

2

3 Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU

4 Sjukdomsrelaterda undernäring varför ett problem? Ökar Ökat behov av vård oberoende av vårdform Risk för infektioner Risk för komplikationer Behov av sjukhusvård Ökad vårdtid Risk att dö av sjukdom Kostar! Elia M, Stratton RJ. Calculating the cost of disease-related malnutrition in the UK in In: Combating malnutrition: recommendations for action. A report from the Advisory Group on Malnutrition led by BAPEN ed: M Elia, C.A. Russell. London: BAPEN; Report No.:

5 Undernäring drabbar många > 7 miljoner i Storbritannien är i risk för undernäring: 93% av dessa bor i ordinärt boende (1) Framförallt drabbas äldre (2, 3), huvuddelen av kostnaden för sjukdomsrelaterad undernäring gäller personer Advisory group on malnutrition led by British Association för Parental and Enteral Nutrition. Combating malnutrition: recommendations for action 2009 [070910]; Available from: 2. NHS Choise. malnutrition [030810]; Available from: 3. Elia M et al. The cost of disease-related malnutrition in the UK and economic considerations for the use of oral nutritional supplements (ONS) in adults.: BAPEN; 2005 [ ]; No.: ].

6 How many? Malnutrition is reported present in 5% of the entire population 10% in those over 65 years 15% in ages living at home 35-40% of all hospital admissions up to 60% in care homes 20 million in EU

7 Uppskattning undernäring i Sverige (baserat på data från UK) Invånare * I risk för undernäring (5%) Utanför sjukhus *110531

8 Undernäring kostar Undernärda 1753 / 6 mån Icke undernärda 750 / 6 mån Ökad kostnad för undernäring på Efter justering för ålder och annan sjuklighet, förblir undernäring en oberoende riskfaktor för död Guest JF, Panca M, Baeyens JP, de Man F, Ljungqvist O, Pichard C, et al. Health economic impact of managing patients following a community-based diagnosis of malnutrition in the UK. Clin Nutr Mar 13.

9 Annual cost of DRM, obesity and overweight in UK Diseaserelated malnutrition Obesity Obesity + overweight billion/y House of Commons Health Committe, cited by Elia and Stratton (2009)

10 The silent killer! förbrukar stora resurser, speciellt i vården av den äldre befolkningen.

11 Ur Healthy Ageing profiles

12 Gör vården säkrare

13 Patientsäkerhet

14

15 Varje år skadas över personer i svensk hälso- och sjukvård. Närmare 9 % av dem som vårdas på sjukhus i somatisk vård varje år får en vårdskada, Socialstyrelsens nationella studie av vårdskador 2008.

16 Patientsäkerhet Avvikelse Händelseanalys Lex Maria

17 Patientsäkerhet

18 Patientsäkerhet

19

20 Tillämpningsområde 1 Ska tillämpas i verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). 2 I verksamhet som omfattas av socialtjänstlagen (2001:453), SoL, ska föreskrifterna tillämpas vid genomförande av insatser som avser: 1. hemtjänst i ordinärt boende, 2. sådant boende som avses i 5 kap. 5 eller 7 SoL, eller 3. sådant boende som avses i 7 kap. 1 första stycket 2 SoL. Föreskrifterna ska även tillämpas vid genomförande av insatsen avser stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. SOSFS 2014:10

21 Definition 3 Med undernäring avses ett tillstånd där brist på energi, protein eller andra näringsämnen har orsakat mätbara och ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning eller funktion eller av en persons sjukdomsförlopp. SOSFS 2014:10

22 Hälso- och sjukvård 5 Vårdgivaren ska fastställa rutiner för 1. när en patients näringstillstånd ska utredas, och 2. hur en utredning av näringstillståndet ska göras. 6 Vårdgivaren ska vidare fastställa rutiner för 1. hur undernäring ska förebyggas, och 2. hur undernäring ska behandlas. Allmänna råd Rutinerna för hur näringstillstånd ska utredas och hur undernäring ska förebyggas och behandlas kan vara rutiner för när vårdgivaren ska remittera patienten till en annan vårdgivare. SOSFS 2014:14

23 Socialtjänst och verksamhet enligt LSS 7 Socialnämnden och den nämnd som beslutar om insatser enligt LSS ska säkerställa att det finns rutiner för 1. hur undernäring ska förebyggas, 2. hur risker för undernäring ska upptäckas, och 3. hur och när hälso- och sjukvården ska kontaktas för en bedömning av näringstillståndet vid misstanke om undernäring hos en enskild. Vad som anges i första stycket gäller även för den som yrkesmässigt bedriver enskild verksamhet och genomför sådana insatser som anges i 2. SOSFS 2014:10

24 Näring för god vård och omsorg En vägledning för att förebygga och behandla undernäring ISBN , Artikelnr Publicerad september 2011

25

26 SoS-rapport 2000:11 Den sjuka individens nutrition måste betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och därmed underkastas samma krav på utredning, diagnos, behandlingsplanering och uppföljning/dokumentation.

27 SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetschefen skall ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för det sytematiska kvalitetsarbetet ansvara för målformulering ansvara för uppföljning och analys av verksamheten

28 SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystemet möjliggör ordning och reda i verksamheten så att händelser kan förebyggas som kan leda till vårdskador, missförhållanden eller andra avvikelser från de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter

29

30

31

32

33

34 Sjukdomsrelaterad undernäring Tillstånd där brist på energi, protein eller andra näringsämnen har orsakat mätbara och ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning, funktion eller av en persons sjukdomsförlopp. Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Socialstyrelsen

35 Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Socialstyrelsen

36 Symtom Etiologi Sjukdom fysisk eller psykisk Funktionshinder Behandling huvudsakligen läkemedel Ätbeteende EI Kliniska tecken Viktsförlust Behov Diagnos Sjukdomsrelaterad undernäring

37 Ätbeteende orsakar undernäring Äter vid alla måltider men för lite Begränsat livsmedelsval Äter bra vid någon eller några måltider men totalt för lite Kan inte äta utan hjälp Ätbeteende som varierar från dag till dag

38 Screening för alla patienter Nutritionsvårdplan för riskpatienter Uppföljning Kommunikation till andra vårdgivare Dokumentation & kvalitetssäkring ESPEN Guidelines for Nutrition Screening Clin Nutr 2003;22(4):

39

40

41 1. Riskidentifiering och -bedömning Alla patienter skall riskbedöm inom ett dygn: Fråga patienten, dennes närstående eller tidigare vårdenhet om: 1. Ofrivillig viktförlust oavsett tidsförlopp och omfattning. Har Du gått ned i vikt? 2. Ätsvårigheter t.ex. aptitlöshet, tugg- och sväljningsproblem, och motoriska funktionsnedsättningar. Kan Du äta som vanligt? 3. Mät längd och vikt samt räkna ut Body Mass Index (BMI: vikt i kg/längd i m 2 )

42 1. Riskidentifiering och -bedömning Alla patienter skall riskbedöm inom ett dygn: Patienter <70 år är underviktiga om BMI är <20. Patienter >70 år är underviktiga om BMI är <22. Risk för undernäring föreligger om patienten har en eller flera av ovanstående riskfaktorer. De tre faktorerna kan bara identifiera risk för undernäring. Ett lågt BMI utan viktförlust och ätsvårigheter behöver inte betyda att ett behandlingskrävande nutritionsproblem föreligger.

43

44 Difference in BMI current vs maximum 27, , , , , ,5 1,1 1,7 1, (49) 1922 (119) 1930 (196) BMI CH BMI MH Birth yr (n)

45 Utredning av orsak till undernäring Exempel på orsaker: Bakomliggande sjukdom Mag-tarmrelaterade besvär Behandling, till exempel strålning, cytostatika Medicinering Munstatus och tandstatus Svårigheter att svälja Funktionella svårigheter att äta Sociala och kulturella faktorer Multipel födoämnesallergi eller födoämnesöverkänslighet

46 Utredning skall leda till fastställande av: Problemets orsak Art och grad Lämpliga åtgärder Ordination

47 Individuella åtgärder bör kompletteras med generella: regelbunden utbildning av patientvårdande personal prevention och behandling av vårdkomplikationer som kan leda till ökad risk för undernäring, t.ex. inflammation och ätsvårigheter en god måltidsordning med mellanmål mellan huvudmålen och nattfastan < 11 timmar kost med hög sensorisk kvalitet som fyller de nationella kvalitetskraven på innehåll av energi och näringsämnen och som kan anpassas efter olika medicinska eller individuella behov och önskemål

48

49 Energibehov Genomsnittligt energibehov per kilo aktuell kroppsvikt och dygn kj/kg/dygn kcal/kg/dygn BMR (basalmetabolism) BMR + 25 procent (sängbundna) BMR + 50 procent (ej sängbundna) BMR procent (återuppbyggnadskost) korrigeras om patienten är mager (+10 procent), år (+10 procent), eller äldre än 70 år (-10 procent). Varje grads temperaturförhöjning innebär +10 procent. Vid övervikt (ett BMI som är större än 25) kan man använda den kroppsvikt som motsvarar ett BMI på 25, med ett tillägg på 25 procent av den överskjutande vikten.

50 Energiutgifternas delar

51 Nutritionsbehandling kan vara både förebyggande, för att undvika undernäring, eller terapeutisk, vid konstaterad risk för undernäring eller diagnostiserad undernäring. innebär att tillföra energi och näringsämnen för att tillgodose patientens energi- och näringsbehov på ett optimalt sätt. Behandlingen inkluderar, enskilt eller i kombination:

52 Nutritionsbehandling - terapiformer grundkost specialkost anpassad kost speciallivsmedel kosttillägg och annat oralt nutritionsstöd artificiell nutrition (enteral eller parenteral tillförsel) rådgivning beträffande ätande och ätbeteende.

53 God nutritionsvård 2011

54 Nutritionsbehandling ordination, dokumentation Indikation Mål Typ Tid mängd Uppföljning

55 God nutritionsvård 2011

56 E-kost - måltidsordning När förmågan att äta är begränsad, är det mycket viktigt att måltiderna sprids över dygnet. Mat bör erbjudas vid minst sex tillfällen under dygnet, fördelat på tre måltider och tre mellanmål.

57 Rekommendationer för kosternas näringsinnehåll Betecknin g E% Protein SNR-kost A-kost E-kost Friska & diabetiker Allmän kost för sjuka Energi/protein rik kost E% Fett E% Kolh Kostfiber Enligt SNR Lägre än SNR Lägre än SNR Vitaminer Enligt SNR Enligt SNR Enligt SNR SNR= Svenska Närings- Mineraler Enligt SNR Enligt SNR Enligt SNR Rekommendationer

58 Måltidsordning MÅLTID TIDER ENERGIFÖRDELNING (%) kcal Frukost Mellanmål Lunch Mellanmål Middag Kvällsmål

59 Hur kan man göra nattfastan kortare? Vilka lägger sig tidigt? Vilka vaknar mitt i natten? Vilka vaknar först? Går det att ge något i sängen? När ger vi mediciner? Kan natten förbereda något? Sängfösare

60 Energi & proteinrik kost (E-kost) Speciellt äldre människor med kroniska sjukdomar har ofta sämre aptit och näringstillstånd. Maten ska ändå ge tillräckligt av energi, protein och andra näringsämnen. Målsättningen är att en portion med halva volymen jämfört med SNR-kosten ska ge tillräckligt med näring.

61

62

63 Sväljproblem bland äldre På sjukhem hade ca 80% problem Vanligast bland dem med stroke De som matades uppvisade i högre grad felsväljning, viktnedgång, och undernäring än gruppen som åt själv De som tog lång tid på sig att äta hade hosta/visade tecken på flesväljning än dem som åt snabbt Eva Sandin logoped Vårbergs vård- och omsorgsboende

64 Hur hjälper man dem med problem? Det är viktigt med: Sittställning Konsistensanpassning av mat och dryck Att mata lugnt Invänta sväljning innan nästa tugga/klunk Får dessa personer i sig tilläckligt?

65

66 Viktigt med munhygien Munntorrhet försämra tandstatus Ta hjälp av folktandvården Etablera rutiner för munvård

67 Anpassad konsistens vid tugg/sväljsvårigheter Hackad/lättuggad Sufflé/timbal Gelékost Patienter som serveras rätter med anpassad konsistens har ofta stora problem att äta tillräckligt. Problemen är större ju mer fördelad och förtunnad kosten är, och det är därför viktigt att eftersträva en konsistens som liknar vanlig mat och att om möjligt utgå från rätter med lämplig konsistens från början.

68 En vanlig lösning: Ett värstingexempel:

69 The consistens concept of Findus

70

71

72 The consistens concept of Findus

73

74 Perspektiv på nutrition Läkare Dietist Sjuksköters ka

75 Sammanfattning En definierad vårdprocess för nutrition behövs för: Att ge en god och säker vård Att göra nutritionsvården effektivare Att optimera resursutnyttjandet i hela vårdkedjan Vårdprocessen säkras genom goda rutiner