Inspirationsdag Senior alert Gör rätt, gör skillnad!

Transkript

1 SAHLGRENSKA AKADEMIN GÖTEBORGS UNIVERSITET Inspirationsdag Senior alert Gör rätt, gör skillnad! Elisabet Rothenberg, docent dietist adjungerad lektor avdelningen för klinisk näringslära, Göteborgs universitet

2 Åldrandet en individuell process.

3 Ur Healthy Ageing profiles

4 Sarkopeni

5 Sarkopeni Förlust av muskelmassa,-styrka samt -uttröttning orsakad av ålder Hos friska äldre beror inte detta på ned brytning utan minskad muskelsyntes

6 Disease Depression Demens Dysfagi Dentition Drugs Dysgeusi Dysfunktion Disease related malnutrition I vård av kroniskt sjuka äldre är prevalensen (30-70%)

7 Sjukdomsrelaterad undernäring Tillstånd där brist på energi, protein eller andra näringsämnen har orsakat mätbara och ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning, funktion eller av en persons sjukdomsförlopp Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Socialstyrelsen 2011

8 Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU EE

9 Sjukdomsrelaterad undernäring går 2 vägar: Anorexi Lågt intag Sjukdom Inflammation Vävnadsnedbrytning Katabolism

10 Sjukdomsrelaterda undernäring varför ett problem? Ökar Ökat behov av vård oberoende av vårdform Risk för infektioner Risk för komplikationer Behov av sjukhusvård Ökad vårdtid Risk att dö av sjukdom Elia M, Stratton RJ. Calculating the cost of disease-related malnutrition in the UK in In: Combating malnutrition: recommendations for action. A report from the Advisory Group on Malnutrition led by BAPEN ed: M Elia, C.A. Russell. London: BAPEN; Report No.:

11 Annual cost of DRM, obesity and overweight in UK Disease-related malnutrition Obesity Obesity + overweight billion/y House of Commons Health Committe, cited by Elia and Stratton (2009)

12 En uppskattning för Sverige 5% av befolkningen motsvarar Av dessa finns 95% utanför sjukhus

13 Symtom Etiologi Sjukdom fysisk eller psykisk Funktionshinder Behandling huvudsakligen läkemedel Ätbeteende EI Kliniska tecken Viktsförlust Behov Diagnos Sjukdomsrelaterad undernäring

14 Ätbeteende orsakar undernäring Äter vid alla måltider med för lite Äter bra vid någon eller några måltider men totalt för lite Kan inte äta utan hjälp Ätbeteende som varierar från dag till dag

15 2011

16

17 Gör vården säkrare

18 Åldrande mat och näring Särskilda näringsbehov hos sköra äldre Måltidsmiljö som omsorgsinsats

19 Omsorgspersonal Biståndsbedömare och äldreomsorgschefer Kommunen Meny

20

21 1. Riskidentifiering och -bedömning Alla patienter skall riskbedömas inom ett dygn: Fråga patienten, dennes närstående eller tidigare vårdenhet om: 1. Ofrivillig viktförlust oavsett tidsförlopp och omfattning. Har Du gått ned i vikt? 2. Ätsvårigheter t.ex. aptitlöshet, tugg- och sväljningsproblem, och motoriska funktionsnedsättningar. Kan Du äta som vanligt? 3. Mät längd och vikt samt räkna ut Body Mass Index (BMI: vikt i kg/längd i m 2 )

22 1. Riskidentifiering och -bedömning Alla patienter skall riskbedömas inom ett dygn: Patienter <70 år är underviktiga om BMI är <20. Patienter >70 år är underviktiga om BMI är <22. Risk för undernäring föreligger om patienten har en eller flera av ovanstående riskfaktorer. De tre faktorerna kan bara identifiera risk för undernäring. Ett lågt BMI utan viktförlust och ätsvårigheter behöver inte betyda att ett behandlingskrävande nutritionsproblem föreligger.

23

24

25

26 Nutritionsvårdsprocessen Screening/riskbedömning Utredning Ordination Uppföljning Dokumentation och informationsöverföring Det är viktigt att kvalitetssäkra hela processen

27

28 God nutritionsvård 2011

29 E-kost - måltidsordning När förmågan att äta är begränsad, är det mycket viktigt att måltiderna sprids över dygnet. Mat bör erbjudas vid minst sex tillfällen under dygnet, fördelat på tre måltider och tre mellanmål.

30 Mat och näring för sjuka Måltidsordning/SNR-kost MÅLTID TIDER ENERGIFÖRDELNING (%) kcal Frukost Mellanmål Lunch Mellanmål Middag Kvällsmål

31 Hur kan man göra nattfastan kortare? Vilka lägger sig tidigt? Vilka vaknar mitt i natten? Vilka vaknar först? Går det att ge något i sängen? När ger vi mediciner? Kan natten förbereda något? Sängfösare

32

33

34 Hur hjälper man dem med problem? Det är viktigt med: Sittställning Konsistensanpassning av mat och dryck Att mata lugnt Invänta sväljning innan nästa tugga/klunk Får dessa personer i sig tilläckligt?

35 Bistånd nutrition ätstödjande åtgärder Inköp Matdistribution Värma och servera Laga frukost, ta fram tillbehör Hjälpmedel Extra mellanmål / nattfastan Dela maten på tallriken, hälla upp dryck Sitta med / verbal påstötning Hjälpa till att föra maten till munnen / mata

36

37 Anpassad konsistens vid tugg/sväljsvårigheter Hackad/lättuggad Sufflé/timbal Gelékost Patienter som serveras rätter med anpassad konsistens har ofta stora problem att äta tillräckligt. Problemen är större ju mer fördelad och förtunnad kosten är, och det är därför viktigt att eftersträva en konsistens som liknar vanlig mat och att om möjligt utgå från rätter med lämplig konsistens från början.

38 En vanlig lösning: Ett värstingexempel:

39

40

41 Hur såg det ut 2012? Utfall i processen nationellt

42 Andel med risk nationellt 2012 n: riskbedömningar

43 Andel med förebyggande åtgärd

44 Andel åtgärder som följs upp

45 Fem mest vanliga åtgärderna Gävleborgs kommuner Planerade åtgärder Utförda åtgärder

46 Fem mest vanliga åtgärderna Gävleborgs landsting Planerade åtgärder Utförda åtgärder

47 Andrea Jareteg

48 Viktigt att komma ihåg: Risk bedömning enligt SKL Risk är inte det samma som att det finns ett problem SA är inte ett journalsystem Alla planerade och genomförda åtgärder skall dokumenteras I journalen Det är viktigt att kvalitetssäkra hela processen

49 Vårdal tematiska rum Näring och ätande

50