Kostanamnes/matdagbok - instrument för kartläggning och utvärdering av matsituationen (Instruktion till behandlare)

Transkript

1 Överviktsenheten MM5 Kostanamnes/matdagbok - instrument för kartläggning och utvärdering av matsituationen (Instruktion till behandlare) Att kartlägga matvanor är viktigt för att utforma behandling och förändra livsstil vid övervikt. Flera faktorer påverkar vår förmåga att rapportera vad vi äter. Felrapportering kan vara både medveten och omedveten. En del kommer ihåg det mesta de ätit medan andra kan ha svårt att minnas något alls, några har svårt att uppskatta mängder, andra hur ofta något äts och ibland ges svar på det man tror är önskvärt. Underrapportering är vanligare ju överviktigare man är. Informationen från kostanamnesen/matdagboken är en grund för att inleda beteende- och matvaneförändringar hos patienten. Ta reda på patientens vilja och motivation till förändring av sin matsituation. Hur motiverad patienten är styr vilken modell för förändring som väljs. I en kostanamnes bör mattyp, mängder, tidpunkt för måltid och uppgifter om var och hur personen äter ingå. Inför kommande behandling är det viktigt att se om det finns mönster i måltidrytmen som återkommer t ex att hoppa över frukosten, att äta på natten eller att äta mest på förmiddagen eller kvällen. Använd öppna frågor t ex Jag skulle vilja veta lite mer om hur ditt ätande kan se ut en vanlig dag, t ex igår. Fråga om tidpunkter, plats för intag och, om möjligt, om sinnesstämning. Undvik frågor av typen; Vad åt du till frukost?, som kan leda till att patienten känner sig tvingad att forma ett svar. För att få mer detaljerad information kan man be patienten skriva en matdagbok under 3-7 dagar (någon helgdag). Informationen blir tydligare och bidrar till att patienten får insikt om när, hur, vad och varför han/hon äter. Matdagboken ger sällan exakt information om energiinnehållet i kosten men man får information om matval, måltidsrytm och matbeteende. Matdagboken kan föras in i ett speciellt formulär (se Formulär matdagbok) eller skrivas i ett anteckningsblock. Datum, tid, plats, livsmedel, mängd, ätbeteende (fort, långsamt), känsla (nöjd, skuldtyngd) är parametrar som kan noteras. Patienten tar med sig matdagboken till uppföljande besök för samtal kring sina registreringar. Utgå från hur patienten upplevde registreringen och vilka insikter detta eventuellt gett upphov till vad gäller matval, ätande och ätbeteendet. 1

2 Överviktsenheten MM5 Matdagbok (Patientinformation/-formulär) Skriv tydligt och texta gärna Namn: Personnummer: Ät som vanligt när du fyller i matdagboken. Allt du äter och dricker skrivs ner. Väg eller mät maten så noggrant som möjligt. Ange mängden i gram, deciliter eller matskedar. Tänk på att det är den mat du har ätit upp som du ska skiva ned. Var noggrann när du fyller i och skriv vilket märke det är på till exempel bröd, flingor eller hel/halvfabrikat. Ange alla ingredienser om du ätit grytor eller andra blandade rätter. Glöm inte att skriva ner mellanmål, drycker och snacks. Skriv matdagbok i dagar. Äter du annorlunda på helgen jämfört med vardagar ska minst en dag vara lördag eller söndag. Spara dagboken för din egen del för att se Dina förändringar över tid. Om du vill, eller om Du och din läkare kommit överens om det, tar du med den till nästa besök hos läkare eller annan behandlare. Exempel på hur du fyller i: 07,30 2dl A-fil 3% 1dl 3dl Frebaco bärmüsli Te 0,5dl Solhavremjölk 1,5% 11,45 1 st Dubbel whopper hamburgare med sallad, lök, gurka 1msk Ketchup 2dl Loka citron 1,5dl Varm choklad från kaffeautomat 2

3 3 (7)

4 4 (7)

5 5 (7)

6 6 (7)

7 7 (7)