Viktförlust. Luktsinnet Hur mat, måltid och miljö kan stimulera ätandet. Den onda cirkeln Nutritionsproblem Stadie av sjukdomen
|
|
- Maria Gunnarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Viktförlust Hur mat, måltid och miljö kan stimulera ätandet Gerd Faxén Irving, Dietist och docent, Klinisk geriatrik/karolinska Institutet Viktminskning är vanligt, framförallt vid Azheimers sjukdom drabbar ca 5-45 % av personer i eget boende med AD Inträffar ofta innan diagnos är fastställd. Kan inverka negativt på sjukdomsförloppet ESPEN Guidelines on Nutrition in Dementia Clinical Nutrition 05 Den onda cirkeln Nutritionsproblem Stadie av sjukdomen Försämrat smak- och luktsinne Prekliniskt och tidigt skede Bristande uppmärksamhet Brister i utförande (exekutiva) funktioner (handla, förbereda mat) Svårigheter att fatta beslut (tex att välja/livsmedel/maträtter) Dyspraxi* Agnosia** Beteendestörningar (vandrande, agitation, störande ätbeteende) Orofaryngeal dysfagi Matvägran *svårt att utföra vardagliga aktiviteter som tex att använda bestick Svår **svårt att känna igen vanliga föremål, skilja mellan ätbara och icke ätbara föremål på matbordet Tidig försämring av luktsinnet vid Alzheimer s sjukdom Luktsinnet försämras i tidigt skede av demenssjukdom. Upptäcka, särskilja identifiera Därför kan nedsättning av luktförmåga vara ett tidigt tecken på demenssjukdom Särskilt hos bärare av ApoE4 (sårbarhetsgen) Luktsinnet förändras mer än smaksinnet med åldern. Det påverkar smakupplevelsen mer än smaken (sött,salt,surt,beskt umami). Luktsinnet Stanciu I J Int Neuropsych Soc 04;0:09-7;
2 ESPEN Guidelines on Nutrition in Dementia Varje person som har en demenssjukdom bör screenas för risk för undernäring och personens vikt bör följas regelbundet. Mat, i tillräcklig mängd, presenterad och serverad på ett aptitligt sätt i en trevlig måltidsmiljö och med möjlighet till assistans rekommenderas. Kosttillskott (supplement) av enstaka näringsämnen rekommenderas inte om det inte finns tecken på brist. Näringsdrycker rekommenderas för att förbättra näringstillståndet men inte med avsikt att förbättra eller förhindra kognitiv nedsättning. Behandling med enteral nutrition (sondnäring) eller parenteral nutrition kan föreslås till personer med mild till måttlig demens under en begränsad period för att återställa ett tillfälligt försämrat näringstillstånd. Behandling med enteral nutrition rekommenderas ej vid svår demens eller i slutskedet av en demenssjukdom. Kontrasterande färger i dukningen Kontrasterande färger i dukningen underlättar ätandet för personer med måttlig till svår demenssjukdom som behöver stöd med att äta När starkt rött eller blått porslin användes förbättrades mat- (+5%) och vätskeintaget (+ 84%) signifikant jämfört med när vitt eller ljust färgat porslin användes. andra studier med färgskillnader mellan duk och porslin och maten på tallriken resulterade i en lugnare måltidsmiljö, att personerna åt bättre och mer självständigt än tidigare. (visst vetenskapligt underlag) Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer demens 00 Kontraster Anpassad måltidsmiljö Mindre observationsstudier och klinisk praxis visar att hemlik miljö, måltider i små grupper runt matbord, tillräcklig tid för ätandet och möjlighet att själv komponera sin portion förbättrar sociala kontakter, måltidsbeteenden och ökar kostintaget hos personer med måttlig till svår demenssjukdom (visst vetenskapligt underlag). Måltidsmiljö 6 patienter som utreddes för demenssjukdom Medelvårdtid dagar Bordsplacering, belysning, dofter, färgkontraster, upplägg och servering
3 Vikt (kg) MMT 06-- Förändring av vikt och kognition i samband med slutenvårds demensutredning,5 P=0,006 P=0,03 P=0,04 P=0,0 0,5 0-0,5 0 AD VaD Mixed MCI Övrig AD VaD Mixed MCI Övrig Diagnos Diagnos 6 pat utredda för demenssjukdom Medelvårdtid dagar FIVE ASPECTS OF MEAL MODEL - FAMM Five Aspekts of Meal Modell (FAMM): rummet, mötet, maten, stämningen, styrsystemet som tillsammans skapar måltidsmiljön. Miljön påverkar matintaget Effekten av att ha ett akvarium i en matsal jämfört med att hänga upp en ocean picture, studerades hos 6 personer på 3 olika demensboenden. Man kunde notera att matintaget ökade signifikant i akvariegruppen. (4 månader). Gustafsson I-B, J of Foodservice 006 Edwards NE, Beck AM. West J Nursing 00;0:04-4 Lugnande musik under måltiden Det vetenskapliga underlaget är för svagt för att bedöma effekten av lugnande musik under måltiden för personer med måttlig-svår demenssjukdom, som behöver stöd för att äta (i särskilt boende) (otillräckligt vetenskapligt underlag). Studie på utredningsenhet 4 perioder à veckor Fas Sedvanliga mat/måltidsrutiner kontroll period/grupp Fas Kyl (med glasdörr) fylld med snacks, drycker Servering av mat tidigare till de som är i behov av mer assistans el behöver längre måltidstid 3
4 Studie på utredningsenhet 4 perioder à veckor Fas 3 Maximera mat och dryck intaget med hjälp av volontärer till de som är beroende av stöd vid måltiden Fas 4 Musik under måltiderna Resultat: BMI minskade under FAS = observation (0,6 kgm) och ökade (0,3-0,39 kgm) under interventionsperioderna. Wong A et al. JNHA 008 Måltidsordning Måltiderna bör serveras jämnt fördelade över dagen Mellanmål och kvällsmål är viktiga för att undvika en lång nattfasta! Efterrätt Efterrätter Betulaprojeket: En longitudinell studie om åldrande, minnesfunktion och hälsa Resultat: Äldre personer med egna tänder visade signifikant bättre resultat på flera minnestester jämfört med tandlösa äldre personer. Slutsats: Att ha egna tänder tycks påverka minnesfunktionen. Bergdahl et al. Umeå Universitet. Lars-Göran Nilsson (Stockholms Universitet) Viktigast är själva tuggförmågan, även om det sker utan egna tänder Kan du äta ett äpple? I såfall har du större möjligheter att bevara dina kognitiva funktioner visar en annan studie. Lexomboon D, Trulsson M, Wårdh I, Parker MG. Chewing ability and tooth loss: association with cognitive impairment in an elderly population study. J Am Geriatr Soc. 0 Oct;60(0):95-6 4
5 KONSISTENSGUIDEN Behov av att definiera olika konsistenser utifrån objektiva mätmetoder Viktigt med enhetlig och gemensam terminologi! Anpassa konsistensen efter individens sväljningsförmåga! Gör upprepade bedömningar, framförallt den första perioden SIK, Dysfagicentrum, Malmö, Klin Nutr, Göteborg Vid lättare ätsvårigheter, motoriska problem och orkeslöshet Hall G & Wendin K. Sensory design of foods for the elderly. Ann Nutr Metab 008 Rothenberg E et al. Scandinavian journal of food & nutrition 007 Wendin K et al. Food & Nutrition Research 00 SIK, Dysfagicentrum, Malmö, Klin Nutr, Göteborg Sammanfattning Måltidsmiljö Observera viktnedgång Enkel dukning, kontraster God, vällagad mat Färger tex röd färg tex gelé ger positiv association Måltidsmiljön (akvarium, musik) Favoritmat, konsistensanpassning Omsorgsmåltider Måltidsobservationer Restaurangkväll Stockholms sjukhem 5
Måltidssituationen för personer med demenssjukdom
Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga
Teori - Mat och näring
Teori - Mat och näring Webbplats Kurs Anpassad bok Utskriven av Socialstyrelsen utbildning Ett fall för teamet Teori - Mat och näring Gästanvändare Datum lördag, 12 oktober 2019, 19:01 Mat och näring:
Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun
Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun Det normala åldrandet (fetare och torrare) Minskat energibehov >70 år 10% Minskad fysisk aktivitet Minskad muskelmassa
Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!
Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles
Matlust i ord & bild. Tips och råd om matsituationen för dig som ger vård och omsorg till en person med demenssjukdom
Matlust i ord & bild Tips och råd om matsituationen för dig som ger vård och omsorg till en person med demenssjukdom Innehåll Satsa på maten! 3 Förändringar av ätbeteendet 4 Ditt stöd skapar möjligheter
Mat och näring vid demenssjukdom
Vårdalinstitutet Institutet för Vård- och Omsorgsvetenskap Mat och näring vid demenssjukdom Gerd Faxen Irving Med. dr, leg. dietist Viktförlust vid Alzheimers sjukdom Viktförlust ingår tillsammans med
Nutritionsvårdsprocessen
Nutritionsvårdsprocessen Omkring 30 % av alla svenskar över 70 år riskerar att bli undernärda*. Mål för nutritionsbehandling Ett gott åldrande Bästa möjliga livskvalitet och funktion *Näring för god vård
Nutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med
Nutrition Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-01-15 Senast reviderad 2019-04-24 sid. 1 av
- En kartläggning i slutenvården
Dokumentation av nutritionsomhändertagandet för äldre patienter med risk för undernäring - En kartläggning i slutenvården Andrea Jareteg Leg. dietist, med. magister Fördjupningsarbete i klinisk nutrition,
Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun. Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist.
Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist. Norrtälje Kommun Ca 55000 medborgare (180000 under sommar) >20% (>11000)
Rutinbeskrivning för förebyggande av undernäring
1 2017-02-08 ersätter 2015-01-20 Rutinbeskrivning för förebyggande av undernäring inom särskilt boende för äldre. Inledning Nutritionsbehandling ska betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling.
Matens betydelse vid demenssjukdom. Gerd Faxén Irving Dietist, doktorand [ ]
Matens betydelse vid demenssjukdom Gerd Faxén Irving Dietist, doktorand [2004-08-05] 2004-08-05 1 Matens betydelse vid demenssjukdom. Eftersom medellivslängden och antalet äldre beräknas öka, kan vi förvänta
Marie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant. Svårt att svälja
Marie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant Svårt att svälja Svårt att svälja! Ur ett läkar-, logoped- och dietistperspektiv Vi vill belysa hur man kan upptäcka och utreda dysfagi samt hur
RUTINBESKRIVNING. För nutritionsvårdsprocess. Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter.
RUTINBESKRIVNING För nutritionsvårdsprocess Dokumentet gäller för Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter. Inledning Undernäring och risk för undernäring är vanligt förekommande bland
Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun
Kostpolicy och Maj månad 2005. Reviderad november 2009. Omslagsbild: Tina Schedvin handlingsplan För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Socialförvaltningen
PRIORITERA MATEN - PRIOMAT
PRIORITERA MATEN - PRIOMAT Sigrid Odencrants, Med Dr, leg ssk, universitetslektor Karin Blomberg, Anne-Marie Wallin, Jenny Windahl Vetenskaplig titel i ansökningar NUTRITIONSPROCESSEN OCH VÅRDINFORMATIK
Patienten ska vara delaktig i sin nutritionsbehandling och dess målsättning.
Ort 2018-11-07 1(5) Organisation Handläggare: RCC västs dietist-nätverk Mottagare: Verksamhetschefer vid olika kliniker Nutrition Cancersjukdom och onkologisk behandling innebär hög risk för undernäring/kakexi.
Äldre med malnutrition
Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2
Mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad
Mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad Februari 2019 stockholm.se 3 (7) Innehållsförteckning... 4 Syfte... 4 Mål... 4 Maten... 5 Måltidsmiljön... 5 Måltidsordning... 5 Hållbara och
Nutritionsproblem och åtgärder
Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens
Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen
Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning
Varför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Hjälpmedelscentralen Ryhov
Varför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Måltidens fem aspekter FAMM Five Aspects Meal Model Rummet (ljus, ljud, rekvisita, färg, form) Mötet (mellan människor, gäst,
Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka
Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3
Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01
Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator
STARKARE I BÖRJAN STARKARE UNDER KAMPEN
STARKARE I BÖRJAN STARKARE UNDER KAMPEN Hur vanligt är det med undernäring bland cancerpatienter? Cirka 50% av cancerpatienterna har svårt att få i sig tillräckligt med näring i en eller annan form. 1
Framtidens utmaningar
Framtidens utmaningar Åldrande befolkning Undernäring hos multisjuka - vi måste prioritera att patienten äter något Inte en homogen grupp med matgäster - A- och E-kost var inte lösningen Nöjda matgäster-ökade
Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg
Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2008-05-22, 48, Ansvarig: Stefan Augustsson Revideras: Varje mandatperiod Följas upp: Reviderad 2012-02-15 Handlingsplan
Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer
Mat vid cancer Mat vid cancer Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför det är viktigt att äta Vad gör man vid minskad aptit? Mat vid
Demenskonferens 2016 Harmoni och balans. Harmoni och balans Att stärka sinnet när minnet sviker
Harmoni och balans Att stärka sinnet när minnet sviker Dokumentation från demenskonferens den 11 november 2016 1 Charlotte Barouma Över 250 deltagare var med på årets demenskonferens. Demenskonferensen
Tremor/rigiditet i käk- och tuggmuskler Tungrörelserna påverkas. Minskad. motilitet, gastroesofagal reflux. Minskad
Disposition Nutritionsbehandling vid dysfagi Gerd Faxén Irving Leg dietist, Docent, NVS/KI Dysfagi (OD) vid neurologisk sjukdom Malnutrition Sarkopeni Screening/Utredning Konsistensanpassad kost ESPEN
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad
Måltidsmiljö - en kartläggning på särskilt boende i egen regi
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR 2013-07-01 AN-2013/76.739 1 (3) HANDLÄGGARE Kerstin Segerberg 08-535 312 50 kerstin.segerberg@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Måltidsmiljö
Stroke. Nutrition vid olika sväljproblem. Gerd Faxén Irving Leg dietist, Docent, NVS/KI
Stroke Nutrition vid olika sväljproblem Gerd Faxén Irving Leg dietist, Docent, NVS/KI Disposition ESPEN guideline clinical nutrition in neurology Screening/Utredning Konsistensanpassad kost Måltiden Teamarbete
Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna
Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,
Kostpolitisk Plan. Vingåkers kommun
Kostpolitisk_Plan_20132015 Kostpolitisk Plan Vingåkers kommun 2013-2015 Antagen av kommunstyrelsen 2012-09-17, 143 Vision I Vingåkers kommun ska vi erbjuda våra barn, elever och brukare en god, näringsriktig
Nutrition & risk för undernäring
Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen
Nutritionsvårdsprocessen
Nutritionsvårdsprocessen Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt att erhålla en adekvat, till individen
Riktlinjer för kost och nutrition Vård och Omsorg
Riktlinjer för kost och nutrition Vård och Omsorg 1. BAKGRUND... 5 2. MÅL... 5 3. MÅLGRUPPER... 5 4. DEFINITIONER... 5 5. KOSTREKOMMENDATIONER... 6 5.1. Måltidsordningen... 6 5.2. Matsedel... 7 5.3. Konsistensanpassning...
Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinjer för Nutrition i Särskilt boende 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg C:\Users\ADM\Desktop\Demens\KostNutrition\Riktlinjer för nutrition.doc 2013-02-04 Innehållsförteckning
KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY
KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för
Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor
1 Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor För att identifiera, bedöma, diagnostisera och behandla nutritionsproblem krävs en strukturerad process som följer samma struktur som en vårdprocess.
Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling
Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling i palliativ vård Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Staffan Lundström, överläkare, med dr Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet Kakexi Medicinsk term för stark
Måltidsgörarens utmaningar och komplexitet
Måltidsgörarens utmaningar och komplexitet Event- & kunskapsdagen i Göteborg 7 mars 2017 PHD I MÅLTIDSKUNSKAP CECILIA MAGNUSSON SPORRE KOCKINNAN MÅLTIDER & RECEPT 2017-02-22 KOCKINNAN MÅLTIDER & RECEPT
Kan man designa en personcentrerad miljö?
Kan man designa en personcentrerad miljö? Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet Vårdmiljö, vård och omvårdnad
Nutritionsbehandling. Patienter med särskilda behov Gerodontikurs
Nutritionsbehandling Patienter med särskilda behov Gerodontikurs Sjukdomsrelaterad Undernäring hos äldre Friska äldre äter bra Genomsnittligt H-70 undersökningar Så länge man är frisk och har olika funktioner
Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.
MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,
Blir man fet av socker? Socker och hälsa - Myter, fakta och hur kommer vi vidare?
Blir man fet av socker? Socker och hälsa - Myter, fakta och hur kommer vi vidare? Swedish Nutri;on Founda;on 20 april 2015 Ideon Science Park, Lund Ingrid Larsson, klin näringsfysiolog, med dr Enheten
Från näring till måltid
Innehåll Från näring till måltid Anja Saletti Klinisk nutrition och metabolism, Uppsala Universitet anja.saletti@pubcare.uu.se MuMsprojektet i Uppsala Undernäring/felnäring - Orsak/konsekvens - Hur ser
Sammanfattning Näring för god vård och omsorg
Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Inledning Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt
Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och brett ämne! Måltiderna är centrala
Förebygga och behandla undernäring
SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt
Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg
Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter
NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara
GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott
GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring
RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION
RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION 2010 02 08 RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION BAKGRUND I takt med att människor blir äldre, ökar också andelen med funktionsnedsättning och sjukdomar. Detta medför
Livsmedel för speciella medicinska ändamål
Livsmedel för speciella medicinska ändamål Näringsdrycker vad, varför, för vem? Näringsdrycker/kosttillägg, som används i kostbehandling av sjukdomsrelaterad undernäring, eller där speciell kost behövs.
Flödesschema för mat, måltider och nutrition
Flödesschema för mat, måltider och nutrition Samverkan mellan biståndshandläggare, distriktssköterskor, hemtjänst och dagverksamhet Flödesschema för samverkan gällande riskbedömning och behandling av undernäring
BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik
BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik Svenska demensdagarna 19-20 MAJ 2016 Åsa Wallin Överläkare, MD, PhD Verksamhetschef Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Demensvården i
Nutritionsrutin med fokus undernäring inom äldreomsorgen. Innehåll. Information Sida 1 (13)
Sida 1 (13) 2017-01-26 Nutritionsrutin med fokus undernäring inom äldreomsorgen Innehåll Rutin för nutrition med fokus undernäring inom äldreomsorgen... 1 1. Inledning... 2 2. Hur undernäring ska förebyggas...
KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276
KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan
Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång
Mat på äldre dar - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Det naturliga åldrandet När vi blir äldre sker många förändringar i vår kropp. Många av förändringarna är en del av det naturliga åldrandet.
Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Olövslund Ä ldreböende
2016-10-19 1 (6) Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Olövslund Ä ldreböende Information och marknadsföring Ge information om nationella värdegrunden och vad lokala värdighetsgarantierna innebär till
MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:
MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett
Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center
Åldrande och minne, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center 1 Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt
D MMMM YYYY 1 (7) Intervjumall
D MMMM YYYY 1 (7) Intervjumall Vid personcentrerad omvårdnad sätts personen och inte sjukdomen främst. Det är individens personlighet och upplevelse av verkligheten som ska vara utgångspunkten. Ett par
Livsmedel för speciella medicinska ändamål
Livsmedel för speciella medicinska ändamål Näringsdrycker vad, varför, för vem? Näringsdrycker/kosttillägg, som används i kostbehandling av sjukdomsrelaterad undernäring, eller där speciell kost behövs.
RUTIN. Gemensam med Regionen: Ja Nej. Den första planeringen görs vid kundens inskrivning välkomstsamtalet
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Rutin för mat och måltider i särskilt boende enligt FAMM Framtagen av: Eva Lydahl Godkänd av: Anneli Lundgren Gäller from: 2017-10-01 Gäller tom: t v Gemensam med Regionen:
Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2
Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2 Innehållsansvarig: Ann-Loise Lindström, Sjuksköterska, Avdelning 53 (annli7) Giltig från: 2015-05-07 Godkänt av: Erik Jessen, Vårdenhetschef,
Måltidsmiljö inom särskilda boenden och dagverksamheter. Förslag till indikatorer
Måltidsmiljö inom särskilda boenden och dagverksamheter Förslag till indikatorer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg
Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg 2009-08-26 MJ/EK 2010-01-19 2010-03-02 2011-09-29/MJ 20120222/MJ 20120412/MJ Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se
Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen
Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att
RUTIN. Gemensam med Regionen: Ja Nej
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för mat och måltider i särskilt boende Framtagen av: Eva Lydahl Godkänd av: Anneli Lundgren Gäller from: 2017-10-01 Gäller tom: t v Gemensam med Regionen: Ja Nej
Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband
Nutritionsriktlinje. Syfte Att förebygga undernäring hos samtliga vuxna patienter, med särskild hänsyn till patienter som är 70 år och äldre.
Nutritionsriktlinje Bakgrund Från 1 januari 2015 gäller Socialstyrelsens nya föreskrifter angående skärpta krav med att förebygga undernäring hos patienter inom vård och omsorg. Syfte Att förebygga undernäring
Åtgärder för att motverka och behandla undernäring
Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica
Kost och sårläkning. Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall.
Kost och sårläkning Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall Sammanfattning Kräver energi att läka sår 30-35 kcal/ kg kroppsvikt (200-600kcal) Ökat proteinbehov 1,25-1,5 g/kg kroppsvikt (ca
Kost- och måltidspolicy för Mjölby kommun. Världsvan & Hemkär
Kost- och måltidspolicy för Mjölby kommun Världsvan & Hemkär Förord Vårt mål är att alla matgäster ska känna trygghet i att Mjölby kommun serverar god, vällagad och näringsrik kost i förskolan, skolan
Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef
Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Upprättad av KF tillfällig beredning Berörda verksamheter Bildning, Vård och Omsorg Fastställd datum KF 2011-11-22 99 Dokumentnamn Måltidspolicy Reviderad Diarienummer
och behandla undernäring.
Socialförvaltningen Kvalitet- och utredningsavdelningen. MAS/Kostkonsulent Rutin för att upptäcka, förebygga och behandla undernäring Datum för beslut 2015 Reviderad 2018 Dnr Version 2.0 Rutin för att
Riktlinjer för måltider i särskilt boende, korttidsenhet och dagverksamhet inom äldrenämndens ansvarsområde
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2019-05-28 Sida 1 (1) Diarienr AN 2019/00424-1.3.2 Vård och omsorgsförvaltningen Erika Barreby Epost: erika.barreby@vasteras.se Kopia till Äldrenämnden Riktlinjer för måltider i
Rutiner för kost och måltider i äldreomsorgen
Rutiner för kost och måltider i äldreomsorgen Kjell Olsson Leg. dietist 090223 Innehållsförteckning 1. Introduktion... 4 2. Måltidsordning 2.1 Information...5 2.2 Rekommendation...6 2.3 Handledning...7
Kallelse till Äldreomsorgsnämnden
ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till Äldreomsorgsnämnden Tid Torsdag den 29 augusti 2013, klockan 17:00 Plats Plenum, Gymnasietorget 1, plan 5 Ärenden Diarienummer 1 Val av justerare 2
Nutrition, prevention och behandling av undernäring vuxna patienter
Handboken för kliniska riktlinjer Nutrition 1 (6) Datum: 2012-04 Version nr: 7 Utarbetad av: Ann Ödlund Olin, Folke Hammarqvist, Ylva Gardell, Rolf Hultcrantz, Linda Mann Knutas, Ella Veidemann Godkänd
Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)
Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3
Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen
Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till
Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne
Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne Döende människor slutar äta och dricka, behovet av näring och vätska avtar och hungerkänslorna försvagas. För de flesta patienter med
Fleximat - härlagad måltidsglädje
Fleximat - härlagad måltidsglädje Måltidsupplevelse med patienten i fokus Måltiden är mer än bara mat, speciellt på sjukhus. Hos oss ska måltiden vara dagens höjdpunkt. Därför utgår vårt nya måltidssystem
inom vård och omsorg Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? DRF:s refrensgrupp i geriatrik
Nr 2 jan 2006 Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? Författare: DRF:s refrensgrupp i geriatrik I takt med åldrandet ökar risken för sjuklighet och funktionsnedsättningar som kan leda till svårigheter
Riktlinjer för kvalitet och service avseende kost inom programområde vård och omsorg i Gislaveds kommun
Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2013-11-28 Ansvarig: Utvecklingsledare kost Revideras: Minst vart 3:e år Följas upp: Utvecklingsledare kost Riktlinjer
Implementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring
Implementering av SOSFS 2014:10 Förebyggande av och behandling vid undernäring Maria Biörklund Helgesson Utredare Leg dietist, fil dr 2015-05-06 Det handlar om en massa olyckliga omständigheter. 2015-05-06
Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014
Att arbeta med mat och måltid i fokus Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014 Välkomna! Birgitta Persson Birgitta Villner Gyllenram maj 2014 Lagen om valfrihetssystem, LOV, 2009 Matlåda, varm eller
Geriatrisk kost och nutrition
inspiration Hur påverkas de äldre av tugg- och sväljningssvårigheter? Konkreta åtgärder som underlättar vid dysfagi God mat och trevlig måltidsupplevelse i en relationsbaserad äldreomsorg möt Tubberödshus
Kvalitetsarbete Bergagården Avd blå
Kvalitetsarbete Bergagården Avd blå Inledning Mat för äldre är ett tema som ofta präglar diskussioner om deras livs kvalité. Dessa diskussioner leder oftast till att man konstaterar att gamla äter dåligt
Mat och ett hälsosamt åldrande
Mat och ett hälsosamt åldrande 2018-11-21 Dagens presentation Det naturliga åldrandet Undernäring och dess konsekvenser Åtgärder 2018-11-21 Frida Carlstedt 2018 2 Närhälsan dietistenhet Frida Carlstedt
Riktlinjer för nutrition inom vård och omsorg om äldre i Östra Göinge kommun
Ansvarig Anna-Lisa Simonsson Dokumentnamn Nutrition, riktlinjer Upprättad av Linda Aronsson Berörda verksamheter Verksamheterna Boende och Insatser i hem Fastställd datum 2011-11-17 KSOU 109 Diarienummer