Från näring till måltid
|
|
- Mats Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Innehåll Från näring till måltid Anja Saletti Klinisk nutrition och metabolism, Uppsala Universitet MuMsprojektet i Uppsala Undernäring/felnäring - Orsak/konsekvens - Hur ser närintaget ut hos äldre några exempel - D-vitamin Måltidsmiljö Rummet Mötet Maten Mat vid livets slut men när är livet slut? Sammanfattning Sammanfattning Riskbedömning viktig men åtgärder viktigare! Formulera målsättning för mat och dryck för individen! Bedömning av behov och intag behövs! Behov under 1500 kcal svårt att täcka näringsintaget! Utveckla måltidsmiljön, säg matsal men tänk restaurang! Revidera målsättning med mat och dryck i ett sent palliativt skede och inför döden! Mat- under Måltidsprojektet (MuMs) Bakgrund Nutritionsriktlinjer år 2000, bland de första i Sverige Revidering och beslut om implementering av riktlinjerna i mars 2006 Syfte Att utveckla en aktionsmodell för implementering av Uppsala kommuns riktlinjer för nutrition och utvärdera dess effekter. 1
2 Mat- under Måltidsprojektet (MuMs) Kontrollgrupper Tre timmars utbildningsinsats (seminarium) Utfall? Interventionsgrupper Fördjupad handledning med flertal regelbundna träffar Utfall? Mat- under Måltidsprojektet (MuMs) Utvärdering Implementeringsprocessen Kan, vill, förstå verkar Processmått (personalnivå) Mat- och dryckreg, måltidsobservationer, dokumentanalys Resultatmått (kundnivå) Nutritionsstatus, funktions-, kognitionsförmåga, livskvalitet, blodprover Mat inom äldreomsorgen äldre i vårdboende 80 % var 80 år el äldre 70 % kvinnor äldre med hemtjänst 72 % över 80 år har matlåda matlagning hemma? Aptit - hunger Hunger är den starkaste drivkraften för att äta Aptit mer ett uttryck för njutning 2
3 Orsaker till minskad aptit Anorexia of aging åldersutlöst aptitlöshet Kakexi - sjukdomsutlöst viktnedgång (muskelmassa) aptitlöshet trötthet (fatigue) Andra orsak till minskad aptit hos äldre Sociala faktorer Miljö faktorer Ökad vårdtyngd Ökad fallrisk Försämrad sårläkning Försämrad kognition Ökad dödlighet Konsekvenser 3
4 MNA kartläggning i tre steg Nutritionstillståndet (MNA) hos äldre med olika typer av kommunalt bistånd Steg äldre i särskilt boende i tre kommuner Steg 2 80 hemsjukvårdspatienter i Stockholm Steg äldre hemmaboende med hjälp av hemtjänst i fem hemvårdsdistrikt runt om i Sverige % Välnärda Risk för undernäring Undernärda 0 Hemtjänst Hemsjv Servhus ÅH Grpbo Sjukhem Viktförlust Vem ansvarar? Viktförlust hos äldre på grund av minskat matintag Ofrillig viktförlust hos äldre bidrar till förlust av funktionella förmågor (Bales CW et al. Annu Rev Nutr 2002) 4
5 Viktnedgång Agda, 73 år, 50 kg, 150 cm BMI: 22,2 Energibehov: 1500 kcal Vätskebehov: 1500 ml (1,5 liter) kcal/dag (10 % av energibehovet) 1 månad 3 månader 6 månader 12 månader kg kg kg kg Näringsinnehåll Ju mer mat (kcal/ dag) desto lättare att täck vitamin och mineral behovet Ju mindre mat desto svårare att täcka vitamin och mineral behovet Intag under 1500 kcal/ dag behövs ofta ett vitamin-och mineraltillskott och vid multipla diagnoser Vitaminer & mineraler 5
6 Vikten av mellanmål Två damer med ungefär samma behov av kalorier Äter samma mängd mat i princip till frukost, lunch och middag En dam äter 4 mellanmål och äter smörgås och mjölk som mellanmål och dricker mjölk till maten En dam äter 2 mellanmål saftsoppa och kräm/yoghurt och dricker saft till maten BMI<22 predicts 2-y mortality 1846 subjects in residential care (Sydney), 86 y, 3/4 w. Height est. from knee height BMI: males ~24, fem. ~23.5 BMI< 22 predicted fractures, HR 1.38 (CI ) mortality, HR 1.52 (CI ) independant of sex and age BMI <22 BMI >22 Riskidentifiering BMI 22 Över 70 år, BMI över 22 Viktförlust Ofrivillig viktminskning, oavsett tidsförlopp och omfattning Viktförlust på mer 5 % senaste tre månaderna eller 10 % sista halvåret Ätproblem Protein-Energi-Malnutrition (PEM) Sväljnings- och tuggproblem Mag-tarm problem Minskad aptit Funktionsnedsättning (motoriska störningar) Måltidsmiljö Ätobservationer Miller et al. Br J Nutr 2009;101:
7 Screening av näringstillstånd Olika instrument MNA (Mini Nutritional Assessment) MNA-sf (Mini Nutritional Assessment short form) NRS 2002 (Nutritional Risk Screening) MUST (Malnutrition Universal Screening Tool) SNAQ-NH Viktiga näringsämnen för äldre KALCIUM VITAMIN D Screening Bedömning Åtgärder Uppföljning/ utvärdering PROTEIN Funktion: VITAMIN D Funktion, behov & källa stimulerar kalciumupptaget i tarmen minskad risk för frakturer och benskörhet För att få10 μg vitamin -D per dag behövs Behov: 10 µg/dag (vuxna: 7,5 µg/dag) Källa: (Äldre personer med liten eller ingen solexponering bör få ett tillskott av 10 µg D3 per dag utöver intaget från kosten) makrill, lax, sill, strömming, margarin, ägg, lättmjölk, mellanmjölk, solljus På grund av ett ökat behov är det svårt att nå upp till detta intag även med god aptit! 5 dl berikade mjölkprodukter /dag och 2 ägg / och 2 port fisk och vecka á125 g/ vecka 50 g margarin/ dag 7
8 Vitamin D minskar risken för fraktur Systematisk review och meta-analys Effekten av vitamin D supplementering för förebyggande av fraktur 20 RCTs n = år Poolad RR: 0.86 icke-vertebral Poolad RR: 0.91 höftfraktur > 400 IE/dag (10 µg/dag): Poolad RR: 0.80 icke-vertebral Poolad RR: 0.82 höftfraktur Bischoff-Ferrari et al. Arch Intern Med % minskad risk för fraktur med den högre dosen! Meta-analys Vitamin D minskar risken för fall Bischoff-Ferrari et al. BMJ 2009 Effekten av vitamin D tillskott (med eller utan kalcium) för förebyggande av fall Endast RCTs Medelålder: 65 år Inkluderade totalt 8 Minskad risk för fall med studier 19 % med (n=2426) den högre dosen av vitamin D 17,5-25 µg/dag <17,5 µg/dag Material Vitamin D studie 110 äldre personer 67 % kvinnor Ålder år (87 ± 8 år) Metod 25-OH-vitamin D analyserades i plasma Näringstillstånd bedömdes med MNA-SF (Mini Nutritional Assessemnt - Short Form) Funktionsförmåga bedömdes med ADL enligt Barthel Procent (%) Vitamin D status Otillräckliga nivåer 44% Brist Optimala nivåer 22% 21% 13% <25 nmol/l <50 nmol/l <75 nmol/l >75 nmol/l 8
9 Vitamin D status varierar med supplementeringsdos Vitamin D status varierar med supplementeringsdos Box Plot of 25-OH-Vitamin D grouped by Suppl amount Box Plot of 25-OH-Vitamin D grouped by Suppl amount worksheet Vit D 131v*110c worksheet Vit D 131v*110c OH-Vitamin D (nmol/l) * * * * * * * * p<0.001 * * p< OH-Vitamin D (nmol/l) * * * * * * * * p<0.001 * * p< Median 20 Median 0 0 (n=82) (n=12) (n=16) Mängd Supplementering (µg) 25%-75% Non-Outlier Range Outliers Extremes 0 0 (n=82) (n=12) (n=16) Mängd Supplementering (µg) 25%-75% Non-Outlier Range Outliers Extremes Slutsatser från vår studie Vitamin D brist var vanligt bland dessa äldre boende på äldreboenden. Endast 1 av 4 fick vitamin D supplementering, vilket resulterade i högre dos-responsrelaterade 25-OH-Dvitaminnivåer i plasma. Inga säkra samband mellan vitamin D status och funktionsförmåga eller näringstillstånd kunde dock observeras i denna studie. Reflektioner från måltidsobservationer på vårdboendet Eget boende eller äta borta Vems regler gäller? Att få välja dryck Att få välja portionsstorlek Att få stöd och hjälp att äta Att bli erbjuden mer Att få äta i lugn och ro 9
10 Uppdrag & Syfte Livsmedelsverkets Råd om bra mat i äldreomsorgen Hur påverkar måltidmiljön (dukning, möblering, ljud, färger, ljus mm) och socialt sammanhang (personalens bemötande, samvaro med andra boende) äldres måltidssituation? äldres ätande? äldres nutritionsstatus och hälsa? FAMM - Five Aspects of a Meal Model (Gustafsson 2006) STYRSYSTEMET STÄMNINGEN RUMMET MÖTET PRODUKTEN Rummet Val av rum, rummets storlek och utformning har betydelse för upplevelsen av måltidsmiljön. Musikens positiva effekter för personer med demenssjukdom Rummet - Musik Lugn, svag musik gör att de äldre sitter kvar och äter mer (Ragneskog 1996) Minskat agitationsbeteende både motoriskt och verbalt (Goddaer & Abraham 1994, Denney 1997, Hicks-Moore 2005) 10
11 Rummet Val av rum, rummets storlek och utformning har betydelse för upplevelsen av måltidsmiljön Upplevda hinder fysiska problem att ta sig fram och röra sig i matsalen eller svårigheter att höra vad bordsgrannar säger stressig måltidsmiljö eller andra gästers svårigheter under måltiden Upplevs som befrämjande rena och snygga matrum/matsalar i form av färg, möbler och dukning Mötet Andras närvaro påverkar upplevelsen av måltiden Personalens bemötande kan främja och hindra upplevelsen av en god måltid Musikens positiva effekter för personer med demenssjukdom minskat agitationsbeteende ett högre energiintag de äldre satt kvar vid bordet i högre utsträckning Mötet Vi äter mer om vi äter med någon än om vi äter själva (Klesges 1984) Ju fler vid bordet, ju mer äter vi Ju fler vi känner vi bordet, ju mer äter vi (De Castro 1997) (Clendenen 1994) Mötet Presentation av maten ökar intaget (Volkow 2002) Nöjdare kund med engagerad personal (Wansink 2005) 11
12 Mötet Andras närvaro påverkar upplevelsen av måltiden Antalet personer man delar måltiden med är relaterat till energiintag visas i några studier på hemmaboende äldre. Sociala interaktioner och socialt engagemang under måltid ökar välbefinnande, ger ett högre BMI, lägre viktförlust och upplevd ökad aptit. Helst vill man äta med familjen eller vänner. Frånvaro av personer att äta med och laga mat till ger lägre grad av välbefinnande och ökar risken för malnutrition/undernäring (ordbo). Personalens bemötande kan främja och hindra upplevelsen av en god måltid Positivt är att bli erbjuden valmöjlighet runt mat och dryck, att servicegraden och villigheten att hjälpa till under måltiden är god och att personalen uppmärksammar individen. Hindrar en god upplevelse av måltiden är att inte bli bemött på ett trevligt sätt, att individens önskningar och behov inte blir besvarade eller tillgodosedda. Social interaktion kan ökas genom stöd och uppmuntran från personalen. Maten - Produkten Maten påverkar upplevelsen av måltiden och matens kvalitet bedöms som viktig för upplevelsen Smakligheten är kopplad till ett högre energiintag och att många upplever smaklöshet som en barriär för att behålla ett gott nutritionsstatus (ordbo) Buffé ökar intaget färg, form, konsistens, smak (Ross 1974) Maten - Produkten Maten påverkar upplevelsen av måltiden och matens kvalitet bedöms som viktig för upplevelsen några återkommande kvaliteter är framförallt smak, doft, tillagning och variation och en möjlighet till val av dryck och portionsstorlek. maten ska svara mot individuella förväntningarna och kan då anses öka aptiten men kan ha motsatt effekt om förväntningarna inte infrias. att kunna påverka vad som serveras och när det serveras beskrivs också som viktigt. Smakligheten är kopplad till ett högre energiintag och att många upplever smaklöshet som en barriär för att behålla ett gott nutritionsstatus (ordbo) 12
13 Måltidsmiljön/atmosfären Interventionsstudier visar att måltidsmiljön påverkar Måltidsmiljö En förändrad måltidsmiljö ökar matintaget (Elmeståhl 1987) Observationsstudier belyser att alla delar i måltidsmiljön är viktiga Personalens och de äldres syn på en "god" måltidssituation kan skilja sig åt Hemmaboende äldre upplever att måltiden förlorar sin mening när man äter ensam och att det finns ett genusperspektiv på mat och måltider Måltidsmiljö Förbättrat intag Tyskt vårdboende, ökat intag och ökad vikt vid förbättring av måltidsmiljön (Mathey Prev Med 2001) Förbättrad måltidsmiljö, ökat energiintag och minskad förekomst av malnutrition bedömt med MNA, ökad livskvalitet (Nijs J Ger Bi Med 2006, Nijs Br Med J 2006) Måltidsmiljön/atmosfären Måltidsmiljön påverkar upplevelsen av måltiden Observationsstudier belyser att alla delar i måltiden är viktiga. Personalens och de äldres syn på en "god" måltidssituation kan skilja sig åt. de äldre försöker anpassa sig och anser att vissa normer måste uppfyllas för att måltidsmiljön skall anses "god", vilket man som gäst försöker upprätthålla. personalen formar måltiden utifrån ett organisatoriskt perspektiv, både när de är medvetna och omedvetna om att ett individualiserat perspektiv skulle förhöja måltidsupplevelsen för de äldre. Hemmaboende äldre upplever att måltiden förlorar sin mening när man äter ensam och att det finns ett genusperspektiv på mat och måltider 13
14 Måltidsmiljön/atmosfären (ordbo) Sammanfattning kunskapsunderlaget Hemmaboende äldre upplever att måltiden förlorar sin mening när man äter ensam Det finns ett genusperspektiv på mat och måltider givare och mottagare måltiden som gåva Måltidsmiljöns alla faktorer påverkar Få studier på hemmaboende äldre Behövs verktyg att bedöma måltidsmiljön på ett strukturerat sätt för att förbättra och upprätthålla försättningar måltidsmiljö Vad kan vi förbättra? HSL Riskidentifiera Åtgärda Följa upp och utvärdera Mötet SOL Rummet Maten/produkten Lite nedstämd Tappar aptiten Äter dåligt Slutar äta Onda cirkeln Tappar livslusten Sämre nutritionsstatus Blir allt svagare Nedsatt immun försvar Äter sämre vid sjukdom Lättare infekterad 14
15 Mat vid livets slut..men när är livet slut? Inflytt till vård- och omsorgsboende Död Tre faser - tre målsättningar med mat och dryck Tidigt palliativt skede = målsättning fullständig nutrition och njutning Sent palliativt skede = målsättning enbart njutning Tidigt palliativt skede Sent palliativt skede LCP-fasen LCP-fasen = målsättning värdig död oftast ingen mat el dryck För att göra måltiden till en höjdpunkt måste vi sätta individen i fokus! Sammanfattning Riskbedömning viktig men åtgärder viktigare Formulera målsättning för mat och dryck för individen! Bedömning av behov och intag behövs! Behov under 1500 kcal svårt att täcka näringsintaget! Utveckla måltidsmiljön, säg matsal men tänk restaurang! Revidera målsättning med mat och dryck i ett sent palliativt skede och inför döden! 15
16 Gothia förlag Pris ca130 kr 16
Vad skulle vi kunna fråga om mat och måltider?
Vad skulle vi kunna fråga om mat och måltider? Anja Saletti, projektledare, Klinisk nutrition och metabolism, Uppsala universitet anja.saletti@pubcare.uu.se Faktorer som påverkar intag och ätande Funktion
Läs merMat för att hålla sig frisk på äldre dar
Mat för att hålla sig frisk på äldre dar vad säger forskningen och vilka rekommendationer finns? Anja Saletti, leg dietist, PhD anja.saletti@pubcare.uu.se Innehåll Rekommendationer skillnader frisk, skör,
Läs merTeori - Mat och näring
Teori - Mat och näring Webbplats Kurs Anpassad bok Utskriven av Socialstyrelsen utbildning Ett fall för teamet Teori - Mat och näring Gästanvändare Datum lördag, 12 oktober 2019, 19:01 Mat och näring:
Läs merNutrition och fall. Innehåll. - spelar maten någon roll?
Nutrition och fall - spelar maten någon roll? Anja Saletti, leg dietist, PhD, anja.saletti@pubcare.uu.se Innehåll Bakgrund Energi och Näringsintag allmänt Vad säger forskningen? Protein D-vitamin Kalcium
Läs merNutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med
Nutrition Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-01-15 Senast reviderad 2019-04-24 sid. 1 av
Läs merNutritionsvårdsprocessen
Nutritionsvårdsprocessen Omkring 30 % av alla svenskar över 70 år riskerar att bli undernärda*. Mål för nutritionsbehandling Ett gott åldrande Bästa möjliga livskvalitet och funktion *Näring för god vård
Läs merFallprevention. Dietist Magnus Eriksson Tel:
Fallprevention Dietist Magnus Eriksson Magnus.Eriksson9@Eskilstuna.se Tel: 016-710 51 11 Vem är jag? 33 år Karlstad Vof- Eskilstuna Legitimerad dietist Motorcross Hur mycket mat äter vi under en livstid?
Läs merInnehåll 2014-11-13. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om förebyggande av och behandling vid undernäring; SOSFS 1 jan 2015
Innehåll Nutritionsvårds-/omvårdnadsprocessen och ICF skillnader likheter Sarkopeni och frailty definition av nya syndrom. Anja Saletti, RD, PhD Egen företagare anjasal@me.com Uppsala Universitet Anja.saletti@pubcare.uu.se
Läs merGERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott
GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring
Läs merNutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna
Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,
Läs merAlla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!
Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt
Läs merHur förbättrar man nutritionsrutiner inom äldreomsorgen
Hur förbättrar man nutritionsrutiner inom äldreomsorgen Rapport från ett implementeringsprojekt Johanna Törmä Leg. dietist, Med dr. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Implementering av nutritionsriktlinjerna
Läs merNutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist
Nutrition vid cancer Dietist Linda Sundkvist Malnutrition/ näringsbrist Nedsatt intag Nedsatt muskelmassa/ funktion Komplikationer Undernäring ger: Förlängd vårdtid Försämrad motståndskraft mot infektion
Läs merVarför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Hjälpmedelscentralen Ryhov
Varför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Måltidens fem aspekter FAMM Five Aspects Meal Model Rummet (ljus, ljud, rekvisita, färg, form) Mötet (mellan människor, gäst,
Läs merSammanfattning Näring för god vård och omsorg
Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Inledning Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt
Läs merMat vid cancer. Lära sig leva med cancer
Mat vid cancer Mat vid cancer Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför det är viktigt att äta Vad gör man vid minskad aptit? Mat vid
Läs merÄldre med malnutrition
Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2
Läs merKostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun
Kostpolicy och Maj månad 2005. Reviderad november 2009. Omslagsbild: Tina Schedvin handlingsplan För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Socialförvaltningen
Läs merNutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad
Nutrition Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad Hur många år tillbringar vi vid matbordet? 7 år Gångmönster
Läs merCharlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne
Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne Döende människor slutar äta och dricka, behovet av näring och vätska avtar och hungerkänslorna försvagas. För de flesta patienter med
Läs merTeamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun. Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist.
Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist. Norrtälje Kommun Ca 55000 medborgare (180000 under sommar) >20% (>11000)
Läs merKOST- OCH MÅLTIDSPOLICY
KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för
Läs merMåltidssituationen för personer med demenssjukdom
Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga
Läs merBra mat för seniorer
Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder
Läs merBra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund
Bra mat vid Parkinsons sjukdom 181205 Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund Föreläsningens innehåll Kort näringslära Bra mat utifrån matcirkeln Vanliga nutritionsproblem vid Parkinsons
Läs merLeg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr
Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre
Läs merEnergi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018
Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall September 2018 Utveckling av undernäring Medicinska faktorer Sociala faktorer Miljöfaktorer Intag mindre än behov Minskade
Läs merReform av äldrevården Kommunernas ansvar Hjälp hemma eller på särskilda boenden Antalet boendeplatser minskat
Införandet av ett nutritionsprogram påp kommunala äldreboenden Reform av äldrevården Kommunernas ansvar Hjälp hemma eller på särskilda boenden Antalet boendeplatser minskat Undernäring vanligt. Varför?
Läs merKOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276
KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan
Läs merNutrition & risk för undernäring
Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen
Läs merTräning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum
Träning, näring, funktion och välbefinnande Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum Vad kommer jag prata om? Betydelsen av att kombinera träning med rätt näring Vad säger senaste
Läs merPRIORITERA MATEN - PRIOMAT
PRIORITERA MATEN - PRIOMAT Sigrid Odencrants, Med Dr, leg ssk, universitetslektor Karin Blomberg, Anne-Marie Wallin, Jenny Windahl Vetenskaplig titel i ansökningar NUTRITIONSPROCESSEN OCH VÅRDINFORMATIK
Läs merKunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och brett ämne! Måltiderna är centrala
Läs merNäring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles
Läs merMat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad
Mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad Februari 2019 stockholm.se 3 (7) Innehållsförteckning... 4 Syfte... 4 Mål... 4 Maten... 5 Måltidsmiljön... 5 Måltidsordning... 5 Hållbara och
Läs merNLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter
NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara
Läs merVegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist
Vegankost till barn Johan Keres Leg. Dietist Bemötande Patientlagen 1 kap 6 Målet med hälso-och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt
Läs merÅtgärder för att motverka och behandla undernäring
Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica
Läs merKost och sårläkning. Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall.
Kost och sårläkning Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall Sammanfattning Kräver energi att läka sår 30-35 kcal/ kg kroppsvikt (200-600kcal) Ökat proteinbehov 1,25-1,5 g/kg kroppsvikt (ca
Läs merMmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön
mecs.se Mmm! Maten Mötet Miljön Maten inom vård och omsorg ska vara god, näringsrik och inbjudande. Den här broschyren syftar till att ge inspiration och kunskap om måltiden i sin helhet. Tillsammans kan
Läs merNutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01
Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator
Läs merMaten och måltiden på äldre dar.indd 1
Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt
Läs merSyfte Syftet med dokumentet är att få ett styrande dokument i det dagliga arbetet och ett stöd för kvalitetssäkring
Kvalitetsmåltider Alla matgäster ska uppleva en trygghet i att maten som serveras i Marks kommun är god, näringsrik, väl sammansatt och säker avseende specialkoster och livsmedelshygien. Syfte Syftet med
Läs merMåltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef
Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Upprättad av KF tillfällig beredning Berörda verksamheter Bildning, Vård och Omsorg Fastställd datum KF 2011-11-22 99 Dokumentnamn Måltidspolicy Reviderad Diarienummer
Läs merRiktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende
2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning
Läs merRiktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen
Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att
Läs merMat för att hålla sig frisk på äldre dar. vad säger forskningen och vilka rekommendationer finns?
Mat för att hålla sig frisk på äldre dar vad säger forskningen och vilka rekommendationer finns? AN J A S AL E TTI, L E G D I E TI S T, P H D, K L I N I S K N U TRITI O N O C H M E TAB O L I S M, U P P
Läs merKOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG
KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och
Läs merNutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun
Nutritionspolicy Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-19, 67 Dnr: Dnr 2013-KS0325/003 2 1. Inledning... 3 2. Målsättning... 3 3. Kvalitetsarbete... 3 3.1
Läs merNutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)
Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3
Läs merKostpolicy. Särskilt boende
Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med
Läs merRutinbeskrivning för förebyggande av undernäring
1 2017-02-08 ersätter 2015-01-20 Rutinbeskrivning för förebyggande av undernäring inom särskilt boende för äldre. Inledning Nutritionsbehandling ska betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling.
Läs merNäringstillståndet hos äldre, som tar emot kommunal omsorg och vård Anja Saletti Dietist, med.lic. [ ]
Näringstillståndet hos äldre, som tar emot kommunal omsorg och vård Anja Saletti Dietist, med.lic. [2004-08-12] 2004-08-12 1 Om mitt arbete I mitt arbete har jag haft förmånen att utföra fyra stycken studier
Läs merNäring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad
Läs merKostpolicy för Äldreomsorgen
- KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-02-07 Kostpolicy för Äldreomsorgen u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\kost\kos_kostpolicy.doc Kils kommun Postadress Besöksadress
Läs merFör barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
Läs merKostpolicy. Hemtjänst
Kostpolicy Hemtjänst Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet
Läs merKostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre
Kostpolicy - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Antagen Kommunfullmäktige 2008-08-18 134 Reviderad Kommunfullmäktige 2012-12-10
Läs merRIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN
Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt
Läs merMat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång
Mat på äldre dar - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Det naturliga åldrandet När vi blir äldre sker många förändringar i vår kropp. Många av förändringarna är en del av det naturliga åldrandet.
Läs merYvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se
Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom
Läs merKostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma
Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt
Läs merNutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun
Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun Det normala åldrandet (fetare och torrare) Minskat energibehov >70 år 10% Minskad fysisk aktivitet Minskad muskelmassa
Läs merSocialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson
Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson MATPROJEKT: Berikad mat för äldre. Äldreomsorgen är en växande sektor och att den utgör en stor kostnad. Vi blir äldre och det medför
Läs merwww.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy
www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy Sida 2 (6) Innehåll Inledning 3 Syfte 3 Gemensamt för kost och måltider 3 Kvalitet och utförande 4 Kunskap och kompetens 4 Miljö och hållbar utveckling 4 Måltider
Läs merNutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg
Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merSvar på remiss om mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad
Sida 1 (5) 2019-05-09 SDN 2019 06 13 Handläggare Anne-Christine Davidsson Telefon: 0850806005 Till Bromma stadsdelsnämnd Svar på remiss om mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad Förslag
Läs merNutritionsproblem och åtgärder
Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens
Läs merNutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband
Läs merBALANSERA MERA VIKTEN AV RÄTT MAT OCH BALANS I KYLSKÅPET
BALANSERA MERA VIKTEN AV RÄTT MAT OCH BALANS I KYLSKÅPET Jenny Johansson leg. Dietist, kostavdelningen 1 Innehåll Rekommendationer och näringslära Bra mat Nedsatt aptit och ätsvårigheter Praktiska tips
Läs merViktförlust. Luktsinnet Hur mat, måltid och miljö kan stimulera ätandet. Den onda cirkeln Nutritionsproblem Stadie av sjukdomen
Viktförlust Hur mat, måltid och miljö kan stimulera ätandet Gerd Faxén Irving, Dietist och docent, Klinisk geriatrik/karolinska Institutet Viktminskning är vanligt, framförallt vid Azheimers sjukdom drabbar
Läs merTio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.
Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets
Läs merKostpolicy för Gnosjö kommun
Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,
Läs merBra måltider grunden för en bra äldreomsorg!
Bra måltider grunden för en bra äldreomsorg! 2018-10-18 Anna-Karin Quetel Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Det ska vara gott att bli gammal! Vad är nytt i Livsmedelsverkets
Läs merStrategi för måltider vid ordinära boenden
Strategi för måltider vid ordinära boenden Antagen av kommunstyrelsen 2016-11-01 Omsorgsnämnden 2016-06-15 Antagen av: Kommunstyrelsen 208/2016 Omsorgsnämnden 52/2016 Dokumentägare: Förvaltningschef Konsult-
Läs merRiktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka
Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3
Läs merMiddag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck
Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Inledning I utvecklingsplanen för äldreomsorgen med sikte mot 2010 var ett av målen att utarbeta en riktlinje för kost. Målet är att måltidernas
Läs merKost och näring på äldreboenden
Kost och näring på äldreboenden Näringsvården behöver bli mer systematisk Gemensam tillsyn (2004 05) Länsstyrelsen i Stockholm och Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Stockholm Socialstyrelsen klassificerar
Läs merRUTIN. Gemensam med Regionen: Ja Nej
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för mat och måltider i särskilt boende Framtagen av: Eva Lydahl Godkänd av: Anneli Lundgren Gäller from: 2017-10-01 Gäller tom: t v Gemensam med Regionen: Ja Nej
Läs merRUTINBESKRIVNING. För nutritionsvårdsprocess. Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter.
RUTINBESKRIVNING För nutritionsvårdsprocess Dokumentet gäller för Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter. Inledning Undernäring och risk för undernäring är vanligt förekommande bland
Läs merNutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinjer för Nutrition i Särskilt boende 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg C:\Users\ADM\Desktop\Demens\KostNutrition\Riktlinjer för nutrition.doc 2013-02-04 Innehållsförteckning
Läs merBra mat i äldreomsorgen
Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Verksamhetsansvariga Biståndshandläggare Att anpassa måltiderna efter den äldres önskemål kan innebära att respektera kulturella högtider, smak och tradition.
Läs merFramtidens utmaningar
Framtidens utmaningar Åldrande befolkning Undernäring hos multisjuka - vi måste prioritera att patienten äter något Inte en homogen grupp med matgäster - A- och E-kost var inte lösningen Nöjda matgäster-ökade
Läs merinom vård och omsorg Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? DRF:s refrensgrupp i geriatrik
Nr 2 jan 2006 Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? Författare: DRF:s refrensgrupp i geriatrik I takt med åldrandet ökar risken för sjuklighet och funktionsnedsättningar som kan leda till svårigheter
Läs merVid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.
MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,
Läs merMAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:
MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett
Läs merGoda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION
Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?
Läs merTill vårdnadshavare 1
1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att
Läs merSkolmåltiden - en måltidsupplevelse & mer än bara mat. Mia Prim
Skolmåltiden - en måltidsupplevelse & mer än bara mat Mia Prim En hållbar måltid når magen får era gäster att orka lära in och lära ut får skolans verksamhet att fungera En klimatsmart måltid som inte
Läs merNutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?
Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig
Läs merMåltidsmiljö inom särskilda boenden och dagverksamheter. Förslag till indikatorer
Måltidsmiljö inom särskilda boenden och dagverksamheter Förslag till indikatorer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merRiktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen
Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen
Läs merDe boendes upplevelse av maten och måltidssituationen.
ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORG DNR 2007-996-538 SID 1 (7) De boendes upplevelse av maten och måltidssituationen. Dianagårdens -, Kattrumpstullens - och Rio vård- och omsorgsboende inom Östermalms
Läs merAtt arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014
Att arbeta med mat och måltid i fokus Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014 Välkomna! Birgitta Persson Birgitta Villner Gyllenram maj 2014 Lagen om valfrihetssystem, LOV, 2009 Matlåda, varm eller
Läs merNutritionsvårdsprocessen
Nutritionsvårdsprocessen Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt att erhålla en adekvat, till individen
Läs merFörfattningssamling i Borlänge kommun. Kostpolicy Beslutad av kommunfullmäktige Reviderad
Författningssamling i Borlänge kommun Kostpolicy Beslutad av kommunfullmäktige 2012-09-18 Reviderad 2016-02-09 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Kostpolicy Dokumenttyp Policy Omfattar Kommunen Dokumentägare
Läs mer