Socialförvaltningen Hörby Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson

Transkript

1 Socialförvaltningen Hörby Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson MATPROJEKT: Berikad mat för äldre. Äldreomsorgen är en växande sektor och att den utgör en stor kostnad. Vi blir äldre och det medför att vi också drabbas av flera sjukdomar samtidigt, multisjuka, vilket innebär högre vårdkostnader. De äldre som vårdas i särkskilt boende är betydligt sjukare än tidigare och demenssjukdom är vanligt förekommande än somatiskt sjuka. I kombination av färre vårdplatser och ökat behov av olika sorters anpassade boendeformer, så bor fler äldre sjuka kvar i det egna boendet, frivilligt eller ofrivilligt! Att sjuka äldre bor kvar i det egna boendet medför ett ökat behov insatser från hemtjänsten men också hjälp med att måltiderna under hela dagen ger tillräckligt med energi och näring. Idag finns insatsen matdistribution i flera kommuner, men är den maten anpassad för äldres närings- och energibehov? Och vems ansvar är det att följa upp de övriga måltiderna under en dag? Ska den äldre sjuke enbart ha detta ansvar eller är det kommunen som ska ta ansvaret ur ett ekonomiskt folkhälsoperspektiv? I Hörby kommun valde vi att undersöka om vi kunde utveckla och anpassa maten så att den energi och näringsmässigt passade äldre sjukas behov Syfte Undernäring är ett faktum på många särskilda boende och flertalet är i riskzonen eller är redan undernärda då de kommer till boendet. (se Anja Salettis studie) Många har svårt att äta en hel normalportion( A-kost) då de är trötta och orkeslösa på grund av sjukdom och även naturligt åldrande. Förmodligen bör vi inte prata om normal A-kost till dessa personer utan istället bör man servera berikad mat vid varje måltid för att hålla äldre personer i så gott skick som möjligt. Metod Höstsonaten, en avdelning på Källhaga demensboende i Hörby kommun har deltagit i matprojektet, genom att servera berikade måltider och mellanmål. Köket har tillagat portioner med mindre volym och i gengäld berikat de varma huvudmåltiderna, lunch och kvällsmat, så att närings och energiinnehållet blev detsamma som en normal portion. Dessert har serverats varje dag! Projektet startade i september och avslutades i slutet av november I inledningsskedet informerades och utbildades köks och vårdpersonal om näring och berikning. Anhöriga informerades och måltider för en hel dag presenterades för att få en uppfattning om hur många måltider och portionsstorlek som serverades under en dag. Inför varje vecka har matsedeln informerats till vård och kökspersonal och anpassats efter behoven som fanns på avdelningen, så att vårdpersonalen kunde känna trygghet under måltiderna

2 uppföljning varje vecka. Matsvinnsmätning för att kunna följa upp hur anpassade portionerna var från köket till avdelningen. Ansvarig sjuksköterska följde upp med en mätning av näringsstatusen( MNA) för varje boende och med frågor kring välbefinnande, vakenhet m.m, före och efter projektiden. Vårdpersonalen reflekterade och rapporterade varje vecka till kostchef hur varje måltid upplevdes av de boende smaklighet, mättnadskänsla, konsistens, dukning, porslin m.m. Resultat Det har varit utvecklande, för vårdpersonal och kökspersonal, att delta i matprojektet. Förståelsen för varandras arbete har ökat och det finns i dag en mycket bättre dialog och en större benägenhet att hjälpas åt för att den äldre ska må så bra som möjligt. Olika kompetenser kompletterar varandra, därför är kommunikation och mötesplatser för olika personalgrupper A och O för att resultatet ska bli bra. De äldre har orkat äta upp en liten berikad portion. Tidigare serverades en hel normalportion som fick många äldre att känna sig mätta bara de såg mycket mat på tallriken. Det fanns också en stor förväntan att efter måltiden serverades det dessert. Under matprojektet genomfördes samtidigt ett annat projekt för att minska nattfastan. I resultatet att minska nattfastan, syns det tydligt att Höstsonaten har minskat på nattfastan till rekommenderat under 11 timmar. Det visar att även nattpersonalen tar ett ansvar att servera berikade mellanmål på sen kväll, natt eller tidig morgon. Vikt och vakenhet hos de äldre har inte visat sig skilja så mycket från när projektet började och slutade. Det kan bero på att de boende är långt komna i sin demenssjukdom men också att avdelningen dabbades av förkylning under en period. För att få ett säkert vikt och vakenhetsresultat, så borde projektet pågått en längre tid ex 1 år. Men vi reflekterade tillsammans (vård och kök), att om vi inte hade serverat berikade huvudmål, berikad dessert och berikade mellanmål, så hade det med all säkerhet skett en viktnedgång hos de boende. Hur går vi vidare? Frågan ställdes till vårdpersonalen på Höstsonaten och de svarade genast att de ville fortsätta med berikade mindre portioner, dessert och berikade mellanmål. De kände att måltiderna var anpassade efter de äldres behov och det gav trygghet och vetskap om att det som serverades var tillräckligt men också uppskattat av de äldre. Kostenhetens förslag är att: - Att alla äldre ska få möjlighet till anpassad berikad mat i Hörby kommun - Politisk vilja, utbildningsinsatser, ledningsfråga,

3 -Utforma en Måltidshandbok - En handbok som enkelt kan användas av vårdpersonal och hemtjänstpersonal för att säkerställa måltider och måltidssituationer för de äldre. Sammanställning av matprojektet för äldre, avd.höstsonaten, Källhaga När portionsstorlekarna minskades i volym men med ökat energi och näringsinnehåll, så fanns det anledning att undersöka om anpassningen av maten var ekonomiskt försvarbart. Utifrån matsvinnsmätning och prisberäkning per måltid ska också hänsyn tas till matgästens upplevda mättnadskänsla, välbefinnande och att maten smakar gott! Det är viktigt att påpeka att uträkningen inte innefattar kostnader för konsistensanpassad mat eller allergikoster, önskekoster, näringsdrycker, eller övriga måltider än lunchen. Ekonomi: Lunch Normal portion Anpassad portion för äldre vikt pris vikt pris Kassler m svamp, potatis, 1 6,79, berikad 3,39 fruktsoppa med 2 småskorpor Obs! Mjölk 1,5 dl sallad 30 g tillbehör 2 st 0,86 Totalt 10,16 8,06 2,50 Fiskgratäng Potatismos Fruktkräm kaffegrädde 1 200g 50 7,93 2,60 90, berikad 1, berikad 5,49 2, ,74 Totalt: 12,25 12,33 2,50 Pannbiff Sås Potatis Grönsaker Stekt lök 1 4,80 0,45 60g 2,88 0,45

4 Gräddglass fruktpure 50ml 20g 0,93 1,35 Totalt 8,62 8,39 2,50 Korv Stroganoff Ris/potatis Äpplemos,kanel 110g 1dl 1 5,60 60g 1dl,berikad 3,05 kaffegrädde 75g 20g 2,50 0,74 Totalt: 8,97 9,07 2,50 Kalops Potatis Grönsaker Fruktsoppa småskorpor 1 7,15 1dl,berikad 2 st 3,60 0,86 Totalt: 10,52 8,60 2,50 Slutsats: Det blir inte dyrare att införa dessert och berika maten, då vi samtidigt anpassar( minskar) portionsstorleken efter de äldres behov. Matsvinnsmätning: Det var viktigt att följa upp regelbundet under projekttiden vad vårdpersonalen tyckte om att portionerna räckte till, att alla kände sig mätta. Både det tillagade köket och vårdpersonalen reflekterade och noterade. Köket: Hade mycket svårt i början av projektet att acceptera de små portionerna, det kändes osäkert!!! Efterhand förstod köket att vårdavdelningen var nöjda och att maten fick lov att räcka utan att det blev mat över. Vårdavdelningen: Hade lättare för att ta till sig att servera mindre portioner, då de kände trygghet med att kunna servera dessert ifall någon åt dåligt av varmrätten. De var också duktiga på att servera flera mindre näringstäta mellanmål under dygnet, som gjorde att matgästen inte behövde äta en stor lunchportion.

5 Så här kunde det se ut: Datum Maträtt Matsvinn ( matrester som skickades tillbaka till köket.) 12/9 Köttbullar,,potatis, 2 dl 13/9 Högsbosoppa, smörgås, fruktpaj m vanilj Inget tillbaka 24/9 Orientalisk köttgryta, potatis, ½ l köttgryta ( obs många är förkylda) 25/9 Fiskgratäng, potatis, 1 L blandat m lite fisk ( sjuka) 26/9 Korv,potatismos, All potatismos tillbaka( sjuka) 15/10 Stekt fläsk, lök,potatis, Inget tillbaka 16/10 Fisk Paysanne, potatis,, grösaker Inget tillbaka 18/10 Redd Grönsakssoppa, smörgås, dessert Inget tillbaka 19/11 Kalops,poatatis,rödbetor Inget tillbaka 20/11 Stekt sill m potatismos, 1 L mos,200g ärtor 21/11 Kålpudding,,potatis, Inget tillbaka 22/11 Broccolisoppa, sandwichköttbullar, smörgås,dessert 2 dl soppa 23/11 Fläskfrikasse m dill, potatis/ris, Inget tillbaka 24/11 Ugnsbakad lax, potatis,,, lax 25/11 Kotlettrad,, potatis, Slutsats: Höstsonatens matsvinn halverades under projekttiden i jämfört med övriga demensavdelningar på Källhaga. Vi noterade att vid sjukdom så minskas aptiten och då kunde ibland en matkomponent helt komma tillbaka till köket orörd. Dessert och berikade mellanmål var räddningen för att få den äldre till att äta något under dagen när varm mat inte lockade. Både utifrån de äldres välbefinnande, kvalitetssäkring av måltider och ekonomiska aspekter så ser kostenheten och Höstsonaten en fördel med att övergå till att anpassa måltiderna för alla äldre på särskilt boende.