Mat och måltid i fokus. för hemtjänst och LSS-verksamhet
|
|
- Simon Lindqvist
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mat och måltid i fokus för hemtjänst och LSS-verksamhet
2 Innehåll Maten och näringens betydelse för kroppen...3 Energi och näring... 3 Kort om några näringsämnen... 4 Vid särskilda behov...7 Allergi och intolerans... 7 Glutenintolerans... 7 Laktosintolerans... 7 Ätstörningar... 8 Diabetes... 8 Svårighet att tugga och svälja... 9 Undernäring Nedsatt aptit Muntorrhet Diarré Förstoppning Illamående Planera måltiden Gör en matsedel Livsmedelsverkets kostråd för vuxna Matcirkeln Tallriksmodellen Hur mycket bör man äta per dag? Måltidsordning Vegetarisk mat I affären Välj prisvärda livsmedel Husmanskost med tillbehör Exempel på klassiska maträtter med tillbehör I köket Säker matlagning Att sitta och arbeta i köket Förvara mat Måltiden Våra sinnen Det dukade bordet Färgrika måltider Presentera maten positivt Sitt stadigt och bekvämt Bra hjälpmedel Stöd och hjälp med att äta Vid måltidsassistans God munhälsa ger livskvalitet Att diskutera... 32
3 Att arbeta med maten och måltiden i fokus En av de främsta uppgifterna för dig som arbetar inom hemtjänst eller med personer med funktionsnedsättning är att vara en god förebild, en person som kan ge inspiration till bra matval och hälsosamma vanor. Bra matvanor bidrar till att så långt det är möjligt bevara en god hälsa. Personer med hjälpinsats, inom såväl hemtjänst som LSS-verksamhet, har en sak gemensam, alla är i behov av mer eller mindre stöd i vardagen. Det liv man egentligen vill leva har begränsats. Hjälp med inköp, matlagning, matning och enkla hushållssysslor är exempel på insatser där din roll som omsorgspersonal är mycket viktig. Som omsorgspersonal bör du visa stor respekt för den enskildes integritet och självbestämmande att vara lyhörd är en förutsättning. Detta material ger dig baskunskaper om maten och måltiden så att du kan känna dig trygg i ditt arbete och därmed ge bästa möjliga omvårdnad. Foto: Sanna Nilsson; ÄC Text och bilder Birgitta Persson birgitta.persson@aldrecentrum.se och Birgitta Villner Gyllenram birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum, Tryck: Eo Grafiska 2014
4 Vid särskilda behov Allergi och intolerans Allergi orsakas av att kroppens immunförsvar reagerar mot ett ämne på ett speciellt sätt. Det allergiframkallande ämnet kallas allergen. Vanliga allergener är pollen, damm, mögel och livsmedel som till exempel soja, nötter, fisk och ägg. Livsmedelsallergi kan ge besvär i praktiskt taget alla delar av kroppen. Mag- och tarmkanalen, huden och luftvägarna är mest utsatta. Svullna läppar, nästäppa eller rinnande ögon är vanligt förekommande symptom. En korrekt information om vad maten innehåller är livsviktig för personer med allergi. Vid mat-allergi ska alla livsmedel (ingredienser) som ger symptom tas bort ur maten. Måltiden ska vara individuellt anpassad. Om flera personer bor tillsammans på till exempel ett gruppboende är det viktigt att alltid avskilja maten för allergiker från övrig mat. Tydlig märkning av maten förhindrar att den förväxlas med annan mat. Glutenintolerans Gluten är ett protein som finns i sädesslagen vete, råg och korn. Havre kan innehålla spår av gluten. Gluten skadar tunntarmen med stora mag- och tarmproblem som följd. För en person med glutenintolerans måste ingrediensförteckningarna vara mycket tydliga så att gluten helt kan uteslutas i maten. I handeln finns så kallad ren havre som många med glutenintolerans tål och kan använda efter samråd med läkare. Gluten kan lätt spridas via händer, redskap och luften till andra livsmedel. Vid brödbakning kan mjölpartiklar med gluten spridas och på så vis förorena den glutenfria maten. Torka ur ugnen noggrant innan bakning av glutenfritt bröd. Använd bakplåtspapper på plåtarna och rena bakdukar. Använd separat utrustning i köket, exempelvis stekpanna, smörkniv och brödkorg med mera. Ett separat utrymme där det glutenfria tillreds kan vara nödvändigt. Läs mer om glutenintolerans på Svenska Celiakiförbundets hemsida Laktosintolerans Laktos, eller mjölksocker, är en kolhydrat som finns i mjölk och mjölkprodukter. Personer med laktosintolerans kan få orolig mage med gasbildning, koliksmärtor och diarré om de får i sig laktos. Vissa tål dock en liten mängd laktos, cirka en halv deciliter mjölkprodukt under en måltid, medan andra måste ha en helt laktosfri kost. Läs alltid ingrediensförteckningen. Mer fakta om laktosintolerans finns på se och OBS! En person som inte tål proteinet i mjölk och mjölkprodukter (komjölksproteinallergi) måste få en helt mjölkproteinfri kost, det vill säga helt utesluta dessa livsmedel. 7
5 Bra hjälpmedel Det finns idag en hel del hjälpmedel som kan förenkla vardagen för personer med olika funktionsnedsättningar. Det finns flera specialbutiker inom detta område. Har man till exempel svårt att öppna förpackningar, hantera redskap och bestick så finns det hjälpmedel som underlättar såväl matlagning som ätande. En tallrik med en rak kant/bräm är bra om man bara kan äta med en sked eller gaffel. En djup tallrik fungerar också. Det finns även en löstagbar pet-emot-kant som är bra. Ett antihalkunderlägg gör att tallriken och glaset står stadigt på plats. Glas ska vara lätta att greppa och inte alltför tunga. Det finns dessutom bägare och muggar som är lätta att hantera. För att underlätta ätandet finns det bestick med olika tjocklek på skaften. Det finns också lätta specialbestick för den som är svag i händerna och tunga specialbestick för den som har skakningar eller darrar. Särskilda matningsbestick finns också. En arbetsterapeut kan vid behov ge bra råd om bra hjälpmedel. Stöd och hjälp med att äta Att kunna äta själv, om än så lite som en tugga, ska alltid uppmuntras då det hänger starkt samman med en persons självkänsla. Ibland kan guidning vara till hjälp. Vid guidning stödjer man personens egna rörelser genom att ta ett lätt grepp vid armbågen och följa underarmens rörelse. Även bestickets rörelse kan guidas genom att man håller längst ut på dess skaft. Att hjälpa någon att äta kan vara en svår uppgift och kräver en stark känsla för personens integritet. Det är viktigt att skapa en så normaliserad matsituation som möjligt. Hjälpen ska präglas av värdighet, respekt och lyhördhet. Ett bra förhållningssätt är att försöka sätta sig in i personens situation och handla på det sättet som man själv skulle vilja bli behandlad. Att bli tilldelad mat som luktar utan att veta vad det är och eventuellt med en ovanlig konsistens, kan inverka negativt på smakupplevelsen. 30
ALLA TÅL INTE ALLT! MATALLERGI
10 MATALLERGI ALLA TÅL INTE ALLT! Allergi och annan överkänslighet mot livsmedel är vanligast hos små barn. Bland barn mellan 0 3 år får cirka 20 procent allergiska reaktioner mot mat. De flesta av dessa
Maten till äldre. Hej! Innehåll. Sidan 1. Sidan 2. Sidan 4 Frukost och mellanmålstips. Sidan 5
Maten till äldre Hej! Det här är en guide med råd och tips till dig som lagar och serverar mat och fika till äldre som är matöverkänsliga. Den är framtagen i samverkan med Kristina Lind som är kostkonsulent
Apotekets råd om. Gaser och orolig mage
Apotekets råd om Gaser och orolig mage De allra flesta har någon gång upplevt besvär med magen i någon form. Det kan vara allt ifrån symtom som diarré, förstoppning, gaser till mer diffusa symtom som magknip,
9. Checklista för dig som är: Konsument
9. Checklista för dig som är: Konsument Syfte: Förutsättningar: Att göra livsmedelsinköpen säkrare. Att minimera riskerna för misstag. Att uppmärksamma konsumenternas egenansvar. Konsumenten förväntar
MAT SOM INNEHÅLLER GLUTEN
K OSTRÅD TILL DIG SOM HAR CELIAKI Celiaki kallas även glutenintolerans och är en vanlig sjukdom som kan drabba både kvinnor och män i alla åldrar. Celiaki är en tarmsjukdom som innebär att din tunntarm
Vi reder ut begreppen.
Vi reder ut begreppen. Mjölkens sammansättning är unik. Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen som vi behöver få i oss varje dag. Inget annat livsmedel ger oss så mycket näring på en och samma gång.
HANDLINGSPLAN MOT ALLERGI FÖR SKOLORNA I OCKELBO KOMMUN
HANDLINGSPLAN MOT ALLERGI FÖR SKOLORNA I OCKELBO KOMMUN 2015-12-14 allergi Ockelbo.docx 1 (8) Innehåll HAndlingsplan mot Allergi för skolorna i ockelbo kommun... 1 Handlingsplan mot allergi... 3 Pälsdjursallergi...
Maten i skolan. Hej! Innehåll. Sid 1: Till dig som jobbar i skolkök. Sid 2: Till annan skolpersonal. Sid 4: Till färäldrar och elever
Maten i skolan Hej! Det här är en guide med tips och råd om att servera mat till matöverkänsliga elever. Guiden riktar sig till föräldrar, elever och skolans personal. Guiden är uppdelad i tre delar, där
Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes.
Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes. Allergi eller intollerans? 1. Födoämnesallergi/matallergi 2. Matintolerans/överkänslighet Skillnaden mellan dessa är att vid födoämnesallergi/matallergi
Maten i skolan. Hej! Innehåll. Sid 2: Till dig som jobbar i bespisning. Sid 5: Till övrig personal. Sid 8: Fakta om gluten- och laktosintolerans
Maten i skolan Hej! Det här är en guide med tips och råd om att servera mat till matöverkänsliga elever. Guiden riktar sig till föräldrar, elever och skolans personal. Den är uppdelad i tre delar, där
Allergener/specialkost i förskolor och skolor i Jönköpings län
Allergener/specialkost i förskolor och skolor i Jönköpings län Kommunerna i Jönköpings län Jönköping 2010 2 Sammanfattning Kommunerna i Jönköpings län har genomfört projektet Allergener/specialkost i förskolor
Om projektet. Rätt mat. inom. äldreomsorgen. En undersökning av specialkosterna inom äldreomsorgen i fyra kommuner. Utredare: Christina Sollenberg
Om projektet Rätt mat inom äldreomsorgen En undersökning av specialkosterna inom äldreomsorgen i fyra kommuner Utredare: Christina Sollenberg I projektet Rätt mat inom äldreomsorgen har de gluten- och
Hantering av specialkost på förskolor och skolor i Sollentuna kommun
Hantering av specialkost på förskolor och skolor i Sollentuna kommun Rapport av miljö- och hälsoskyddsinspektörer Fouad Maroof och Malin Löwbom 2) Sammanfattning Miljö- och byggnadskontoret i Sollentuna
Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014
Att arbeta med mat och måltid i fokus Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014 Välkomna! Birgitta Persson Birgitta Villner Gyllenram maj 2014 Lagen om valfrihetssystem, LOV, 2009 Matlåda, varm eller
FÖRSTA HALVÅRET GODA RÅD OCH SVAR PÅ DINA FRÅGOR OM MJÖLKALLERGI 0 6 MÅNADER
FÖRSTA HALVÅRET GODA RÅD OCH SVAR PÅ DINA FRÅGOR OM MJÖLKALLERGI 0 6 MÅNADER VARFÖR HAR JAG FÅTT DEN HÄR BROSCHYREN? Du har fått den här broschyren eftersom du har ett barn i åldern 0 6 månader, som utreds
Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och roligt
Hjälp vid ifyllandet av blanketten, bilaga 2 Specialkostintyg
Hjälp vid ifyllandet av blanketten, bilaga 2 Specialkostintyg Avokado Bilaga 2 2012-11-30 Baljväxter Förtydliga alltid vilka baljväxter det är frågan om Är det ärter, bönor eller linser? Är det alla bönor,
Provtagning av specialkost vid grundskolornas tillagningskök
MILJÖFÖRVALTNINGEN Provtagning av specialkost vid grundskolornas tillagningskök En rapport från Miljöförvaltningen Teresa Tärnvik och Johan Rådal Oktober 2012 www.stockholm.se/miljoforvaltningen SAMMANFATTNING
Information kring specialkost
Information kring specialkost för kommunens kommunala skolor och förskolor Kommunen ska tillhandahålla näringsriktiga måltider till de barn/elever som av någon anledning inte kan äta den ordinarie måltiden.
Värt att veta om allergi. Alla våra matkorvar är fria från gluten, laktos, ägg, mjölk-, soja- och ärtproteiner
Värt att veta om allergi Alla våra matkorvar är fria från gluten, laktos, ägg, mjölk-, soja- och ärtproteiner Allergi hur påverkas du? När vi bjuder på fest frågar vi sällan gästerna om det är något de
Födelseår. Målsman Tel hem Tel mobil/arbete Målsman Tel hem Tel mobil/arbete
Bilaga 1 2011-08-31 Kostenheten Specialkostintyg förskola/skola Ifylld blankett lämnas till skolsköterskan (gäller skolelev) eller till köket (gäller förskolebarn). Nytt intyg skall lämnas vid ändring!
Hjälp vid ifyllande av blanketten, bilaga 1 Specialkostintyg
Hjälp vid ifyllande av blanketten, bilaga 1 Specialkostintyg Avokado Bilaga 2 2016-10-24 Baljväxter Förtydliga alltid vilka baljväxter det är frågan om Är det ärter, bönor eller linser? Är det alla bönor,
1. Allmänna principer för planeringen av specialdieter och anmälningsförfarandet inom måltidsservicen för skolor och studerande
Airi Rintamäki 1(5) SPCIALDITR OCH TISKA ÖVRTYGLSR I SKOLAN 1. Allmänna principer för planeringen av specialdieter och anmälningsförfarandet inom måltidsservicen för skolor och studerande 1.1. Specialdieter
Allergisk reaktion hos barn
Allergisk reaktion hos barn Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska Barn- och Ungdomsmedicinska kliniken i Lund Skånes Universitetssjukhus 2011 Therese.sterner@skane.se Vad är allergi? Allergi
BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID
EN GOD SITTSTÄLLNING GER FÖRUTSÄTTNINGAR TILL EN SÄKER SVÄLJNING OCH ETT BRA NÄRINGSINTAG Fötterna stabilt i golvet, med möjlighet att kunna flytta och ändra placering av fötterna Knäna i 90 graders vinkel.
gluten laktos mjölk soja Lathund till dig som ska servera någon som inte tål
Lathund till dig som ska servera någon som inte tål gluten laktos mjölk soja Svenska Celiakiförbundet för överkänsliga mot gluten, laktos, mjölk och soja Glutenintolerans Gluten finns i: Den glutenintolerante
Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och brett ämne! Måltiderna är centrala
BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID FÖR SÄKRARE SVÄLJNING OCH ÖKAT NÄRINGSINTAG HOS ÄLDRE OCH SJUKA
BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID FÖR SÄKRARE SVÄLJNING OCH ÖKAT NÄRINGSINTAG HOS ÄLDRE OCH SJUKA 1 ÄTA OCH SVÄLJA Ätandet brukar delas in i fyra faser. Sittställningen påverkar kroppens funktion
cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14
cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14 SPECIALKOSTER Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten
Procordia Foods satsning på SärNär
Procordia Foods satsning på SärNär Sex nya färsrätter under varumärket Liva Liva är ett nytt varumärke, där goda lösningar för speciella kostbehov samlas. Procordia Food har tagit fram sex färsrätter till
MJÖLK SOM MJÖLK ELLER? Mjölkallergi vs laktosintolerans en sammanfattning
MJÖLK SOM MJÖLK ELLER? Mjölkallergi vs laktosintolerans en sammanfattning www.celiaki.se MJÖLK SOM MJÖLK ELLER? Mjölkallergi och laktosintolerans är två helt olika diagnoser. En person med mjölk allergi
Är det något du har ätit?
Är det något du har ätit? Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska Barn- och Ungdomsmedicinska kliniken i Lund Skånes Universitetssjukhus 2012 Therese.sterner@skane.se Annika Dahl och Felix Ekman
Bild: www.colourbox.com januari 2015
Bild: www.colourbox.com januari 2015 Rapport om kontroll av specialkosthantering på skolor och förskolor i Malmö 2014 1 2 I Malmös förskolor och skolor finns en del barn med födoämnesallergi. Dessa barn
Provtagning och analys av allergikost, Norrköping
RAPPORT 1(8) 2008-06-23 MHK 2008-3041 Handläggare, titel, telefon Axel Bark, miljö- och hälsoskyddsinspektör 011-15 16 30 Provtagning och analys av allergikost, Norrköping Sammanfattning Under våren 2008
Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten av livet.
Specialkoster Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten av livet. Att lägga om sin kost kan innebära en stor förändring i personens dagliga
Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes.
Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes. Allergi eller intollerans? 1. Födoämnesallergi/matallergi 2. Matintolerans/överkänslighet Skillnaden mellan dessa är att vid födoämnesallergi/matallergi
Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad
Planera för våren 2013! Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad Äldrecentrum arrangerar i samarbete med äldreförvaltningen utbildningar med olika teman inom ämnesområdet nutrition,
Frågeformulär - Födoämnesallergi och annan överkänslighet mot mat
Frågeformulär - Födoämnesallergi och annan överkänslighet mot mat Ditt deltagande är frivilligt, men vi är mycket tacksamma om du väljer att medverka! Som tack för hjälpen kan du välja mellan presentkort
9. Checklista för dig som är: Konsument
9. Checklista för dig som är: Konsument Syfte: Att göra livsmedelsinköpen säkrare ur allergisynpunkt. Att minimera riskerna för misstag. Förutsättningar: Att uppmärksamma konsumenternas egenansvar. Konsumenten
Till vårdnadshavare 1
1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att
Rutin för anpassade måltider av medicinska, religiösa eller etiska skäl
Rutin för anpassade måltider av medicinska, religiösa eller etiska skäl Förord Alla barn i Strängnäs ska ha likvärdiga möjligheter till att utveckla kunskaper, nå målen och få en livslång lust att lära.
Mjölkfri kost. Julia Backlund, leg dietist Centrala Barnhälsovården Studiedagarna April 2010
Mjölkfri kost Julia Backlund, leg dietist Centrala Barnhälsovården Studiedagarna April 2010 Olika reaktioner på mjölk Komjölkproteinallergi: är en allergi mot proteinerna i mjölk. Vanliga symtom är kräkningar,
För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus
Mat och cancer Anette Svensson, leg. dietist Örnsköldsviks sjukhus Vad ska man tro på? Socker? Light? Fett? LCHF? Antioxidanter? Aspartam? Miljögifter Dioxin? PCB? Akrylamid? Dålig matlust eller viktnedgång
RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN
Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt
Bra mat för seniorer
Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder
Remissyttrande: Reviderade råd Bra måltider i äldreomsorgen
Livsmedelsverkets diarienummer 2017/02847 LIVSMEDELSVERKET 2017-11-03 Område Undersökning och vetenskapligt stöd Råd och beredskapsavdelningen Anna-Karin Quetel Remissyttrande: Reviderade råd Bra måltider
Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund
Bra mat vid Parkinsons sjukdom 181205 Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund Föreläsningens innehåll Kort näringslära Bra mat utifrån matcirkeln Vanliga nutritionsproblem vid Parkinsons
Måltidssituationen för personer med demenssjukdom
Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga
Frukost och flingor. Behövs mer energi, ta ytterligare en smörgås, behövs mindre, ta bort en smörgås.
Flingguide 05.2010 1 Här kan du läsa om innehållet i Kellogg s flingor och bli klokare på vad du äter. Det finns också information till dig som är överkänslig mot vissa ingredienser i flingor. Frukost
Kostriktlinjer för socialförvaltningen
Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att
Mängd laktos i olika livsmedel
Mängd laktos i olika livsmedel Mesost/messmör till en smörgås 7 8 g laktos I dl mjölk/lättmjölk 5 g laktos I dl filmjölk/lättfil 4 g laktos I dl kaffegrädde 4 g laktos 1 dl (50 g) glass, 8% fett 4 g laktos
Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och roligt
Identifiera dina kompetenser
Sida: 1 av 7 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild
Mat och ha lsa. Under dessa veckor kommer vi att arbeta lite extra med följande syften ur LGR 11:
Hem- och konsumentkunskap åk 8 Hortlax skola Mat och ha lsa De närmaste veckorna kommer det övergripande temat på hem- och konsumentkunskapen att handla om Mat och hälsa. Du kommer att få lära dig mer
Syfte Syftet med dokumentet är att få ett styrande dokument i det dagliga arbetet och ett stöd för kvalitetssäkring
Kvalitetsmåltider Alla matgäster ska uppleva en trygghet i att maten som serveras i Marks kommun är god, näringsrik, väl sammansatt och säker avseende specialkoster och livsmedelshygien. Syfte Syftet med
Kostpolicy För Dals-Ed kommun
Kostpolicy För Dals-Ed kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet. Antagen i Kommunfullmäktige 2010-12-15 121 Datum: 2011-02-02 Kostpolicyn är utarbetad
Ingrid Lindeberg Livsmedelskontroll/ Support
Fri från gluten- hur får man märka? Ingrid Lindeberg Livsmedelskontroll/ Support Anmälan Kll SLV Anmälan Kll SLV ModersmjölksersäFning och GllskoFsnäring LIVSFS 2008:2 Livsmedel för speciella medicinska
Projektinriktad livsmedelskontroll i Vellinge kommun våren 2014 Kontroll av allergikost i skolor och förskolor i samarbete med 4 YES-kommunerna
Miljö- och Byggnadsavdelningen 2014-09-01 Anna Moldovani Dnr 2014/1954 Projektinriktad livsmedelskontroll i Vellinge kommun våren 2014 - Kontroll av allergikost i skolor och förskolor i samarbete med 4
Orkla Matbarometer Sverige 2016
Orkla Matbarometer Sverige 2016 Om undersökningen Orkla Matbarometer 2016 Metod: Webbintervju Urval: Ett nationellt representativt urval av befolkningen (18 år eller äldre) Antal intervjuer: Norge: 1070
HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN
Lågstadiet INLEDNING Materialet Hälsa på skolan är framtaget av Aktiv Skola och har som syfte att främja den goda hälsan. Men vad är hälsa? De flesta skulle nog säga att må bra och att vara frisk är att
Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!
Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt
Här får du veta mer om portionsmaten
Här får du veta mer om portionsmaten Håll dig frisk med bra mat Känner du dig fortfarande ganska pigg och aktiv och gillar att laga mat? Kanske märker du samtidigt att det ibland är svårt att få orken
Nutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med
Nutrition Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-01-15 Senast reviderad 2019-04-24 sid. 1 av
INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 9$5)g5+$5-$*6.5,9,720/$.726,172/(5$16. SnHWWRFKVDPPDVWlOOH
9$5)g5+$5-$*6.5,9,720/$.726,172/(5$16 -DJKDUHQVRQVRPlU GHWKDGHMDJDOGULJK UWWDODVRP YDUVnNQDSSKlQGLJRFKPDQILFNV ND NXQGHJHPLJHWWEUDVYDU'lUI UYLOOH SnHWWRFKVDPPDVWlOOH ODNWRVLQWROHUDQWLQQDQYLkomXQGHUIXQGPHG
Information till dig som ska ta ReFermin
Information till dig som ska ta ReFermin ReFermin kan återställa balansen i din tarmflora En obalans i tarmfloran kan leda till att vårt immunförsvar överreagerar och börjar angripa vår egen tarm. ReFermin
Bra måltider grunden för en bra äldreomsorg!
Bra måltider grunden för en bra äldreomsorg! 2018-10-18 Anna-Karin Quetel Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Det ska vara gott att bli gammal! Vad är nytt i Livsmedelsverkets
Information om olika koster på Stockholms Sjukhem
Information om olika koster på Stockholms Sjukhem Maten som serveras på Stockholms Sjukhem följer Svenska näringsrekommendationer (SNR) och ESS- gruppens råd och riktlinjer för mat och näring för sjuka
Provtagning av allergikost och "fri från produkter
MILJÖFÖRVALTNINGEN 0 Provtagning av allergikost och "fri från produkter En rapport från Miljöförvaltningen Camilla Blom och Tobias Johansson Januari 2011 www.stockholm.se/miljoforvaltningen SAMMANFATTNING
Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:
Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du
Nya regler om livsmedelsinformation till konsumenterna
Nya regler om livsmedelsinformation till konsumenterna Anna Wedholm Pallas Rådgivare Kontrollavdelningen Livsmedlesverket OBS! Detaljer i presentationen kan ändras efter att vägledningen är fastställd
Mat för barn under 1 år. DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN mat för barn under 1 år
DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN Mat för barn under 1 år DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN mat för barn under 1 år Matrekommend ationer för barnfamiljer 2016 DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN Under barnets första år skapas grunden
Nutritionsproblem och åtgärder
Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens
En liten bok om mjölk
En liten bok om mjölk Om mjölk till barn Faktamaterial till film Faktamaterial om mjölk och mjölkens positiva egenskaper för våra barns hälsa. Materialet finns även i A4-format på medföljande DVD och på:
Förklaring av vad varje kost innebär/ Utdrag direkt från www.slv.se
Förklaring av vad varje kost innebär/ Utdrag direkt från www.slv.se Laktos Laktos: som är ett mjölksocker - ger mjölken dess söta smak. Laktos finns i all mjölk, både modersmjölk, ko-, buffel-, åsne-,
KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL
KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL Skollunch ska erbjudas utan avgift till alla elever som är antagna
Kostpolitisk Plan. Vingåkers kommun
Kostpolitisk_Plan_20132015 Kostpolitisk Plan Vingåkers kommun 2013-2015 Antagen av kommunstyrelsen 2012-09-17, 143 Vision I Vingåkers kommun ska vi erbjuda våra barn, elever och brukare en god, näringsriktig
SPECIALDIETER SAMT ETISKA ÖVERTYGELSER VID SKOLOR OCH LÄROANSTALTER
Airi Rintamäki 1(5) SPCIALDITR SAMT TISKA ÖVRTYGLSR VID SKOLOR OCH LÄROANSTALTR 1. Allmänna principer för planeringen av specialdieter och anmälningsförfarandet inom måltidsservicen för skolor och studerande
Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven
Trerätters år 9 Förankring i kursplanen Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att planera och tillaga måltider och att genomföra uppgifter som förekommer i ett hem. använda metoder, livsmedel och
Remissvar Astma- och Allergiförbundet, Nationella riktlinjer för specialkost
Remissvar Astma- och Allergiförbundet, Nationella riktlinjer för specialkost Astma och Allergiförbundet välkomnar Nationella riktlinjer för specialkost i förskola och skola då detta är en viktig fråga
Specialkost i förskolor
Specialkost i förskolor Projektinriktad livsmedelskontroll i Västra Götaland 2009 Rapport 2010:01 Rapportnr: 2010:01 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig/text: Maria Möller Utgivare: Länsstyrelsen i Västra
RIKTLINJER FÖR SPECIALKOSTER I SKOLAN
STYRDOKUMENT 1 (12) RIKTLINJER FÖR SPECIALKOSTER I SKOLAN Samarbetsprojekt mellan Folkhälso- och Kostförvaltningen, Barn- och utbildningsförvaltningen i Karlskoga kommun samt Kultur- och utbildningsförvaltningen
KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn
KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med
Teori - Mat och näring
Teori - Mat och näring Webbplats Kurs Anpassad bok Utskriven av Socialstyrelsen utbildning Ett fall för teamet Teori - Mat och näring Gästanvändare Datum lördag, 12 oktober 2019, 19:01 Mat och näring:
Nutrition vid bäckencancerrehabilitering
Nutrition vid bäckencancerrehabilitering Dialogmöte Sundsvall 2018-11-06 Linda Ölund Leg Dietist Innehåll Varför äter vi? Nordiska näringsrekommendationerna Undernäring och ofrivillig viktnedgång Vilka
Rätt mat inom äldreomsorgen
2010-10-26 Projektrapport: Rätt mat inom äldreomsorgen Mat för äldre med celiaki och/eller överkänslighet mot mjölk Av: Åsa Nordlander Celiakiföreningen i Uppsala län För överkänsliga mot gluten, laktos,
Livsmedelsrapport. Hantering av specialkost i förskolor och skolor - Projekt nr 4-2011
Miljökontoret Livsmedelskontroll Livsmedelsrapport Hantering av specialkost i förskolor och skolor - Projekt nr 4-2011 Datum: 2011-11-17 Handläggare: Victor Muñoz och Åsa Almberg Diarienummer: 2011-232
Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun
Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel
NÖTTER OCH FRÖER. Caroline Hjorth leg. dietist Barn- och Ungdomsmedicin Dalarna
NÖTTER OCH FRÖER Caroline Hjorth leg. dietist Barn- och Ungdomsmedicin Dalarna FAKTA OM ALLERGI MOT NÖTTER/FRÖER Allergi mot nötter, jordnöt och fröer framträder oftast hos äldre barn och växer sällan
4. Checklista för dig som arbetar inom: Livsmedelsproduktion
4. Checklista för dig som arbetar inom: Livsmedelsproduktion Syfte: Förutsättningar: Att göra livsmedelshanteringen säkrare. Att underlätta för allergiska och överkänsliga konsumenter. Att du vet att konsumenten
Med individen i centrum Nya råd för äldreomsorgens måltider Anna-Karin Quetel
Med individen i centrum Nya råd för äldreomsorgens måltider Anna-Karin Quetel Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Vi byter fokus Från kost till måltid Från tabeller till
Måltidsdagarna Nya råd för måltider i skola och förskola. Vilka har rätt att få specialkost och hur gör vi den bra?
Måltidsdagarna 2018 Nya råd för måltider i skola och förskola Vilka har rätt att få specialkost och hur gör vi den bra? Karin Fritz Ylva Sjögren Bolin Från mat till måltider 2016 2018 Mer grönt Mindre
Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral
Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer
Allergiprojekt. Tillagningskök. Miljö- och byggavdelningen Rapport 2009:1
Allergiprojekt Tillagningskök 2009 Miljö- och byggavdelningen Rapport 2009:1 Rapport för tillsynsprojekt om allergi och överkänslighet Sammanfattning Miljö- och byggavdelningen har genomfört projektinriktad
Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009
Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,