MAT, MÅLTIDER OCH MÅLTIDSMILJÖ FÖREBYGGANDE OCH BEHANDLING AV UNDERNÄRING

Transkript

1 RIKTLINJER FÖR MAT, MÅLTIDER OCH MÅLTIDSMILJÖ FÖREBYGGANDE OCH BEHANDLING AV UNDERNÄRING Äldreförvaltningen i Karlskrona kommun

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INRIKTNINGSMÅL:... 3 EFFEKTMÅL:... 3 ANSVARSFÖRDELNING... 4 ÄLDRENÄMNDEN... 4 FÖRVALTNINGSCHEFEN... 4 BISTÅNDSHANDLÄGGARE... 4 MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA... 4 NUTRITIONSANSVARIG DIETIST (NAD)... 4 SOCIALT ANSVARIG SAMORDNARE (SAS)... 5 VERKSAMHETSCHEF/ VERKSAMHETSANSVARIG FÖR PRIVAT UTFÖRARE... 5 OMRÅDESCHEF I ÄLDREFÖRVALTNINGEN / VERKSAMHETSANSVARIG FÖR PRIVAT UTFÖRARE... 5 LÄKARE... 5 PATIENTANSVARIG SJUKSKÖTERSKA I SÄRSKILT BOENDE... 5 PATIENTANSVARIG SJUKSKÖTERSKA I ORDINÄRT BOENDE VID HEMSJUKVÅRD... 6 ARBETSTERAPEUT... 6 SJUKGYMNAST/FYSIOTERAPEUT... 6 OMSORGSPERSONAL/KONTAKTPERSONAL... 6 KOSTOMBUDENS ROLL... 6 ETISKA ÖVERVÄGANDEN... 7 KOST OCH NÄRING FÖR ÄLDRE... 7 MÅLTIDSORDNING... 7 NATTFASTA MAX 11 TIMMAR... 7 DRYCK... 7 MÅLTIDEN OCH MÅLTIDSMILJÖN... 8 GULDKANTER... 8 FÖREBYGGA OCH BEHANDLA UNDERNÄRING... 9 KVALITETSSÄKRING CENTRALA MATRÅD LOKALA MATRÅD/KOSTOMBUDSTRÄFFAR ÖPPNA JÄMFÖRELSER NATTFASTEMÄTNING BESTÄLLNING AV MAT OCH LIVSMEDEL SÄRSKILT BOENDE ORDINÄRT BOENDE ANHÖRIGPORTION PERSONALMÅLTIDER SPECIALKOSTER LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH REGELVERK BILAGA 1 Heldygnsportion BILAGA 2 Kravspecifikation Särskilt boende BILAGA 3 Kravspecifikation Hemtjänst BILAGA 4 Konsistensguiden 2

3 Riktlinjer för mat, måltider och måltidsmiljö inom äldreförvaltningen Fullmäktige i Karlskrona kommun antog en måltidspolicy. Av måltidspolicyn framgår att gemensamma riktlinjer beslutas av kommunstyrelsen, beslut togs om detta Med de gemensamma riktlinjerna som utgångspunkt fick respektive nämnd i uppgift att ta fram egna tillämpningsanvisningar för måltidsverksamheten. Målet med riktlinjerna är att kvalitetssäkra arbetet med nutritionsfrågor inom äldreförvaltningen och att därmed kunna förebygga undernäring. I det fall när undernäring är ett faktum behöver även en tydlig handlingsplan för hur man hanterar detta finnas. Inriktningsmål: Den tillagade, distribuerade och serverade maten inom verksamheten skall ge varje brukare en god och näringsriktigt sammansatt kost av god kvalitet. Maten skall serveras jämnt fördelat över dagen. Maten serveras i en miljö som uppmuntrar till god aptit i gemenskap. Effektmål: Måltider och maten ska i möjligaste mån vara individanpassad enligt den enskilde brukarens önskemål. Specialkost skall tillhandahållas när så är påkallat, t.ex. av medicinska och religiösa skäl, även vegetarisk kost ska kunna erbjudas. Brukarens synpunkter på kosten skall återkommande undersökas. Varje arbetsgrupp skall ha ett utsett kostombud På särskilt boende skall nattfastan för brukarna inte överstiga elva timmar. Detta ska ske genom att erbjuda ett sent kvällsmål, nattmål och/eller tidig frukost. Följs upp av årlig mätning av nattfastan. 3

4 Ansvarsfördelning Den enskilde personen har ett eget ansvar för sin kost och näringstillförsel så länge den enskilde kan detta. När förändringar i näringstillståndet observeras eller vid problem i matsituationen ska den personal som ser detta initiera vidare kontakt. Vem som har det övergripande ansvaret för kvaliteten inom kost och nutritionsomhändertagandet är inte helt självklart då det inte är reglerat i lagstiftning eller föreskrifter. Det är därför viktigt att reglera detta i lokala riktlinjer. Nutrition kan vara en omvårdnadsåtgärd i den allmänna omvårdnaden enligt socialtjänstlagen men det kan också vara en medicinsk åtgärd och ingå i den specifika omvårdnaden enligt hälso- och sjukvårdslagen. Äldreomsorgen syftar till att ge en god omvårdnad för välbefinnande och livskvalitet, vilket rätt näringstillförsel är en grundförutsättning för. Äldrenämnden Fastställer riktlinjer och mål för kost och nutritionsfrågor inom äldreförvaltningen samt ansvarar för de ekonomiska förutsättningarna. Förvaltningschefen Tillser att äldrenämndens fattade beslut verkställs. Biståndshandläggare Ansvarar för att utreda och besluta om vad den enskilde behöver för stöd och hjälp i samband med måltider, utifrån vad den enskilde ansöker om. Samverkan sker med berörd medicinsk personal. Medicinskt ansvarig sjuksköterska Ansvarar för att den äldre får en säker och ändamålsenlig vård och behandling av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde Ansvara för att upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet i de frågor som rör nutrition inom hälso- och sjukvårdens område. Utarbetar och reviderar tillsammans med Nutritionsansvarig dietist rutiner för kost- och nutritionsfrågor. Nutritionsansvarig dietist (NAD) Samverka med MAS och kostenhet för att rutiner och kvalitetssystem finns för ett gott nutritionsomhändertagande. Vara tillgänglig vid upphandling som rör kost och nutrition. Vara kontaktperson för nutritionsföretagens representanter. Ge råd, handfast stöd och konkret ledning till olika yrkesgrupper runt mat, måltider och nutrition. Följa upp brukarundersökningar t.ex. öppna jämförelser och nattfastemätningar. Vara med och utforma dokument inom verksamheten som rör kost och nutrition t.ex. informationsmaterial, skrivelser, blanketter etc. Samverka med MAS vid patientsäkerhetsfrågor rörande nutrition t.ex. konsistensanpassning och specialkoster. Stå för omvärldsbevakning på området kost och nutrition. Medverka i patientsäkerhetsberättelsen. Samverka med idéburna organisationer t.ex. föreläsa för pensionärsorganisationer. Ansvara för kompetensutveckling inom nutritionsområdet inom Äldreförvaltningen. Arbeta som konsulterande specialistkompetens mot annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. 4

5 Socialt ansvarig samordnare (SAS) Ansvara för att upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet i de frågor som rör nutrition inom socialtjänstens område. Vid kvalitetsuppföljningar i verksamheten uppmärksamma måltidsmiljön, den enskildes upplevelse av måltidssituationen och maten. Verksamhetschef/ Verksamhetsansvarig för privat utförare Ansvarar för att områdeschef har kunskap om exempelvis policydokument, riktlinjer, rutiner, hygienrutiner etc. Följa upp medverkan av kostombuden på kostträffar. Områdeschef i Äldreförvaltningen / Verksamhetsansvarig för privat utförare Har ansvar för att: Riktlinjerna är väl kända hos personalen och att dessa tas upp i samband med introduktion av nyanställd personal. Enhetens personal har grundläggande utbildning i nutrition för äldre och livsmedelshygien och att vidareutbildning sker vid behov. Vid upprättande av genomförandeplan föra dialog om individuella önskemål och behov gällande kosten. Personalhygien följs enligt de riktlinjer som tagits fram samt att egenkontroller utförs exempelvis regelbundna temperaturmätningar på maten. Det finns kostombud på varje enhet som deltar på kostträffar samt kostutbildningar. Vid teammöten aktualisera kost- och nutritionsfrågor. Kostinformation sprids till all omvårdnadspersonal via arbetsplatsträffar. Tillvarata brukarnas och anhörigas synpunkter på maten. Stödja personal i att uppmärksamma brukares hälsoförändringar som kan bero på nutritionstillståndet samt vid behov initiera vidare kontakt Rekommenderade tidpunkter hålls för de olika måltiderna i särskilt boende. De redskap som krävs för att bedriva nutritionsarbete finns, gäller särskilt boende. Möjliggöra att brukarnas måltidsmiljö är stimulerande och trivsam i särskilt boende, vid behov i samråd med fastighetsägare. Läkare Har det medicinska huvudansvaret. Nutritionen är en del av den medicinska behandlingen och ska underkastas samma krav på utredning, diagnos, behandlingsplan och uppföljning som övrig medicinsk behandling. Patientansvarig sjuksköterska i särskilt boende I samband med ankomstsamtalet skall brukarens/patientens behov av kost och kostvanor dokumenteras och att bedömning sker enligt Senior Alert inom två veckor. Ansvarar för brukarens/patientens nutritionsstatus vilket innebär näringsintag i förhållande till hälsotillstånd. Ansvarar för uppföljning och dokumentation kring nutrition. Ansvara för att kontakt tas med läkare, kostchef, arbetsterapeut, tandhygienist, tandläkare, dietist m. fl. i de fall nutritionstillståndet kräver bedömning och åtgärder utanför det egna kompetensområdet. 5

6 Patientansvarig sjuksköterska i ordinärt boende vid hemsjukvård Ansvarar för att dokumentera brukarens/patientens behov av kost samt kostvanor. Ansvarar för brukarens/patientens nutritionsstatus vilket innebär näringsintag i förhållande till hälsotillstånd. Ansvarar för uppföljning och dokumentation kring nutrition. Ansvarar för att kontakt tas med läkare, kostchef, arbetsterapeut, tandhygienist, tandläkare, dietist m. fl. i de fall nutritionstillståndet kräver bedömning och åtgärder utanför det egna kompetensområdet. Arbetsterapeut Ansvarar i samarbete med sjukgymnast för anpassning av sittandet för att individen ska kunna vara så delaktig som möjligt i matsituationen. Ansvarar för utprovning av lämpliga hjälpmedel som kan underlätta ätandet. Ansvarar för att ge personalen information och kunskap om hur olika hjälpmedel används. Verkar för en anpassad och trivsam måltidsmiljö. Sjukgymnast/Fysioterapeut Ansvarar i samarbete med arbetsterapeut för anpassning av sittandet för att individen ska kunna vara så delaktig som möjligt i matsituationen. Ansvarar för att ge personalen information och kunskap om hur individen bör sitta ergonomiskt för att underlätta delaktighet. Verkar för en anpassad och trivsam måltidsmiljö. Omsorgspersonal/kontaktpersonal Har ansvar för att: Observera förändringar, avvikande eller bristfälligt kost- och vätskeintag och rapportera till berörd HSL-personal och att informationen dokumenteras i journalen. Följa de riktlinjer och rutiner som finns för kosthantering och nutrition. Rekommenderade tidpunkter hålls för de olika måltiderna i särskilt boende, dock är det viktigt att ta hänsyn till individuella behov, önskemål och att nattfastan inte bör överstiga 11 timmar. Den enskildes måltidsmiljö är trivsam, att servering och uppläggning av maten sker på ett trevligt sätt och att brukare i möjligaste mån uppmuntras att lägga upp mat själva. Regelbundna viktkontroller och ordinationer från sjuksköterskan gällande kost utförs. Egenkontroller/temperaturmätningar av maten görs enligt framtagna rutiner. Menyer och eventuella förändringar kommer brukarna till hands. Kontaktpersonalen ansvarar även för att frågor som rör kost- och måltidsvanor diskuteras med brukaren och att informationen finns i genomförandeplanen. Kostombudens roll Vara en kontaktlänk mellan brukare, vårdpersonal och kök Delta i utbildningar och informationstillfällen som anordnas för kostombuden för att hålla sig ajour med utvecklingen Informera övriga i arbetslaget om nyheter, utbildningar, förändringar samt övrigt som kommit kostombudet till del. Ansvara för att kyl, frys samt förråd är i ordning på boendet, detta innefattar även livsmedelshygien samt egenkontroll. Ha kunskap om och ha huvudansvar för att beställning till köket skrivs på ett korrekt sätt. Ansvarar för att underlag för debitering inkommer till avgiftshandläggare (massrapportering). 6

7 Etiska överväganden Behandling och omvårdnad vid nutrition ska ges enligt grundläggande etiska principer det vill säga respekt för individens rätt till självbestämmande, godhetsprincipen, principen att inte skada samt rättviseprincipen. Flera etiska dilemman är förenade med nutrition och ätande, bland annat vid vård i livets slut då det i ett sent skede kan vara en naturlig utveckling att sluta äta och dricka. Kost och näring för äldre Ett gott näringstillstånd är en viktig förutsättning för att människan ska må bra. Det goda näringstillståndet verkar dessutom förebyggande för olika typer av sjukdomar. En fullvärdig kost är en förutsättning för ett bra näringstillstånd, detta gäller generellt oavsett ålder. I takt med att människan åldras reduceras kroppens energibehov till följd av minskad fysisk aktivitet, men sjukdom kan också leda till ökad ämnesomsättning. Den äldres mat bör anpassas efter deras specifika krav på energi och näringsinnehåll men också efter den enskildes individuella behov och vanor. Olika kulturer har olika matvanor och det är viktigt att ha detta i åtanke. Måltidsordning Måltidsordningen i särskilda boenden (där samtliga måltider ingår) bör bestå av frukost, middag, kvällsmat, tre mellanmål och även nattmål vid behov, i enlighet med livsmedelsverkets riktlinjer. Frukost och mellanmål ska täcka minst 50 % av brukarens totala energibehov, resterande täcks av middag och kvällsmat. Energi-, protein- och näringsrika mellanmål tre gånger per dag är därför nödvändiga för att brukaren ska kunna uppnå det skattade energi- och näringsbehovet. Även förfrukost, sent kvällsmål och nattmål räknas till mellanmål och ska kunna tillhandahållas. Det är viktigt att ta hänsyn till när den enskilde vill äta och vad som önskas. Nattfasta Max 11 timmar Måltid: Frukost Mellanmål Middag Mellanmål Kvällsmat Kvällsmål Tid: Rekommenderade tider enligt Socialstyrelsen Även när man sover kräver kroppen energi och under natten tas energi från kroppens energiförråd. Hunger stör sömnen och av den anledningen är ett kvällsmål också viktigt. Nattfastan för den enskilde bör inte överstiga 11 timmar, enligt rekommendation från Socialstyrelsen. Detta för att hinna få i sig tillräckligt med energi och näring så att kroppen inte börjar bryta ner muskelmassa Dryck När man blir äldre minskar törstsignaler och man får svårare att koncentrera urinen. För att få i sig tillräckligt med vätska är det därför extra viktigt att påminna de äldre om att dricka, både till måltider och mellan. När värmen slår till under sommaren är det än viktigare att aktivt fråga, ställa fram och att påminna om att dricka (se checklista vid värmebölja på intranätet). 7

8 Måltiden och måltidsmiljön En måltid är inte bara ett intag av näringsämnen, maten är också en viktig del av det sociala livet. Miljön i matsalen bör vara inbjudande, med bra belysning, trevlig dukning och gärna med blommor på bordet. Måltidsmiljön har stor betydelse för aptiten och därmed näringsintaget, det är därför viktigt att maten serveras på ett trevligt och aptitligt sätt. Det bästa är om den enskilde själv kan ta mat vid huvudmåltider, övriga måltider är det självklart viktigt att fråga den enskilde om vad som önskas och att allra helst kunna visa olika alternativ när man erbjuder. Många gånger kan det locka lite extra att ta någonting om man får se alternativen framför sig (t.ex. genom att ha en mellanmålsvagn med flera olika alternativ till mellanmål, kvällsmål eller nattmål). Det kan många gånger också vara lättare för den enskilde att ta något att äta vid dessa tillfällen om man vet att det inte är någon som behöver gå en extra gång ut till köket för att hämta något. Det betyder mycket att få sitta bredvid någon man trivs med vid bordet, personalen måste därför vara lyhörda och flexibla för om bordsplaceringen behöver förändras. Det är också viktigt att komma ihåg att alla är olika och inte alla vill sitta gemensamt vid måltiderna, utan hellre vill äta enskilt i sin lägenhet. Den sociala gemenskapen är dock många gånger viktig för att må bra. Måltiden som helhet kan ofta bli bättre när man äter tillsammans, därför bör personer i ordinärt boende kunna erbjudas olika möjligheter att äta i gemenskap. Vissa punkter i måltidschecklistan nedan kan även vara vägledande i ordinärt boende. En bra sittställning när man äter kan underlätta både tuggande och sväljande, omvårdnadspersonal ska kontakta sjukgymnast och arbetsterapeut om någon sitter dåligt eller behöver äthjälpmedel. Måltidschecklista Särskilda boenden Värm tallrikarna innan måltiden så att maten hålls varm längre. Duka i samband med måltiderna, inte långt innan. Duka till både boende och personal. Uppmuntra gärna om någon av de boende kan och vill hjälpa till. Ställ alltid fram någon del av måltiden på bordet (såsom dryck, bröd, sallad eller den varma maten) och använd uppläggningsfat. Om någon behöver stöd i ätsituationen så genomförs detta alltid av en och samma person. Matgästerna sitter vid bordet vid servering. TV och radio skall vara avstängda under måltid. Tänk på att ljud såsom spolning i vattenkranar och slammer med kantiner stör måltidsron. Personalen ger stöd där det behövs, men uppmuntrar att brukaren alltid tar mat själv i möjligaste mån. Erbjud alltid påfyllning. Alla får möjlighet att äta upp innan avdukning påbörjas. Sitt gärna kvar vid bordet och samtala eller läs tidningen efter måltiden. Personalen sitter ned tillsammans med de boende under måltiden och för en dialog. Omsorgsmåltid kan utföras av en eller flera av personalen, efter bedömning av områdeschef. Detta bekostas av respektive verksamhet. Personal sitter då med vid matbordet och äter en smakportion samt stöttar i samtal och sociala kontakter. Guldkanter Vid festliga tillfällen och högtider är det viktigt att maten är traditionsenlig och att utsmyckning av bord med mera är lite extra speciellt. Detta kan t.ex. vara vid påsk, midsommar, grillkvällar, kräftskiva, nobelfesten, jul och nyår. Det är även viktigt att skilja på vardag och fest. Många gånger går det att beställa det lilla extra (t.ex. till fredagsmys) från köken. 8

9 Förebygga och behandla undernäring Då orsakerna till undernäring kan bero på flera olika faktorer är det viktigt att en bedömning av individens totala situation görs. Orsaker kan vara: bakomliggande sjukdomar, ensidig kost, fel måltidsordning, tugg- och sväljsvårigheter, fysiska hinder för att äta exempelvis vid parkinson, stroke, läkemedelsbiverkningar osv. Steg 1 Nutritionsscreening En riskbedömning enligt Senior alert ska ske inom två veckor för alla nyinflyttade brukare på särskilda boenden inom äldreomsorg. Även vid hemsjukvård i ordinärt boende ska riskbedömningen ske inom två veckor från att hemsjukvård inleds. Patientansvarig sjuksköterska ansvarar för riskbedömningen. Vid elva poäng eller mindre i screeningen anses man ha förhöjd risk för undernäring. Resultatet av screeningen skall dokumenteras i patientjournalen. Brukare som inte bedöms ligga i riskzonen för undernäring skall erbjudas vägning två gånger per år eller oftare efter individuell bedömning samt riskbedömas igen inom sex månader eller om allmäntillståndet förändras. Vikten skall dokumenteras i patientjournalen under mätvärde. Steg 2. Nutritionsutredning Om brukaren/patienten enligt nutritionsscreeningen bedöms ligga i riskzonen för undernäring skall utredning av bakomliggande orsaker göras. I Senior alert finns blanketten Bakomliggande orsaker : T.ex. föreligger det dålig munhälsa, sorg eller t.ex. nedsatt absorptionsförmåga? På intranätet finns en Checklista för vidare nutritionsutredning. Steg 3. Vårdplan/hälsoplan nutrition Utifrån screeningresultat och vidare utredning gör patientansvarig sjuksköterska en samlad bedömning. En vårdplan/hälsoplan för nutrition upprättas i samråd med läkare, kontaktpersonal, brukare och/eller anhöriga. I planen skall det framgå: Planerade/insatta åtgärder Mål/delmål för insatt nutritionsbehandling Mat och vätskeregistrering Initieras av sjuksköterska vid behov. Kostregistrering, energiguide samt vätskelista finns på intranätet. Tid för uppföljning/utvärdering efter individuell bedömning, minst var tredje månad om risk föreligger. 9

10 Kvalitetssäkring Centrala matråd Samverkan mellan Äldreförvaltningen och Serviceförvaltningen sker regelbundet, minst en gång/kvartal. Serviceförvaltningen är sammankallande. Lokala matråd/kostombudsträffar Minst två gånger per år ska förstekocken i respektive kök bjuda in kostombud, områdeschef och patientansvariga sjuksköterskor till möte med representanter för köket. Brukare ska inbjudas av områdeschef som representant för matgästerna. Frågor runt service, kvalitet och rutiner för kosthanteringen skall diskuteras. Kostchefen ska också ge aktuell information. Nutritionsansvarig dietist och medicinskt ansvarig sjuksköterska ska inbjudas vid behov. Minnesanteckningar och närvarolista ska skickas till respektive verksamhetschef. Det är även viktigt att kontakt tas även mellan kostträffarna vid frågor eller funderingar, löpande kontakt mellan kök och boende är viktigt för att samarbetet ska fungera. Öppna jämförelser Öppna jämförelser är en brukarundersökning som skickas ut årligen över hela Sverige där bland annat mat och måltider tas upp. Resultaten analyseras på verksamhetsnivå och förbättringsarbete genomförs efter behov. Nattfastemätning Utförs två gånger per år i särskilt boende, en gång på våren och en gång på hösten. Vårens mätning sker under sju nätter och höstens mätning sker under en natt. Resultatet kommuniceras ut till områdeschefer och sjuksköterskor som ansvarar för eventuella åtgärder och uppföljning. Beställning av mat och livsmedel Särskilt boende Beställning sker via programmet Matilda. Brukaren på särskilt boende betalar för heldygnsportion till äldreförvaltningen, information om vad som ingår i heldygnsportion finns i bilaga 1. Eventuell näringsdryck och sondnäring som ordinerats av sjuksköterskan ingår i heldygnsportion. Serviceförvaltningen debiterar respektive boende med en fast kostnad för huvudkomponenten (t.ex. potatis, kött, grönsaker och sås) till lunch och kvällsmat. Debitering av tillbehör, dryck, frukost och mellanmål sker efter den mängd som beställs på respektive boende och detta debiteras sedan boendet. Ett större ansvar för budget ligger därför på varje områdeschef. Budgeten som områdeschefen får till maten får enbart användas till mat och dryck. Statistik på beställning av varor hämtas från Matilda, ta kontakt med dietist vid behov av hjälp. Det är viktigt att komma ihåg tillbehören vid måltiderna, som t.ex. lingonsylt, inlagd gurka, äppelmos m.m. Brukare kan även beställa ur ett begränsat sortiment för eget bruk, t.ex. smörgåstårtor m.m. Ordinärt boende Beställning sker via programmet Matilda, efterrätt kan beställas till mot en extra kostnad. Anhörigportion Kan beställas via köken till både boenden och vid matdistribution, detta regleras på brukarens räkning. 10

11 Personalmåltider Kan beställas via köken, detta regleras på lönen av områdeschef. Specialkoster Specialkoster och konsistenser som erbjuds finns i Matilda vid beställning. De olika koster som ska kunna erbjudas definieras i kravspecifikationer för särskilt boende respektive hemtjänst (se bilaga 2 och 3) och ska följa socialstyrelsens riktlinjer. För mer information angående specialkoster och konsistenser se bilaga 4. Önskekost kan beställas då särskilda skäl föreligger, t.ex. i livets slutskede. Lagar, föreskrifter och regelverk Dokumentet baseras på gällande lagar, förordningar, författningar och nationella riktlinjer som rör kost och nutrition. 11

12 Bilaga 1 Måltidsinnehåll heldygnsportion Frukost Gröt, välling, flingor Mjölk, fil, yoghurt, A-fil Bröd, matfett Köttpålägg Ost Ägg Juice Kaffe, the Middag Varmrätt, grönsaker Eventuellt bröd, matfett Måltidsdryck till exempel mjölk, svagdricka, lättöl, bordsvatten, måltidsdricka Dessert Kvällsmat Varm kvällsrätt (i undantagsfall kall kvällsrätt) Bröd, matfett Eventuellt köttpålägg, ost Måltidsdryck till exempel mjölk, svagdricka, lättöl, bordsvatten, måltidsdricka Mellanmål Mellanmålen är viktiga komplement till huvudmålen och utgör ca 30 % av heldygnsportionen. Minst tre mellanmål per dygn bör serveras.

13 Bilaga 2 Särskilt boende Säker mat Mål Krav Uppföljning / metod Mått / Ansvar Kostleverantör skall följa lagstadgad egenkontroll (HCCAP) gällande matproduktion och hygien fram till det att varan är levererad vid fastställd avlämningsplats. Maten som vara Kostleverantören återredovisar egenkontrollen årligen. Områdeschef ansvarar för att vårdpersonalen har erfoderliga kunskaper i hygien MHN kontrollerar. Leverantören redovisar intyg på kontroll till ÄN Näringsriktig mat Kostleverantören skall redovisa näringsberäkning för menyer veckovis avseende huvudmål och kvällsmål. Stickprov omfattande huvudmålet för hel vecka (sju dagar) skickas på näringsanalys 2 ggr/år. Leverantören ansvara för analys och redovisar resultatet till ÄN Energifördelning för huvudmål och kvällsmål, skall Se ovan ligga inom ramen för energi- och proteinrik kost (ekost) enligt socialstyrelsens vägledning Näring för god vård och omsorg. Se ovan Huvudmål skall omfatta minst 500 kcal per portion. Se ovan Se ovan Individuellt anpassad mat Leverantören skall erbjuda konsistensanpassad kost i form av grov paté, timbal, gelé samt flytande, i enlighet med socialstyrelsens vägledning Näring för god vård och omsorg. 100%

14 Mål Krav Uppföljning / metod Mått / Ansvar Individuellt anpassad mat Leverantören skall erbjuda specialkost i form av glutenfri, laktosfri, fettreducerad, proteinreducerad samt dialyskost i enlighet med socialstyrelsens vägledning Näring för god vård och omsorg. Leverantören skall erbjuda vegetarisk kost samt kost enligt kulturella och religiösa sedvänjor. Fortsättning - Maten som vara 100% 100% God mat och sensoriskt tilltalande mat Brukaren skall intryck av maten skall vara gott eller mycket gott. Nyttja resultat från nationella brukarundersökningar samt Kvalitetsbarometern. Ev. nyttja resultat från serviceförvaltningens brukarenkät. Årliga stickprovsunder-sökningar där intervjuer/observationer sker med en eller flera grupper brukare i direkt samband med måltiden. ÄF analyserar och återkopplar resultat årligen ÄF/SeF Vid nationella brukarundersökning/kvalitetsbarometern skall minst 80 % av svaren ange att helhetsintrycket av maten (Smak - Doft - Upplägg - Synintryck - Textur) skall vara gott eller mycket gott. Vid ÄN:s egna undersökningar/intervjuer skall minst 80 % av de tillfrågade ange att helhetsintrycket av maten är gott eller mycket gott.

15 Mål Krav Uppföljning / metod Mått / Ansvar Valfrihet maträtter Leverantören skall erbjuda minst två varierade rätter per huvudmål. Matsedelsplanering skall ske i fyraveckorsscheman. Individuellt anpassad mat Leverantören ska lämna matsedlar till ÄF senast en vecka innan varje fyraveckorsperiod. Kontinuerlig uppföljning ÄF Maträtter skall erbjudas med hänsyn till säsongsutbud och traditioner och högtider och i övrigt med inriktning att enskild rätter ej ska återkomma mer frekvent än var 14:e dag. Alternativ måltidsmiljö Valfrihet maträtter Möjlighet att välja att äta huvudmålet på annan plats än i den egna bostaden en dag per vecka Brukarna skall ges möjlighet att påverka utbud och matsedel. Avstämning om strategiskt område daglig aktivitet har kunnat erbjuda alternativ enligt kravet. /Granskning program etc. Förvaltningen håller matråd med frivilliga brukare ur verksamhetens olika delar. Matrådets förslag och önskemål förmedlas till kostleverantören. NAD /VC Dagliga aktiviteter Ansvar: NAD eller VC Säbo

16 Mål Krav Uppföljning / metod Mått / Ansvar Nattfasta under 11 timmar Kvalitet i måltidsmiljö Långsiktigt Brukaren skall ges möjlighet att serveras mellanmål under hela dygnet Mätning av nattfasta genomförs två gånger per år. Mätperioder; en vecka under maj samt en natt under oktober. Framtagen standard för måltidsmiljö skall följas. Uppföljning genom måltidsobservationer. Ansvar: NAD och SAS Nattfastan skall ej överstiga 11 timmar. Ansvar: NAD Mål Krav Uppföljning / metod Mått / Ansvar Alla brukare i särskilt boende skall riskbedömas för undernäring genom nutritionsscreening. Då MNA under 8 poäng registreras skall dietist svara för individuell behandlingsplan Måltidsmiljö Mat som medicinsk behandling SSK/USK ansvarar för riskbedömning genom MNA i Senior Alerts kvalitetsregister. Rapportering genom MAS kvartalsrapporter samt genom Patientsäkerhetsberättelsen. 100 % skall riskbedömas Ansvar: Hälso- och sjukvårdsorganisationen Långsiktigt Bedömning, utredning, diagnostik och behandling av nutritionsrelaterade problem skall handläggas av dietist. NCP-processen skall tillämpas. Ansvar: Hälso- och sjukvårdsorganisationen

17 Bilaga 3 Hemtjänst Säker mat Mål Krav Uppföljning / metod Mått / Ansvar Näringsriktig mat Kostleverantör skall följa lagstadgad egenkontroll (HCCAP) gällande matproduktion och hygien fram till det att varan är levererad vid fastställd avlämningsplats. Kostleverantören skall redovisa näringsberäkning för menyer veckovis avseende huvudmål. Maten som vara Kostleverantören återredovisar egenkontrollen årligen. Områdeschef ansvarar för att vårdpersonalen har erfoderliga kunskaper i hygien Stickprov omfattande huvudmålet för hel vecka (sju dagar) skickas på näringsanalys 2 ggr/år. MHN kontrollerar. Leverantören redovisar intyg på kontroll till ÄN Leverantören ansvara för analys och redovisar resultatet till ÄN Energifördelning för huvudmål och kvällsmål, skall ligga inom ramen för energi- och proteinrik kost (e-kost) enligt socialstyrelsens vägledning Näring för god vård och omsorg. Se ovan Se ovan Huvudmål skall omfatta minst 500 kcal per portion. Se ovan Se ovan God mat och sensoriskt tilltalande mat Vid nationella brukarundersökning/kvalitets-barometern skall minst 80 % av svaren ange att helhetsintrycket av maten (Smak - Doft - Upplägg - Synintryck - Textur) skall vara gott eller mycket gott. Nyttja resultat från nationella brukarundersökningar samt Kvalitetsbarometern? (Behov av ny fråga i Kvalitetsbarometern)Ev. nyttja resultat från serviceförvaltningens brukarenkät. ÄF analyserar och återkopplar resultat årligen ÄF/SeF Individuellt anpassad mat Leverantören skall erbjuda konsistensanpassad kost i form av grov paté, timbal, gelé samt flytande, i enlighet med socialstyrelsens vägledning Näring för god vård och omsorg. 100% 100% Individuellt anpassad mat Leverantören skall erbjuda specialkost i form av glutenfri, laktosfri, fettreducerad, proteinreducerad samt dialyskost i enlighet med socialstyrelsens vägledning Näring för god vård och omsorg. 100% 100% Leverantören skall erbjuda vegetarisk kost samt kost enligt kulturella och religiösa sedvänjor.

18 Mål Krav Uppföljning / metod Mått / Ansvar Valfrihet maträtter Leverantören skall erbjuda minst två varierade rätter per huvudmål. Matsedelsplanering skall ske i fyraveckorsscheman. Maträtter skall erbjudas med hänsyn till säsongsutbud och traditioner och högtider och i övrigt med inriktning att enskild rätter ej ska återkomma mer frekvent än var 14:e dag. Individuellt anpassad mat Leverantören ska lämna matsedlar till ÄF senast en vecka innan varje fyraveckorsperiod. Kontinuerlig uppföljning ÄF Alternativ måltidsmiljö Möjlighet att välja att äta huvudmålet på annan plats än i den egna bostaden en dag per vecka Avstämning om strategiskt område daglig aktivitet har kunnat erbjuda alternativ enligt kravet. /Granskning program etc. Valfrihet maträtter Brukarna skall ges möjlighet att påverka utbud och matsedel. Förvaltningen håller matråd med frivilliga brukare ur verksamhetens olika delar. Matrådets förslag och önskemål förmedlas till kostleverantören. NAD /VC Dagliga aktiviteter Ansvar: NAD eller VC Säbo Mål Krav Uppföljning / metod Mått / Ansvar Alla brukare med hemsjukvård skall riskbedömas för undernäring genom nutritionsscreening. Då MNA under 8 poäng registreras skall dietist svara för individuell behandlingsplan Mat som medicinsk behandling SSK/USK ansvarar för riskbedömning genom MNA i Senior Alerts kvalitetsregister. Rapportering genom MAS kvartalsrapporter samt genom Patientsäkerhetsberättelsen. 100 % skall riskbedömas Ansvar: Hälso- och sjukvårdsorganisationen Bedömning, utredning, diagnostik och behandling av nutritionsrelaterade problem skall handläggas av dietist. NCP-processen skall tillämpas. Ansvar: Hälso- och sjukvårdsorganisationen

19 Bilaga 4