Kostpolicy Kils kommun. Förskola, skola, fritidshem och dagbarnvårdare

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Kostpolicy Kils kommun. Förskola, skola, fritidshem och dagbarnvårdare"

Sofia Gustafsson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Kstplicy Kils kmmun Förskla, skla, fritidshem ch dagbarnvårdare

2 Varje kök, förskla, skla, fritids ch familjedaghem ansvarar för att denna kstplicy följs Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten sm serveras i Kils kmmun är näringsrik ch väl sammansatt inm vår måltidsverksamhet. De ska även känna sig trygga i att maten sm serveras följer regler beträffande specialkst ch livsmedelshygien. Inm kmmunen finns en enhetlig kstverksamhet för barn ch ungdmar. Kstplicyn fungerar sm ett styrande dkument i det dagliga arbetet ch sm ett stöd för att kvalitetssäkra måltidsverksamheten. Målet med kstplicyn är att: ge förutsättningar för att alla barn ska vara friska ch se ett värde i maten ch måltiden. skapa bra matvanr för barn ch elever att måltiden är någt man ser fram, en höjdpunkt under dagen. Alla enheter ska följa kmmunens matsedlar. Matsedelns utfrmning avgör bland annat det näringsmässiga innehållet.

Kstplicyn fungerar sm ett styrande dkument i det dagliga arbetet ch sm ett stöd för att kvalitetssäkra måltidsverksamheten.

3 Försklan ch sklans måltider Det är under barn ch ungdmsåren sm våra matvanr grundläggs.därför är det mycket viktigt att den mat sm serveras på försklan ch sklan är gd ch näringsriktig samt följer livsmedelslagens krav. Måltiden ska ge barn ch studerande en näringsriktig kst av gd kvalitet enligt de svenska näringsrekmmendatinerna ch de riktlinjer sm är framtagna av Livsmedelsverket. I sklan ska lunchen helst bestå av två huvudrätter,samt ett vegetarisk alternativ. Detta bidrar till att fler väljer att äta lunch. Till lunchen serveras även grönsaker, bröd, smörgåsmargarin ch lättmjölk/vatten. Måltiden varieras efter säsngens råvarr.

Måltiden ska ge barn ch studerande en näringsriktig kst av gd kvalitet enligt de svenska näringsrekmmendatinerna ch de riktlinjer sm är framtagna av

4 Lunchen i sklan serveras tidigast kl ch senast kl.13.00, helst mitt i elevens skldag ch helst på samma tidpunkt varje dag. Detta ökar förutsättningarna för eleverna att rka med dagen ch därigenm prestera bättre. Genm regelbundenhet regleras även aptiten på ett bra sätt ch risken för småätande minskar. Söta prdukter sm nypnsppa, kräm, saft ch by ch bakverk ska undvikas. Läsk, gdis ch snacks ska inte förkmma i försklan, fritidshemmet eller sklan. Dessa prdukter ger inte krppen någn betydande näring ch är på grund av det söta innehållet inte heller bra för tänderna. Födelsedagar firas på annat sätt än med mat. I en hälssam meny finns det plats för lite festmat m maten i övrigt ska ge den näring barn behöver.

Söta prdukter sm nypnsppa, kräm, saft ch by ch bakverk ska undvikas. Läsk, gdis ch snacks ska inte förkmma i försklan, fritidshemmet eller sklan.

5 Miljö ch hållbar utveckling Inm verksamheterna ska en strävan vara att skapa respekt ch ta ansvar för miljön. Köken ska följa gällande livsmedelslagstiftning ch kmmunens hygienplicy. Enheternas egenkntrllprgram ska vara anpassade till verksamheten ch utgå från kmmunens riktlinjer. Detta gäller även caféverksamheter. Maten ska tillagas så nära inpå serveringstillfället sm möjligt i kök anpassade för verksamheten. Enheterna bör sträva efter att använda eklgiska, närprducerade ch rättvisemärkta livsmedel. En strävan ska även vara att minimera antalet varutransprter till enheterna. Matråd där alla kan få diskutera gda måltider ch miljö ska finnas på varje skla ch inm varje rektrsmråde för försklr ch dagbarnvårdare.

Detta gäller även caféverksamheter. Maten ska tillagas så nära inpå serveringstillfället sm möjligt i kök anpassade för verksamheten.

6 Barnen ska få ett bra bemötande ch en gd service i en trevlig måltidsmiljö, så att alla matgäster kan trivas. Måltiderna ska även presenteras på ett sätt sm stimulerar ch främjar gda matvanr. Inm kstverksamheten arbetar vi med S.M.A.R.T. ch klimatsmart mat. Det innebär att vi arbetar med att välja råvarr efter säsng ch tänker på vilka prdukter vi väljer ch hur de påverkar vår miljö, en hållbar utveckling för alla. Större andel vegetabilier Mindre tmma kalrier Andelen eklgiskt ökas Rätt kött ch grönsaker Transprtsnål Genm att äta beteskött av nöt ch lamm kan du bidra till att bevara dlingslandskapet. Gris ch kyckling håller inga hagmarker öppna, ch föds ftare upp på imprterat kraftfder. Köttet innehåller ckså mindre järn. Vi behöver äta grönsaker minst två gånger m dagen. De grövre grönsakerna ger mycket näring ch är billiga - till exempel mrötter, vitkål, brccli, ch purj. Dessutm är de mer resurssnåla än exempelvis tmat ch gurka.

Det innebär att vi arbetar med att välja råvarr efter säsng ch tänker på vilka prdukter vi väljer ch hur de påverkar vår miljö, en hållbar utveckling för alla.

7 Kvalitet Utgångspunkten för matglädje ch kvalitetsarbete är att måltiderna ska vara lustfyllda ch näringsrika,att de utgår från barnens behöv, samt att de följer livsmedelslagens krav. Specialkst serveras av medicinska, etiska ch religiösa skäl. All kökspersnal ska regelbunden frtbildas. Måltidsverksamheten utvärderas kntinuerligt. Inm försklan ch sklan är måltiden en naturlig del av den pedaggiska verksamheten. Förskla ch fritidspersnal kmmer att få frtlöpande utbildning i näringslära.

All kökspersnal ska regelbunden frtbildas. Måltidsverksamheten utvärderas kntinuerligt.

Relevanta dokument

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Tidaholm karin.artmo@tidaholm.se 2010-02-01 Kostpolicy för Tidaholms kommuns förskolor och skolor Vision Alla matgäster skall känna sig trygga i att