Norrbotten. Vårdprevention

Transkript

1 Norrbotten Vårdprevention

2

3 Vårdprevention i Norrbotten Det här är slutrapporten för genombrottsprojektet Vårdprevention. Vår förhoppning är att du kan få tips och idéer till eget arbete med att förebygga fall, trycksår och undernäring, hos äldre personer som du kommer i kontakt med, genom att ta del av hur dessa team har arbetat med Vårdprevention. För att få arbetet med Vårdprevention att leva kvar finns tillgång till användarstöd inom landstinget. Kontaktpersoner Primärvården: eva.landin@nll.se Piteå Älvdals sjukhus: lena.karlsson@nll.se Kiruna Sjukhus: ase.bjorkman@nll.se Sunderby sjukhus: monica.forsberg@nll.se Gällivare Sjukhus: barbro.juuso@nll.se Kalix sjukhus: ewa.karlsson-persson@nll.se Vill du veta mer? Kontakta projektledarna: monica.forsberg@nll.se eller viveca.lundmark@nll.se Du kan också besöka projektets hemsida: Vardprevention-i-Norrbotten/ Lyckönskningar från Projektledarna: Monica Forsberg och Viveca Lundmark, NLL Handledarna: Anna Lindh, Anna Öhlund, Eva Karlsson Persson och Åsa Engström, NLL

4 Vårdprevention Förebygga fall, trycksår och undernäring Vårdprevention är ett systematiskt arbetssätt som förhindrar att fall, trycksår och/eller undernäring uppstår hos den äldre i vården. Förbättringsarbetet Vårdprevention har finansierats av stimulansmedel som regeringen har betalat ut de senaste tre åren, för att förbättra vården och omsorgen hos den äldre. Dessa stimulansmedel har inom Norrbottens läns landsting organiserats under namnet Vital i Norr God hälsa, god vård och gott åldrande. Alla människor ska garanteras en säker, trygg och hälsosam livssituation, oberoende av ålder. I Sverige uppnår vi en allt högre ålder, den tekniska utvecklingen har underlättat vardagen för många och allt fler äldre klarar av att bo i eget boende. Även om mycket tyder på att dagens äldre lever ett hälsosamt och aktivt liv, så innebär åldrandet att livssituationen snabbt kan förändras till det sämre och därmed kanske de äldre inte längre kan bevara sin hälsa på egen hand. Vård och omsorg arbetar intensivt för att ge god vård och omsorg när problem och skador har uppstått, trots detta sker onödiga fördröjningar för att insatser ska sättas in i tid. Oftast beror det på att arbetsrutinerna är otillräckliga. Förebyggande åtgärder för att förhindra fall, trycksår och undernäring hos äldre som söker akutsjukvård, primärvård, hemsjukvård och/eller kommunal äldreomsorg måste erbjudas. Det innebär ett lidande för den enskilde individen att få trycksår, bli undernärd eller att falla och det medför även stora samhällskostnader. Verktyg Mål Senior Alerts riskbedömningsinstrument har använts. Downton Fall Risk Index Short form of MNA Modifierad Nortonskala Det innebär att alla vårdtagare som är 65 år och äldre riskbedöms. Vid identifierad risk hos den äldre har evidensbaserade åtgärder erbjudits. Målet är en nollvision dvs. att skador i vården ska undvikas och att alla patienter/vårdtagare ska kunna garanteras en säker och lika vård. Metod Genombrottsmetodik Metoden bygger på att det finns ett gap mellan evidens och praktik, dvs. mellan det vi vet och det vi gör. Metoden bygger på att minska detta gap. Det finns stor erfarenhet av att framgångsrikt arbeta med Genombrottsmetodik för att öka vårdens värde. Genombrott är en metod för kontinuerligt och lärandestyrt förbättringsarbete. I arbetssättet ingår att team från olika enheter, men med ett gemensam förbättringsfokus, samarbetar under en begränsad period för att lära av andra och varandra hur de kan förbättra och utveckla sin verksamhet. Det handlar om att, med vårdtagarnas bästa i tankarna, se över rutiner, processer, arbetsfördelning, ja allt som görs och kanske inte görs. Utmärkande för metoden är att det är teamen själva som formulerar sina olika förändrings-idéer. Grundregeln är att det är många små förändringar som tillsammans leder mot målet och ger stora förbättringar.

5 Projektets upplägg Förbättringsarbetet har pågått i tio månader under 29. Det påbörjades med ett teammöte på hemmaplan. Därefter arrangerades fyra lärandeseminarier där alla team har deltagit och fått tillfälle att utarbeta sina egna rutiner, delge varandra sina erfarenheter och fått inspiration i det fortsatta förbättringsarbetet. Tiden mellan seminarierna har varit den aktiva perioden där förändringarna har testas och utvärderas på hemmaplan. Stor vikt har lagts på mätning och dokumentation av förändringarna. Mål Projektledningen har i förhand formulerat patientfokuserade mål: % av de äldre ska riskbedömas % av de med identifierad risk ska erbjudas evidensbaserade åtgärder Nollvision: Inga fall/fallskador eller trycksår ska uppstå under vårdtillfället. Deltagare I förbättringsarbetet har nio team deltagit. Verksamheternas team har varit tvärprofessionellt sammansatta och representerar både sjukvård, primärvård och kommunens äldreomsorg. Enhetschef medverkan har varit ett krav. Resultat Olikheterna mellan enheterna som deltog, vad beträffar antalet vårdtagare som var 65 år eller äldre, gjorde att en del nådde målet till % och en del har en bit kvar tills de når målet. 4 enheter riskbedömer % av vårdtagarna 3 enheter riskbedömer 75 % av vårdtagarna 2 enheter riskbedömer <5 % av vårdtagarna 99 % av vårdtagarna med identifierad risk har fått evidensbaserade åtgärder insatta. Framgångsfaktorer Ungefär två månader innan projektet påbörjades träffade projektledarna teamen, för information och för att de skulle påbörja mätning av hur många fall och trycksår som uppstod på deras enhet. Detta underlättade det fortsatta arbetet. Teamen hade förutbestämda mål och verktyg som de skulle använda, som har gjort att de har kommit in snabbare i förändringsarbetet. Handledningen till teamen var intensiv i början för att sedan bli allt mindre. Teamen hjälptes åt med att opponera på varandras slutrapporter, vilket förhoppningsvis ger tydligare slutrapporter för läsarna. Hinder Teamen har upplevt att det är många projekt som ingår i patientsäkerhetssatsningen som gör att det ibland är svårt att hinna med och att det blir konkurrens mellan projekten. Där chefen inte varit delaktig har det varit svårare att motivera medarbetarna till att förändra arbetssättet. Monica Forsberg Viveca Lundmark

6 Testade idéer inom Vårdprevention 29 Riskbedömningar Ny personal utbildas i riskbedömning, dokumentation och överrapportering. Riskbedömning i samband med ankomstsamtalet Riskbedömning sker inom 24 timmar Dokumentation i landstingsövergripande journal i VAS GE4 Överrapportering av riskbedömningen till nästa vårdgivare Distriktssköterska riskbedömer äldre patienter vid hembesök Teamträffar med olika professioner Skriftliga rutiner Informationspärm lathund för riskbedömningarna, trycksårskort, BMI-tabell mm Informationsträff med vårdgrannar Resultat tavla uppdateras varje månad E-post med resultat till all personal Kontinuerlig information och uppföljning på arbetsplats träffar Förebygga fall Omvårdnadsvak extra vak vid fallrisk Omgivningsanpassning rensat golvet från sladdar, placering av möbler mm Inköp av sängvakter och fler larmmattor i fallförebyggande syfte. Skriftlig information används: säkerhet i vardagen, säkerhet i hemmet samt Goda vanor för att förebygga fallskador Fall kors synliggöra hur många fall som sker i månaden på enheten Översyn av läkemedel Rapportering av fall och fallskador i Synergi Förebygga undernäring Minskad nattfasta max tim Mellanmål Checklista för servering av mellanmål Matstöd Extra dryck till måltiderna Översyn av läkemedel Förbättrad registrering av mat, vätskeintag och kcal Ökad användning av näringsdrycker som vi serverar i små fina glas Längd och vikt mäts på alla vid inskrivning samt vid uppföljning av riskpatienter Inköp av patientvåg till sängliggande Fruktskålar på matbordet Kostregistrering i tre dagar Förebygga trycksår Ökad användning av elektrisk antidecubitusmadrass Trycksårskors synliggöra hur många trycksår som uppstår i månaden på enheten Inköp av tryckavlastade madrasser Rapportering av trycksår i Synergi Mellanmål

7 Riskbedömning ID-bricka/Personnummer: Datum Vårdenhet Tid Vårdtagare erhållit information om registrering (ringa in)? Vårdgivare givit samtycke till informationsöverföring (ringa in)? Namn. Ja 2. Nej. Ja 2. Nej Modifierad Nortonskala SF MNA Downton Fall Risk Index A. Psykisk status Helt orienterad till tid och rum 4 Stundtals förvirrad 3 Svarar ej adekvat på tilltal 2 Ej kontaktbar B Fysisk status Går själv med eller utan hjälpmedel 4 Går med hjälp av personal 3 Rullstolsburen (hela dagen) 2 Sängliggande C. Rörelseförmåga Full rörlighet 4 Något begränsad 3 Mycket begränsad 2 Orörlig D. Födointag Normal portion 4 ¾ portion 3 Halv portion 2 Mindre än halv portion E. Vätskeintag Mer än ml/dygn 4 7- ml/dygn ml/dygn 2 Mindre än 5 ml/dygn A. Har födointaget minskat de senaste tre månaderna på grund av försämrad aptit, matsmältningsproblem, tugg- eller sväljproblem? Ja, minskat avsevärt Ja, minskat något Nej 2 B. Viktförlust under de senaste tre månaderna? Ja, mer än 3 kg Vet ej -3 kg 2 Nej 3 C. Rörlighet Sängliggande eller rullstolsburen Tar sig ur säng/rullstol men går inte ut Går ut med eller utan hjälpmedel 2 D. Psykisk stress eller akut sjukdom de senaste tre månaderna? Ja Nej 2 E. Neuropsykologiska problem? Svår förvirring/demens eller depression Lätt förvirring/demens Inga neuropsykologiska problem 2 A. Tidigare kända fallolyckor Nej Ja B. Medicinering Ingen Lugnande/sömnmedel/neuroleptika Diuretika Antihypertensiva (annat än diuretika) Antiparkinson läkemedel Antidepressiva läkemedel Andra läkemedel C. Sensoriska funktionsnedsättningar Ingen Synnedsättning Hörselnedsättning Nedsatt motorik (tecken på förlamning) D. Kognitiv funktionsnedsättning Orienterad Ej orienterad E. Gångförmåga Säker med eller utan hjälpmedel Osäker gång Ingen gångförmåga F. Inkontinens Nej 4 Tillfälligt (annars vanligen kontinent) 3 Urin- eller tarminkontinent (KAD) 2 Urin- och tarminkontinent F. BMI Längd Vikt BMI G. Allmäntillstånd Gott 4 Ganska gott 3 Dåligt 2 Mycket dåligt BMI under 9 BMI 9 till mindre än 2 BMI 2 till mindre än 23 2 BMI 23 eller mer 3 Summa Summa Summa 2 poäng eller mindre = risk för trycksår Bedömningen gjord av poäng eller mindre = risk för undernäring Bedömningen gjord av 3 poäng eller mer = risk för fall Bedömningen gjord av Ankomststatus Antal trycksår vid ankomst: Grad av trycksår (Ange allvarligaste grad):. Kvarstående röd fläck som inte bleknar 2. Skador på överhud (ex blåsa) 3. Skada genom hela huden 4. Skada på underliggande vävnad (muskler, vävnad och ben) Nästa bedömningstillfälle (max 2 månader framåt): Planerat uppföljningsdatum:

8 Förebyggande åtgärder Datum för åtgärd: Trycksår Undernäring Fall Information/ undervisning om hälsa-ohälsa. Information, rådgivning och undervisning till vårdtagare och/eller anhöriga om hjälpmedel att förebygga trycksår. 2. Information, rådgivning och undervisning till vårdtagare och/eller anhöriga om åtgärder att förebygga trycksår Påverkan av attityder i omgivningen. Information/utbildning inom området trycksår till anhöriga. Omgivningsanpassning. Anpassning av säng/stol Övervakning av näringsintag. Observation av måltid 2. Registrering av energiintag och vätskeintag under 3 dygn. 3. Registrering av energiintag och vätskeintag under >3 dygn. Nutritionsbehandling. Mellanmål 2. Berikning av maten 3. Protein och energirik kost 4. Kosttillägg 5. Specialprodukter 6. Anpassa födan efter kulturella och religiösa behov 7. Minska nattfasta till max timmar 8. Matning via sond/peg 9. Parenteral näringstillförsel Förflyttning. Regelbundna lägesändringar varannan timme 2. Regelbundna lägesändringar var 3:e timme 3. Regelbundna lägesändringar > 3:e timme 2. Träning i att ändra kroppsställning Övervakning av hudkostymen. En gång per dag eller oftare 2. En gång per vecka eller oftare 3. En gång per månad eller oftare Tryckavlastning. Användande av tryckutjämnade underlag 2. Minskning av skjuv och tryck Hudvård. Extra hygieniska vårdåtgärder på kroppsdelar som är utsatta för tryck. Vårdtagare avböjer förebyggande åtgärd - trycksår Information/ undervisning om hälsa-ohälsa. Information, rådgivning eller handledning till vårdtagare och/eller anhöriga 2. Matskola Påverkan av attityder i omgivningen. Information/utbildning inom området mat och ätandet till anhöriga. Omgivningsanpassning.Anpassa stol/bord, säng/sängbord, ljus och ljud 2. Anpassa Bostad/vårdrum 3. Skapa en trevlig måltidsmiljö 4. Skapa gemenskap 5. Skapa avskildhet Översyn av läkemedel. Översyn av läkemedelslista 2. Borttagande av läkemedel som nedsätter aptit, ger muntorrhet, illamående eller förstoppning Övervakning av näringsintag. Registrering av energi- och vätskeintag under 3 dygn. 2. Registrering av energi- och vätskeintag under >3 dygn. 3. Observation av måltid i syfte att hitta orsaker till problem eller åtgärder som underlättar Underlättande av ätande och sväljning. Anpassa äthjälpmedel 2. Anpassning av födans/vätskans konsistens 3. Åtgärder som främjar en god oral hälsa 4. Skapa en bra sittställning 5. Anpassad matningsteknik 6. Ge aptitretare. Träning i att äta och dricka. Vårdtagare tränar där personal/anhörig ger muntlig instruktion 2. Vårdtagare tränar där personal/anhörig instruerar genom handgriplig medverkan Nutritionsbehandling. Mellanmål 2. Berikning av maten 3. Protein och energirik kost 4. Kosttillägg 5. Specialprodukter 6. Anpassa födan efter kulturella och religiösa behov 7. Minska nattfasta till max timmar 8. Matning via sond/peg 9. Parenteral näringstillförsel Vårdtagare avböjer förebyggande åtgärd - undernäring Information/ undervisning om hälsa-ohälsa. Information, rådgivning och undervisning till vårdtagare och/eller anhöriga om hjälpmedel för att förebygga fall 2. Information, rådgivning och undervisning till vårdtagare och/eller anhöriga om åtgärder att förebygga fall Påverkan av attityder i omgivningen. Information/utbildning inom området fallprevention till anhöriga. Omgivningsanpassning. Anpassning av bostad/vårdrum 2. Ordination av höftbyxa 3. Larm/extra tillsyn 4. Ordination av halksockor 5. Anpassning av personlig klädsel 6. Utprovning, träning och uppföljning av hjälpmedel. Översyn av läkemedel. Insättande av läkemedel 2. Utsättande/översyn av neuroleptika 3. Utsättande/översyn av blodtryckssänkande medel Träning av fysisk prestationsförmåga. Balansträning, 2. Styrketräning, 3. Konditionsträning/ uthållighetsträning Gångträning. min/dygn dvs i absoluta närmiljön. 2. > min 3 min/dygn dvs inomhus utanför absoluta närmiljö 3. > 3 min dvs längre sträcka kan vara utomhus. Vårdtagare avböjer förebyggande åtgärd - fall Antal trycksår vid uppföljning/avslut: Ange allvarligaste grad: Placering av allvarligaste grad: Datum för uppföljning: Vikt vid uppföljning/avslut (kg): Antal fall: Konsekvens av fall: Avslut (Ringa in):. Flytt till annan vårdenhet. Vilken: 2. Utskrivning till hemmet 3. Avliden 4. Vårdkontakt upphör Uppföljning gjord av:

9 Akutpsykiatri avd 32, Sunderby sjukhus Akutpsyk avd 32 Sunderby sjukhus Vård prevention Mål - att % av de äldre riskbedöms - att alla med risk erbjuds åtgärd - att inge fall eller trycksår uppstår under vårdtiden Målgrupp Alla patienter över 65 år, samt de patienter som bedöms vara i riskzonen. Framgångsrika förändringar - Tänd lampa nattetid } - Omvårdnadsvak Fallrisk - Stöd vid förflyttning - Översyn av läkemedel - Matvak } - Vätskelistor Risk för undernäring - Mellanmål - Dietist kontakt - Tryckavlastande madrass - Vändschema hudinspektion } Risk för trycksår Framtidsvision - Riskbedöma inom alla ålderskategorier - Åtgärder för alla - Överrapportering till vårdgrannar som rutin På bilden: Camilla Bergvall, Ingela Hellström, Ulrika Granqvist Projektgrupp Ulrika Granqvist Ingela Hellström Camilla Bergvall NATIONELL SATSNING FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET

10 Akutpsykatri, avd 32, Sunderby sjukhus Syfte med projektet: Att förbättra vården/öka patientsäkerheten samt öka kunskap hos personalen Population: Alla patienter över 65 år som är inskrivna på avdelningen. (avdelningen är en sluten psykiatrisk vårdavdelning med 24 vårdplatser). Bakgrund och problem: Äldre personer med psykiska sjukdomar har ofta ett större omvårdnads behov än vad de skulle haft utan denna sjukdom. Inom psykiatrin har äldre personer varit en eftersatt grupp. Negativa konsekvenser rör sig om att äldre personer inte får den omvårdnad de behöver, bland annat p.g.a. bristande kunskap. Det är hög tid att sätta fokus på denna patientgrupp, i syfte att öka kunskap/ta större hänsyn till äldre med psykisk ohälsa. Det är viktigt att vi kan identifiera äldre personer med exempelvis malnutrition; som i sin tur kan leda till fall och/eller trycksår. Vår vision är givetvis att inga patienter som vårdas hos oss ska drabbas av en vårdskada och att vi förhindrar vårdskador genom ett aktivt förebyggande arbete. Mål: % av de äldre på enheten riskbedöms % av de med risk erbjuds evidensbaserade åtgärder för att förebygga fall, trycksår och/eller undernäring Inget fall eller trycksår uppstår hos de äldre under vårdtillfället. Så mäter vi att vi når målet: Vi gör riskbedömningar, som alla sparas i en pärm samt dokumenteras i patientens journal. Vi följer upp med åtgärder när det krävs samt fyller i månadskors för fall och trycksår.

11 Resultat: Antal Riskbedömningar - diagrammet visar population (antal 65+), antal riskbedömningar som gjorts och antal med risk för fall, undernäring eller trycksår. 5 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Risk för fall Risk för undernäring Risk för trycksår Population Riskbedömda Riskbedömningar har utförts på alla patienter utom två stycken. Under mättiden är det endast tre patienter som haft risk för trycksår. Inget trycksår har uppstått. Majoriteten av de riskbedömda patienterna har dock haft risk för fall eller undernäring. Andel,% Andel med risk som har fått åtgärd Målvärde % 9,% 8,% 7,% 6,% 5,% 4,% 3,% 2,%,%,% Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Fall Undernäring Trycksår Målvärde Under projekttidens början fokuserades det inte på åtgärder. Detta har dock blivit bättre med tiden.

12 Antal Antal fall per månad Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Antal fall på avdelningen har minskat sedan projektets början. Förändringar som testats och andra aktiviteter: Genomföra riskbedömningar på alla nyinskrivna patienter 65+. Vi har riskbedömt alla patienter under mättidens gång, med undantag av två stycken. Månadsrapport gällande fall. Vi mäter antalet fall på avdelningen månadsvis. Månadsrapport gällande trycksår. Vi mäter antalet trycksår på avdelningen månadsvis. Tre personer har haft risk för trycksår, men aldrig utvecklat något. Information till personal om projektet. Vi har haft information på arbetsplatsträffar, omvårdnadskonferenser samt på en planeringsdag. Personal försöker påminna varandra om riskbedömning vid inskrivning av ny patient. Även sommarvikarierna har fått information. En medlem från teamet har fått VAS-utbildning, och sedan förmedlat tillvägagångssättet till övrig personal. Kontakt med dietist. Hjälp med smakprov på näringsdrycker. Införskaffande av material: Vätskelistor. Bok om sårvård samt bok om sårprodukter. Genomförande av riskbedömningar på två patienter under 65 år samt insättande av åtgärder på grund av risk. Inlåning av patientlyft samt kontakt med sjukgymnast. Tryckavlastande madrass. Fler insatta åtgärder: Rullator vid förflyttning, omvårdnadsvak, matstöd, mobilisering, gångträning, omgivningsanpassning, översyn av läkemedel. Lärandeseminarium. Deltagare ur teamet har deltagit på fyra seminarier.

13 Sammanfattning kring måluppfyllelse: Vi har inte uppnått målen till %. Från början fokuserade vi på att få in tankesättet samt arbetsmetoden. Det är av vikt att vi fortsätter arbeta med preventivt arbete så våra patienter får en så god och säker vård som möjligt. Ingen patient ska drabbas av en vårdskada. Detta projekt har lett till att vi uppmärksammar de äldre på ett helt annat sätt än tidigare. Vårt syfte att öka patientsäkerheten samt öka kunskapen hos personalen har kommit en bra bit på väg. Kommentarer: Vi arbetar i en verksamhet där akuta åtgärder måste prioriteras. Därför uppstår ibland svårigheter med att hinna med preventivt arbete. Trots att vi vet att detta i slutändan kan spara både tid och lidande för våra patienter. Vi har även stött på problematik i att patienter avböjer föreslagna åtgärder på grund av deras psykiska status. Det kräver i sin tur extra tid för stöd och motivation. Det finns vissa svårigheter med att involvera all personal i arbetet. Det har varit väldigt lärorikt att delta i detta projekt. Det har lett till ökad kunskap och mer lyhördhet för de äldres behov och deras rättighet till en god vård. Så här arbetar vi vidare: Vår målsättning i det framtida arbetet med vårdprevention är givetvis att fortsätta riskbedöma alla patienter 65+ och andra patienter som är i riskzonen för att ramla, inte få tillräckligt med näring eller med risk för att utveckla trycksår. Fr.o.m. 23/-9 har vi börjat med en ny arbetsmodell på avdelningen: Patientnärmre vård. Detta hoppas vi ska kunna leda till att vi arbetar närmare våra patienter och på så sätt fokuserar mer på åtgärder vid risker. I december 29 börjar vi även arbeta vidare med preventivt arbete kring basala hygienrutiner, där målet är % följsamhet till basala hygienrutiner och klädpolicy för att minska antalet vårdrelaterade infektioner och därmed öka patientsäkerheten. Att arbeta med genombrott: Fördelar: Uppmärksamma förbättringsområden. Arbeta stegvis. Nackdelar: Svårigheter med att få personal involverad i förändringsarbetet. Mest givande: Att med hjälp av metoden öka patientsäkerheten. Svårast: Att få tiden att räcka till. Lärdomar: Bygga kunskap om förändringsarbete. Teammedlemmar: Ulrika Granqvist, skötare, Camilla Bergvall, sjuksköterska, Ingela Hellström, enhetschef

14 Svalan, Älvsbyns kommun Demensenheten - Svalan Älvsbyns kommun Vård prevention Kosten har stor betydelse för att minska risk för undernäring, trycksår och fall Vad gjorde vi? - Spridning av måltider över dygnet - Varm gröt senare på kvällen - kortare nattfasta - Energirika, goda mellanmål Vad har vi uppnått? - Viktökning/stabilisering - Bättre sömn - Bättre aptit - Ökad gemenskap vid mellanmål - Nöjda anhöriga Små förändringar kan ge STORA RESULTAT NATIONELL SATSNING FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET Projektgrupp Älvsbyns kommun Demensenheten Svalan Kostchef

15 Demensenheten Svalan samt kostenheten, Älvsby kommun Syfte med projektet: Att arbeta preventivt för att förebygga äldres risk för undernäring, fallolyckor och trycksår samt upprätta rutiner för detta. Population: Demensenheten Svalan med 8 vårdtagare deltog i projektet. Anhöriga gav sitt tillstånd till vårdtagarnas medverkan. Bakgrund och problem: Enligt många studier har äldre och i synnerhet äldre med demensdiagnos ökad risk för undernäring, fallolyckor och trycksår. Vid undernäring ökar risken för fall och trycksår. Detta medför betydande konsekvenser för den enskilde men även samhällsekonomiskt. Att kunna identifiera och förebygga riskfaktorer har därför stor betydelse. Vi har under projekttiden valt att fokusera på nutritionsdelen och inom ett avgränsat område på ett äldreboende. Mål: % av de äldre på enheten riskbedöms % av de med risk erbjuds evidensbaserade åtgärder för att förebygga fall, trycksår och/eller undernäring Inget fall eller trycksår uppstår hos de äldre under vårdtillfället. Så mäter vi att vi når målet: För att identifiera risk för undernäring, fall och trycksår användes screeninginstrumentet Senior alert, mätningar gjordes vid projekttidens början och slut på samtliga vårdtagare. Om risk för fall, undernäring eller trycksår vidtogs evidensbaserade (vetenskapligt beprövade) åtgärder. Vårdtagarna har bott på enheten Svalan under hela projekttiden, detta har gjort det möjligt att vidta och utvärdera insatta åtgärder. Om fallrisk identifierades utfördes en fördjupad fallriskanalys, utarbetad lokalt i Älvsbyns kommun, se bilaga. Vid projektstart utfördes individuell mätning av det totala näringsintaget per dag under en vecka, nattfastans längd mättes också, liksom tidsuppgifter när måltider och mellanmål serverades. Individuella viktkontroller utfördes återkommande under projekttiden. Näringsintaget anpassades efter vårdtagarnas behov. Resultat: Åtta vårdtagare deltog vid första mätningen och sju vid det andra, en vårdtagare avled under projekttiden. Resultatet redovisas nedan avseende risk för fall, undernäring och tryckskada enligt Senior Alert. Risk för: Fall Undernäring Trycksår :a mätningen (Jan-9) 8 vårdtagare :a mätningen (Okt-9) 7 vårdtagare Samtliga vårdtagare på Svalan hade vid projekttidens början en nattfasta som översteg timmar. Den uppmätta tiden överskred vid något tillfälle 4 timmar. Vid projekttiden slut överskred nattfastan ej

16 timmar utom i undantagsfall. Viktkontrollerna visade att vårdtagare med markant viktminskning efter insatta åtgärder fick bromsad viktminskning och i vissa fall kunde även viktökning uppmätas, se diagram samt vikttabell i bilaga. En vårdtagare fick fortsatt markant i viktökning, åtgärder vidtogs då för att motverka ytterligare viktökning., Viktutveckling 9, 8, Vikt 7, 6, 5, 4, 3, okt-9 aug-9 maj-9 mar-9 jan-9 nov-8 feb-8 Datum Vissa effekter kan vara svåra att mäta men vi noterar att vårdtagarnas aptit ökat, vi ser även ökad gemenskap vid gemensamma måltider och mellanmål. Antal registrerade fallolyckor under projekttiden var nio, av dessa ledde ingen till svårare skador som föranledde vidare vård. Under projekttiden registrerades en tryckskada, bedömd till sårgrad på Nortonskalan. Förändringar som testats och andra aktiviteter: För att minska nattfastans längd till rekommenderade maximala timmar senarelades kvällsmålet och frukosten serverades tidigare. Kvällsgröten serverades så sent som möjligt, de vårdtagare som hade gått till sängs fick kvällsmålet och medicinerna på sängkanten. På morgonen serverades en så kallad förfrukost ofta bestående av fil, de som sedan ville fortsätta sova gjorde det. Därefter serverades gemensam grötfrukost. Huvudmåltiderna försköts under dagen och fördelades jämt tidsmässigt. Näringstäta mellan mål serverades under dagen. Sammanfattning kring måluppfyllelse: Generella slutsatser av åtgärderna är svåra att utvärdera med tanke på att antalet deltagare i projektet är begränsat till åtta. För den enskilde vårdtagaren var insatserna betydelsefulla för att hejda en fortsatt ofrivillig viktnedgång och därmed även ökad risk för fall och trycksår. Svalan är en demensenhet och vid analys av de fall som skett under projekttiden framkom att den mest betydande orsaken var bristande insikt om egen nedsatt förmåga till individuella förflyttningar. Med hjälp av Senior Alert framkom ingen ökad risk för trycksår hos den vårdtagare som senare under projekttiden fick tryckskada. Orsak till aktuell tryckskada bedöms vara att vårdtagaren vid liggande upprepat rör fötterna och gnider hälarna mot underlaget, detta försvårar även tryckavlastning med hjälpmedel. Det fanns från början farhågor att det senarelagda kvällsmålet skulle medföra att de som redan hade somnat skulle få svårt att somna om. Så blev inte fallet, vårdtagarna somnade om. Som en följd av projektet uppmärksammades behovet av omarbetning av Älvsbyns Kommuns kostpolicy, denna är nu omarbetad och finns tillgänglig i Älvsbyns Kommuns kvalitetsdatabas.

17 Kommentarer: Vår slutsats är att man kan nå långt med små insatser inom befintliga resurser. Det arbetslaget gjorde var att förändra sitt arbetssätt. För att uppnå resultat är det en förutsättning att alla yrkesgrupper arbetar mot gemensamma mål med individen i centrum. Utifrån den enskildes förutsättningar och behov kartlägga risker, sätta in preventiva åtgärder och utvärdera dessa. Rutiner och systematiskt arbete är viktigt, liksom samarbetet mellan de olika yrkesgrupperna i vård och omsorg, men även samarbetet med kostenheten är av stor vikt. Så här arbetar vi vidare: Från varje enhet på särskilt boende har kostombud utsetts och en första träff med dessa och kostchefen har genomförts. Kostpolicyn, handlingsprogram och rutiner har setts över och ska implementeras i äldreomsorgen i Älvsbyns kommun. Det positiva resultatet avseende möjligheten att hejda viktminskning ska spridas till övriga enheter inom äldreomsorgen i Älvsbyn genom att man använder Senior-alert i hela organisationen men även sprida kunskap om de framgångsfaktorer som tillämpats i projektet. Att arbeta med genombrott: Stärker möjligheterna till kvalitetsutveckling i organisationen genom att först pröva ideerna i avgränsad grupp. Olika yrkesgrupper jobbar tillsammans i projektgruppen, detta stärker teamarbetet. En förutsättning för att projektarbeten ska bli framgångsrika är att förankra förändringsarbetet i verksamhetens ledning. Att arbeta med förändringsarbete i projekt är tidskrävande, detta utgör ett stort hinder. Teammedlemmar: Omsorgspersonalen på demensenheten Svalan, kostchef Åsa Fahlén, sjuksköterska Margareta Grönlund, arbetsterapeut Monica Sundkvist och medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Margareta Åkerlund.

18 Gemensam vårdenhet A+B, Kiruna sjukhus Vård prevention Bakgrund och problem Sveriges kommuner och Landsting har inlett en nationell satsning för ökad patientsäkerhet. Dagens rutiner för att undvika fall, undernäring och trycksår anses vara otillräckliga vilket kan orsaka stort lidande för den äldre. I Sverige vårdas över 7 på sjukhus pga fallolyckor En höftfraktur kostar sjukvården 2 kr Var 3:e patient som vårdas på sjukhus eller boende är undernärd Undernäring leder till muskelsvaghet, glömska, förvirring, ökad risk för fall och trycksår Mer än var 5:e patient som vårdas på sjukhus har trycksår Syfte Att förebygga fall, undernäring och trycksår för alla vårdtagare 65 år och äldre Mål % av de äldre på enheten riskbedöms % av de med risk erbjuds evidensbaserade åtgärder för att förebygga fall, undernäring och trycksår Inget fall eller trycksår uppstår hos de äldre under vårdtillfället Förändringar Skriftliga rutiner för riskbedömning enligt Senior Alert Informationspärmar på varje avdelning Upprepade informationstillfällen för personal Inköp av fler fallförebyggande hjälpmedel Ökad användning av tryckavlastande madrasser Förbättrad registrering av mat- och vätskeintag Ökad användning av näringsdrycker Skriftlig broschyr Säkerhet i vardagen och Säkerhet i hemmet Antal fall per månad Antal Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Antal Gemensam vårdenhet A+B Riskbedömningar - diagrammet visar population (antal 65+), antal riskbedömningar som gjorts och antal med risk för fall, undernäring eller trycksår. Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Risk för fall Risk för undernäring Risk för trycksår Population Riskbedömda Projektgrupp Kiruna sjukhus Gemensam vårdenhet A+B Mona Snällfot Rantakyrö, Sofie Hansson, Inger Sandström, Moa Bylund, Taina Vuorinen NATIONELL SATSNING FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET

19 Gemensam vårdenhet A och B, Kiruna sjukhus Syfte med projektet: Att upprätta bra rutiner för att förebygga fall, undernäring och trycksår. Population: Alla inneliggande patienter som är 65 år och äldre. Bakgrund och problem: Gemensam vårdenhet är en medicinsk-och kirurgisk akutvårdsavdelning med 28 vårdplatser. Vårdtiden är i genomsnitt 4,5 dagar. Flertalet av våra patienter är multisjuka, 65 år och äldre. Många har nedsatt aptit och försämrad funktionsförmåga. Detta medför ökad risk för fall, undernäring och trycksår. Genom att delta i detta projekt vill vi skapa bättre rutiner på avdelningen för att förebygga vårdrelaterade skador. Mål: % av de äldre på enheten riskbedöms % av de med risk erbjuds evidensbaserade åtgärder för att förebygga fall, trycksår och/eller undernäring Inget fall eller trycksår uppstår hos de äldre under vårdtillfället. Så mäter vi att vi når målet: Vi riskbedömer patienter enligt blankett Senior Alert. Vid månadens slut jämför vi antalet inneliggande patienter som är 65 år och äldre, med det antal som blivit riskbedömda och fått åtgärder insatta. Vi använder fall- och trycksårskors för att räkna antal/månad. Fall- och fallskador samt trycksår rapporteras som avvikelse i Synergi.

20 Resultat: Antal Antal personer med trycksår vid utskrivning Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Under perioden 9-93 har 4 patienter trycksår vid utskrivning. 2 av patienterna hade trycksår redan vid inskrivning. Antal Antal fall per månad Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Under perioden 9-93 hade vi 5 fall på avdelningen. Antalet fall har minskat med vårt fallförebyggande arbete.

21 Antal Riskbedömningar - diagrammet visar population (antal 65+), antal riskbedömningar som gjorts och antal med risk för fall, undernäring eller trycksår. Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Risk för fall Risk för undernäring Risk för trycksår Population Riskbedömda Procentuellt sett har vi riskbedömt fler patienter under hösten än tidigare under året. Tyvärr minskade antalet riskbedömda under sommaren. Förändringar som testats och andra aktiviteter: Fall Efter lärandeseminarium informerades personalen skriftligt och muntligt om syftet med projektet Informationspärmar och ett rutindokument upprättades för riskbedömning enligt Senior Alert Vi började i liten skala med att sjuksköterska, undersköterska och paramedicinsk personal ansvarade för att göra en riskbedömning/vecka Vi satte som mål att utföra riskbedömning inom 24 timmar efter inskrivning Vi har utbildat personal i att skriva in riskbedömningen i patientens datajournal Riskbedömningar överrapporteras i omvårdnadsepikrisen till kommunens boende Inköp av sängvakter och fler larmmattor i fallförebyggande syfte Skriftlig broschyr om säkerhet i vardagen samt säkerhet i hemmet Fallkors Undernäring Förbättrad registrering av mat och vätskeintag Ökad användning av näringsdrycker som vi serverar i små fina glas Extra dryck till måltider Mellanmål Trycksår Längd och vikt på alla vid inskrivning samt uppföljning av riskpatienter Ökad användning av elektrisk antidecubitusmadrass

22 Trycksårskors Vi kan inte se att någon av förändringarna varit mindre lyckad. Däremot måste vi fortsätta att motivera och uppmuntra varandra. Sammanfattning kring måluppfyllelse: Vi har uppnått målet så långt att vi har skriftliga rutiner, rutindokument och att all personal är informerade om att alla patienter 65 år och äldre skall riskbedömas. Vi är på god väg att riskbedöma och sätta in åtgärder på alla riskpatienter. Antalet fall på avdelningen har minskat. Kommentarer: När vi började med Vårdprevention pågick redan ett stort projekt (VRISS) på avdelningen. Detta medförde att personalen till en början inte var så mottagliga för ytterligare förändringar eftersom de upplevde det som merarbete. Vi hoppas att våra utarbetade rutiner kommer att underlätta arbetet i längden och att patienterna ska få en säkrare och tryggare vård. Engagemanget bland personalen ökar och vi försöker uppmuntra och påminna varandra om att göra riskbedömningar. Förebyggande åtgärder har vi alltid jobbat med men dokumentationen måste förbättras. Så här arbetar vi vidare: Utforma ett samlat dokument för mat- och vätskeregistrering, vändschema och hudinspektion Förbättra samverkan med dietist Fortsätta att föra månadsstatistik över antalet riskbedömda Förbättra dokumentationen i patientjournalen av gjorda riskbedömningar och åtgärder Tydligare rutiner för registrering av riskbedömningen i patientjournalen Utarbeta rutiner för att överrapportera riskpatienter till hemtjänsten Att arbeta med genombrott: Fördelar: Ta lärdom av lärandeseminarier och andras idéer Tid avsatt för arbetet med projektet Nackdelar: Dubbeldokumentation, Senior Alert, omvårdnadsjournal och i datajournal Svårast: Att engagera och få ut information till övrig personal Mest givande:tid avsatt för att upprätta rutiner och förbättra dokumentationen Lärdomar: Helst ett projekt åt gången på en arbetsplats. Det blir många nya arbetsuppgifter attutföra Tar tid att engagera personalen därför viktigt med upprepade informationstillfällen och att börja direkt efter projektstart Teammedlemmar: Sofie Hansson, Inger Sandström, Mona Snällfot Rantakyrö, Taina Vuorinen, Moa Bylund

23 Antal Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Risk för fall Risk för undernäring Risk för trycksår Population Riskbedömda Fall Trycksår Gemensam vårdenhet, Gällivare sjukhus Vård prevention Bakgrund och problem Patienter som faller har varit och är fortfarande den vanligaste avvikelsen på våra avdelningar. Vi har arbetat med olika förbättringar och tagit fram rutin för riskbedömning, trots detta föll och faller patienterna. Vi visste inte med säkerhet huruvida åtgärder sattes in eller vad det berodde på att patienter ändå föll. Däremot hade och har vi inte många fallskador. Vi har stor omsättning på våra patienter. Vårdtider som varierar från dag månader. Vi hade inte heller någon garanti på att vi visste om våra patienter löpte risk för undernäring eller trycksår. Vi hade inte fungerande rutiner på överrapportering till nästa vårdgivare om patienternas ev risker. Syfte med projektet: Skapa rutin för och öka kunskapen hos personal, för att upptäcka risk för undernäring, fall och trycksår hos våra patienter och sätta in åtgärder för detta Population: Samtliga inneliggande patienter vid gemensam vårdenhet över 65 år. Mål % av de över 65 år på enheten riskbedöms % av de med risk erbjuds evidensbaserade åtgärder för att förebygga fall, trycksår och/eller undernäring Inga trycksår och fall ska uppstå under vårdtillfället. Resultat Riskbedömningar - diagrammet visar population (antal 65+), antal riskbedömningar som gjorts och antal med risk för fall, undernäring eller trycksår. Antal fall och Trycksår hos 65+ Hur har vi gjort för att nå målet? - Vi började med att göra några riskbedömningar/vecka. - Vi utbildade samtliga vårdpersonal vid ett flertal gånger i syftet, målet med riskbe dömning, hur man gör en riskbedömning, åtgärder samt hur man dokumenterar dem i VAS. Antal maj juni juli aug sep okt Vi har infört mellanmål på samtliga avdelningar Gemensam vårdenhet Gällivare sjukhus Vi har sett över vårdmiljön för patienterna - Vi har gjort en mätpärm på samliga avdelningar med samlad information, lathund för riskbedömningar, trycksårskort, BMI tabell, mätningar mm. - Vi markerar i patientliggaren med R när patienten är riskbedömd. Då ser man enkelt vilka som är bedömda och påminner om de som inte är bedömda - Vi tar upp ev risker och insatta åtgärder vid rapporten. Vi rapporterar också vidare till nästa vårdgivare via omvårdnadsepikris samt vid samordnad vårdplanering. - Vi har skickat en skriftlig information om detta projekt till samtliga vårdcentraler och kommuner så de vet vad som pågår och kan efterfråga aktuell riskbedömning. - Inkomst vikt tas på patienterna och förs in LAB listan. Vikt följs regelbundet på riskpatienterna. - Provar en ny vätske och nutritionslista som bättre visar vad patienten fått i sig, mätt i energi och mängd vätska. - Köpt in patientvåg för sängliggande patienter. - Inventerat vårt sortiment av tryckavlastande madrasser samt köpt in ett antal. NATIONELL SATSNING FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET Förbättringsteamet består av Siv Normark Karin Larsson, Barbro Juuso, Beda Nilsson, Anneli Engström, Johanna Lindmark-Larsson, Ann-Marie Henriksson vid Gemensam vårdenhet Gällivare sjukhus.

24 Team: Gemensam vårdenhet, Gällivare sjukhus. Kir/ort avd med 24 vpl, medicin avd med 2 vpl, med-rehab inkl ortp med 6 vpl, totalt 6 vpl. Syfte med projektet: Skapa rutin för att upptäcka risk för undernäring, fall och trycksår hos våra patienter och sätta in åtgärder för detta samt öka kunskapen hos personal. Population: Samtliga inneliggande patienter över 65 år vid gemensam vårdenhet, Gällivare sjukhus. Bakgrund och problem: På vårdavdelningarna vårdas många äldre multisjuka patienter med upprepade korta vårdtillfällen. Det är svårt att identifiera riskpatienter på ett strukturerat sätt dels p.g.a de korta vårdtillfällena men även för att vi inte har fungerande rutiner och bra bedömningsinstrument. Vår förhoppning är att via validerade bedömningsinstrument få en samlad bild samt skapa rutiner för att fånga upp riskpatienterna i ett tidigt stadium. Mål: % av de äldre på enheten riskbedöms % av de med risk erbjuds evidensbaserade åtgärder för att förebygga fall, trycksår och/eller undernäring Inget fall eller trycksår uppstår hos de äldre under vårdtillfället. Så mäter vi att vi når målet: Registrerar samtliga fall och trycksår på månadsöversikt fall och trycksårskors. Mäter hur många riskbedömningar som görs och jämför med antalet inskrivna över 65 år Mäter hur många av dem som har risk, som får åtgärder insatta. Resultat : - Då vi riskbedömer minskar fallen. - Arbetet med vårdprevention har lett till ökad medvetenhet hos alla yrkeskategorier gällande riskpatienterna. - Resultatet av riskbedömningen dokumenteras i patientens journal, länsöversikt - Riskpatienterna får tidigt insatta evidensbaserade åtgärder, vilka dokumenteras i journalen.

25 Resultat: Antal 6 Antal fall och Trycksår hos Trycksår Fall maj juni juli aug sep okt Antal Diagrammet visar population (antal 65+), antal riskbedömningar som gjorts och antal med risk för fall, undernäring eller trycksår. Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Risk för fall Risk för undernäring Risk för trycksår Population Riskbedömda

26 Förändringar som testats och andra aktiviteter: - Vi började med att göra några riskbedömningar/vecka. - Vi utbildade samtlig vårdpersonal vid ett flertal tillfällen. - Vi gjorde en mätpärm på samliga avdelningar med samlad information bl.a. lathund för riskbedömningar, trycksårskort, BMI tabell, mätningar m.m. - Vi mäter hur stor andel av våra patienter över 65 år som riskbedöms samt hur många som får åtgärder insatta. Mätningen gör vi i förbättringsteamet. - Senare började vi markera i patientliggaren med R när patienten är riskbedömd. - Dokumenterar och rapporterar riskbedömning samt ev åtgärder. Detta rapporteras också vidare till nästa vårdgivare via omvårdnadsepikris samt vid samordnad vårdplanering, där även närstående informeras. - Vi har skickat en skriftlig information om detta projekt till de vårdcentraler och kommuner som tillhör vårt sjukhusområde. - Vårdprevention tas upp på AP-träffarna Fall - Vi registrerar fall på fallkors. Numera markerar vi ett fall utan skada med gult och fall med skada med rött. - Vi har sett över vårdmiljön för patienterna. Bl.a rensat bort sladdar på golvet och tagit bort de TVapparater som står på stativ från de stora patientsalarna. - Köpt in fler rörelselarm. - Börjat dela ut broschyren Goda vanor för att förebygga fallskador. Undernäring - Vi har blivit bättre på att följa vår rutin att väga alla nyinskrivna patienter och dokumenterar nu vikten på LAB listan i VAS. Vikt följs regelbundet på riskpatienter. - En avdelning provar en ny vätske och nutritionslista som visar vad patienten fått i sig, mätt i energi och mängd vätska. - Vi har köpt in patientvåg för sängliggande patienter. Trycksår - Inventerat vårt sortiment av tryckavlastande madrasser samt köpt in ett antal nya. Sammanfattning kring måluppfyllelse: Det är fortfarande en lång väg till att detta är en väl fungerande rutin att riskbedöma alla över 65 år samt sätta in åtgärder där det behövs. Vi ser att fallen minskar då vi gör riskbedömningar, däremot ökar trycksåren och det kan bero på att vi gör en bedömning och då noterar trycksår. Vi upplever att vi och våra arbetskamrater fått ett annat synsätt och vi tänker betydligt mer riskförebyggande nu. Kommentarer Vi upplever att vi haft en väldigt lång startsträcka, med byte av teammedlemar, fler projekt på gång, bristande motivation och inspiration till projektet. Det var först i maj den nuvarande gruppen bildades. Under sommaren föll det mesta. Seminarium 3 med efterföljande ny information till all personal gav energi och motivation. Nu under hösten har vi kommit igång på ett bra sätt. När rutinen att riskbedöma väl började fungera kunde vi jobba med det som vi egentligen ville jobba med dvs förbättringar som gagnar patienten.

27 Så här arbetar vi vidare: Vi kommer att fortsätta mäta fall, trycksår och antal riskbedömningar, samt på olika sätt delge våra arbetskamrater och chefer resultatet. Vi kommer att gå in i nationella registret Senior Alert. Att arbeta med genombrott: Fördelar med att jobba i genombrott är att man börjar i liten skala, får tips idéer av andra, får verktyg i form av mallar för exempelvis mätning, månadsrapport m.m. Nackdelarna har varit att vi upplevt krav på administration i form av rapporter och postertillverkning som tagit tid, som istället kunde ägnats åt förbättringsidéer som gagnar patienten. Det som givit oss mest är att bara genom att öka vår medvetenhet om riskerna har lett till mindre skador. Vi har blivit mer uppmärksamma än tidigare. Föreläsningen om trycksår tyckte vi var mycket bra. Svårast har varit att hitta passande tider för teamträffar. Det är mycket jobb på vårdavdelningarna och man upplever det svårt att gå ifrån för att arbeta med detta. Den tid som passar ena avdelningen passar sämre för den andra osv. Vi inser också hur lång tid det tar att jobba in nya rutiner. Att motivera, inspirera och handleda arbetskamraterna kräver tid. Enhetschefens engagemang är också en faktor som påverka hur det går med arbetet. Vi har lärt oss att man alltid kan bli bättre fastän det tar tid. Teammedlemmar: Anneli Engström, Ann-Marie Henriksson, Barbro Juuso, Beda Nilsson, Johanna Lindmark Larsson, Karin Larsson och Siv Nordmark

28 Antal Gemensam vårdenhet, Kalix sjukhus Gemensam vårdenhet Kalix sjukhus Vård prevention Mål - % av de äldre på enheten riskbedöms - % av de med risk erbjuds evidensbaserade åtgärder för att förebygga fall, trycksår och/eller undernäring - Inget fall eller trycksår uppstår hos de äldre under vårdtillfället Population: Alla patienter över 7 år Andel,9,8,7,6,5,4,3,2, Andel som har riskbedömts avd 2 och 3 Målvärde % Förändringar vi gjort - Tagit fram skriftliga rutiner för riskbedömningsformuläret - Utbildat all personal i dessa rutiner - Utbildat alla vikarier inför sommaren - Resultattavla uppdaterade resultat varje mån - Skickar mail till all personal med resultatet - Signeringslista för mellanmål Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Fall Undernäring Trycksår Målvärde Andel Andel med risk som har fått åtgärd avd 2 och 3 Målvärde %,9,8,7,6,5,4,3,2, Resultat - Antalet fall har minskat när antalet patienter som blivit riskbedömda och fått åtgärder insatta ökat - Arbetet med vårdprevention har lett till en ökat medvetenheten hos alla yrkeskategorier gällande riskpatienterna - Riskpatienterna får tidigt insatta evidensbaserade åtgärder Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Fall Undernäring Trycksår Målvärde Antal fall per månad avd 2 och 3 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Projektgrupp Gemensam vårdenhet Kalix sjukhus NATIONELL SATSNING FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET

29 Gemensam vårdenhet, Kalix sjukhus Syfte med projektet: Skapa bra rutiner på avdelningen för att förebygga fall, trycksår och undernärda patienter. Population: Alla patienter över 7 år Bakgrund och problem: Omvårdnadsenheten avd 2 och 3 består av 4 vårdplatser för medicinska patienter, patienter som genomgått någon form av elektiv kirurgi samt palliativa patienter. På vårdavdelningarna vårdas många äldre multisjuka patienter med upprepade korta vårdtillfällen. Det är svårt att identifiera riskpatienter på ett strukturerat sätt dels p.g.a. de korta vårdtillfällena men även för att vi inte har fungerande rutiner och bra bedömningsinstrument. Vår förhoppning är att via validerade bedömningsinstrument få en samlad bild samt skapa rutiner för att fånga upp riskpatienterna i ett tidigt stadium. Mål: % av de äldre på enheten riskbedöms % av de med risk erbjuds evidensbaserade åtgärder för att förebygga fall, trycksår och/eller undernäring Inget fall eller trycksår uppstår hos de äldre under vårdtillfället. Så mäter vi att vi når målet: Antalet riskbedömda jämförs med statistik över antalet inlagda > 7 år. För att få statistik på hur många fall och trycksår vi har varje månad använder vi oss av fall och trycksårskorsen. Antalet patienter med risk som erbjuds åtgärder följs upp via inmatningsformulär som är framtaget för Vårdprevention. Resultat: Antal fall har minskat då antalet patienter som blivit riskbedömda och fått evidensbaserade åtgärder insatta ökat. Arbetet med vårdprevention har lett till ökad medvetenhet hos alla yrkeskategorier gällande riskpatienterna. Riskpatienterna får tidigt insatta evidensbaserade åtgärder. Resultatet av riskbedömningen dokumenteras i patientens journal via formuläret GE 4 i VAS.

30 Antal Riskbedömningar - diagrammet visar population avd 2 och 3 (antal 7+), antal riskbedömningar som gjorts och antal med risk för fall, undernäring eller trycksår. Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Risk för fall Risk för undernäring Risk för trycksår Population Riskbedömda Andel,% Andel som har riskbedömts avd 2 och 3 Målvärde % 9,% 8,% 7,% 6,% 5,% 4,% 3,% 2,%,%,% Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Fall Undernäring Trycksår Målvärde