Arbete och social förändring

Transkript

1 Arbete och social förändring Om unga vuxnas livschanser ett forskarperspektiv arbetsvetenskap Gunnar Gillberg Institutionen för sociologi och Göteborgs universitet

2 Unga vuxna?

3 Faran med att generalisera

4 Ett bra arbete? det viktigaste är att jag följer mitt hjärta och att jag ser till att skapa så mycket frihet som möjligt kreativ frihet för mig själv Gabriel 28 år Någonting som man tycker är roligt något som man brinner för jag gillar ju att resa så jag hade velat jobba inom turism Stina 23 år. jag vill att min personlighet och mitt jobb ska kunna gå hand i hand alltså jag vill göra något som intresserar mig rent privat också Christina 23 år

5 Drömmar och hinder Det största hindret är om jag inte pluggar eller gör något åt saken det är jag som bromsar hela tiden att jag inte tar tag i det hela Sebastian 24 år

6 Generation, livsfas och samhällsförändring Generationshypoteser Livs-fas-hypoteser Eller är: skillnaden knuten till mer generella samhällsförändringar som vi alla är påverkade av och där unga fungerar som seismografer.

7 Ungdomars attityder och hälsa Andelen ungdomar som värderar fast anställning har ökat. Cirka 80 % ser optimistiskt på framtiden. Arbete, boende, familj och barn värderas högt. Andelen unga som oroar sig för sin hälsa har ökat. Psykosomatiska symtom som sömnbesvär, huvudvärk, magont och även depressioner ökar. (ca 30% av kvinnorna och drygt 10% av männen i åldern år lider av oro och ångest) Unga med attityd. Ungdomsstyrelsens skrifter 2007:11. (enkät till 6000 ungdomar)

8 Generationsväxlingen Stora pensionsavgångar mellan % av den arbetskraft som var verksam 2003 är utbytt 2015 En ny generation unga vuxna födda (18-30 år) på väg mot etablering En växande andel äldre inom befolkningen och ett stagnerande antal personer i yrkesaktiv ålder Ohlsson och Broomé(2003) Generationsväxlingen och de sjuk dödssynderna.

9 Obalanser Tillträdande ungdomar Åldersavgångar

10

11 Arbetslöshet Ett starkt samband mellan en ökad andel ungdomar utanför arbetskraften och andelen unga med psykiska besvär. (Folkhälsoinstitutet, Socialstyrelsen, SCB

12 Arbetsmarknaden förändrade struktur Cirka 47% av de arbeten som finns på den svenska arbetsmarknaden kan beskrivas som låg eller oreglerade = (krav på att i mer eller mindre utsträckning konstruera sina egna ramar och där styrningen är indirekt). Cirka 16% har arbetsförhållanden som är betrakta som traditionella industriarbeten. Ökad flexibilitet (numerär och funktionell) och förändrade anställningsförhållanden (tillfälliga anställningar, projekt och bemanningsföretag etc.) Nya styrsystem för ökad indirekt (och direkt) kontroll. (Allvin/Mellander/Movitz/Aronsson The diffusion of Flexibility (2009) samt Den utbredda flexibiliteten (2012)

13 Arbetslivet Ökad osäkerhet - allt fler hamnar i periferin genom projekt, korttids- och bemanningsanställningar. Ökade omställningskrav på kärnarbetskraften Ökat individuellt ansvar för lärande och kompetensutveckling

14 Tillgång och efterfrågan? Med varje konjunkturcykel förskjuts efterfrågan på arbetskraft ytterligare något uppåt på kompetenstrappan och gapet mellan arbetsgivarnas krav och de arbetslösas kvalifikationer blir allt svårare att överbrygga Anders Nilsson och Örjan Nyström (2011) Ny strategi för jämlikhet

15 Trender och utvecklingsmönster Hög ungdomsarbetslöshet förlängd ungdomstid Generationsväxling - ökad efterfrågan långsiktigt demografiskt problem Förändrad arbetsmarknad nya anställningsformer och krav Globaliseringen ökar kraven på flexibilitet och rationaliseringar Utsortering av de som inte motsvarar prestationskraven Högre barriärer för de som hamnat utanför arbetslivet Värst drabbade är de utan ofullständiga gymnasiebetyg Matchning Utbildning

16 Ett förändrat samhälle Det förmoderna arbetet Industrisamhället (arbetssamhället) Det individualiserade arbetet Kontextuell kontinuitet Kontextuell kontinuitet diskontinuitet? Period av hög diskontinuitet Period av hög diskontinuitet Förändrade socialisationsmönster

17 Tid Arbete Familj Samhälle % i Jordbruket Arbete och övrigt liv sammanflätade Jordbrukssamhället Fattigdom,sociala skillnader arbete för konsumtion (Det förmoderna arbetet) % i Jordbruket Ca 45% i Industrin Hög grad av reglering och tydlig uppdelning mellan arbete och fritid. Kärnfamilj Relativt stabila familjemönster Industrisamhället Arbetsdelning, framtidstro, välfärd och hjärtinfarkt (Arbetssamhället) % i Jordbruket Ca 70% i Tjänstesektorn Ökad andel oreglerade och indirekt reglerade arbeten. Kärnfamilj, Sambo, särbo, partnerskap mm. Differentierade familjemönster Flergenerationsfamiljer Kunskaps/informations/nätverksamhället Globalisering, nätverk, individualisering och tillitsbrist (Det individualiserade arbetet)

18 Kontinuitet- diskontinuitet Konstnär: Ulf Swerin idé: Hans Lindgren

19

20 Samhällsförändringens konsekvenser De strukturella villkoren förändras så snabbt att generationsövergripande socialisation blir allt svårare (kontextuell diskontinuitet). Vi blir allt mer beroende av vår förmåga välja och planera för att kunna hantera de krav som ställs på oss (reflexivt imperativet) Traditionella kategorier som klass, kön, etnicitet, omvandlas till inre möjligheter eller hinder (individualisering).

21 Slutsatser Övergripande strukturella förändringar påverkar unga vuxnas villkor och förutsättningar(ex traditionella trygghetssystem förlorar i kraft eller monteras ner). Nya krav på unga vuxna i form av resurser och förmåga att navigera. Individen blir i allt högre grad hänvisat till egna inre och yttre resurser (familj, informella nätverk, rätt skolor etc.). Möjligheter men också själexploatering och hopplöshet?

22 Förslag Utveckla yrkes och studievägledningens roll Utveckla kompletterande och alternativa studieformer Ge människor en andra (och tredje) chans Kompetensutvecklingskrav på arbetsgivare? Stimulera alternativa företagsformer

23 Det moderna dilemmat Alla är tvingade att göra reflexiva val, men alla har inte resurser välja. Zygmunt Bauman (1996) Globalization, Cambridge: Polity Press, s. 86.