ENSAMKOMMANDE BARN Historik Gullspångs kommun

Transkript

1

2 ENSAMKOMMANDE BARN Historik Gullspångs kommun Boendet Långgatan startade 2009 Första boendet i Skaraborg Tre asyl plus åtta PUT år pojkar plus flickor Ekonomi, Alla kostnader och intäkter tillfaller verksamheten

3 ENSAMKOMMADE BARN Nuläget Idag har enheten ensamkommande barn, 42 barn mellan år. Nytt fördelningssystem Migrationsverkets prognos Nytt boende

4 Organisationsskiss, tjänstemannanivå Socialchef Enhetschef Biträdande enhetschef Långgatan samt träningslägenheter Biträdande enhetschef Villagatan samt träningslägenheter Myndighetsutövning

5 Framgångsfaktorer: ENSAMKOMMANDE BARN Omsorg och relation nummer ett Kontaktpersoner Hemlik miljö Maten Fokus på barnens boende, inte behandlingshem Personalen arbetar i barnens hem

6 ENSAMKOMMANDE BARN Framgångsfaktorer forts. Lyhördhet och påverkansmöjlighet Rutiner men flexibilitet Tydlig struktur med få regler Föräldraansvar i boendet Föräldraansvar i relation med skola och föreningsliv Olikhet en tillgång

7 Integration Skola Läxläsning Fritid Gemensamma aktiviteter Individuella aktiviteter - Föreningsliv

8 Sommarjobb Förberedelse för vuxenliv och arbetsliv Kommunala sommarjobb Feriepraktik Riktiga sommarjobb Körkort

9 FRÅGOR?

10 TACK för oss! Karin Burman, enhetschef Elenor Spetz-Ramberg, bitr. enhetschef

11 Förslag till Europeiska socialfonden - avstamp i Europa 2020-strategin

12 Regional handlingsplan i Västsverige 1. Möta omställningsbehov på arbetsmarknaden 2. Matchning mellan utbildning och arbetsliv 3. En mer inkluderande arbetsmarknad 4. Psykisk ohälsa 5. Skolavhopp 6. Integration

13 Programområde 1 Kompetensförsörjning Stimulera kompetensutveckling som stärker individers ställning på arbetsmarknaden Förstärka kopplingen mellan utbildning, arbetsliv och arbetsförlagt lärande

14 Programområde 2 Ökade övergångar till arbete Kvinnor och män som står långt ifrån arbetsmarknaden ska komma i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden Underlätta etableringen i arbetslivet och öka deltagandet i utbildning för unga kvinnor och män

15 Principer för lika möjligheter Jämställdhetsintegrering Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Likabehandling och icke-diskriminering Hållbar utveckling

16 Regionala principer för urval av projekt 1. Motverka inomregionala skillnader kopplat till EU2020-målen 2. Främjar transnationalitet 3. Partnerskap som bidrar till strukturförändrande insatser 4. Genomförandekapaciteten hos projektägaren

17 Tidplan (preliminär) Nov Dec Dec/Jan Maj/Juni Sept/Okt Kommissionen godkänner Socialfondsprogrammet Övervakningskommittén fastställer regional handlingsplan Utlysning publiceras Prioritering/beslut om nya projekt Start nya projekt

18 Tack för er uppmärksamhet!

19 Uppdrag: att bidra till jämställdhetsutveckling i Västra Götaland processtöd för systematiskt jämställdhetsarbete i tillväxt- och utvecklingsarbetet, kommuner, företag och organisationer normkritisk organisationsutveckling rådgivning/coachning utbildning, nätverk, workshops, etc

20 Vad händer i din organisation när någon individ följer en norm?

21 Hur integrerad är jag i samhället? Vilka insatser gör jag för att bli mer integrerad? Vilka institutionella hinder finns för att jag ska vara så integrerad som jag önskar?

22 Ett normkritiskt förhållningssätt: Vänder på perspektiven och ifrågasätter normer som premierar och exkluderar. Sätter fokus på normerna inte normbrytarna. Utmanar föreställningar om oss själva.

23 Ansatsen utgår från: att det finns en överenskommelse om människors lika värde att det finns en vilja att arbeta för människors deltagande på lika villkor Sätter fokus på frågan: Hur skapar vi villkor som gör det möjligt för oss att vara olika men ändå jämlika?

24 Normkritik handlar om att: synliggöra normer ifrågasätta normer synliggöra privilegier granska sin egen position Med målet att: flytta tolkningsföreträden skapa nya handlingsutrymmen utveckla arbetsmetoder

25 Verklighetsuppfattning Värderingar Normer Detta är min världsbild. Så uppfattar jag verkligheten, för att Detta är mina moraliska utgångspunkter. Så anser jag att det bör vara, för att Så här gör vi. Föreskrivande. Kollektiva rättesnören. Gränssättande. Skillnadsskapande: normalitet och avvikare, den andre

26 Alla medarbetare har individuella värderingar - men vissa värderingar omvandlas till normer och blir ett slags outtalat kollektivt kontrakt (skuggregler) kring ett tyst antagande - det självklara. Ur vems perspektiv är det självklart?

27 Vi deltar alla i processer som förstärker och normaliserar normer genom att följa dem eller i processer som synliggör och ifrågasätter normer genom att vi bryter mot dem. MEN ibland finns inget val. Vi är maktlösa inför andras föreställningar om oss och vilka vi är. Normkritik bygger på synliggörande av människors positioner och makt att påverka normer.

28 benämna betrakta behandla

29 KÖN UTRIKES FÖDD MAN KVINNLIG CHEF SEXUALITET MAN CHEF SAMKÖNADE ÄKTENSKAP ÄKTENSKAP PARTNER HOMOSEXUELL MAKE SEXUELL Vad definieras som innanför och utanför? SVENSK NYSVENSK SVENSKA GENERATION SVENSKA FÖR INVANDRARE ETNICITET ANDRA GENERATIONENS INVANDRARE ÄLDRE- BOENDE BOENDE VUXEN RELIGIÖS TROENDE FRIRELIGIÖS ÅLDER UNG VUXEN ANPASSAD OHINDRAD HINDRAD HANDIKAPPANPASSAD TROENDE MUSLIM TROSUPP- FATTNING FUNKTION

30 kön Könsnormer/genus etnicitet funktionsvariationer trosuppfattning Svenskhetsnorm/ vithetsnorm Friskhetsnorm/ funkisnorm Trosnorm ålder Åldersnorm sexualitet Heteronorm könsidentitet Tvåkönsnorm

31 NORMER påverkar Våra handlingsutrymmen och valmöjligheter Vår tillgång till makt och resurser Vår hälsa o trygghet Våra möjligheter att använda vår fulla potential

32 KOM IHÅG - Privilegier är inte illvilja - Ansvar, ej kollektiv skuld - Går inte att bli klar med - Positioner är under förhandling - Effekterna av handlingen är viktigare än intentionerna

33 Problemformuleringen skapar lösningen Carol Bacchi: Analysing policy: whatʼs the problem represented to be?

34 Hur attraktiv är vår kommun ur nyinflyttades perspektiv? Hur tar vi reda på det? Hur skapar vi förutsättningar för att alla ska kunna utöva sitt medborgarskap och medborgarinflytande i kommunen? Hur kan de nyinflyttades eventuella behov av strukturella förändringar skapa fördelar för alla medborgare? Hur skapar vi förutsättningar för alla medborgare att använda sin fulla potential och vara medaktörer i utvecklingsarbetet?

35 Utgångspunkten för en normanalys är HANDLINGEN och TRE CENTRALA FRÅGOR

36 FRÅGA: Vilka är drivkrafterna bakom handlingen? VILJA - tradition - politik marknad - x xx Vilken ny kunskap behöver vi söka för att förstå normen bakom handlingen? KUNSKAP Vilka systemvillkor vilken struktur möjliggör handlingen? MÖJLIGHETER

37 Svaren framkallar och synliggör de faktorer som ligger till grund för - och möjliggör en norm och dess handlingar ger kunskap för att kunna skapa nya handlingsalternativ

38 Är det normala rationellt? - ur vems perspektiv, i så fall Är det normala effektivt? - för individ eller system Främjar det normala utveckling? - är utveckling önskvärd eller störande Skapar det normala nya handlingsutrymmen? - för kreativitet, nya lösningar, delaktighet

39 Språkförstärkt Vård och omsorgsutbildning Falköping

40 Utbildningsstart september elever (11 kvinnor resp 4 män) fördelat på 7 olika språk

41 Bakgrund Kommande rekryteringsbehov inom vård och omsorg, i Falköping/Tidaholms kommuner ca 400 personer tom 2020 Vård och omsorgscollege Ca 15 % i Falköping är födda i ett annat land, 36% arbetslöshet i gruppen

42 Förkunskaper SFI D betyg eller motsvarande Intresse och förutsättningar att läsa vård och omsorgsutbildning Ser vård och omsorgsområdet som ett tänkbart kommande yrkesområde

43 Utbildningen Gymnasial vård och omsorgsutbildning Ca fyra terminer Språk varvas med karaktärsämnen Utbildade handledare i språk /kultur kompetens på APL

44 Framgångsfaktorer.. Vård och omsorgscollege kvalitetskrav Medverkan från studie- och yrkesvägledare vid intervju/urval tillsammans med branschrepresentant Att varva språkinlärning med karaktärsämnen Utbildade handledare med kultur/språkkompetens under APL(arbetsplatsförlagt lärande) Gemensam utgång från utbildningen sista terminen gemensamma studier med reguljär vård och omsorgsutbildning

45 Erfarenheter juni 2014 Inga studieavbrott Samtliga elever genomfört APL (arbetsplatsförlagt lärande) medgodkänt resultat Ny gruppstart september 2014

46 Anita Andersson Hagsgård Rektor Vuxenutbildningen Falköping

47 Yrkesutbildning med språkstöd vård och omsorg plattsättare målare kallkök & café murare golvläggare kock betongarbetare frukostvärd träarbetare anläggningsarbetare

48 Verksamhetsområden för Vux Utbildningspolitik Socialpolitik Höjd utbildningsnivå Integration Tillväxtpolitik Arbetskraft till näringslivet Arbetsmarknadspolitik Minska arbetslöshet

49 Svenska som andraspråk Gymnasiekurser Grundläggande kurser Sfi-kurser

50 Svenska som andraspråk Gymnasiekurser Grundläggande kurser Sfi-kurser

51 Svenska som andraspråk Gymnasiekurser Grundläggande kurser Sfi-kurser

52 Varför TID MOTIVATION

53 Bygg- och Kockutbildningar med språkstöd Gymnasiekurser Yrkessvenska Yrkeskurser Grundläggande kurser Sfi-kurser

54 Vård och omsorg med språkstöd Gymnasiekurser Svenska som andraspråk Yrkeskurser Grundläggande kurser Sfi-kurser

55 Vad händer efter utbildning? Av 28 färdigutbildade undersköterskor bor 23 personer i Skövde. Av dem har 19 arbete idag. Det motsvarar 83%. Av 14 färdigutbildade inom restaurang och storhushåll har ca hälften arbete idag. Av 11 färdigutbildade inom byggbranschen har endast ett fåtal arbete idag.

56 Yrkesutbildning med språkstöd Utveckling branscher validering samverkan

57 Lisbet Sjödin Rektor Vuxenutbildning Skövde

58 Vad händer just nu? 40 elever läser vård och omsorg 5 elever utbildar sig till kock 2 elever studerar inom byggbranschen