Vägledning inför utlysning för projekt inom Europeiska Socialfonden för elever som inte fullföljer gymnasiet

Transkript

1 Vägledning inför utlysning för projekt inom Europeiska Socialfonden för elever som inte fullföljer gymnasiet Mars-april

2 2

3 Innehåll Inledning 4 Utlysning unga år 4 Nationellt 4 Östra Mellansverige 4 Uppsala 5 Mål på flera nivåer 5 EU ESF handlingsplan Östra Mellansverige 5 Uppländsk drivkraft regional utvecklingsstrategi 6 Projektdesign ESF programområde 2 6 A. Från samverkan till samhandling 6 B. Främja implementering av goda resultat 7 C. Främja likabehandling, icke-diskriminering och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning 7 D. Främja jämställdhet mellan kvinnor och män 7 E. Främja arbetslivskontakter 7 Intressenter 8 Tips och råd för ett hållbart ESF projekt 8 3

4 Inledning Europeiska Socialfonden (ESF) är ett finansieringsinstrument för att bidra till ökad sysselsättning i EU. Under programperioden kommer totalt 1,4 miljarder kronor (inkl. medfinansering) att finnas tillgängliga för projekt i Socialfondens region Östra Mellansverige, omfattande Södermanlands, Uppsala, Västmanlands, Örebro och Östergötlands län. I handlingsplanen för Östra Mellansverige beskrivs situationen och behoven av insatser i regionen och denna är tillsammans med det nationella programmet och handlingsplanen styrande för hur resurserna fördelas. Under denna programperiod finns i Östra Mellansverige ett samarbete mellan ESF-rådet, Strukturfondspartnerskapet, som gör prioriteringar, och de aktörer som ansvarar för tillväxtarbete i respektive län, vilket för Uppsala län är regionförbundet. Avsikten är att ge projekten en starkare koppling till länens regionala utvecklingsbehov. Ett annat syfte är att öka engagemanget och nödvändig förankring bland de aktörer som äger och gemensamt driver projekt och därmed öka de långsiktiga effekterna av projekt. I det samarbetet ansvarar Regionförbundet Uppsala län för att informera om aktuella utlysningar, tydliggöra länets behov och ge stöd i mobilisering och riggning av projekt med ambitionen att få till stånd mer sammanhållna projekt som styr mot långsiktiga resultat. Regionförbundet arbetar med dessa frågor tillsammans med partnerskapet för inkluderande tillväxt där nyckelaktörer i länet ingår. Dessa är Arbetsförmedling, Försäkringskassan, landstinget, länsstyrelsen, samordningsförbundet samt länets kommuner. Ett led i det arbetet är att ta fram en vägledning inför varje utlysning enligt nedanstående modell. Utlysning unga år I den regionala handlingsplanen för Socialfonden är varaktig integration av ungdomar i Östra Mellansverige en investeringsprioritet. Utveckling och tillämpning av metoder som underlättar unga personers etablering i arbetslivet och deltagande i utbildning är ett mål. Målgruppen är unga år. Den första utlysningen för målgruppen, 2 mars-30 april 2015, prioriterar en ÖMS-gemensam satsning på unga som inte fullföljer sin gymnasieutbildning. Satsningen omfattar 65 miljoner kronor. och kan avse både personer som riskerar att, eller som redan har hamnat utanför utbildning/arbetsmarknad/samhällsgemenskap. Att inneha ett fullständigt betyg från gymnasieskolan är idag i det närmaste en nödvändighet för att få ett arbete. Det är få arbetsgivare som tillsvidareanställer unga som inte har gymnasieutbildning. Chanserna att få jobb ökar betydligt om man har fullgjort sin gymnasieutbildning. På nationell nivå är det ca 25 procent av eleverna som inte klarar examenskraven och slutar gymnasiet utan fullständiga betyg. I Uppsala län var variationen ca procent i länets olika kommuner läsåret 2012/2013 (Öppna jämförelser SKL). Fler pojkar än flickor går ut skolan utan fullständiga betyg. Skolan har ett uppdrag att arbeta kompensatoriskt, d.v.s att ge stöd till de elever som behöver det. Nationellt Idag börjar 98 procent av en årskull gymnasiet. En tredjedel får dock inte tillräckliga betyg för att gå vidare i utbildningssystemet (Skolinspektionen 2009). Gruppens storlek tycks vara relativt konstant över tid 25 procent av gymnasieeleverna klarar inte examenskraven 15 procent av dessa får F eller streck i ett eller flera ämnen De sista 10 procent är de som inte ens får F eller streck = avhopparna 19 procent av eleverna med utländsk bakgrund avbröt sina studier redan under första året och 4,4 procent av de svenskfödda eleverna. Studieavbrott är vanligare bland män och personer med låga betyg från grundskolan. Skillnaderna mellan nybörjare som inte fullföljer gymnasiet varierar kraftigt mellan olika kommuner Det varierar också mellan olika gymnasieprogram, andelen är lägre på de studieförberedande programmen och högre på de yrkesförberedande programmen. Östra Mellansverige De fem ÖMS-länen har tillsammans gjort en studie i regionen av ungdomar som inte fullföljer gymnasiet (Wictorin 2014). Studien visar bl a att: 24 procent av dem som påbörjade gymnasiet i länet år 2006 hade inte ett slutbetyg fyra år senare. Skillnaderna mellan kommuner är stora och varierar från 10 till 37 procent. Utrikesfödda ungdomar som har invandrat till Sverige i tonåren har stora problem att slutföra gymnasiet innan 20 års ålder. 4

5 Uppsala I Uppsala län finns också, liksom övriga län stora skillnader mellan kommunerna. Kommun 2011 total 2012 total 2013 total 2013 kvinnor 2013 män Enköping 70,1 77,7 74,5 74,7 74,2 Heby 77,4 72,9 71,6 75,8 68,3 Håbo 68,2 72, ,1 65,3 Knivsta 74,5 80,1 79, ,9 Tierp 77,6 70,7 69,1 70,5 67,7 Uppsala 71,7 74, ,7 70 Älvkarleby 68, ,9 84,9 74,7 Östhammar 72,5 75,9 75,8 76,7 74,7 Uppsala län 72,6 74,1 74,6 Riket ,7 Tabell 1 Andel elever som fullföljer gymnasieskolan inom fyra år. Mål på flera nivåer Socialfondsprojekt behöver verka på alla nivåer, d.v.s individ-, organisations- och strukturnivå för att nå varaktiga resultat. Målen behöver därför kopplas till EU 2020-strategin, Socialfondens nationella och regionala program, och de prioriteringar för regional utveckling som anges i Uppländsk Drivkraft regionalt utvecklingsstrategi för Uppsala län (RUS). EU 2020 EU 2020-strategin är EU:s gemensamma strategi för att förbättra förutsättningarna för full sysselsättning och hållbar tillväxt fram till Strategins prioriteringar (smart och hållbar tillväxt för alla) konkretiseras i fem mål, varav tre har direkt koppling till sysselsättning och utbildning. Dessa mål är: Sysselsättning: 75 procent av befolkningen år ska ha ett arbete. Utbildning: Andelen ungdomar som slutar skolan i förtid ska minskas till 10 procent och minst 40 procent av åringar ska ha avslutat högre utbildning. Kamp mot fattigdom och social utestängning: Antalet personer som hotas av fattigdom eller hotas av social utestängning ska minska med 20 miljoner. EU har gett Sverige särskilda rekommendationer vad gäller arbetsmarknaden och utbildningsinsatser. Sverige bör genomföra satsningar för att underlätta övergången från skola till arbete, genom att i högre utsträckning ge utrymme för lärande på arbetsplatser, lärlingsplatser, samt andra former som kombinerar arbete och utbildning. ESF handlingsplan Östra Mellansverige I handlingsplanen ingår att möta eleverna med konkreta och strategiska insatser för att minska antalet avhopp och öka antalet unga i arbete och studier. Detta kräver strukturella förändringar på lokal och regional nivå. Kompetensen behöver stärkas hos utbildningssamordnare och inom lärarkåren. Det finns också behov av att utveckla metoder för att bryta könsstereotypa studie- och yrkesval bland unga kvinnor och män. Arbetssätt för unga, även i yngre åldrar, som inte klarar av skolan behöver utvecklas. Planen anger tre kvalitativa mål för en ÖMS-gemensam satsning: Ungas avhopp från gymnasieskolan minimeras genom att stödjande och förebyggande metoder och modeller utvecklas och etableras. Mentala uppfattningar kring könsstereotypa arbetsroller bryts. Unga kvinnor och män väljer yrken utifrån ett bredare segment än vad de könsstereotypa mönstren tillåter. 5

6 Enligt planen ska utmaningarna hanteras på ett mer sammanhållet sätt än tidigare för att ge bättre förutsättningar för varaktiga samarbetsformer och strukturer. Den nya programperioden kommer på ett tydligare sätt ställa krav på de aktörer som söker och får projektmedel när det gäller samordning, strukturpåverkan och implementering. Det innebär att redan vid projektansökan ska man kunna beskriva hur man ska kunna implementera satsningen. Det innebär tydliga krav på projektägare att resultaten ska kunna tillämpas i den egna verksamheten. För ESF-finansierade ÖMS-gemensamma satsningar gäller också att de ska bygga vidare på varandra. Detta innebär att avslutade satsningar ska utgöra en utgångspunkt för efterföljande initiativ och framgångsrika metoder och arbetssätt ska uppmärksammas, tas tillvara och kunna användas av fler. Uppländsk drivkraft regional utvecklingsstrategi Den viktigaste uppgiften för en region som vill ligga i absolut framkant vad gäller kunskap och kompetens är att säkra ett utbildningssystem av yppersta klass och bygga från grunden. Varje kommun och skola, varje lärare och elev behöver ha rätt förutsättningar att nå målen och därmed bidra till ett inkluderande och välmående samhälle Tätare kopplingar mellan utbildning och arbetsliv förbereder elever och studenter för framtidens arbetsmarknad. Det gäller inom alla nivåer av utbildningssystemet, från grundskola och gymnasium, till SFI och högre utbildning. Gentemot arbetsgivare bör en ökad samordning av anskaffning av praktikplatser eftersträvas. I den regionala utvecklingsstrategin är ett antal mål uppsatta för att nå en positiv utveckling kopplat till utbildning och arbetsmarknad i vår region. Andelen elever som fullföljt sin gymnasieutbildning inom fyra år ska överstiga 80 procent. Andelen arbetslösa ungdomar i åldrarna år ska understiga 10 procent. Andel elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar. två år efter avslutad gymnasieutbildning ska överstiga 70 procent. Andelen sysselsatta i åldrarna år ska överstiga 80 procent. UPPLÄNDSK DRIVKRAFT 3.0 Regional utvecklingsstrategi Projektdesign ESF programområde 2 Satsningar gjorda med socialfondsmedel behöver svara mot behov som finns på EU-nivå, behov hos ESF, län, kommuner och inte minst individer för att bli långsiktiga. Det innebär att effekter och resultat av projekt ska påverka de individer som deltar i projektet, de organisationer som deltar, samt de strukturer som dessa är delar av, samt svara mot mål och prioriteringar i EU:s 2020-strategi, Handlingsplan för ÖMS och prioriteringar i Uppländsk Drivkraft 3.0. Det betyder att socialfondsprojekt blir komplexa, eftersom de involverar många olika aktörer, nivåer, målgrupper och insatser som behöver interagera med varandra. För att uppnå ett långsiktigt och strukturpåverkande resultat och effekter blir därför designen av projekten en viktig faktor. A. Från samverkan till samhandling I ett socialfondsprojekt är samverkan och samhandling mellan deltagande organisationer en förutsättning för att nå varaktiga resultat på alla nivåer. För individer utanför arbetsmarknaden krävs oftast lösningar över flera myndighetsgränser. I ett socialfondsprojekt behöver dessa myndigheter samverka kring individen för att kunna utnyttja de resurser och kompetenser som finns tillgängliga utifrån individens behov. Samverkan behöver ha en bredd i form av alla de aktörer som kan svara mot de behov hos individen man avser att möta i projektet. Myndigheterna kan även behöva samverka för att undanröja hinder för samverkan, likaså för att kunna implementera goda projektresultat i form av nya arbetsmetoder eller organisatoriska förändringar. Samverkan behöver på så sätt ha ett djup med tillgång till ledningsmandat i de samverkande organisationerna, där sådana beslut kan tas. Samverkan behöver också ha en höjd där rätt nivå i samverkande organisationer och kanske även organisationer och nivåer utanför projektet kan delta i och bidra till de strukturella förändringar som kan bli nödvändiga för att implementera projektets resultat. Det kan t.ex. vara att efter projekttidens slut permanent bygga upp nya verksamheter, att skapa nya former av samhandling, eller att lägga ner verksamheter. Oftast är det ledningsnivån som berörs i form av ansvariga tjänstemän eller politiker, då frågor som regelverk och finansering kan bli aktuella. 6

7 Projektet behöver skapa en organisation där dessa möjligheter till samverkan finns och där samhandling kring projektets resultat kan ske eller påbörjas inom projektets ram. Mål och tydliga ambitioner för detta behöver också formuleras i projektet, för alla nivåer: individ, organisation och struktur. B. Främja implementering av goda resultat En svaghet i många tidigare socialfondsprojekt är att goda resultat inte har tagits om hand och imple menterats i samverkande organisationer efter projekttidens slut. Projekten har oftast varit fokuserade på individinsatserna och genomförandet av dessa. Att goda insatser och metoder ska leva kvar efter projektets slut, och hur, har inte varit tydliga delar av projektets arbete eller har inte hunnits med. I projektet ska det finnas beskrivet vilken eller vilka organisationer som avser att ta emot goda resultat från projektets arbete och hur man avser att dra nytta av dem på ett varaktigt och hållbart sätt. I projektet ska ingå arbete för att möjliggöra detta. C. Främja likabehandling, icke-diskriminering och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Projektens verksamhet ska kännetecknas av likabehandling och icke-diskriminering oavsett kön, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller ålder. Det är ett skall-krav i Socialfondens program och projekten ska i ansökan utveckla hur de ska arbeta med dessa frågor. I analys av tidigare socialfondsprojekt framgick att alla projekt mötte tillgänglighetsproblematik hos sina deltagare i olika former, i många fall på ett sätt som de inte hade organiserat för. För att projekten ska kunna möta deltagarnas behov krävs att de har tillgång till rätt kompetens och att verksamheten utformas på ett ändamålsenligt sätt. Det gäller kompetens i projektgruppen, såväl som tillgång till kompetens utanför projektet om så behövs. Varje projekt behöver därför budgetera för tillgång till kunskap och rigga sin organisation för detta ändamål. Även här bör individ, organisation och struktur vara vägledande. Projekten ska kunna ta emot individer som exempelvis är sjukskrivna, utrikes födda, eller har en funktionsnedsättning, fysisk eller psykisk. Målet är att de ska kunna öka sin sysselsättningsgrad, men även att de kan bistå med värdefull kunskap och insikter om sina behov till de organisationer som samverkar i projektet. Erfarenheter från projektet ska på ett planerat och systematiskt sätt överföras till organisationerna och om så är möjligt även bidra till strukturella förändringar. D. Främja jämställdhet mellan kvinnor och män Projekten ska främja jämställdhet mellan kvinnor och män, även det är ett skall-krav i kommande socialfondsprojekt. Det innebär att kunskap om jämställdhet ska finnas i projektet likväl som att projekten ska utformas och budgeteras för att ge kvinnor och män lika villkor Återigen är individ, organisation och struktur vägledande. Det övergripande målet som socialfondsprojekt ska bidra till är att få till lika villkor för kvinnor och män på arbetsmarknaden. Inriktningen ska vara att varaktigt öka kvinnors och mäns deltagande och stärka deras ställning på arbetsmarknaden, minska könsdiskrimineringen, bekämpa könsstereotyper inom utbildningen och göra det lättare för kvinnor och män att kombinera arbete och privatliv. Detta ska överföras till åtgärder på individnivå och erfarenheter ska tas tillvara i de organisationer som samverkar i projektet. Jämställdhet ska integreras i alla delar av projektet. Det ska finnas som en del av bakgrundsbeskrivning och problemanalys. Jämställdhetsanalysen ska ge information om könsmönster på det område som projektet avser och visa hur projektet kan bidra till ökad jämställdhet. I analysen ska könsuppdelad statistik användas men också kvalitativa data, som exempelvis vilka normer som styr beteenden och fördelning av resurser. Utifrån jämställdhetsanalysen sätts därefter mål för jämställdhet i projektet och indikatorer för att mäta målen. Handlingsplanen rekommenderar metoden 4R för jämställdhetsanalysen, där 4R står för Representation, Resurser, Realia och Realisera. I genomförandet av projektet ska det säkerställas att såväl kvinnor som män får tillgång till insatser som utifrån deras förutsättningar ökar deras möjligheter till sysselsättning. I redovisning och resultatbeskrivning, ska all individbaserad statistik vara könsuppdelad. E. Främja arbetslivskontakter För personer som befinner sig utanför arbetsmarknaden är kontakter med arbetsgivare i olika former en viktig åtgärd. Det kan även vara fallet i projekt för unga som riskerar att hoppa av gymnasieskolan. Erfarenheter från tidigare projekt visar att mycket är att vinna på att sådana kontakter planeras väl så att både arbetsgivaren och den individ som tas emot är väl förberedda. Matchning av intresse hos individen och den verksamhet som arbetsgivaren har är avgörande för gott resultat. Likaså att både arbetsgivare och individ ges handledning och stöd under projektets gång, samt återkoppling och utvärdering av insatsen. En god kontakt mellan arbetsgivare och projekt är viktig, men arbetsgivare har ofta svårt att delta i traditionella former för projektmöten. Det är därför angeläget att projektet söker goda och innovativa former för kontakter med arbetsgivare. 7

8 Intressenter Socialfondsprojekt avser att främja mer hållbara organisationer och strukturer med utgångspunkt i individens behov av utbildning och arbete och arbetsgivarens behov av kompetens. Därför är intressentanalysen en central del av projektdesignen. En tydlig intressent för projekt som syftar till att minska antalet elever som riskerar att sluta skolan utan fullständiga betyg, är kommunen vilken har ansvaret för skolan. I arbetet behöver dock olika intressenter delta och bidra till god samverkan kring individen. Några exempel: Utbildnings-/bildningsförvaltningar (grundskola-gymnasieskola) Socialtjänsten Kommunalt Aktivitetsansvariga (KIA/KAA) Arbetsmarknadsenheter Friskolor, vuxenutbildning, folkhögskolor Frivilligorganisationer Arbetsgivare, privata och offentliga Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Ungdomspsykiatrin Samordningsförbund Skolhälsovården Tips och råd för ett hållbart ESF projekt I mallen nedan har vi satt ihop råd till dig som vill söka medel genom ESF för att genomföra din projektidé. Tanken med denna programperiod är att effekterna av projekten ska bli bestående. Detta kan vi uppnå genom fler strategiska satsningar. A) Planeringsstadiet/Idéstadiet Att börja med att formulera sin idé är en bra start. Att ställa sig frågan vad är det vi vill göra och varför vill vi göra det? ESF vill att projekten som genomförs ska vara strategiska och långsiktiga. Det första man kan fråga sig är: Vad skulle behövas för att lösa problemen långsiktig, vilken part kan ha strategisk påverkan på det vi vill göra. Att söka upp strategiska parter och börja diskutera kan vara en bra utgångspunkt. B) Tydliggör mål och förväntade effekter Att börja med att formulera vad är det för mål vi har med vårt projekt är en grundläggande utgångspunkt att starta med. Vad är det för utmaning vi vill lösa och när vi lyckats lösa detta, var är vi då kan vara en bra utgångspunkt att börja diskutera. Frågor ni kan ställa: Vad är målet med projektet? Vad är det för utmaning ni vill lösa? Exempel: Vi vill minska andelen som hoppar av i XX kommun. Bakgrunden till detta är att vi ser att runt XX procent inte fullföljer sin gymnasieutbildning. Målet är att andelen som hoppar av gymnasiet ska minska med XX procentenheter. Kan du formulera målen i kvantitativa effekter? Har du tillgång till data för att följa upp mäta resultaten? På vilket sätt kopplar ditt mål till målen i Uppländsk Drivkraft regional utvecklingsstrategi? Vilka effekter på övergripande länsnivå innebär det om ert projektet blir framgångsrikt? Vilka effekter räknar ni att få på lokal nivå? C) Bakgrundsanalys Att kunna göra en ordentlig analys kring varför dessa utmaningar är viktiga är en del i att tydliggöra utmaningen. Vilka är konsekvenserna om utvecklingen fortsätter kontra konsekvenserna om vi lyckas lösa utmaningen. Frågor som kan vara viktiga att besvara är: På vilket sätt är dessa utmaningar viktiga att lösa? Vad händer om ni kan lösa dessa? Varför är detta ett/en problem/utmaning som behöver lösas, vad blir konsekvensen om vi löser dem? Ser utmaningen olika ut utifrån ett kvinnligt/manligt hänseende, tillgänglighetsperspektiv? 8

9 D) HUR- metoden eller vad vi behöver göra för att lösa utmaningen. Vid denna punkt är ni klara över målbilden och bakgrundsanalysen. Nu kommer vi till nästa steg där vi ska fundera på HU- RET, hur ska vi lösa utmaningen, och vilka aktörer kan/bör vara med och bidra till lösningen? ESF vill ha ägares som kan bidra till långsiktig strukturpåverkan, därför är frågan om var ägarskapet ska ligga en viktig del att vara klar över innan vi startar ett projekt. Om projektet lyckas vem kan då säkerställa att det blir en fortsättning av arbetet? På vilket sätt skulle dessa utmaningar kunna lösas? (Här behöver man säkra ägarskap-samverkan och ledning) Hur ser ett aktivt ägarskap ut i detta projekt? Är arbetet förankrat på alla nivåer? Vem säkerställer att det är förankrat? Vilka kan vara med och bidra till lösningen? Här kan det vara bra att låta alla presumtiva parter beskriva hur de ser sin roll i projektet, vad är deras roll och bidrag i arbetet. Att identifiera och säkerställa roller/ansvar kring vad varje aktör kan bidra med kan vara en viktig framgångsfaktor. Detta bör göras i såväl arbetsgrupp som styrgrupp och ledning. Vem är den naturliga ägaren av projektet? Att redan innan projektet diskutera igenom och klargöra vad som kan ske om projektet får framgångrika resultat vem tar ansvar för implementering hållbarhet? Om projektet blir framgångrikt, är det ägaren som kan påverka/genomföra strukturförändringar när projektet väl är genomfört? Om det inte är ägaren? Vem är det? På vilket sätt tänker du att ett aktivt ägarskap ska struktureras? E) Horisontella kriterier På vilket sätt kan projektet säkerställa jämställdhet och tillgänglighet? I ESF projekt finns det skall krav på att jämställdhet och tillgänglighet skall vara en obligatorisk del. F) Lärande För att skapa förutsättningar för ett lärande, spridning och implementering bör detta vara något att ta hänsyn till redan i starten av ett projekt och kontinuerligt under projekttiden. Ett lärande bör komma in redan från start och kan innehålla olika delar för olika parter. Hur kan andra ta del av framgångsrika resultat och vilka delar är viktiga för att säkerställa ett lärande in mot ordinarie strukturer? G) Implementering/hållbara effekter Organisation/Styrning/Ledning På vilket sätt tänker du implementera arbetet om det blir framgångsrikt? Har du möjlighet att påverka implementeringen? På vilket sätt kan ni säkerställa att andra får ta del av de effekter som uppnås inom projektet? Vad behöver säkerställas för att andra ska få ta del av detta? Det kan exempelvis handla om att man har tydligt stöd från ledningen att arbeta med information och spridning av goda projektresultat. Är du en part som kan påverka strategiskt, eller är du inte det? Bör någon annan ta ansvar? Det hindrar inte idéer och samverkan, men det kan vara värt att ta ett varv till och kanske istället söka upp möjliga samverkansparter för att höra hur man skulle kunna formulera en idé innan man bestämmer sig för att gå in i en projektansökan. 9

10 Sammanfattning Idéstadiet Tydliggör mål och förväntade effekter Bakgrundsanalys Metoden eller vad vi behöver göra för att lösa utmaningen Horisontella kriterier Lärande Implementering/hållbara effekter Har ni svaren på dessa frågor klargjorda? Är ert mål tydligt formulerat? Vilka konsekvenser blir det om inte utmaningen åtgärdas? Har ni klart för er vilka som kan bidra till lösningen? På vilket sätt spelar kön in för utmaningen? På vilket sätt har ni tänkt att arbeta kontinuerligt med lärande? Vilka skulle kunna ansvara för implementering om projektet lyckas? Är det rätt aktörer som äger projektet? Har ni klart för er hur ni ska mäta måluppfyllelsen? Vilka konsekvenser blir det om ni lyckas med det ni vill göra? Har ni klart för er hur ni ska göra för att lösa utmaningen? På vilket sätt spelar tillgänglighet in för utmaningen? Är ni klar över vilka grupper som behöver involveras för att lärande ska komma till stånd? Har ni en plan för hur implementering tanken ska tas med från start? 10

11 För mer information: Europa EU:s strategi för tillväxt, ec.europa.eu/europe2020/index_sv.htm Svenska ESF-rådet: aktuell information om program, utlysningar, programdokument etc Nationellt socialfondsprogram för investering för tillväxt och sysselsättning Regional handlingsplan för Europeiska Socialfonden i Östra Mellansverige Uppländsk drivkraft Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län , Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Uppsala län, Samordningsförbundet Uppsala län, nationell plattform för att förhindra avbrott från gymnasieskolan nationell portal med metoder för jämställdhetsarbete 11

12 12