Vägledning inför utlysning hösten 2015 Socialfondsprojekt för att öka nyanländas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden

Transkript

1 Vägledning inför utlysning hösten 2015 Socialfondsprojekt för att öka nyanländas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden

2 Innehåll Inledning 3 Prioriteringar och nuläge utrikesfödda, nyanlända 4 Prioritering ESF 4 Nuläge 4 Resultat och mål att sträva mot 6 EU ESF handlingsplan Östra Mellansverige 6 Regionalt utvecklingsprogram för Västmanland, RUP 7 Process för att nå långsiktiga effekter av projekt 8 Individkritiska faktorer 8 Organisationskritiska faktorer 9 Strukturkritiska faktorer 9 Tidigare arbete i Västmanland 10 Projektdesign ESF programområde 2 11 A. Samhandling kring individ, organisation och struktur 11 B. Främja implementering av goda resultat 11 C. Främja likabehandling, icke-diskriminering och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning 12 D. Främja jämställdhet mellan kvinnor och män 12 E. Främja arbetslivskontakter 13 Intressenter 13 Tips för ansökan 14 Nuläge och prioriteringar 14 Resultat 14 Process 14 Mer information 14 2

3 Inledning Europeiska Socialfonden, ESF, är ett finansieringsinstrument för att bidra till ökad sysselsättning i EU. Under programperioden kommer totalt 1,4 miljarder kronor (inkl. medfinansiering) att finnas tillgängliga för projekt i Socialfondens region Östra Mellansverige, omfattande Södermanlands, Uppsala, Västmanlands, Örebro och Östergötlands län. I handlingsplanen för Östra Mellansverige beskrivs situationen och behoven av insatser i regionen och denna är tillsammans med det nationella programmet och handlingsplanen styrande för hur resurserna fördelas. Under denna programperiod finns i Östra Mellansverige ett samarbete mellan ESF-rådet, Strukturfondspartnerskapet (vilka prioriterar ansökningarna) och de aktörer som ansvarar för tillväxtarbete i respektive län, vilket för Västmanlands län är Länsstyrelsen. Avsikten är att ge projekten en starkare koppling till länens regionala utvecklingsbehov. Ett annat syfte är att öka engagemanget och nödvändig förankring bland de aktörer som äger och gemensamt driver projekt och därmed öka de långsiktiga effekterna av projekten. I det samarbetet ansvarar Länsstyrelsen för att informera om aktuella utlysningar, tydliggöra länets behov av insatser och ge stöd i mobilisering och riggning av projekt med ambitionen att få till stånd mer sammanhållna projekt som styr mot långsiktiga resultat. Länsstyrelsen ska också stödja gemensam uppföljning och lärande kring projekten, med fokus på effekter i länet. Ett led i det arbetet är att ta fram en vägledning inför varje utlysning enligt nedanstående modell: Output Outcome Impact 3

4 NULÄGE Prioriteringar och nuläge utrikesfödda, nyanlända Prioritering ESF Socialfondens verksamhet syftar till att stärka individers ställning på arbetsmarknaden och öka övergångarna till arbete för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Insatserna ska riktas till kvinnor och män som är arbetslösa eller står långt ifrån arbetsmarknaden så att de utvecklas och kommer i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden. Projektens huvudsyfte kan vara utveckling av nya metoder, eller tillämpning av kända metoder och arbetssätt, som bidrar till övergångar till arbete för de prioriterade grupperna eller förstärker kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad. Insatserna ska vara i linje med den nationella arbetsmarknadspolitiken och syfta till att förstärka och utveckla denna. Socialfondsprogrammet möjliggör en högre grad av individanpassning i insatserna jämfört med ordinarie arbetsmarknadspolitiska insatser och att insatserna i högre utsträckning kan göras i samverkan mellan olika aktörer. Att utveckla samordnande insatser från flera aktörer för att ge individerna det stöd de behöver betonas. Projekt som innefattar samverkan med Arbetsförmedlingen ska särskilt prioriteras. Nuläge Nationellt Vid årsskiftet 2013/2014 var 1,5 miljoner boende i Sverige födda utomlands, vilket motsvarar cirka 16 procent av befolkningen. Denna andel av befolkningen har ökat under lång tid. Vid början av 2000-talet var siffran 11 procent. Ökningen de senaste åren beror främst på en ökad flyktinginvandring. År 2013 var 34 procent av dem som beviljades uppehållstillstånd flyktingar eller deras anhöriga. Utrikesfödda har i genomsnitt en lägre utbildningsnivå än inrikesfödda. Andelen som endast har förgymnasial utbildning är högre bland utrikesfödda, cirka 20 procent jämfört med 11procent för inrikesfödda. Det finns stora skillnader mellan utrikesfödda och utbildningsbakgrunden varierar med födelseregion. Ju längre bort från EU personerna kommer, desto fler har en låg utbildningsnivå. Den är också generellt lägre hos kvinnor än män. Det finns stora skillnader i sysselsättning när man jämför födelseregion och vistelsetid i Sverige. Den lägsta sysselsättningsgraden finns hos grupper som är födda i Asien och Afrika. De som har enbart förgymnasial utbildning har också betydligt lägre sysselsättning än övriga grupper. Östra Mellansverige Den grupp som växer snabbast inom arbetskraften är de utrikesfödda. Inom ålderspannet år är andelen utlandsfödda 17 procent, vilket ska jämföras med 22 procent utlandsfödda inom åldrarna år. Västmanland I Västmanland var procent av befolkningen född utomlands. 4

5 NULÄGE Tabell 1: Utrikes- och inrikesfödda kommunvis i Västmanland, 31 dec 2014 (SCB) Västmanlands län Folkmängd därav utrikesfödda Procent av folkmängden ,1 Arboga ,2 Fagersta ,0 Hallstahammar ,5 Kungsör ,7 Köping ,9 Norberg ,3 Sala ,6 Skinnskatteberg ,5 Surahammar ,5 Västerås ,4 Källa: SCB Åldersstruktur En stor del av de utrikesfödda är mellan 25 och 44 år. De utgör tillsammans cirka 32 procent av den utrikesfödda befolkningen. I den svenskfödda befolkningen utgör denna åldersgrupp cirka 22 procent. Andelen barn och unga är i likhet med riket lägre bland utrikesfödda. Andelen personer som är 65 år och äldre är ungefär lika stor som den svenskfödda befolkningen, drygt 20 procent. Utbildning Tabell 2: Utbildningsnivå, utrikes födda 2013, riket och Västmanland, år (SCB) 5

6 RESULTAT/MÅL Resultat och mål att sträva mot Socialfondsprojekt behöver verka på alla nivåer, d.v.s. individ-, organisations- och strukturnivå för att nå varaktiga resultat. Målen behöver därför kopplas till EU 2020-strategin, Socialfondens nationella och regionala program, och de prioriteringar för regional utveckling som anges i Regionalt utvecklingsprogram för Västmanland (RUP). EU 2020 EU 2020-strategin är EU:s gemensamma strategi för att förbättra förutsättningarna för full sysselsättning och hållbar tillväxt fram till Strategins prioriteringar (smart och hållbar tillväxt för alla) konkretiseras i fem mål, varav tre har direkt koppling till sysselsättning och utbildning: 1. En höjning av sysselsättningsgraden; 75 procent av befolkningen år ska ha ett arbete. 4. En höjning av utbildningsnivån; andelen ungdomar som slutar skolan i förtid ska minskas till 10 procent och minst 40 procent av åringar ska ha avslutat högre utbildning. 5. Ett aktivt arbete för att minska fattigdom; antalet personer som hotas av fattigdom ska minska med 20 miljoner. EU har gett Sverige särskilda rekommendationer vad gäller arbetsmarknaden och utbildningsinsatser. Sverige bör genomföra satsningar för att underlätta övergången från skola till arbete, genom att i högre utsträckning ge utrymme för lärande på arbetsplatser, lärlingsplatser, samt andra former som kombinerar arbete och utbildning. ESF handlingsplan Östra Mellansverige EFS Handlingsplan för Östra Mellansverige konstaterar att utrikesfödda, nyanlända personer står för merparten av befolkningstillväxten i ÖMS. Här finns en stor potential att snabbare få in de utrikesfödda på arbetsmarknaden, särskilt som invandringen väntas öka de närmaste åren. Utlysningen sker inom investeringsprioritet 8:1 tillgång till sysselsättning för arbetssökande Mål är att tillämpa och utveckla metoder som bidrar till att kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden kommer närmare arbetsmarknaden tydlig breddning av rekryteringsbasen på arbetsmarknader och arbetsplatser vilka har sned fördelning gällande kön, etnicitet, funktionshinder och ålder. Målgrupp är nyanlända invandrare som befinner sig utanför arbetsmarknaden. Det nationella programmet lyfter fram nyanlända kvinnor som en målgrupp för särskilda insatser. Regionalt fokus är: Nya och innovativa sätt att stödja individer till full sysselsättning. Hindrande strukturer, t ex attityder, okunskap, rutiner, otillgänglighet och organisering hos kommuner, myndigheter och arbetsgivare identifieras och motarbetas. Behov av ändamålsenliga stödstrukturer till utpekade målgrupper 6

7 RESULTAT/MÅL Utveckla stödstrukturer för arbetsintegrerade sociala företag. Mobilisering av arbetsplatser som öppnar upp för anställning av utpekade målgrupper inom PO2. Ökat utbud av anställningsformer och miljöer för utsatta grupper Stärka framväxten av en mer könsintegrerad arbetsmarknad. Alla utlysningar behöver inte matcha fokusområdena, men över tiden ska initiativ genereras som svarat upp mot samtliga områden nämnda under regionalt fokus. Regionalt utvecklingsprogram för Västmanland, RUP Antalet personer i arbetsför ålder i länet minskar. Motkraften är inflyttningen av utrikesfödda, som är den viktigaste förutsättningen för Västmanlands befolknings- och arbetskraftstillväxt. Att Västmanlands arbetsliv har tillgång till rätt kompetens är ett övergripande mål i länets RUP för , som har rubriken Mångfaldsdriven tillväxt. För att Västmanland ska kunna ta tillvara de utrikesföddas potential krävs stora insatser i hela länet: Fler utrikesfödda, inte minst kvinnor, måste få bättre förutsättningar för att försörja sig på eget arbete eller företagande. Såväl privata som offentliga arbetsgivare i hela länet måste skapa förutsättningar för en bredare rekrytering för att utrikesfödda ska kunna ta sig in på arbetsmarknaden. Att rusta och matcha kvinnor och män för arbetsmarknaden kräver insatser. Aktuella strategier är bättre samverkan mellan utbildning och arbetsliv och ett effektivare utnyttjande av utbildningsresurserna (vägledning, vuxenutbildning, validering). Indikatorer: Ökad andel nyanlända flyktingar som har arbete inom två år Minskad andel företag/organisationer som anger svårighet att hitta rätt arbetskraft vid rekryteringar. Ökat antal företagsetableringar i länet Mångfaldsdriven tillväxt Regionalt utvecklingsprogram (RUP) för Västmanlands län

8 PROCESS Process för att nå långsiktiga effekter av projekt Kritiska faktorer (hindrande, främjande) för måluppfyllelse kan finnas hos såväl individen som i organisationer och struktur. ESF-finansierade ÖMS-gemensamma satsningar ska överblicka och skapa varaktigt konstruktiva samband mellan dessa tre nivåer där insatserna svarar mot de kritiska faktorerna med verkan i riktning mot målen. Individkritiska faktorer Stora skillnader i sysselsättning när man jämför födelseregion och vistelsetid i Sverige. Den lägsta sysselsättningsgraden finns i de grupper som är födda i Asien och Afrika, som också har de största grupperna nyanlända. Utrikesfödda män i Västmanland har högre sysselsättningsgrad än utrikesfödda kvinnor. En tredjedel av de utrikes födda har akademisk bakgrund. Utlandsfödda kvinnor har en högre andel högutbildade jämfört med både svenska och utlandsfödda män. En något högre andel utrikesfödda är företagare än inrikesfödda. Flyktinggruppen består generellt av många unga personer i yrkesaktiv ålder var 57 % av flyktinggruppen under 20 år. Utrikesfödda finns i högre grad än inrikesfödda bland dem som varken arbetar eller studerar. Lång etableringstid för utrikes födda, särskilt för kvinnorna. Utrikesfödda kvinnors jobbchanser ökar inte med vistelsetiden. Högre utbildning, i synnerhet yrkesinriktad, ökar utrikes föddas sannolikhet att ha ett arbete. Över hälften av nyanlända saknar gymnasieutbildning. Utrikesfödda ungdomar som invandrat till Sverige i tonåren har stora problem att slutföra gymnasiet. Det gäller i något högre grad män än kvinnor. I synnerhet gäller det nybörjare som är födda i Afrika och Mellanöstern. Elever med utländsk bakgrund uppnår sämre studieresultat än elever med svensk bakgrund (pga föräldrarnas svaga ställning i samhället). Nyanlända ser vidare studier som en ekonomiskt olönsam affär. Låg delaktighet för målgruppen har präglat många integrerande verksamheter. Goda svenskkunskaper/avslutade SFI-studier har starkt positiv inverkan på chansen att få ett arbete och för lågutbildade verkar språkkunskaper ha större betydelse än formell utbildning. En stor andel når inte särskilt långt i sina svenskstudier. En låg andel av deltagarna uppnår godkänt resultat i Sfi inom en rimlig tid. Deltagarnas kollektiva sociala erfarenhet kan i vissa fall komplettera individperspektivet (exempelvis romer) i integrationsarbetet. 8

9 PROCESS Organisationskritiska faktorer Det saknas ofta en tydlig progression i etableringsplanerna. Insatser är ofta svåra att anpassa till låg språknivå. Kvinnor och barn = anhöriginvandrare får sämst stöd. Arbetsförmedlingen bedriver ingen systematisk och erfarenhetsbaserad metodutveckling. Brister i kartläggningen av nyanländas kunskaper och kompetens gör att få får sin erfarenhet validerad och bedömning av utländska betyg tar lång tid. Endast 5 procent av etableringsdeltagarna hade vuxenutbildning som en insats i sina etableringsplaner unga ser ofta studier som olönsamma. Inkluderingen av utrikesfödda hindras av både psykisk och fysisk ohälsa. Bristande individanpassning, bristande arbetsmarknadsfokus, bristande likvärdighet, tydliga könsskillnader till kvinnors nackdel, bristande uppföljning och utvärdering av etableringsinsatser. Logistiska svårigheter att bedriva sfi-studier parallellt med andra insatser. Fler samhällsinformatörer på modersmål ger effektivare process. SFI måste kopplas till arbetslivet tidigt; tidig praktik i samband med SFI måste utvecklas. Att språkstudierna startar snabbt. Att sfi-studier kan kombineras med förvärvsarbete. Att sfi-studier anpassas efter deltagarnas utbildningsbakgrund. Språk och föräldrautbildning för nyanlända. I många fall uppges leverantörerna ha svårt att säkerställa kvaliteten i sina tjänster och har inte tillräcklig förmåga att arbeta med målgruppen nyanlända. Arbetsgivares inställning och attityder mot unga eller utlandsfödda, måste hanteras och uppmärksammas. Strukturkritiska faktorer Sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda är klart högst i Europa (etableringstiden är längre i Sverige än andra länder). Det finns effektivitetsbrister i statens insatser för att tillvarata och utveckla de nyanländas kompetens en effektiv etablering bygger på tidiga åtgärder som är väl avpassade för individen: - brister i utbud och kvalitet av upphandlade insatser (AF) - för få möjligheter till tidiga kontakter med arbetslivet - otillräckligt utnyttjande av validering och vuxenutbildning - brister i samarbetet mellan stat, kommun och näringsliv. Det finns ett påtagligt utrymme för de lokala aktörerna att påverka etableringsarbetet genom hur man organiserar och bedriver verksamhet, samt hur man samverkar med varandra. Kommunen vill komma in tidigare i etableringsprocessen och vara med i arbetet med individerna även ur ett sysselsättningsperspektiv Yrkesutbildningar gynnar utrikesföddas jobbchanser mer än teoretiska utbildningar och ökar också sannolikheten att de får en bättre matchning med arbetsuppgifter. 9

10 PROCESS Validering, dokumentation och formell validering av kompetens, är viktiga för att hitta jobb på rätt nivå. Brist på sociala nätverk begränsar tillgången till arbete för utrikesfödda i nivå med deras utbildningsnivå. Utrikes födda gynnas mer av att ha inrikes än utrikes födda personer i sina nätverk; etniskt segregerade bostadsområden hämmar det sociala nätverket. Umgänge med inrikesfödda ökar möjligheterna till att få arbete. Utrikesfödda diskrimineras på arbetsmarknaden. Utrikesfödda saknar oftare än inrikesfödda tillgång till de tjänster som erbjuds inom socialförsäkringssystemet och sjukvård. Utrikes födda har oftare tidsbegränsade anställningar. Utrikes födda är överrepresenterade i bemanningsbranschen. Kön är den starkaste förklaringsfaktorn om en utrikesfödd får jobb eller inte. Etableringstiden utnyttjas inte effektivt på grund av bostadsbrist, ohälsa, nyanländas personliga ekonomi. Jobbskatteavdrag verkar ha positiv effekt på vilja och incitament hos utrikes födda att arbeta fler timmar. Tidigare arbete i Västmanland Inom området integration har det genomförts en rad olika projekt de senaste 3-5 åren för att öka möjligheterna för främst nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Länsstyrelsen har gjort en sammanställning av dessa projekt (Genomförda projekt i Västmanland för stöd till utrikesföddas sysselsättning och etablering) som finns tillgänglig på Länsstyrelsens webbplats. Finns det intresse för mer information om projektet kan kontakt tas med projektägaren. 10

11 PROJEKTDESIGN Projektdesign ESF programområde 2 Satsningar gjorda med socialfondsmedel behöver svara mot behov som finns på EU-nivå, behov hos ESF, län, kommuner och inte minst individer för att bli långsiktiga. Det innebär att projekten och deras resultat ska påverka inte bara de individer som projektet riktar sig till, utan även de organisationer som kan påverka individens situation, samt de strukturer som organisationerna är del av. Projekten ska även utgå från mål och prioriteringar på flera nivåer: EU:s 2020-strategi, Handlingsplan för ÖMS och prioriteringar i Västmanlands RUP. Det betyder att socialfondsprojekt blir komplexa, eftersom de involverar många aktörer, nivåer, målgrupper och insatser som behöver interagera med varandra. För att uppnå avsedda resultat och effekter, blir designen av projekten en viktig faktor. Här redovisas några grundläggande kriterier för en projektdesign med syfte att uppnå hållbara resultat. A. Samhandling kring individ, organisation och struktur De utmaningar som Socialfonden och länkade program och handlingsplaner adresserar kräver oftast samhandling över organisationsgränser för att nå hållbara resultat. Det innebär att samhandlingen behöver ha en bredd i form av alla de aktörer som kan svara mot de behov och kritiska faktorer som finns hos individen när det gäller att nå arbetsmarknaden. Organisationer kan även behöva samhandla för att undanröja hinder för individen att nå arbetsmarknaden, och som ligger i själva organiseringen, exempelvis av myndighetsuppdrag, likaså för att kunna implementera goda projektresultat i form av nya arbetsmetoder eller organisatoriska förändringar. Samhandling behöver här ha ett djup med tillgång till ledningsmandat i de organisationer där sådana beslut kan tas. Samhandlingen behöver också ha en höjd där rätt nivå i organisationer deltar i och bidrar till de strukturella förändringar som kan bli nödvändiga. Det kan t ex vara att permanent bygga upp nya verksamheter, att skapa nya former av samhandling, eller att lägga ner verksamheter. Oftast är det ledningsnivån som berörs i form av ansvariga tjänstemän eller politiker, då frågor som regelverk och finansering kan bli aktuella. Projektet behöver därför skapa en organisation som ger möjlighet att utveckla en adekvat samhandling, kring individ, organisation och struktur. Mål och tydliga ambitioner för detta behöver formuleras i projektet. B. Främja implementering av goda resultat En svaghet i många tidigare socialfondsprojekt är att goda resultat inte har tagits om hand och implementerats i form av en mer effektiv samhandling efter projekttidens slut. Projekten har oftast varit fokuserade på individinsatserna och genomförandet av dessa. Att goda insatser och metoder ska leva kvar efter projektets slut, och hur, har inte varit tydliga delar av projektets arbete eller har inte hunnits med. I kommande projekt ska det finnas beskrivet vilken eller vilka organisationer som avser att ta emot goda resultat från projektet och hur de avser att dra nytta av resultaten på ett varaktigt och hållbart sätt. I projektet ska även ingå arbete för att möjliggöra och säkra detta. 11

12 PROJEKTDESIGN C. Främja likabehandling, icke-diskriminering och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Projektens verksamhet ska kännetecknas av likabehandling och icke-diskriminering oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller ålder. Detta är ett skall-krav i Socialfondens program och projekten ska i ansökan utveckla hur de ska arbeta med dessa frågor. I analys av tidigare socialfondsprojekt framgick att alla projekt mötte tillgänglighetsproblematik hos sina deltagare i olika former, i många fall på ett sätt som de inte hade organiserat för. För att projekten ska kunna möta deltagarnas behov krävs att de har tillgång till rätt kompetens och att verksamheten utformas på ett ändamålsenligt sätt. Det gäller kompetens i projektgruppen, såväl som tillgång till kompetens utanför projektet om så behövs. Varje projekt behöver därför budgetera för tillgång till kunskap och rigga sin organisation för detta ändamål. Även här bör individ, organisation och struktur vara vägledande. Projekten ska kunna ta emot individer som exempelvis är sjukskrivna eller har en funktionsnedsättning, fysisk eller psykisk. Målet är att de ska kunna öka sin sysselsättningsgrad, men även att de kan bistå med värdefull kunskap och insikter om sina behov till de organisationer som medverkar i projektet. Erfarenheter från projektet ska på ett planerat och systematiskt sätt överföras till organisationerna och, om så är relevant, även bidra till strukturella förändringar. D. Främja jämställdhet mellan kvinnor och män Projekten ska främja jämställdhet mellan kvinnor och män, även det är ett skall-krav i socialfondsprojekt. Det innebär att kunskap om jämställdhet ska finnas i projektet likväl som att projekten ska utformas och budgeteras för att ge kvinnor och män lika villkor Återigen är individ, organisation och struktur vägledande. Det övergripande målet som socialfondsprojekt ska bidra till är lika villkor för kvinnor och män på arbetsmarknaden. Inriktningen ska vara att varaktigt öka kvinnors och mäns deltagande och stärka deras ställning på arbetsmarknaden, minska könsdiskrimineringen, bekämpa könsstereotyper inom utbildningen och göra det lättare för kvinnor och män att kombinera arbete och privatliv. Detta ska överföras till åtgärder på individnivå och erfarenheter ska tas tillvara i de organisationer som medverkar i projektet, liksom i de strukturer de är en del av. Jämställdhet ska integreras i alla delar av projektet. Det ska finnas som en del av bakgrundsbeskrivning och problemanalys. Jämställdhetsanalysen ska ge information om könsmönster på det område som projektet avser och visa hur projektet kan bidra till ökad jämställdhet. I analysen ska könsuppdelad statistik användas men också kvalitativa data, som exempelvis vilka normer som styr beteenden och fördelning av resurser. Utifrån jämställdhetsanalysen sätts därefter mål för jämställdhet i projektet och indikatorer för att mäta målen. Handlingsplanen rekommenderar metoden 4R för jämställdhetsanalysen, där 4R står för Representation, Resurser, Realia och Realisera. Projektet ska säkerställa att såväl kvinnor som män får tillgång till insatser som utifrån deras förutsättningar ökar deras möjligheter till sysselsättning. I redovisning och resultatbeskrivning, ska all individbaserad statistik vara könsuppdelad. I alla projekt ska det enligt ÖMS handlingsplan finnas: analys av projektens problembeskrivning utifrån ett jämställdhetsperspektiv mål, val av indikatorer och aktiviteter i projektet ska kopplas till analysen utvärderingen ska ha ett jämställdhetsperspektiv. 12

13 PROJEKTDESIGN Projektet ska ha tillgång till jämställdhetskompetens internt eller genom externt stöd och budgetera för detta. E. Främja arbetslivskontakter För personer som befinner sig utanför arbetsmarknaden är kontakter med arbetsgivare en viktig åtgärd. Det kan även vara fallet i projekt för unga som riskerar att hoppa av gymnasieskolan. Erfarenheter från tidigare projekt visar att mycket är att vinna på att sådana kontakter planeras väl så att både arbetsgivaren och den individ som tas emot är väl förberedda. Matchning av intresse hos individen och den verksamhet som arbetsgivaren har är avgörande för gott resultat. Likaså att både arbetsgivare och individ ges handledning och stöd under projektets gång, samt återkoppling och utvärdering av insatsen. En god kontakt mellan arbetsgivare och projekt är viktig, men arbetsgivare har ofta svårt att delta i traditionella former för projektmöten. Det är därför angeläget att projektet söker goda och innovativa former för kontakter med arbetsgivare. Intressenter Socialfondsprojekt avser att främja mer hållbara organisationer och strukturer med utgångspunkt i individens behov av utbildning och arbete och arbetsgivarens behov av kompetens. Därför är intressentanalysen en central del av projektdesignen. En tydlig intressent för projekt som syftar till att öka nyanländas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden är, förutom individen och arbetsgivaren, kommunen vilken dels har ett stort intresse i goda livsvillkor och skattekraft hos invånarna, men som också bär en stor del av risken för en alltför stor försörjningsbörda och andra konsekvenser av sociala klyftor. I arbetet behöver olika intressenter delta och bidra till god samhandling kring individen. Några exempel på intressenter är: Kommuner: socialtjänst, arbetsmarknadsenheter, integrationsansvariga, näringslivsansvariga Vuxenutbildare, folkhögskolor, studieförbund, vård- och omsorgs- och teknikcollege Arbetsgivare, privata och offentliga Frivilligorganisationer Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Samordningsförbund Arbetsmarknadens parter Asylhälsan Landstinget Arbetsgivare, privata och offentliga Bostadsbolag 13

14 PROJEKTDESIGN Tips för ansökan Stödfrågor inför ansökan utifrån rubrikerna nuläge och prioriteringar, mål/resultat och process. Nuläge och prioriteringar Beskriv nuläget i form av kritiska faktorer som ni vill fokusera på i projektet - hindrande och främjande faktorer för måluppfyllelse hos individ, organisation och struktur. Beskriv vilka faktorer i regionen som hindrar eller främjar målgruppens möjligheter (t ex utbildning, näringsliv, kommunikationer, regional attraktivitet). Resultat Vilka resultat ska projektet generera (för individ (kvinnor resp. män), organisation, struktur)? Vilka kan effekterna bli på regional nivå? Hur kommer ni att relatera till mål och aktörer i RUP? Hur relaterar resultat och effekter till målen i EU 2020, respektive mål och prioriteringar i handlingsplan ÖMS? Uttryck resultat och effekter så långt det är möjligt i mätbara mål och indikatorer (kvinnor och män). Hur avser ni att följa upp att projektet leder till avsedda resultat och effekter (uppdelade på kvinnor och män)? Process Vilka tidigare projekt använder ni för lärande och inspiration (för individ, organisation, struktur)? Vilken evidens eller andra typer av utvärderingar vill ni bygga projektet på? Hur kommer ni att använda dessa lärdomar och erfarenheter i projektet? Vilka nya element vill ni tillföra i projektet (för individ, organisation, struktur)? På vilket sätt tillför det ett mervärde till det arbete som redan görs? Hur kommer ni att tillämpa designkriterierna (samverkan/samhandling, implementering, tillgänglighet, jämställdhet, arbetslivskontakt) i ert projekt? Hur kommer de parter som ska implementera resultaten att involveras i projektet? Vilka aktörer kommer ni att involvera i genomförandet, i syfte att säkra kritiska faktorer och designkriterier? För mer information: Regional handlingsplan för Europeiska Socialfonden i Östra Mellansverige Nationellt socialfondsprogram för investering för tillväxt och sysselsättning Regionalt utvecklingsprogram (RUP) för Västmanlands län aktuell information om program, utlysningar, programdokument etc underlag inför utlysningar och aktuell information nationell portal med metoder för jämställdhetsarbete 14