Mall för slutrapport av projekt

Transkript

1 1(10) Promemoria Diarienummer Agneta Nordin Mall för slutrapport av projekt Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridning av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige I slutrapporten ska ni redogöra för hur ni följde er tid och aktivitetsplan samt beskriva vilka resultat ni uppnådde. Vänligen bifoga också gärna andra produkter och/eller rapporter etc som ni arbetat fram under er projekttid. Slutrapporten bör omfatta minst 10 A4-sidor och högst 15 A4-sidor. Mallens rubriker är blåfärgade. Under varje rubrik finns en kort text om vad de avsnittet ska innehålla. Det är viktigt att slutrapporten bygger på en diskuterande redogörelse. Under varje rubrik bör om möjligt (förutom första och andra rubriken) följande två frågor besvaras; 1. Redogör för eventuella orsaker till avvikelser? 2. Vad hade eventuellt kunnat göras bättre? Om Du har frågor angående detta eller något är oklart hör av Dig till Din handläggare på respektive regionkontor. Svenska ESF-rådet, Huvudkontoret Besöksadress: Liljeholmsvägen 30 B, 3 tr Postadress: Box , Stockholm Telefon: Fax: Webbplats:

2 2(10) Projektnummer (ifylles av ESF-rådet) Namn på projekt Kompetensförsörjning i Åsele Sammanfattning (max två A4-sidor) Beskriv kortfattat projektidé och resultat. Åsele kommun i Västerbottens inland är en kommun som till stor del är beroende av en fungerande basindustri eftersom några av kommunens största arbetsgivare finns inom verkstads- och tillverkningsindustrin. Hösten 2008 års lågkonjunktur skapade en stor osäkerhet i dessa företag och redan vid projektansökan hade det varslats ett antal tjänster. Under december 2008 hade Åsele näringslivsstiftelse skickat ut en förfrågan om förväntade varsel till företagare. Projektidén blev då att utbilda arbetare inom basindustrin och deras underleverantörer där vi såg påtagliga risker för personalen att kunna bibehålla plats inom arbetsmarknaden och även personer sysselsatta inom basindustrin som kan befaras bli utan arbete om de inte höjde kompetensen inom viktiga områden inom basindustrin i vår kommun. Projektet började med en telefonintervju om de var intresserade att delta i utbildningar och vilken typ av utbildning de hade behov av. Vår ambition var att försöka utbilda 50 personer under projekttiden. Rätt snabbt bildade vi ett stort nätverk med utbildare, begärde offerter på utbildningar och kom redan igång med första utbildningen första månaden av projekttiden. De flesta av kurserna kunde utbildningsanordnarna komma till Åsele och vi hade teoridelarna i Lärcentrums lokaler och vid behov av praktik kunde vi förlägga den biten på det företag som hade största utrymmet för den utbildning det gällde. Därigenom blev kostnaderna för kurserna låga vilket också bidrog till att vi kunde anordna betydligt flera kurser än vi planerat i inledningen. Resultatet blev att 150 personer deltog i kurser/aktiviteter och vi genomförde 14 olika utbildningar. Projektets resultat Redogör kortfattat för det problem som projektet avsåg att fokusera kring. Vilken påverkan och genomslag åstadkom projektet? Tyngdpunkten i redovisningen bör ligga på de resultat och förslag till goda lösningar som projektet kommit fram till.

3 3(10) Problemet som projektet skulle fokusera kring var att kompetenshöja personal så att företaget blev konkurrenskraftigare och att den enskilde arbetaren skulle stärka sin plats på arbetsmarknaden. Inom basindustrin kommer det nya krav på utbildningar för att hantera olika typer av utrustningar för att klara av arbetsuppgifterna och för att arbetsgivarens försäkringar skall gälla vid en eventuell olycka med den arbetsutrustning som förekommer inom de olika företagen. Vi har förmedlat utbildningar till Åseleföretagen inom basindustrin och har på så sätt legitimerat deras arbetare till användning av den utrustning som kräver licenser på genomförd utbildning samtidigt som arbetarna tagit del av hur vi på lärcentrum kan nätverka och anordna utbildningar som de även i framtiden har användning av. Under projektperioden utbildades 130 personer och ett flertal har tagit del av flera utbildningar. Ingen av de som genomgått kurserna har blivit uppsagda från sitt arbete. Genom den goda kontakten som utvecklats mellan lärcentrum och företagen i vår region fortsätter vi att träffas och håller varandra uppdatera på utbildningar som är tillgängliga liksom utbildningar som företagen har behov av. Syfte och mål med projektet Redogör för projektets avsedda resultat/slutmål och eventuella delmål. Vad uppnådde ni i förhållande till era mål då projektet startade? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av t ex erhållna kunskaper och ändrade attityder och/eller beteende. Vilket lärande åstadkom i projektet såväl internt som externt? Redogör för orsaken till avvikelser jämfört med projektansökan. Det övergripande syftet med projektet var att kompetenshöja arbetskraften inom basindustrin och deras underleverantörer för att säkerställa sysselsättningen i den ekonomiska krisen som uppkom under hösten 2008 och 2009 samt att genom kompetenshöjning göra arbetarna mera attraktiva på arbetsmarknaden. En generellt höjd kompetens skapar ett starkare näringsliv med bättre kvalitet som vid en konjunkturuppgång har bättre möjligheter att lyckas. Vår ambition var att utbilda 50 personer och vi har lyckats utbilda 130 personer där Arbetssätt Vad var den huvudsakliga arbetssättet? Beskriv kortfattat vilka metoder och/eller utbildningar som användes. Beskriv eventuellt nya metoder eller materiel som tagits fram i projektet. Innan projektet startade hade jag som projektledare träffar med representanter från vår basindustri i Åsele. När behoven var sammanställda kontaktades ett flertal utbildare om behoven och önskan om offerter för att ta fram den mest

4 4(10) kostnadseffektiva utbildaren. De utbildningar som genomförts har de flesta utbildningsföretagen haft teorigenomgångar här på Åsele Lärcentrum och sedan har vi haft den praktiska delen i kurserna ute på företagen. För praktikdelen har vi valt det företag som haft det mest effektiva arbetsutrymmet. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer företag myndigheter)som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller ekonomiska resurser och övrigt. Redovisa eventuellt arbete i styrgrupp och/eller referensgruppen och dess eventuella sammansättning. Hur har projektgruppen fungerat? Hur har styrgruppen och/eller referensgrupp fungerat? Åsele kommun var ensam projektägare och därutöver har vi haft mycket samarbete med Åsele Näringslivsstiftelse. Inom styrgruppen, som består av Kommunalrådet, kommunchefen och näringslivsstiftelsens chef har vi haft informella träffar ca 1 gång per månad för rapportering och genomgång av de aktiviteter som genomförts och kommande aktiviteter. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt ev. avvikelser utifrån projektplan, utmaningar etc. Utlysning av projektet vänder sig till små- medelstora företag i en inlandskommun som påverkats av konjunkturens verkning och i Åsele kommuns basindustri är de flesta anställda mån och har lägre utbildningsnivå än kvinnorna i vår region. Styrkan med den arbetskraft vi har är att de föredrar att stanna i vår region och genom den utbildning som de fick, där de flesta var ett krav för att använda utrustningen inom industrin gör att de har stärkt sin position inom företagen. Vi tycker att vi till fullo har följt den projektplan som vi upprättade. Dessutom har vi haft en utmaning att få flera intresserade av ytterligare utbildning genom att all teoriutbildning har skett på Åsele Lärcentrum där Åselebor, som projektdeltagarna känner, sitter och läser många olika utbildningar. Insikten att se möjligheten gör att intresset ökar för kompetensutveckling. Tillgänglighet för personer med funktionshinder Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt ev. avvikelser utifrån projektplan, utmaningar etc.

5 5(10) Inom vårt lärcentrum är det förberett för människor med funktionshinder, handikapparkering utanför huvuddörren, hiss i byggnaden och inhyrning av hörselslingor när det behövs. Inom detta projekt har vi inte haft några med funktionshinder. Kriterier för genomförandet De viktigaste dimensionerna i socialfondsprojekt är att se till individens kompetens och möjligheter, att lyckas. Att engagera berörda personer och att kunna påverka och få genomslag för resultaten. I det nationella socialfondsprogrammet finns fyra kriterier för genomförandet av programmet. Kriterierna syftar till att säkerställa att programmet ger ett mervärde till Lissabonstrategins inriktning på ökad tillväxt och sysselsättning. Samtliga projekt ska uppfylla minst ett av dessa kriterier. Ett eller flera av kriterierna skall ingå i de regionalt formulerade prioriteringar som utarbetas i samband med regionala utlysningar. Besvara frågan/or utifrån de kritie/er som ert projekt utgår från. Främja lärande miljöer I Socialfondsprogrammet kapitel 2:5 1 så beskrivs lärande miljöer utifrån följande: Programmet skall främja lärande miljöer genom att stimulera till kompetensutveckling med utgångspunkt i den enskildes utvecklingsbehov, oavsett om personen är företagare eller anställd, chef eller medarbetare, och koppla denna till verksamhetens mål. Kompetensutveckling bidrar till att individen bättre kan möta framtida omställningar på arbetsplatsen och öka sin anställningsbarhet totalt sett. För att lärande miljöer skall kunna utvecklas krävs ytterligare kunskaper om hur lärandet förändras i det moderna arbetslivet, vad som sker i övergångarna mellan studier och arbetsliv, hur det informella lärandet i vardagen och på arbetsplatsen kan tas till vara, och hur vi kan skapa förutsättningar för alla till lärande och därmed bättre möjligheter att etablera sig i arbetslivet. Samverkan för utveckling av lärande miljöer kan engagera t.ex. aktörer såsom utbildningsväsende, arbetsmarknadsmyndigheter, arbetsmarknadens parter och arbetsgivare och social ekonomi. Ni har i förekommande fall beskrivit hur ni tänkt jobba med detta kriterium i er ansökan: Beskriv era insatser för att uppfylla ambitionerna i ansökan. I våra insatser har vi genom uppsökande verksamhet undersökt vilka kurser som ger en höjd kompetens som syftar till bättre kvalitet inom industrin vilket i sin tur bidrar till ett starkare näringsliv som får bättre möjligheter att lyckas vid en konjunkturuppgång. De utbildningar som har genomförts har till största delen

6 6(10) varit kurser som ger licens för att använda exempelvis, skylift, travers, truck, alkolås ackreditering samt utbildningar för transportsidan med arbete på väg, lyfta farligt gods och bestämmelser kring att gräva ner elledningar. Därutöver har vi förmedlat utbildningar inom data, försäljningsbestämmelser vid export till övriga Europa och Norge, vilka all är viktiga för affärsdrivande verksamhet enligt vår undersökning. Främja innovativ verksamhet Socialfondsprogrammet kapitel 2:5:2 ger följande definition av hur programmet förhåller sig till kriteriet främja innovativ verksamhet: Inom ramen för vart och ett av de operativa strukturfondsprogrammen skall särskild uppmärksamhet ägnas åt att främja innovativ verksamhet 1. Detta innebär möjligheter att pröva alternativa sätt att investera i humankapital. Nya projekt kan utgå från resultat i tidigare genomförda socialfondsprojekt och integrera tidigare med framgång prövade metoder, i syfte att vidareutveckla dessa. Detta kan ske t.ex. genom att metoder används i större skala eller att målgruppen förändras. I bilaga 4 utvecklas begreppet ytterligare genom att bl. a. ge följande definition Lösningar som idag inte erbjuds eller är etablerade i befintliga system och strukturer Ni har i förekommande fall beskrivit hur ni tänkt jobba med detta kriterium i ansökan: Beskriv era insatser för att uppfylla ambitionerna i ansökan. Projektet syftade inte till innovativ verksamhet utan till utbildning av arbetare inom basindustrin för att stärka sin position inom företaget. Främja samverkan I Socialfondsprogrammet kapitel beskrivs kriteriet främja samverkan enligt följande; Samverkan, förankring av idéer och lösningar samt strategisk planering för att åstadkomma genomslag för det innovativa arbetet är viktiga element i strävandena att säkerställa ett mervärde i programmet. Medverkande aktörer måste vara tydliga både med sitt syfte att medverka och sina åtaganden inom projektet, och med hur de 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1081/2006 om Europeiska socialfonden, artikel 3.5.

7 7(10) avser att gå vidare med framkomna resultat för att möjliggöra tillämpning i större omfattning. Ni har i förekommande fall beskrivet hur ni tänkt jobba med detta kriterium i er ansökan. Beskriv utifrån ansökan era insatser för att uppfylla ambitionerna i ansökan. I projektansökan har vi skrivit att vi skulle ha regelbundna träffar med de företag som utbildas för att diskutera utbildningarna, skapa utveckling och nya samarbeten. Det har också skett. Efter varje utbildning har jag som projektledare träffat avdelningscheferna i företagen och vi har diskuterat uppläggen och resultaten och det har övervägande varit mycket positiva reaktioner. Alla kurser har fått högt betyg. Vi har dessutom diskuterat spetskompetensutbildning för att stärka företagen och i ett par fall har det lyckat. Vi har haft två personer på kurs för alkolås ackreditering för vi ser att det blir fler och fler företag som installerar alkolås och är för närvarande de enda med den kompetensen inom vår när region. En annan spetskompetens är en arbetare som fått en kurs på däcklagarskolan i Munchen, och nu klarar mera avancerad däcklagning än något annat företag i vår närregion förut klarat av. Ytterligare spetskompetens är en köttproducent som fått göra studiebesök hos en specialist på en exklusiv köttproducent och nu utökat sin produktion och lärt sig special paketering med hög efterfrågan tack vare sitt studiebesök hos ett framgångsrikt företag i samma bransch i södra Sverige. Främja strategiskt påverkansarbete Socialfondsprogrammet definierar kriteriet i kapitel på följande sätt; Möjligheterna att få till stånd förändring och skapa genomslag för framkomna resultat gagnas av en strategisk ansats där aktörerna i ett projekt redan i det förberedande stadiet av projektet fokuserar på vilken kunskap som efterfrågas och vilka kontakter som behövs för ett effektivt genomförande. Detta är betydelsefullt både för att få önskad uppmärksamhet från målgrupperna och för att involvera dem i det kommande arbetet. Först efter en sådan kunskaps- och kontaktinventering bör planering och genomförande följa. Ni har i förekommande fall beskrivet hur ni tänkt jobba med detta kriterium i er ansökan. Beskriv hur ni jobbat för att uppfylla ambitionerna vad gäller kriteriet. Vi har inte beskrivit det i vår ansökan eftersom projektet vänder sig till arbetare i basindustrin i Åsele som skulle kompetenshöjas vilket också skett

8 8(10) Regionala Prioriteringar Redogör för eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Strategiskt påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med strategiskt påverkansarbete. Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas? Vad mer skulle kunna göras? Vem bör göra det? Inom projektet har vi arbetat med Akademi Norrs projekt motorfunktionen lärcentrum som lokal utvecklingscentrum. Det projektet arbetar för att främja strategisk samverkan för att använda lärcentrum, tillsammans med kommunernas näringslivsansvariga, för att bilda nätverk med lokala arbetsmarknaden för att hjälpa till med att utvärdera kunskapsbehov hos regionens arbetare. Det samarbetet har varit väldigt värdefullt i att snabbt informera alla företag som varit aktuella i utbildningsfrågor. Dessutom har vi i projektet samverkat med Umeå universitets avdelning, Enheten för Näringsliv och Samhälle, ENS, för att finna studenter som vill utveckla inom företag med utvecklings- och utvärderingsrapporter för intresserade arbetsplatser. Här har vi arbetat fram några förslag som ligger inom studenternas databank för exjobb och uppsatser. Även det har varit bra strategiskt sett eftersom uppgifterna mot ENS gäller utvärdering och utveckling och kontakten med högskola och universitet känns viktigt för företags utveckling. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projekt -arbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet. Ingen extern utvärdering har gjorts Egenutvärdering Redogör för hur ni arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet. Efter varje utbildning har vi haft en anonym skriftlig utvärdering samt en muntlig utvärdering hos de berörda arbetarnas avdelningschefer. Den enkätundersökningen har varit ett stort stöd för projektledningen för att få

9 9(10) bekräftat att vi valt rätt utbildare och att utbildningen är till nytta för deltagaren som person och framförallt för företaget som stärkt sin position på arbetsmarknaden. En sammanställning av enkätundersökning bilägger vi denna slutrapport. Sammanfattande bedömning Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Det som gick bra! I starten av projektet när vi besökte alla företag för att inventera vilka kurser som var attraktiva blev vi väldigt väl mottagna. Dessutom hade vissa företag kontakter med utbildningsföretag som de tidigare samarbetat med vilket gjorde att vi fick snabbt många utbildare som vi kunde begära offert ifrån vilket gjorde att det blev bra konkurrens och fördelaktiga priser på utbildningen. Nästan alla utbildare hade möjlighet att komma till Åsele varför resekostnaderna blev betydligt lägre än vad som var beräknat vid ansökningstiden då vi hade sett att många kurser går i Umeå, Skellefteå och Sundsvall. Det har även varit duktiga föreläsare i samtliga kurser. Deltagarna har varit mycket nöjda med kurserna. Alla deltagare har fått en enkät där de anonymt fått svara på frågor om den kurs de varit med om. Första frågan som handlar om helhetsbetyg på kursen har deltagarna på en skala 1 till 5 där 5 är högsta betyg. 19% har skrivit 5, 39 % betyget 4 och 22 % har givit en 3:a och ingen har givit betyget 1 och % har alltså svarat på enkäten Alla övriga frågor har också fått ett övervägande positivt betyg. Ett sammandrag av enkätundersökningen finns bilagd slutrapporten. Samtliga utbildare har varit flexibla med tider varför det i förekommande fall varit möjligt att anordna kurser med mycket kort varsel och att förflytta kursdatum vid behov vilket har varit bra. Det är ett flertal av kursdeltagarna som visat stort intresse för ytterligare utbildning i framtiden eftersom de upplevt den kurs de genomgått som positiv, vilket känns som en styrka för näringslivet i Åsele. Sammantaget har projektet medfört att 130 personer har varit med om aktiviteter/kurser. Därav har 23 har varit med om en utbildning, 39 har varit med om 2 utbildningar, 8 deltagit i 3 och 60 personer har varit med om 4 eller fler utbildningar. Vårt syfte var att utbilda ca 50 personer och därför känner vi det som väldigt bra att vi kunnat genomföra 365 aktiviteter/kurser för 130 personer. Mycket bra har projektet varit för oss på lärcentrum och för mig som projektledare med det stora nätverk som har upparbetats både inom basindustrin som inom utbildningsföretagen. Det kommer vi att ha stor nytta av i framtiden. Mindre bra! Några planerade studiebesök inom timring har inte kunnat genomföras inom

10 10(10) projekttiden på grund av att när deltagarna hade tid och möjlighet fanns inte något bra exempel på byggnation på gång och när föreläsaren hade tid och möjlighet var arbetarna fullt upptagna i redan beställda arbeten som måste färdigställas inom utsatt tid. Dessutom är det mycket byråkrati med rapportering om kurserna till handläggaren på esf det tar tid innan det känns bekvämt och skulle naturligtvis varit en mindre börda om det inte var första projektet inom området. Mindre bra är också den korta tiden med ett projekt på 10 månader. Längre tid mellan varje aktivitet skulle medfört att det blivit bättre rapporter och mera tid för utvärdering från deltagarna. Tips till framtida projekt! Ta kontakt med projektledare i tidigare genomförda projekt för att på ett snabbt sätt lära sig rapportering och tips hur man får fram bra utbildningsföretag. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Agneta Nordin, projektledare i detta projekt Åsele Lärcentrum Och Jeanette Olofsson, lärcentrumansvarig, Åsele lärcentrum