Mall för slutrapport av projekt

Transkript

1 1(11) Promemoria Diarienummer Sven Jansson Mall för slutrapport av projekt Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridning av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige I slutrapporten ska ni redogöra för hur ni följde er tid och aktivitetsplan samt beskriva vilka resultat ni uppnådde. Vänligen bifoga också gärna andra produkter och/eller rapporter etc som ni arbetat fram under er projekttid. Slutrapporten bör omfatta minst 10 A4-sidor och högst 15 A4-sidor. Under varje rubrik finns en kort text om vad de avsnittet ska innehålla. Det är viktigt att slutrapporten bygger på en diskuterande redogörelse. Under varje rubrik bör om möjligt (förutom första och andra rubriken) följande två frågor besvaras; 1. Redogör för eventuella orsaker till avvikelser? 2. Vad hade eventuellt kunnat göras bättre? Om Du har frågor angående detta eller något är oklart hör av Dig till Din handläggare på respektive regionkontor. Svenska ESF-rådet, Huvudkontoret Besöksadress: Liljeholmsvägen 30 B, 3 tr Postadress: Box , Stockholm Telefon: Fax: Webbplats:

2 2(11) Diarienummer Projektnummer (ifylles av ESF-rådet) Namn på projekt AIG:s framtida kompetens Sammanfattning (max två A4-sidor) Beskriv kortfattat projektidé och resultat. Avesta Industrigrupp är en sammanslutning av verkstadsföretag i Avesta som samverkar i olika utvecklingsfrågor. AIG är ingen egen juridisk person men arbetar utifrån företagsformer med styrelse, revisor mm, dock finns ingen anställd av gruppen utan verksamheten baseras främst på ideellt arbete från deltagande företag samt med gott stöd från Avesta kommuns näringslivskontor, Tillväxt Avesta. Gruppens sammansättning har i stort varit samma företag hela tiden men vissa förändringar har skett så även under ESFprojekttiden. Gruppen har funnits sedan 1999 då ett samarbetsavtal skrevs. I avtalets 3 anges följande: 3. Ändamål Samarbetet mellan parterna i AIG avser: - Kollegial samverkan för utveckling och förbättring av den löpande verksamheten i respektive företag med inriktning på lönsamhetsförbättring genom kostnadsrationalisering och marknadsföringseffektivisering. - Åtgärder för långsiktig utveckling och förstärkning av de gemensamma konkurrens- och rationaliseringsfördelar som kan uppnås genom samverkande kompetens- och verksamhetsspecialiseringar inom AIG-gruppen. - Samverkan för att bevaka och åtgärda frågeställningar av gemensamt intresse i övriga affärssammanhang, likväl som i det lokala samhälls- och näringslivet. Med denna paragraf som underlag har Avesta Industrigrupp sökt och beviljats ESFprojektet AIG:s framtida kompetens där syftet var att utifrån ett kartlagt behov hos medarbetarna i fjorton företag göra arbetstagarna mer attraktiv på arbetsmarknaden, tillföra företagen ytterliggare kompetens och sammantaget utveckla både människor och företag. Kompetensbehovet hade klargjorts i en förstudie och är nu i detta projekt genomfört. 41 utbildningar, 123 utbildningstillfällen med 630 deltagare, fördelade på 582 män och 48 kvinnor, är genomfört under projekttiden som varat 18 månader. Avesta Industrigrupp har tidigare genomfört olika projekt/insatser tillsammans dock inget projekt/insats i så stor omfattning (både i tid och pengar) som detta ESFprojekt.

3 3(11) Diarienummer Därigenom har AIG utvecklats som organisation och i samverkansfrågor. Andra mindre samverkansinsatser har också gjorts under tiden insatser som haft stor nytta av den samverkan som är ett resultat av ESFprojektet. Jämställdhetsfrågorna har fått ett ökat focus hos de deltagande företagen och ett nätverk av administratörer (huvudsakligen bestående av kvinnor) har bildats förutom de utbildningar som genomförts utifrån denna grupps specifika behov. Varje företag arbetar utifrån vardagens rutiner med att få bort ev kvarvarande grabbiga miljöer och detta innebär också att se möjligheterna för kvinnor att ta del av arbetsuppgifter i produktionen och vid beslutsfattande. I genomförd ledarskapsutbildningen ingick utbildning och orientering om tillgänglighet och en fortsatt diskussion i varje företag om vilka arbetskrav som är aktuella för anställda i respektive företag görs på olika sätt utifrån resp företags situation. Detta kan resultera i att man beskriver detta så att det finns en grund inför framtiden att ev. anställa personer med funktionshinder. Alla utbildningar och möten har hållits i lättillgängliga lokaler. Stor samverkan har skett med gymnasieskolans yrkesprogram och då särskilt Industriprogrammet (IP). Detta bla genom att företagen tar emot elever och att gymnasiekurser görs ute på företagen. Marknadsföringsplan har tagits fram och insatser görs för att öka antalet sökande till IP detta med bla stöd från Triple Steelix som också är en samverkanspart i ESFprojektet. Projektets resultat Redogör kortfattat för det problem som projektet avsåg att fokusera kring. Vilken påverkan och genomslag åstadkom projektet? Tyngdpunkten i redovisningen bör ligga på de resultat och förslag till goda lösningar som projektet kommit fram till. AIG:s framtida kompetens målgrupp har varit 14 företags anställda, vid ansökningstillfället totalt 305 anställda. Genom 41 utbildningar med 630 deltagare har kompetensen höjts på merparten av de anställda, förståelsen för vikten av samverkan har ökat och därigenom företagens konkurrenskraft. Via utbildningar (tex Lean) har vardagssysslor och enkla saker fått sin betydelse i en större helhet, flera anställda har blivit motiverade till utbildning och förståelsen och intresset av ett bra nätverk (AIG) har ökat. Projektet har varit starkt pådrivande till att rätt kompetensutveckling av många anställda har genomförts under relativt kort tid. Detta samtidigt som branschen och flera av de deltagande företagen haft det tufft men samtidigt ändå klarat av att prioritera utbildning. Ett administrativt (främst kvinnor) nätverk har startats. Detta som en följd av de gemensamma utbildningar som gruppen genomförde men där det även visade sig finnas andra gemensamma problem och möjligheter. Många gemensamma problem och möjligheter utifrån denna grupps roll som oftast ensamma kvinnor i

4 4(11) en mansdominerad verkstadsmiljö. Nätverket fortsätter att träffas även efter projekttidens slut. Industrigruppen som organisation har via projektet utvecklats. Genom omfattningen av projektet har gruppen eller delar av gruppen haft många formella möten samt ännu fler informella kontakter. Möten och kontakter som gruppen kommer att ha stor nytta av i framtida samverkan. Syfte och mål med projektet Redogör för projektets avsedda resultat/slutmål och eventuella delmål. Vad uppnådde ni i förhållande till era mål då projektet startade? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av t ex erhållna kunskaper och ändrade attityder och/eller beteende. Vilket lärande åstadkom i projektet såväl internt som externt? Redogör för orsaken till avvikelser jämfört med projektansökan. Målgruppen var Avesta Industrigrupps tolv företag samt två Metallföretag totalt 14 företag och dess 305 anställda. Under projekttiden har ett av de två Metallföretagen ansökt om medlemskap i AIG vilket också beviljats en ansökan om medlemskap som växte fram hos företaget genom deltagandet i ESFprojektet. Detta är ett av flera mjuka mervärden som kommit fram via projektet. Samtidigt bör nämnas att ett företag valt att avsluta sitt medlemskap i AIG något som dock ej har med projektet att göra. Vid projektets avslutning kan konstateras att de deltagande företagen hade 275 anställda (jämfört med 305 vid projektansökan). En relativt kraftig reducering av antalet anställda har alltså skett under den tid som projektet genomfördes. Trots detta har ett 40-tal utbildningar fördelade på 123 utbildningstillfällen genomförts med totalt 630 deltagare. De 630 deltagarna fördelas på 582 män och 48 kvinnor. Detta ska jämföras med målsättningen att ett 40-tal utbildningar skulle genomföras med ca 559 deltagare. Målsättningen är alltså med råge uppfylld trots att målgruppen (de anställda) minskat i antal jämfört med ansökningstillfället. Avesta Industrigrupp har under projekttiden haft 22 protokollförda möten samt ett stort antal informella möten i mindre grupperingar. AIG har under projekttiden utvecklats då detta varit det största samarbetsprojekt sedan gruppen bildades. Under projekttiden har andra mindre insatser också gjorts såsom uppdatering av broschyr, deltagande i mässa, marknadsföringsplan tagits fram för gymnasieskolans IPprogram samt att ny hemsida producerats. Vidare så har företagen som en part deltagit i olika Triple Steelixsammanhang som i tex underleverantörsfrågor. Ytterliggare en medlem har antagits - detta som en del i samverkan utifrån projektet. Modell/regler för hyra av personal av varandra har utvecklats samt fn pågår

5 5(11) diskussioner om hur gruppen ska formera sig och utvecklas i framtiden. Ett tidigare förtroendefullt nätverk mellan företagsledarna har blivit ännu bättre men det har även etablerats ett nytt nätverk mellan företagens administrativa personal (vilket är lika med enbart kvinnor). Förutom utbildningar har denna grupp även stärkts i sin roll på att jobba i mansdominerad miljö och nätverket kommer att fortsätta att fungera även efter projekttidens slut. Genom att många utbildningar haft deltagare från flera företag har det även etablerats kontakter och informella nätverk inom Industrigruppen på en nivå som tidigare ej funnits i den omfattningen. Arbetssätt Vad var den huvudsakliga arbetssättet? Beskriv kortfattat vilka metoder och/eller utbildningar som användes. Beskriv eventuellt nya metoder eller materiel som tagits fram i projektet. Avesta Industrigrupp har ingen personal anställd men fick i detta projekt möjlighet att arvodera projektledning varför en projektledare och en administratör utsågs/anställdes på deltid. Dock blev projektledaren allvarligt sjuk i början på projektet varför Industrigruppen fick problem och fick göra en omstart direkt i projektstarten med ny projektledare och en annan arbetsmodell. Från att ha planerat flera arbetsgrupper med företagsledarna utifrån intresse/behov av utbildningar bildades istället en styrgrupp. Då AIG ej har någon stor egen kassa tog även de ekonomiska (likviditeten) frågorna en hel del tid initialt. En checkkredit blev lösningen en lösning som ej ryms i projektet utan belastat de deltagande företagen. Anbud, offerter har i möjligaste mån tagits in på utbildningarna där detta ej varit möjligt har direktupphandling gjorts med styrgruppen som beslutande. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer företag myndigheter)som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller ekonomiska resurser och övrigt. Redovisa eventuellt arbete i styrgrupp och/eller referensgruppen och dess eventuella sammansättning. Hur har projektgruppen fungerat? Hur har styrgruppen och/eller referensgrupp fungerat? Samarbetspartner har varit Arbetsförmedlingen, IF Metall avd 13 B samt Triple Steelix detta utifrån support och andra mjuka värden. Ingen av parterna har bidragit ekonomiskt.

6 6(11) Arbetsförmedlingen har följt projektet via Tillväxt Avesta och varit samtalspartner mm vid olika utbildningsfrågor. IF Metall har varit en intresserad part som deltagit i möten och aktivt arbetat för projektet vid olika detaljfrågor utifrån personal, utbildningar mm. Triple Steelix är en resurs för de flesta av AIGföretagen och Triple Steelix har god kännedom om många av företagen. Därigenom har insatser/samverkan kunnat gjorts vid olika tillfällen antingen direkt i samråd med Triple Steelix eller också via IUC Dalarna. Triple Steelix och IUC Dalarna samverkar i flera fall och detta har nyttjats även i detta projekt. Avesta kommun via Tillväxt Avesta har genom projektledarens sjukdom fått ta ett större ansvar för projektet. Alla medlemsföretag är kallade/deltar i Industrigruppens möten. För att kunna arbeta mer praktiskt så beslutades dock att bilda en styrgrupp med följande sammansättning: Patrik Hedquist, Dalkia John Karlsson, Unimet Göran Svensson, GT Anneli Hellström, Krylbo Elektra Lars Enoksson, Tillväxt Avesta Att bilda en styrgrupp har varit helt rätt för att kunna snabba upp hela processen. Trots detta hamnade projektet i tidsnöd och hemställde om förlängning på 5 månader allt för att hinna genomföra planerade utbildningar. Förlängningen beviljades och därigenom kunde utbildningar genomföras enligt ansökan. Styrgruppen har fungerat bra och återrapporterat till AIG:s medlemmar och hela gruppen har också haft möten relativt ofta. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt ev. avvikelser utifrån projektplan, utmaningar etc. Antalet anställda kvinnor bland Industrigruppens medlemsföretag är få och i princip arbetar alla med administrativa uppgifter. I flera fall är kvinnorna också ensamma på kontoret. För denna yrkesgrupp har ESFprojektet erbjudit anpassad utbildning och dessa utbildningar blev en ny mötesplats för en ny kategori anställda bland AIGföretagen. Ett nätverk har skapats och gruppen har inplanerade möten även efter projektslutet. När det gäller jämställdhetsfrågor/arbetet har samverkan gjorts med Triple Steelix som också gör insatser i dessa frågor. Därigenom har större resurser och kompetens kunna nyttjas. Triple Steelix har tex erbjudit särskild ledarutbildning för kvinnor, inbjudit till nätverk och var en part i den marknadsföringsplan för Industriprogrammet (IP) på gymnasieskolan som tagits fram. Via ett mer planlagt

7 7(11) arbete är målet att antalet sökande till IP ska öka, detta särskilt bland tjejer. Tillgänglighet för personer med funktionshinder Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt ev. avvikelser utifrån projektplan, utmaningar etc. Tillgänglighetsfrågorna har tagits upp som en del i de ledarutbildningar som genomförts. Utbildning i grundläggande ergonomi har genomförts i samband med en gruppträgg för administratörer. Därigenom har förståelsen för dessa frågor ökat bland ledarna och i företagen och möjligheterna för funktionshindrade att få anställning i något AIGföretag ökat. Vi omdisposition av företagens lokaler kommer också hinder i arbetsmiljön säkerligen att byggas bort och anpassas. Alla utbildningar har genomförts i lättillgängliga lokaler och handikappad konsult har nyttjats som utbildare. Kriterier för genomförandet De viktigaste dimensionerna i socialfondsprojekt är att se till individens kompetens och möjligheter, att lyckas. Att engagera berörda personer och att kunna påverka och få genomslag för resultaten. I det nationella socialfondsprogrammet finns fyra kriterier för genomförandet av programmet. Kriterierna syftar till att säkerställa att programmet ger ett mervärde till Lissabonstrategins inriktning på ökad tillväxt och sysselsättning. Samtliga projekt ska uppfylla minst ett av dessa kriterier. Ett eller flera av kriterierna skall ingå i de regionalt formulerade prioriteringar som utarbetas i samband med regionala utlysningar. Besvara frågan/or utifrån de kritie/er som ert projekt utgår från. Främja lärande miljöer I Socialfondsprogrammet kapitel 2:5 1 så beskrivs lärande miljöer utifrån följande: Programmet skall främja lärande miljöer genom att stimulera till kompetensutveckling med utgångspunkt i den enskildes utvecklingsbehov, oavsett om personen är företagare eller anställd, chef eller medarbetare, och koppla denna till verksamhetens mål. Kompetensutveckling bidrar till att individen bättre kan möta framtida omställningar på arbetsplatsen och öka sin anställningsbarhet totalt sett. För att lärande miljöer skall kunna utvecklas krävs ytterligare kunskaper om hur lärandet förändras i det moderna arbetslivet, vad som sker i övergångarna mellan studier och arbetsliv, hur det informella lärandet i vardagen och på arbetsplatsen kan tas till vara, och hur vi kan skapa förutsättningar för alla till lärande och därmed bättre möjligheter att etablera sig i arbetslivet. Samverkan för utveckling av

8 8(11) lärande miljöer kan engagera t.ex. aktörer såsom utbildningsväsende, arbetsmarknadsmyndigheter, arbetsmarknadens parter och arbetsgivare och social ekonomi. Ni har i förekommande fall beskrivit hur ni tänkt jobba med detta kriterium i er ansökan: Beskriv era insatser för att uppfylla ambitionerna i ansökan. Främja innovativ verksamhet Socialfondsprogrammet kapitel 2:5:2 ger följande definition av hur programmet förhåller sig till kriteriet främja innovativ verksamhet: Inom ramen för vart och ett av de operativa strukturfondsprogrammen skall särskild uppmärksamhet ägnas åt att främja innovativ verksamhet 1. Detta innebär möjligheter att pröva alternativa sätt att investera i humankapital. Nya projekt kan utgå från resultat i tidigare genomförda socialfondsprojekt och integrera tidigare med framgång prövade metoder, i syfte att vidareutveckla dessa. Detta kan ske t.ex. genom att metoder används i större skala eller att målgruppen förändras. I bilaga 4 utvecklas begreppet ytterligare genom att bl. a. ge följande definition Lösningar som idag inte erbjuds eller är etablerade i befintliga system och strukturer Ni har i förekommande fall beskrivit hur ni tänkt jobba med detta kriterium i ansökan: Beskriv era insatser för att uppfylla ambitionerna i ansökan. Främja samverkan I Socialfondsprogrammet kapitel beskrivs kriteriet främja samverkan enligt följande; Samverkan, förankring av idéer och lösningar samt strategisk planering för att åstadkomma genomslag för det innovativa arbetet är viktiga element i strävandena att säkerställa ett mervärde i programmet. Medverkande aktörer måste vara tydliga både med sitt syfte att medverka och sina åtaganden inom projektet, och med hur de 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1081/2006 om Europeiska socialfonden, artikel 3.5.

9 9(11) avser att gå vidare med framkomna resultat för att möjliggöra tillämpning i större omfattning. Ni har i förekommande fall beskrivet hur ni tänkt jobba med detta kriterium i er ansökan. Beskriv utifrån ansökan era insatser för att uppfylla ambitionerna i ansökan. Avesta kommun har via Tillväxt Avesta aktivt deltagit i projektet. Genom detta aktiva deltagande har kommunen förutom företagens direkta utbildningsbehov mm fått en klar bild av branschen och kunnat följa deltagande företag på ett nära och okomplicerat sätt. Andra kommunala insatser för enskilda eller företag i grupp på andra områden har enkelt och snabbt kunnat verkställas. I ledningsgruppen för KYHutbildning till processtekniker har Tillväxt Avesta haft nytta av projekterfarenheter, likaså när det gäller utvecklingsfrågor för gymnasieskolans praktiska linjer, tex Industriprogrammet. Avesta Industrigrupps utveckling har Tillväxt Avesta stor nytta av som modell för andra företagsgrupperingar. IF Metalls engagemang och stöd i projektet har varit till nytta både för den enskilde Metallmedlemen företaget båda parterna har utvecklats. Triple Steelix har ett starkt stöd i Avesta och grunden för detta är Avesta Industrigrupps medlemsföretag. Ett av AIGföretagen deltager tillsammans med Tillväxt Avesta i Triple Steelix syd ledningsgrupp. Genom ESFprojektet har stort branschkunnande och företagsbehov kunnat kanaliseras till Triple Steelix som verkar för utvecklingen av branschen i regionen. Arbetsförmedlingen har via närheten och kontakterna till ESFprojektet fått företagskontakter och kunskap om olika behov av personal och kompetens som varit värdefull i det dagliga jobbet. Främja strategiskt påverkansarbete Socialfondsprogrammet definierar kriteriet i kapitel på följande sätt; Möjligheterna att få till stånd förändring och skapa genomslag för framkomna resultat gagnas av en strategisk ansats där aktörerna i ett projekt redan i det förberedande stadiet av projektet fokuserar på vilken kunskap som efterfrågas och vilka kontakter som behövs för ett effektivt genomförande. Detta är betydelsefullt både för att få önskad uppmärksamhet från målgrupperna och för att involvera dem i det kommande arbetet. Först efter en sådan kunskaps- och kontaktinventering bör planering och genomförande följa. Ni har i förekommande fall beskrivet hur ni tänkt jobba med detta kriterium i er ansökan. Beskriv hur ni jobbat för att uppfylla ambitionerna vad gäller kriteriet.

10 10(11) Regionala Prioriteringar Redogör för eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Strategiskt påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med strategiskt påverkansarbete. Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas? Vad mer skulle kunna göras? Vem bör göra det? All kunskap om företagens vardagsproblem och möjligheter har på olika sätt nyttjats i andra sammanhang och organisationer. Här bör nämnas organisationer som Region Dalarna, Triple Steelix, Länsstyrelsen, Arbetsmarknadsråd och Tillväxtverket. Detta har främst skett genom Tillväxt Avesta. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projekt-arbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet. Extern utvärderare upphandlades varvid ESFrådets kriteérier bla angavs som underlag i upphandlingen. Utvärderaren har därefter följt projektet via möten, telefon- och ITkontakt och därvid gett råd och synpunkter. Egenutvärdering Redogör för hur ni arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet. Egen utvärdering har gjorts via muntliga genomgångar av genomförda utbildningar i styrgruppen resp hela AIGgruppen. I planeringen och i projektets tidiga del var målsättningen att varje deltagare i kurserna skulle utvärdera sin egen syn på utbildningens värde i den enskildes kompetensutveckling. Genom projektledarens sjukdom och den omstart som fick göras har denna del i projektet ej genomförts till fullo utan skriftliga utvärderingar av resp utbildning har gjorts sporadiskt.

11 11(11) Sammanfattande bedömning Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Positivt: kompetensutvecklingen hos de anställda, mycket utbildning på kort tid företagsutveckling pga enskilda medarbetares utveckling Avesta Industrigrupp som grupp har utvecklats nya frågor, ytterliggare insatser har genomförts av Industrigruppen stärkt sammanhållning hos företagsledarna gruppen nytt administrativt/kvinnligt nätverk nya kontakter/informellt nätverk bland anställda i olika företag ökad kunskap och förståelse när det gäller jämställdhet och tillgänglighet samverkan med gymnasieskolan har utvecklats Negativt/problem: administrationen har tagit tid och kraft för vissa företagsledare ekonomiskt ansträngande (likviditetsfråga) tidspress viss byråkrati/ovana med denna sorts byråkrati hos företagsledare vardagsproblemen/ordrar/beställningar problem vid större planerade utbildningar Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? John Carlsson, ordförande i Avesta Industrigrupp och projektledare, 0226/ Lars Enoksson, sekr. i Avesta Industrigrupp, 0226/ samt resp företagsledare i de deltagande företagen.