Projekt Anhörigstöd i T-län

Transkript

1 Regionförbundet Örebro Län Projekt Anhörigstöd i T-län Årsrapport 2006 Jan Backlund, Elisabeth Davidsson, Social välfärd

2 1. Kort bakgrund Örebro läns samtliga tolv kommuner beviljades i augusti 2005 medel motsvarande kr för ett länsgemensamt projekt för vidareutveckling av stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående. Regeringens målsättning med stimulansmedlen till kommunerna var att öka kunskapen om effekter av stöd till anhöriga, att stödja och underlätta, samt att på olika sätt bidra till ökad livskvalitet för närstående till äldre personer med funktionshinder eller som är långvarigt sjuka. Projektets syfte, målsättning, målgrupp, utvärdering, tids- resurs- och kostnadsramar finns beskrivet i den av styrgruppen tagna projektplanen (bifogas årsrapporten). Årsrapporten beskriver arbetet under projektets första år Informations- och förankringsarbete samt styrning av projektet Två projektledare anställdes på 75 % respektive 50 % för att driva och leda projektet. Projektledarna är anställda av Regionförbundet Örebro Län och är organiserat i tema Social välfärd. Projektets uppdragsgivare är Örebro läns tolv kommuner. Projektledarna har informerat och förankrat projektets mål och syfte hos länets kommuner, hos olika länsgemensamma arbetsgrupper, så som socialchefs- och äldreomsorgschefsgruppen samt hos ledningsgruppen för Primärvården i länet. Information har också riktats till olika anhörig- och handikappföreningar. Besök har gjorts i länets tolv kommuner där bl.a. projektets ansvar kontra kommunernas varit en fråga som diskuterats och likaså kommunernas förväntningar på projektet. Vid bildandet av styrgruppen har strävan varit att hela länet skall representeras. Projektets styrgrupp består av, verksamhetschefen för social välfärd på Regionförbundet Örebro Län, två socialchefer från länet, en äldreomsorgschef från Lindesberg och en områdeschef inom vård och omsorg från Örebro. Därtill är en läkare från Primärvårdens ledningsgrupp adjungerad till styrgruppen. Styrgruppens roll är att vara projektledarna behjälpliga vid vägval och ställningstagande som uppkommer under projekttiden och som ej kunnat förutses. Projektet har två referensgrupper, den ena bestående av representanter från länets kommuners anhörigstöd och den andra bestående av representanter från olika anhörig- och handikappföreningar, enskilda anhörigvårdare och diakon från Svenska kyrkan. Referensgruppernas roll är att komma med synpunkter på arbetet som drivs inom projektet och att fungera som bollplank. En mer detaljerad beskrivning av informations- och förankringsarbetet finns i Anhörigstöd i T-län första lägesrapporten (bifogas). I projektet och i denna årsrapport använder vi ordet anhörig då vi menar anhörig/närstående som vårdar/hjälper eller stödjer en anförvant eller vän/granne. 3. Projekt Anhörigstöd i T- län mål och metod Det konkreta arbetet inom projekt Anhörigstöd i T-län fortskrider alltjämt utifrån det i projektplanen upplagda tidsschemat. Nedan redovisas arbetet utifrån de fyra mål/metoder som finns i projektplanen.

3 Mål/metod 1 Målet är att: i samverkan med kommunerna i länet och landstinget skapa gemensamma riktlinjer/rutiner för att erbjuda anhöriga till nydiagnostiserade demenssjuka information och kommunalt stöd. riktlinjen/rutinen implementeras och blir en självklar del av det ordinarie arbetet både i landstingets och i kommunernas verksamheter. En arbetsgrupp har under mars till och med maj månad 2006 arbetat fram en riktlinje/rutin för stöd till demenssjukas anhöriga. Riktlinjen/rutinen är en samarbetsöverenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Örebro län. I arbetsgruppen har ingått representanter från de tre sjukhusen, representant från primärvården samt kommunala representanter från varje länsdel. Från kommunerna har olika yrkesgrupper inom vård och omsorg varit representerade. Ledare för arbetsgruppen har varit projektledaren (Riktlinjen/rutinen bifogas rapporten.) Riktlinjen/rutinen beskriver ett tillvägagångssätt för samtlig personal inom kommunernas vård och omsorg samt primärvårdens och sjukhusens personal. Syftet är att kommunerna ska komma i kontakt och hålla kontakt med anhöriga till demenssjuka, eller de som har demensliknande symptom, för att kunna ge information om kommunens anhörigstöd. Kommunernas kontaktpersoner ska också erbjuda lämpligt stöd vid behov. Riktlinjen/rutinen har presenterats både för Vilgotgruppen (tjänstemannagrupp för samverkan mellan kommunerna och landstinget) och Maritgruppen (politikergrupp för samverkan mellan kommunerna och landstinget). Riktlinjen/rutinen har tillstyrkts i båda grupperna. Kommunerna har tagit fram kontaktpersoner särskilt för denna del av projektet. Den 24 och 31 augusti utbildade projektet kommunernas kontaktpersoner (27 personer) inom detta målområde. Syftet med utbildningen var att ge dem förutsättningar att genomföra sitt uppdrag som kontaktperson (utbildningsdagarna bifogas). För att få den nya rutinen att praktiseras så måste all personal informeras om den. Därför har tiden efter utbildning till största delen gått i informationens tecken. Projektledaren har i september och oktober träffat chefer i de flesta kommunerna och primärvården för att informera om riktlinjen/rutinen. Cheferna har i sin tur uppdrag att informera sin personal. Den nya riktlinjen/rutinen startar allt eftersom informationen når ut på arbetsplatserna dvs under oktober, november och december. Mål/metod 2 Målet är att: erbjuda anhöriga till demenssjuka utbildning i bemötande, kommunikation och förhållningssätt erbjuda anhöriga till strokesjuka utbildning i förflyttningsteknik.

4 Utbildning för anhöriga till demenssjuka i bemötande Planeringsarbetet En arbetsgrupp bildades i februari 2006 och har sedan dess träffats tre gånger. Arbetsgruppen består av projektledaren, representanter från Alzheimerföreningen i Örebro län, Demensföreningen i Karlskoga och från Sensus studieförbund. Den har haft som uppgift att ge synpunkter på utbildningens upplägg och innehåll och har bl.a. kommit fram till att utbildningen bör ske i studiecirkelform. Studiecirkeln är en bra utbildningsform eftersom den har som utgångsläge att ta tillvara och utgå från varje deltagares situation. Deltagarna får också dela med sig av sina egna erfarenheter till andra i samma situation. Önskvärt är att starta en studiecirkel i varje kommun, dels för att erbjuda de anhöriga den geografiska närheten och dels för att det är viktigt att de kunskaper och erfarenheter som blir resultatet av en studiecirkel skall finnas kvar inom den egna kommunens anhörigstödverksamhet. På så sätt kan man nyttja dessa erfarenheter även efter projektets slut. Vidare anser arbetsgruppen att utbildningen bör innehålla mycket av samvaro och samtal, att den inte blir för högtravande och att det är bra med samtal som varvas med lite konkreta fakta. Föreningarna som ingick i arbetsgruppen påpekade i ett tidigt stadium vikten av att i tid börja med informationsarbetet i syfte att nå anhöriga och försöka få dem intresserade av utbildningen. Utifrån detta så beskrivs det fortsatta arbetet i två steg. Genomförande i två steg Steg ett: utbildning av studiehandledare och planering inför anhörigcirklar gällande bemötande av demenssjuk I mitten av september utbildades 24 studiehandledare från länets tolv kommuner. De flesta kommuner har utsett lämpliga personer från den kommunala demenssjukvården som studiehandledare, men några kommuner hade utsett frivilligarbetare från t.ex. Röda Korset. Utbildningen för studiehandledarna var på två heldagar, hölls på konferenscentret i Ånnaboda och studieförbundet Sensus var tillsammans med projektet anordnare av dem (utbildningsprogram bifogas rapporten). Två föreläsare från Demenscentrum i Örebro förläste om demenssjukdomar, deras symptom, vardagsproblem och hur man på ett bra sätt kan bemöta avvikande beteenden och problem som uppstår. En sjuksköterska och en undersköterska från Karlskoga lasarett föreläste om validationsmetoden som går ut på att bekräfta den demenssjuke och hjälpa honom/henne till ett bättre självförtroende. Några anhöriga berättade också om hur det är att vara anhörig till någon med demenssjukdom. En stor del av dessa dagar handlade om vilket ansvar och vilka uppgifter som åvilar en studiehandledare. Likaså behandlades studiecirkelns byggstenar och gruppdynamik. Föreläsningar varvades med olika övningar för deltagarna. Innan utbildningen avslutades så diskuterades hur arbetet med att sätta igång studiecirklarna ute i kommunerna skulle fortsätta. Dessa frågor fick också deltagarna i uppgift att ta med sig till sin respektive kommun och tillsammans med sin chef och/eller andra berörda planera vidare för. En återträff för att följa upp hur det har gått är planerad till början av november. Efter studiehandledarutbildningen skall deltagarna kunna hålla i utbildningen/studiecirkeln för demenssjukas anhöriga i sin respektive kommun. Om, och när så krävs, kan studiehandledarna anlita annan personal/andra föreläsare. Det kan t.ex. röra sig om de sakkunskaper som behövs om demenssjukdomar och bemötandet av dessa. En annan del kan vara anhörigrollen och där finns troligtvis engagerade anhöriga ute i kommunerna som kan

5 bidra med sina erfarenheter. Många av studiehandledarna har tillräckliga kunskaper om demenssjukdomar och bemötande av dessa och kan själva föreläsa om ämnet men inte alla. Här ser det olika ut för varje kommun och utbildningen/studiecirkeln måste anpassas till varje kommuns förutsättningar. Utbildningen/studiecirkeln för de anhöriga skall innehålla information om demenssjukdomar, symptom, förluster, bemötande och kommunikation med den sjuke, anhörigrollen, föreläsning om validationsmodellen och uppföljning. Finns det behov av utbildning i fler frågor som tangerar ämnet demens så är det upp till den enskilde kommunen att lägga till dessa Angående validationsmodellen så får endast certifierade validationsarbetare undervisa om den. Därför kommer troligtvis de anhöriga att bjudas in till en föreläsning om detta ämne. Detta går ej att ekonomiskt genomföra i varje kommun utan måste ske på en eller eventuellt två platser i länet. Steg två: Hur når vi ut till anhöriga med information om utbildningarna Parallellt med planeringsarbetet startade informationsarbete i syfte att nå ut till de anhöriga under våren En informationsfolder (bifogas rapporten) har tryckts upp i 2000 exemplar och delats ut till kommunernas kontaktpersoner för anhörigstödet som i sin tur lovat att sprida dessa inom vård och omsorgsförvaltningen i sin kommun, till vårdcentraler och till föreningar de samverkar med. Vidare har dessa foldrar skickats ut till de olika demensföreningarna och till strokeföreningen i länet, till kuratorer på de tre sjukhusen i länet och till de föreningar och liknande som ingår i projektets referensgrupp. I slutet av september sattes också en annons in i Nerikes Allehanda, Bergslagsposten, Karlskoga tidning och Karlskoga kuriren i syfte att nå ut till så många som möjligt. I några av kommunernas egna informationstidningar har också annons varit med. I slutet av oktober har ca 90 anhöriga intresseanmält sig till utbildningen. Förhoppningsvis kommer några kommuner att starta sina utbildningar/studiecirklar under november och december. Några andra vill starta efter jul. Utbildning för anhöriga som hjälper någon med stroke Planeringsarbetet I maj bildades en arbetsgrupp bestående av projektledaren och fyra länsrepresentanter ifrån den kommunala rehabiliteringen. Arbetsgruppens uppgift är att försöka hitta en lämplig utbildningsmodell i förflyttningsteknik för anhöriga till strokesjuka. Gruppen har träffats tre gånger och ett förslag på utbildningsmodell har tagits fram. Detta förslag har visats i styr- och referensgrupper, därefter spridits till berörda inom kommunernas vård- och omsorg i syfte att få in synpunkter på modellen. Förslag på personer inom kommunernas vård- och omsorg som kan tänka sig hålla i utbildningen tas emot fram till den 1 december Modellförslaget bygger på att den planerade utbildningen skall kunna tillämpas inom varje kommun. Lämplig personal att hålla i den kan vara arbetsterapeut, sjukgymnast eller s.k. förflyttningsombud. Förslaget på modell bygger på fem olika teman. 1. Hur det är att vara anhörig/närstående till någon med stroke 2. Förståelse för hur hjärnskadan påverkar den sjuke. Utifrån de olika funktionsbortfall som kan uppstå. 3. Basal kroppskännedom och grundprinciperna för förflyttningsteknik. 4. Manuella förflyttningar och enkla hjälpmedel 5. Avancerade hjälpmedel utifrån de behov som finns i gruppen

6 Innan arbetet med att hitta en lämplig modell för utbildningen avslutas måste arbetsgruppen se över vilka resurser som finns i kommunerna, vilka eventuella utbildningsbehov de som skall hålla i utbildningen har. Förhoppningsvis kan arbetet med att erbjuda anhöriga utbildningen ske under våren 2007 och framåt. Mål/metod 3 Målet är att: anordna anhöriggrupper för anhöriga från flera kommuner som stödjer och vårdar person som drabbats av sjukdom eller funktionshinder som inte är så vanlig. Kommunerna har fått uppge vilka grupper av anhöriga enligt måldefinitionen som har behov av att delta i stödformen anhöriggrupp. Utifrån detta har projektet beslutat att länsövergripande anhöriggrupper skall anordnas för anhöriga till personer som drabbats av Framlobsdemens och Parkinson. Det rör sig troligtvis om relativt få anhöriga inom varje kommun. Under våren 2007 kommer en arbetsgrupp att bildas i syfte att arbeta med förslag på vad anhörigcirklarna skall innehålla. Förhoppningsvis kan en första anhöriggrupp starta i slutet av våren 2007 eller senast under hösten Mål/metod 4 Målet är att: projektledarna utgör en gemensam kunskapsbank/resurs för utveckling av anhörigstödet i länets kommuner. Arbetet inom mål/metod 4 ska fortgå under hela projektet och är avhängigt vad kommunerna initierar. Projektledare Jan Backlund har fram till skrivande stund: 1. deltagit i fyra planeringsträffar i Laxå kommun för att utveckla anhörigstödet i samverkan med ideella organisationer. 2. varit med att utforma en utbildning för frivilliga anhörigstödjare i Laxå samt deltagit som föreläsare vid den utbildningen. 3. deltagit i en anhöriggruppsträff i Askersund för att tillsammans med kommunen presentera detta projekt och framhålla vikten av samverkan mellan kommunen och anhöriggrupper/förening. 4. hållit ett föredrag vid en av Askersunds kommun arrangerad eftermiddagskonferens om anhörigstöd den 28 mars. 5. i Degerfors och Karlskoga har projektledaren träffat anhörigförening respektive demensförening för att presentera projektet samt peka på vikten av föreningarnas arbete kring anhörigstöd.

7 6. varit engagerad som talare vid Alzheimerföreningen Örebro läns träff för demenssjuka och deras anhöriga i södra Närke (Alzheimerdagen). Han berättade om kommunernas och landstingets satsning på att utveckla anhörigstödet. 7. föreläst vid anhörigcafé i Kumla den 25/10 Jan Backlund har representerat länets kommuner vid Nationella nätverkets träffar för länssamordnare vid två tillfällen under året. På uppdrag av Nationella nätverket har Jan gjort en inventering Var är kommunernas anhörigkonsulent? Inventeringen visar vad kommunerna i Sverige titulerar den som arbetar med anhörigstödet, var i organisationen hon finns samt utbildningsbehov. Jan var en av två länssamordnare som planerade nätverksträffen den september i Stockholm Planerat är att Jan tillsammans med ordförande i anhörigföreningen i Degerfors ska hålla i en föreläsning den 15/11 på Karlskoga lasarett med temat Närståendes situation och anhörigstöd. Projektledare Elisabeth Davidsson har fram till skrivande stund: 1.deltagit i en anhörigrådsträff i Nora kommun 2.deltagit i en träff med anhöriggrupp i Lindesberg 3. hållit i en planeringsträff med cirkelhandledarna i Lindesberg 4. föreläst vid Kumla kommuns äldredag den 10/10. Hon berättade om projektet Anhörigstöd i T-län Gemensamt har de två projektledarna träffat kollegan Thina Lindberg, Skaraborgssamverkan. Träffen syftade till att delge varandra erfarenhet och idéer i sina roller och uppdrag. Projektledarna har också vid ett tillfälle informerat Thina och hennes kommunrepresentanter om projektet Anhörigstöd i T-län. Det skedde vid deras kick off som genomfördes i Örebro den augusti. 5. Ekonomi Huvudsakliga utgiftsposter under året har varit personalkostnader, hyra, administrativa kostnader för projektet och utbildningskostnader. Nedan presenteras inkomster och utgifter i två delar. Del 1 är en sammanställning av projektets första 11 månader enligt utdrag av Regionförbundet Örebro läns resultaträkning och del 2 är beräknade inkomster och utgifter för den tolfte månaden. Del 1 Fördelning av inkomster och utgifter för perioden t o m är enligt följande: Inkomst (projektmedel från Länsstyrelsen, 80% av ) :-

8 Utgifter personalkostnad :- - S:a externa kostnader :- - lokaler + adm kostnader, projekt :- - förbrukningsinventarier 2 000:- - resor 4 000:- - kurser och konferenser :- - telefoni :- Det visar ett underskott på och gäller projektets 11 första månader. Del 2 För projektets 12:e månad beräknas följande inkomster och utgifter tillkomma: Inkomst (projektmedel från Länsstyrelsen 20% av ) :- Utgifter :- - Personalkostnader :- - Utbildningskostnader :- - annons och tryckkostnader :- - Hyra + adm kostnad projektet :- - Övrigt :- Det visar ett underskott på :- för den 12 månaden Rörelseresultat år 1 Totalt beräknas projektets första 12 månader ge :- i inkomst och :- i utgifter vilket ger ett underskott på :-. 6. Kvalitetssäkring utvärdering Vid styrgruppens möte i mars och september redovisades de uppgifter och insatser som projektledarna gjort sedan start. Det framkom att - en projektplan gjorts och som är förankrad i socialchefsgruppen i länet och också av styrgruppen - referensgrupper är bildade och arbetar - samtliga kommuner har besökts av projektledarna - samtliga sjukhus har besökts av en projektledare - primärvårdens ledningsgrupp har besökts av en projektledare - arbetsgrupper har bildats och påbörjat sitt arbete - utbildningar skett - riktlinje/rutin framtagen

9 - några kommuner har engagerat projektledarna för olika uppgifter - träff med FoU Välfärd för utformning av utvärdering har hållits Arbetet fortskrider enligt den upprättade projektplanen och vid tre tillfällen har också Länsstyrelsens äldreskyddsombud inbjudits till referensgruppsträff. Forsknings- och utvecklingsenheten, FoU Välfärd (tidigare Forum Äldre) Regionförbundet Örebro län kommer att bistå projektledarna vid uppföljning och utvärdering av arbetet under projektets gång. Likaså kommer FoU Välfärd att medverka vid utvärdering av de olika stödinsatserna samt vid slututvärdering av projektet. Följande dokument bifogas denna ansökan Projektplan för Anhörigstöd i T-län Anhörigstöd i T-län första delrapporten Riktlinje/rutin för stöd till demenssjukas anhöriga Utbildning av kontaktpersoner inom mål/metod 1 Utbildning av studiehandledare Kursinbjudan Ger du stöd eller vård till någon som drabbats av demenssjukdom eller av stroke? Styrgrupp Referensgrupp 1 Referensgrupp 2 Datum: 31 oktober 2006 Underskrift.. Namnförtydligande: Jan Backlund Elisabeth Davidsson Befattning: Projektledare Telefon dagtid Jan Backlund , Elisabeth Davidsson , E-post: jan.backlund@regionorebro.se elisabeth.davidsson@regionorebro.se