Mall för slutrapport förprojektering

Transkript

1 1(11) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för förprojektering ska ni redogöra för hur ni följde er tid- och aktivitetsplan samt beskriva era resultat (analys, kartläggning etc.). Slutrapporten ska göras i bifogad mall. Vänligen bifoga också analyser, kartläggningar eller andra produkter som ni anser vara relevanta. Slutrapporten bör omfatta minst 5 A4-sidor och högst 10 A4-sidor. Mallens rubriker är blåfärgade. Under varje rubrik finns en kort text om vad avsnittet ska innehålla. Det är viktigt att slutrapporten bygger på en diskuterande redogörelse. Om du har frågor eller om något är oklart hör av dig till din samordnare på ESFrådet.

2 2(11) Projektnamn: Funkar Projektnummer (fylls i av projektansvarig): Sammanfattning (max 2 A4-sidor) Beskriv kortfattat projektidén och de framsteg som gjordes i förprojekteringen (från början till slut). Beskriv vilka som varit involverade (organisationer, företag myndigheter etc.) och hur ni har arbetat, vilka metoder ni valt (till exempel intervjuer, studier etc.): Syftet med förstudien har varit att nio kommuner tillsammans med samverkansparter analyserat och kartlagt området funktionsnedsättning, psykisk ohälsa och samsjuklighet kopplat till arbete och sysselsättning. Genom samverkan internt inom respektive kommun, samt externt mellan kommuner och samverkansparter har målet varit att kartlägga målgrupper, resurser, metoder, kompetens och samverkan, samt ansvarsfördelning, för att få en övergripande bild av behov av insatser. Den övergripande målsättningen är att i ett kommande projekt möjliggöra för fler personer inom nämnda grupp, som idag står utanför arbetsmarknaden, att få och kunna behålla en anställning, eller att väsentligt närma sig den öppna arbetsmarknaden. Utöver Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) som projektägare har nio medlemskommuner deltagit i projektet. Dessa är Alingsås, Härryda, Lerum, Lilla Edet, Partille, Stenungsund, Tjörn, Öckerö samt från Göteborgs Stad de två stadsdelsförvaltningarna Lundby och Östra Göteborg. En referensgrupp bestående av Arbetsförmedlingen (AF), Försäkringskassan (FK) samt brukarorganisationerna Handikappföreningarnas Samarbetsorganisation (HSO) Västra Götaland och Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg (NSPHiG) har genom sitt deltagande och engagemang bidragit till att ge större kunskap och ett bredare helhetsperspektiv kring området. Utvalda representanter från respektive deltagande kommuner har tillsammans med referensgruppen utgjort projektledningsgrupp (PLG) för förstudien, och har träffats vid tre gemensamma workshops (kontaktuppgifter för PLG bifogas). En styrgrupp bestående av verksamhets- och förvaltningschefer inom Funktionshinder (FH), Individ och Familjeomsorg (IFO) samt Arbetsmarknadsenheter (AME), har hållits informerad om förstudien, och kommer att arbeta med strategiska frågor rörande ett kommande projekt. Kartläggningen har skett både lokalt inom respektive kommun och övergripande där de nio deltagande kommunerna och samverkansparterna gemensamt analyserat området och utbytt erfarenheter. Ett frågeunderlag har utarbetats av projektledning tillsammans med deltagande aktörer utifrån syftet med förstudien. (Frågeunderlag bifogas).

3 3(11) Under projektperioden har en omvärldsanalys tagits fram. Den är baserad på aktuella erfarenheter, statistik och rapporter både nationellt och regionalt. Den beskriver framförallt målgruppens utanförskap och svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden. Dessutom presenteras ett antal relevanta metoder inom området. (Omvärldsanalys bifogas). För att ta del av brukarnas perspektiv har en brukarundersökning genomförts. Som en del av kartläggningen av befintliga verksamheter har vi valt att rikta oss till de personer som idag har stöd till arbete/sysselsättning i någon av kommunernas verksamheter. Vi har använt oss av en kvantitativ metod i form av en webbenkät som tagits fram i samråd med brukarorganisationerna. Vid arbetet med utformning och innehåll har vi utgått från ett tillgänglighetperspektiv exempelvis vad gäller lättlästhet. Då webbenkäter generellt har en relativ låg svarsfrekvens tog vi hjälp av de deltagande kommunerna samt brukarorganisationerna för att sprida enkäten bland målgruppen. Antal svarande var 105 personer. Enkäten visar att brukarna generellt är nöjda med befintliga verksamheter och det stöd de får. (Brukarenkät och resultat bifogas). Utöver ovanstående har i förstudien ett s.k. Letter of intent upprättats vad gäller möjligt transnationellt erfarenhetsutbyte i ett kommande projekt. Kontakter har förekommit med verksamheter i Finland och på Irland. Inspirationsföreläsningar har erbjudits projektdeltagarna bland annat i form av samverkan genom GRAF- projektet och brukarorganisationen HSO, samt internt bland aktörerna. Projektledarna har också haft ett nätverksutbyte med andra projekt och förstudier, vilket inneburit både lärande och spridning. Tids- och aktivitetsplan har följts och inga avvikelser har förekommit under projektperioden. Resultatet av förstudien slår fast att kommunerna vill arbeta med den breda målgruppen personer med psykiska funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa, samsjuklighet och intellektuella funktionsnedsättningar. Framförallt ser man ett behov av att satsa på de som idag inte får det stöd de behöver i befintliga verksamheter. Det gäller framförallt personer med psykisk ohälsa. Man vill vända sig både till män och kvinnor, framförallt i åldrarna 18-30, men också till personer mitt i livet. Relevanta metoder man önskar utveckla i arbetet med målgruppen är framförallt Supported Employment (SE), Individual Placement and Support (IPS) och Socialt företagande. Genom transnationellt utbyte har intresse för en s.k. Job Shadow Day (jobbskuggningsdag) väckts. Då våra system idag ofta inte är kompatibla med SE och IPS, krävs en tydligare förankring i organisationerna för att rätt förutsättningar att arbeta enligt metoderna ska ges och att individens behov sätts i centrum. Samtliga kommuner och samverkansparter beskriver brister i samverkan både internt och externt. Man önskar hitta en gemensam

4 4(11) samverkansform som ser till individens bästa och inte begränsas av interna regelverk. Sammanfattningsvis har förstudien resulterat i en god grund för en kommande projektansökan. Förprojekteringens resultat Redogör kortfattat för det arbete som förprojekteringen avsåg att fokusera kring. Besvara frågan om och/eller hur ni bidragit till att förbättra möjligheterna för ett eventuellt genomförandeprojekt? Beskriv också vilka nya kunskaper ni bidragit med: Genom kommunernas kartläggningar och de workshops som anordnats har deltagarna valt att definiera målgruppen som personer med psykiska funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa, samsjuklighet och intellektuella funktionsnedsättningar. Man vill inte utgå från typen av funktionsnedsättning eller diagnos utan istället från det behov individen har, för att inte stänga några dörrar för personer som ofta annars "faller mellan stolarna". Man vill vända sig till både män och kvinnor, framförallt i åldrarna men också till personer "mitt i livet". Målgruppen sammanfattas som de som idag inte får det stöd de behöver i befintliga verksamheter och det gäller framförallt personer med psykisk ohälsa. För att kunna arbeta framgångsrikt och nå den definierade målgruppen, har vid inventering framkommit att de metoder projektdeltagarna ytterligare vill utveckla, och arbeta med, framförallt är: Supported Employment (SE), Individual Placement and Support (IPS), där även brukarcoacher nämns som en intressant resurs, samt Motiverande samtal (MI). Man vill också använda socialt företagande. Forskning och arbete pågår för att kvalitetssäkra SE. MI och IPS är evidensbaserade. Metoderna rekommenderas av Socialstyrelsen (se Omvärldsanalys). De flesta projektdeltagare nämner att ytterligare förankring behöver ske inom organisationerna för att resurser skall avsättas och ge förutsättningar att kunna arbeta enligt metoderna. Resurser behöver också samordnas och vidareutvecklas. Då personerna i målgruppen ofta beskrivs som svåra att nå, har en möjlig lösning/ett önskemål också varit att arbeta med uppsökande verksamhet för att finnas där målgruppen finns. Behovet av kompetensutveckling varierar, bl. a. som en följd av att de fyra kommuner, som deltagit i GRAF- projektet fått mer utbildning inom området än övriga. Kommunerna önskar därför att ett eventuellt kommande projekt kan kombinera kompetensutveckling utifrån varje kommuns behov, med aktiviteter till deltagare. I samverkan med GRAF-projektet har intresse uppstått för att implementera en s.k. Job Shadow Day (Jobbskuggningsdag), enligt irländsk modell. Här får personer i

5 5(11) målgruppen möjlighet att förutsättningslöst jobbskugga på olika arbetsplatser. Syftet är att fokusera på frågor som har med arbete och funktionsnedsättning att göra, och att bidra till attitydförändring i samhället för att motverka stigmatisering och utanförskap. Att detta är viktigt bekräftas bl. a. av en nyligen genomförd svensk undersökning (se Omvärldsanalys) där arbetsgivarna ser få, eller inga, fördelar med att anställa personer med funktionsnedsättning. Ovilja att anställa bottnar oftast i osäkerhet och rädsla från arbetsgivarens sida, menar man från Handikappsförbundens projekt Rätt Stöd till Arbete. Myndigheten Handisam slår dessutom fast att ca hälften av Sveriges kommuner saknar tydliga mål vad gäller anställningar av personer med funktionsnedsättningar och att den praktik som förekommer sällan leder till arbete. Samtliga kommuner beskriver brister i samverkan, och nämner det som mycket viktigt att befintliga strukturer, interna (mellan olika kommunala enheter eller förvaltningar) och externa (mellan myndigheter), "luckras upp" för att man skall kunna arbeta på ett framgångsrikt sätt runt personer ur målgruppen. Samverkan måste ske utifrån de individuella behoven, och inte utifrån olika aktörers regelverk och budgetramar. Inte minst är detta viktigt då det handlar om att personer ur målgruppen skall känna att de har en trygg försörjning under tiden då de arbetsprövar. Ovan nämnda personer utan diagnos, eller "de som faller mellan stolarna", tillhör ofta dem som saknar sysselsättning, de s.k. "hemmasittarna". Flera kommuner beskriver att man har väl uppbyggda verksamheter, men att man inte alltid kan erbjuda det som efterfrågas. Samtliga vill ha bättre samverkan med öppenvårdspsykiatrin, några nämner boendestöd, beroende/behandlingsenhet och ett par särgymnasieskolan. Någon önskar en samordnarfunktion, och flera efterfrågar också särskild struktur och metod för samverkan. Ett resultat av förstudien är att det genom kommunernas arbetsgrupper och workshops redan har påbörjats en samverkansprocess. Det vore därför naturligt att i ett kommande projekt fortsätta samverkan med de i förstudien medverkande parterna. I brukarenkätens fråga, om de myndigheter du har kontakt med exempelvis kommun, Försäkringskassa (FK) och Arbetsförmedling (AF) samarbetar, svarar 13 % att det inte finns något samarbete, och 31 % att de inte vet om det finns. Man kan fråga sig om samverkan saknas eller om mer delaktighet och information behövs. Resultatet kan också vara en konsekvens av funktionsnedsättning. AF beskriver att samverkan med kommunerna har blivit bättre de senaste åren. Den omorganisation på AF där Göteborg och kranskommunerna numera betraktas som en enhet har enligt AF underlättat samverkan. Fortfarande finns dock utvecklingsområden. Det är viktigt att arbeta prestigelöst i nätverken och se det bästa för individen. När det gäller kommunernas interna samverkan kan AF ibland utifrån sitt perspektiv se vissa brister. Dessutom påtalas ett behov av utbildning vad gäller AFs olika stöd och anställningsformer.

6 6(11) FK nämner att det i många kommuner finns en okunskap om FKs regelverk. Ett av FKs uppdrag är att ha en samordnande roll och man jobbar med att bygga upp nätverk och med att vara mer synlig mot brukarna. NSPHiG har märkt att bemötandet är olika beroende på hur väl samverkan fungerar. När samverkan är dålig hamnar brukaren i kläm. Kunskapen om vad de andra inblandade aktörerna runt en person gör är dålig på vissa håll, vilket får negativa konsekvenser för individen. HSO VG framför bland annat att systemen inte är gjorda för att man ska våga pröva arbete och att vi måste hitta skyddsnät för individen och göra rätt jobbmatchning. Under projektperioden har en omvärldsanalys, baserad på aktuella erfarenheter, statistik och rapporter tagits fram. Den presenterar ett antal relevanta metoder inom området och beskriver målgruppens utanförskap och svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden. Som exempel kan nämnas (Ur regeringens PRIO , s. 12) Vad gäller personer med psykisk ohälsa/psykiska funktionsnedsättningar har man inte bara sämre fysisk hälsa, kortare medellivslängd, sämre upplevd livskvalitet, sämre ekonomi och lägre sysselsättningsgrad än befolkningen som helhet, utan också om man jämför med personer med kroppslig sjukdom eller funktionsnedsättning. I maj 2014 utkom rapporten Fångad i fattigdom gjord av Föreningen för utvecklingsstörda barn, unga och vuxna (FUB). Här beskrivs att många personer med utvecklingsstörning lever i livslång fattigdom utan kunna påverka sina livsvillkor. I samverkan med brukarorganisationerna har en brukarenkät (bifogas) tagits fram, och spridits via brukarorganisationernas hemsidor och genom kommunernas representanter. Som en del av kartläggningen av befintliga verksamheter har vi valt att rikta oss till de personer som idag har stöd till arbete/sysselsättning i någon av kommunernas verksamheter. Enkäten har tillgänglighetsanpassats, t.ex. vad gäller lättlästhet. 105 svar har inkommit, med en relativt jämn ålders- och könsfördelning. Sammanfattningsvis visar brukarenkäten att de som svarat överlag är nöjda med det stöd till arbete/sysselsättning som de får av kommunerna och att de trivs. De upplever också att de fått vara med och påverka val av sysselsättning samt innehållet i dessa arbetsuppgifter/aktiviteter. Bara 3 % upplever att personalen inte förstår behovet av stöd och 89 % vet vem man kan vända sig till med frågor kring arbete/sysselsättning. Enkäten är ett komplement till kartläggningen i respektive kommun och kan sägas vara en bekräftelse på att det som finns till stor del fungerar bra för de som deltar. Kanske speglar resultatet också i viss mån den s.k. inlåsningseffekt, som innebär att den goda trivseln ibland kan bli ett hinder att ta steget ut på arbetsmarknaden. Dock finns ett stort antal personer med psykisk ohälsa, psykisk funktionsnedsättning eller samsjuklighet, som helt saknar sysselsättning, och som inte nåtts av denna enkät. Det är också här kommunerna

7 7(11) ser det största behovet, se definition av målgrupp. I ett eventuellt kommande projekt är det således mycket viktigt att arbeta för att nå också dem. Ett s.k. Letter of intent har upprättats vad gäller möjligt transnationellt erfarenhetsutbyte i ett kommande projekt. Det finns genom bland annat GRAFprojektet väl upparbetade kontakter med verksamheter som arbetar med SEmetoden i Finland och på Irland. Ett intressant uppslag är också att genomföra, en till att börja med västsvensk Jobbskuggningsdag (se ovan). Inspirationsföreläsningar har erbjudits projektdeltagarna bl. a. i samverkan med GRAF-projektet och brukarorganisationen HSO samt internt då deltagande aktörer mer utförligt fått möjlighet att presentera pågående projekt och arbetssätt för att öka lärandet och ge nya idéer. Projektledarna har också haft ett nätverksutbyte med andra projekt och förstudier så som, förutom GRAF: Rätt stöd till arbete (Projekt genom Allmänna arvsfonden), Mellan Rum 2.0, Unga vuxna funkar, Coompanion 1000 jobb i sociala företag 2020, Kooperativet Greta och FoU stöd för arbetsmarknadsenheter inom Göteborgsområdet. Utöver detta har förekommit möte med avdelningen GR Utbildning angående en eventuell kommande förstudie om praktik för personer med funktionsnedsättning inom särgymnasieskolan. Spridning har skett genom information på GRs och brukarorganisationernas hemsidor och har även funnits tillgänglig på Mötesplats funktionshinder. Projektledarna och GRs planeringsledare har informerat på kommunernas regionala chefsnätverk, på GRs interna områdesmöten och för politiker. Gällande ansvarsfördelning i kommande projekt pågår ett internt arbete på GR och GR kommunerna har tagit ett första steg för att vara förberedda på bästa sätt när Europeiska Socialfonden öppnas för nya ansökningar. En slutsats från arbetet är att kommunerna trots olika förutsättningar i hög grad upplever samma problem och står inför liknande utmaningar. Sammanfattningsvis har förstudien resulterat i en samlad helhetsbild, där deltagarna har ringat in målgrupper, problemområden och kommit fram till behov av insatser. Resultatet av förstudien har bidragit till att förbättra möjligheterna för ett eventuellt genomförandeprojekt och kan sägas utgöra en god grund för kommande projektansökan. Jämställdhetsintegrering Hur genomförde ni er jämställdhets-swot eller liknande kartläggning? Har ni viktiga slutsatser inför genomförandeprojektet? Har ni genomfört utbildningar i jämställdhetsintegrering? Ett jämställdhetsperspektiv har funnits med under hela arbetet med förstudien, och i vår kartläggning och analys har arbetet med att ta fram könsuppdelad statistik för den aktuella målgruppen påbörjats i kommunernas arbetsgrupper. Frågor som att

8 8(11) män i högre grad än kvinnor omfattas av stödåtgärder från Arbetsförmedlingen, som innefattar anställning, trots att män och kvinnor med funktionsnedsättning söker arbete i lika hög grad, har diskuterats i workshops. Inför ett eventuellt kommande projekt kommer en mer detaljerad plan för jämställdhetsarbetet för målgruppen att tas fram. Den brukarenkät som projektet sammanställt, visade en relativt jämn fördelning mellan antal svarande kvinnor, respektive män. Av de 105 inkomna svaren var 56 från kvinnor och 46 från män. Vi kan se att kvinnorna trivs något bättre med sin sysselsättning än de svarande männen i undersökningen och det är också högre andel av männen som inte tycker att de kan påverka innehållet i sina arbetsuppgifter/aktiviteter. Dock är skillnaderna för små och underlaget för litet för att kunna dra några generella slutsatser. I de workshops som hållits inom projektet var könsfördelningen bland deltagarna följande: Workshop 1 5/ kvinnor (76%) 5 män (24%) Workshop 2 19/ kvinnor (73%) 6 män (27%) Workshop 3 27/ kvinnor (73%) 6 män (27%) Vi anser att siffrorna är rimliga med tanke på rådande könsfördelning bland personal inom området. I de möten som genomförts med brukarorganisationer var könsfördelningen bland deltagarna: 17/ kvinnor (40%) 3 män (60%) 3/ kvinnor (50%) 2 män (50%) GR har sedan tidigare erfarenhet av att arbeta enligt ESF:s riktlinjer för jämställdhet och tillgänglighet och kommer fortsätta arbeta efter dessa. Vi strävar alltid efter att ha med ett jämställdhetsperspektiv vid våra aktiviteter. Tillgänglighet för personer med funktionshinder Vilka åtgärder har ni vidtagit för att säkra tillgänglighetsarbetet i ett eventuellt genomförandeprojekt? I arbetet med förstudien har ett tillgänglighetsperspektiv funnits med vid planering av aktiviteter och kommunikation. Alla våra aktiviteter har varit tillgängliga för personer med olika typer av funktionsnedsättning. Lokaler har alltid uppfyllt krav på tillgänglighet, både geografiskt och funktionellt med hissar, toaletter etc. Vi har strävat efter att använda olika medier och ett tydligt språk i vår kommunikation för att information ska vara lättillgänglig och begriplig.

9 9(11) Den brukarenkät som tagits fram har diskuterats och utformats tillsammans med representanter från brukarorganisationerna. Enkätens frågor och språk har anpassats för att passa så många som möjligt i den målgrupp som vi velat nå. Programkriterier (samverkan, strategisk påverkan, lärande miljöer och innovation) Hur har ni arbetat med relevanta programkriterier för ert projekt? Hur har det hjälpt er att förbereda er inför ett eventuellt genomförandeprojekt? Då förstudiens programkriterium är samverkan har detta varit en central del av arbetet. I flera deltagande kommuner har en intern samverkansprocess påbörjats genom förstudiens arbetsgrupper. Genom gemensamma workshops har flera olika kompetenser och organisationer tillsammans fått möjlighet att mötas och därigenom utifrån ett brett perspektiv kunnat kartlägga och identifiera ett problemområde där var en har svårt att lyckas på egen hand. Den samverkansprocess och det utbyte som påbörjats både internt och externt genom förstudien utgör en god förberedelse inför ett eventuellt genomförandeprojekt. För mer om samverkan se även under Resultat. Uppföljning under förprojekteringen Beskriv kortfattat hur ni arbetade med uppföljning under förprojekteringen: Uppföljning för att kontrollera att projektplanen följts och att säkerställa kvaliteten, har skett genom regelbundna avstämningsmöten mellan planeringsledare på GR och projektledare. Verksamhets- och förvaltningschefer i GR kommunerna har hållits informerade om förstudien, och kommer att arbeta med strategiska frågor rörande ett kommande projekt inom respektive kommun. Andra erfarenheter som ni vill dela med er av Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Vilka tips skulle ni vilja ge till framtida projekt? Tids- och aktivitetsplanen har följts och inga avvikelser har förekommit under projektperioden. I enlighet med projektansökan har varje kommun fått anpassa sin kartläggning utifrån egna förutsättningar och ambitionsnivå. Alla aktörer har deltagit i kartläggningsarbetet. Nämnas kan dock att två av de nio deltagande kommunerna

10 10(11) inte haft möjlighet att lämna in skriftligt kartläggningsunderlag. Bidragande orsak har i båda fallen varit hälsorelaterad. Ytterligare faktorer som påverkat det interna kartläggningsarbetet är omorganisation och förändrade förutsättningar. Ett tips till framtiden är att arbeta mer med förberedande förankring inom respektive kommun och organisation. Förslag till målsättning inför ett kommande projekt är att deltagarna skall få och kunna behålla en anställning eller väsentligt närma sig arbetsmarknaden. Med tanke på de funktionsnedsättningar och/eller svårigheter, som tänkt målgrupp har, bör ett projekt sträcka sig över minst tre år, om goda resultat skall kunna nås. För att kunna arbeta effektivt med metoderna SE och IPS krävs resurser och kompetens inom organisationerna. Viktigt är enligt dessa, att kunna erbjuda stöd även för att behålla en anställning, ( Nå, få och behålla ). Stödet kan, enligt metoderna, vid behov vara livslångt och kontinuitet krävs. Då våra system ofta inte är kompatibla med SE och IPS, och där de olika lagrummen utgör ett hinder, behöver stor vikt läggas på samverkan utifrån individens bästa. På grund av begränsningar i tid och resurser i förstudien, valde vi att göra brukarundersökningen i form av en webbenkät och att avgränsa urvalet till de som idag har stöd till arbete/sysselsättning i någon av kommunernas verksamheter. I ett kommande projekt vore det intressant, utifrån den valda målgruppen, att även nå dem som idag inte deltar i någon verksamhet t.ex. hemmasittarna och de som faller mellan stolarna. Detta för att ta del av deras tankar och synpunkter kring vad de skulle behöva för att komma ut på arbetsmarknaden. Här krävs ett större förberedande arbete och en kvalitativ undersökningsmetod bör övervägas. Ytterligare ett förslag är att, för att kunna mäta resultat och effekter, göra en brukarenkät både i början och slutet av projektet. I ett kommande projekt bör medel avsättas till aktiviteter riktade till målgruppen. Dessa aktiviteter kan varje kommun anpassa efter behov. De skulle kunna vara t.ex. jobbkurs, friskvårdskurs, truckutbildning, datautbildning, motivations- och självförtroendehöjande aktiviter eller s.k. lågtröskelverksamhet. Då vi idag ofta misslyckas med att nå och motivera målgruppen är det viktigt att fortsatt fundera runt vilka aktiviter och arbetssätt som skulle ge bäst resultat. Diskussioner runt transnationellt erfarenhetsutbyte för brukare har förekommit, och möjlighet till sådant bör fortsatt undersökas, och resurser bör avsättas. Detta gäller också inför en (årligen återkommande) Jobbskuggningsdag. En detaljerad jämställdhetsplan för arbetet med målgruppen skall tas fram, och en gemensam strategi för kommunernas och organisationernas arbete bör utformas. Planen bör noggrant förankras och medvetandegöras, inte bara bland projektets

11 11(11) representanter, utan också inom varje kommun och organisation. Detta då vi bland annat redan känner till att män med funktionsnedsättning får anställning i högre grad än kvinnor. Önskemål om utbildning för personal har framkommit i varierande omfattning i de olika kommunerna. SE, IPS, MI och mer kunskap om socialt företagande nämns, liksom fördjupning kring olika typer av funktionsnedsättningar. Det finns också ett intresse av att använda sig av s.k. brukarcoacher. I så fall bör medel avsättas till utbildning av dessa. Jämställdhetutbildning bör erbjudas, liksom inspirerande workshop/föreläsning runt samverkansfrågor. I förstudien har också uttryckts önskemål om ökad kunskap och kännedom om varandras verksamheter, system och regelverk. Detta skulle kunna ske både i form av utbildning eller möjlighet för personal att jobbskugga varandra inom och mellan organisationerna. Struktur och metod för samverkan internt och externt bör fortsatt diskuteras och utvecklas. Det är också av yttersta vikt att försöka få till ett bättre samarbete med öppenvårdspsykiatrin. Dessutom behövs ett samarbete med lokala företag och företagarföreningar byggas upp i de kommuner där detta saknas. I ett kommande projekt bör varje deltagande kommun/stadsdel kunna utgå från sina behov och förutsättningar och bygga vidare därifrån man befinner sig. Ett projekt skulle kunna ge stöd i utvecklingsarbetet och fungera bl.a. som en sammanhållande länk och inspirationskälla. På så sätt skulle implementering av metoder och resultat naturligt kunna ingå i ordinarie verksamhet även efter projektets slut. Bilagor som bifogas projektrapporten: Brukarenkät Frågeunderlag för kommunernas arbetsgrupper Kontaktuppgifter till personer i projektledningsgruppen Omvärldsanalys Resultat av brukarenkät Kontaktpersoner Vem ska man kontakta om man är intresserad av mer information? Ann Karlsson, GR: Nicholas Singleton: GR: Ulrica Furby, GR: Marianne Merin, Projektledare Förstudien Funkar: Lisa Östensson, Projektledare Förstudien Funkar: