Personlighetsstörningar
|
|
- Tobias Blomqvist
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Personlighetsstörningar
2 Vi ser personligheten i individens speciella sätt att uttrycka sig, hur han rör sig, hur han upplever och reagerar på situationer, hur han älskar, blir svartsjuk, hur han förvaltar sitt liv, vilka behov han har, vad han längtar och strävar efter, vilka hans ideal är och hur han utformar dem, vilka värderingar som styr honom och vad han gör, vad han skapar och hur han handlar (Karl Jaspers)
3 De fem axlarna Axel I Beskriver det kliniska syndromet, t ex depression eller paniksyndrom Axel II Personlighetsstörning eller mental retardation. Axel III Somatisk sjukdom eller skada som är relevant för att man ska förstå och behandla patientens psykiska problem. Axel IV Psykosociala problem och övriga problem relaterade till livsomständigheterna. Axel V Global skattning av funktionsförmågan. Skattning görs av den psykologiska, sociala och yrkesmässiga förmågan, mellan polerna psykisk hälsa psykisk sjukdom innebär t.ex. ständig och allvarlig självmordsrisk innebär fri från symtom och synnerligen god funktionsförmåga
4 Kriterier för personlighetsstörning enligt DSM IV A. Ett varaktigt mönster av upplevelser och beteenden som påtagligt avviker från vad som allmänt sett förväntas i personens sociokulturella miljö. Mönstret kommer till uttryck inom minst två av följande områden: kognitioner (dvs. sättet att uppfatta och tolka sig själv, andra personer och inträffade händelser) affektivitet (dvs. komplexitet, intensitet, labilitet och orimlighet i det känslomässiga gensvaret) mellanmänskligt samspel impulskontroll
5 Forts. Kriterier för personlighetsstörning enligt DSM IV B. Det varaktiga mönstret är oflexibelt och framträder i många olika situationer och sammanhang. C. Det varaktiga mönstret leder till kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. D. Mönstret är stabilt och varaktigt och kan spåras tillbaka åtminstone till adolescensen eller tidig vuxenålder. E. Det varaktiga mönstret kan inte bättre förklaras som ett uttryck för eller en följd av någon annan psykisk störning. F. Det varaktiga mönstret beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t ex missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada (t ex skalltrauma).
6 Personlighetsstörningar i DSM IV Kluster A udda eller excentriska störningar: Paranoid personlighetsstörning Schizoid personlighetsstörning Schizotyp personlighetsstörning Dsm5 Kluster B dramatiska, emotionella eller oberäkneliga störningar: Antisocial personlighetsstörning Dsm5 Borderline personlighetsstörning Dsm5 Histrionisk personlighetsstörning Narcissistisk personlighetsstörning Dsm5 Kluster C räddhågade störningar: (Fobisk) undvikande personlighetsstörning Dsm5 Osjälvständig personlighetsstörning Tvångsmässig personlighetsstörning Dsm5
7 Kluster A - udda eller excentriska störningar Paranoid personlighetsstörning Paranoida drag: ovanligt misstänksam mot andra människor. Självhävdande eller självosäkra Hänger upp sig på oförätter Upplevs ofta som misstänksamma, fientliga, kyliga Dock ej vanföreställningar eller förföljelsemani.
8 DSM kriterier för schizoid personlighetsstörning Kluster A - udda eller excentriska störningar Störningen visar sig i ett flertal olika situationer och sammanhang från tidig vuxenålder och tar minst fyra av följande uttryck: varken önskar eller uppskattar nära relationer, inte ens inom den egna familjen väljer nästan alltid ensamaktiviteter har föga, om ens något, intresse av sexuell gemenskap finner sällan något nöje av tillvaron saknar nära vänner eller andra personliga kontakter utöver den närmsta familjekretsen verkar vara likgiltig för såväl beröm som kritik uppvisar emotionell kyla, tillbakadragenhet eller flacka affekter
9 Schizotypal störning DSM IV har hänsyftningsidéer (dock inte av vanföreställningskaraktär) har underliga föreställningar eller magiskt tänkande som påverkar beteendet och som inte stämmer med gällande uppfattningar och normer i personens sociokulturella omgivning (är t ex vidskeplig, tror på klärvoajans, telepati eller ett "sjätte sinne"; hos barn och ungdomar bisarra fantasier eller fixa idéer) har ovanliga perceptuella upplevelser, inkluderat kroppsillusioner talar och tänker besynnerligt (t ex vagt, omständligt, metaforiskt, sirligt eller stereotypt) är misstänksam eller har paranoida tankar uttrycker inadekvata eller begränsade affekter ter sig udda, excentrisk eller besynnerlig i uppträdande eller yttre framtoning saknar nära vänner eller andra personliga kontakter utöver den närmsta familjekretsen känner stark social ångest som inte avtar vid närmare bekantskap och som är kopplad till paranoid rädsla snarare än till negativ självbild
10 Kluster B - dramatiska, emotionella eller oberäkneliga störningar Antisocial personlighetsstörning Bryr sig inte om lagar eller sociala normer. Brist på ångerkänslor och empati. Manipulerar eller ljuger för egen vinning. Impulsiv. Svårt för ansvar och planering.
11 DSM kriterier för antisocial personlighetsstörning A. Det finns ett mönster av ringaktning mot andra människor vilket pågått sedan 18 års ålder vilket är indikerat av minst tre av följande: Misslyckande med att följa sociala normer med respekt för lagliga beteenden indikerat av upprepade handlingar som legat till grund för arrestering. Falskhet, indikerat av upprepade lögner, användande av alias eller att ha lurat andra för egen personlig vinnings skull. Impulsivitet eller misslyckande med att planera i förväg. Irritabilitet och aggressivitet indikerat av upprepade slagsmål eller överfall. Vårdslöshet och bristande respekt inför egen och/eller andras säkerhet. Ihärdig vårdslöshet indikerat av upprepade misslyckanden i att ha koncist arbete. Brist på samvete indikerat av bortrationalisering eller oberördhet av att man behandlat någon illa, skadat, eller stulit från någon annan.
12 Kluster B - dramatiska, emotionella eller oberäkneliga störningar Histrionisk personlighetsstörning Lat. histrio, skådespelare Livliga och dramatiska Orimligt starka känslouttryck Uppmärksamhetssökande Orimligt bekräftelsebehov Olämpligt förföriskt beteende/sexuell provokation Lättpåverkade av andra Kan fungera social och på jobbet men ha svårt att hantera nära relationer, förluster och misslyckanden. Skyller motgångar och misslyckanden på andra. Svårt att se sin situation realistiskt, överdriver, dramatiserar Lätt uttråkade, söker omväxling Ibland riskfyllt beteende Depression Fler kvinnor än män (eventuellt får kvinnor lättare diagnosen p.g.a. snävare sociala normer för kvinnor) Orsaken okänd, troligen både arv och miljö.
13 Kluster B - dramatiska, emotionella eller oberäkneliga störningar Narcissistisk personlighetsstörning Självhävdelse Bristande verklighetsuppfattning Stort behov av att befinna sig i centrum Brist på empati Krock mellan två motsatta självbilder den idealistiska bilden av sig själv som grandios, gentemot känslor av skam och självhat. I en kärleksrelation inledningsvis charmerande och karismatisk för att plötsligt växla till ett obehärskat och kränkande beteende. Behov av att ha kontroll, kan i relationen te sig maktfullkomlig och/eller paranoid. Kontrollbehovet kan ta sig uttryck i ett tvångsmässigt beteende som han själv ser som fullt naturligt och där han kräver efterlevnad av omgivningen.
14 DSM kriterier för narcissistisk personlighetsstörning Individen uppvisar ett ihärdigt mönster av grandiositet i fantasi eller beteende, behov av beundran, brist på empati. Börjar i det unga vuxenlivet och finns i varierande samband indikerat av fem eller fler av följande: Har en grandios självbild (till exempel överdriver framsteg och talanger, förväntar sig att bli betraktad som överlägsen utan lämpliga meriter). Är besatt av fantasier om obegränsad framgång, makt, briljans, skönhet, eller perfekt kärlek. Tror att han eller hon är "speciell" och unik och bara kan bli förstådd av, eller bara borde umgås med, andra speciella eller högstatuspersoner (eller institutioner). Kräver stor beundran. Har oresonliga förväntningar på speciella förmåner eller omedelbar respons på hans eller hennes förväntningar. Är interpersonellt exploativ, det vill säga utnyttjar andra för att uppnå sina egna mål. Brist på empati; är ovillig att känna igen eller identifiera sig med andras känslor och behov. Är ofta avundsjuk på andra eller tror att andra är avundsjuka på honom eller henne. Uppvisar arrogans, hotfulla beteenden eller attityder.
15 Kluster C - räddhågade störningar (Fobisk) undvikande personlighetsstörning Genomgående mönster av social hämning, känslor av otillräcklighet och överkänslighet för negativa omdömen. Ser ofta sig själva som socialt odugliga eller inte socialt tilltalande och undviker social kontakt av rädsla för att bli förlöjligade. Övervakar sina egna och andras reaktioner när de interagerar med andra. Kan leda till svårigheter att tala sammanhängande. Vanligt hos personer med ångestrelaterade störningar som panikångest, agorafobi, social fobi, generaliserad ångest och tvångssyndrom.
16 Kluster C - räddhågade störningar Osjälvständig personlighetsstörning Vill bli omhändertagna Rädda för att bli övergivna. Svårt att fatta enkla beslut Låter andra ta initiativ och ansvar Behöver stöd och uppmuntran av en förälder eller partner.
17 Kluster C - räddhågade störningar Tvångsmässig personlighetsstörning Genomgående upptagenhet av ordning, perfektionism samt mental och mellanmänsklig kontroll på bekostnad av flexibilitet, öppenhet och effektivitet. Störningen visar sig i ett flertal olika situationer och sammanhang från tidig vuxenålder och tar sig minst fyra av följande uttryck:
18 Forts. Tvångsmässig personlighetsstörning är upptagen av detaljer, regler, listor, ordning, organisation eller scheman i sådan grad att själva meningen med aktiviteten går förlorad uppvisar en perfektionism som stör förmågan att genomföra uppgifter är överdrivet engagerad i arbete och produktivitet på bekostnad av fritidsaktiviteter och sociala aktiviteter är överdrivet samvetsgrann, nogräknad och oflexibel i sina moraliska värderingar (vilket inte förklaras av kulturell eller religiös tillhörighet) är oförmögen att göra sig av med utslitna eller värdelösa saker som inte ens har något sentimentalt värde är ovillig att delegera uppgifter eller samarbeta med andra såvida de inte fullt ut underordnar sig hans eller hennes sätt att utföra arbetet är snål både mot sig själv och andra, ser pengar som något som bör sparas inför framtida katastrofsituationer är stelbent och envis
19 Behandling reducera symtom och förbättra patientens förmåga att hantera symtomen, utveckla mer adaptiva sätt att hantera situationsrelaterade problem, bygga upp kompetens att hantera och reglera affekter och impulser, utveckla mer adaptiva sätt att använda och uttrycka grundläggande personlighetsdrag, förbättra interpersonella färdigheter och utveckla mer adaptiva sätt att relatera till andra, främja mer adaptiva lösningar till livets utmaningar, genom att utveckla mer integrerade och koherenta själv och interpersonella system.
Personlighetsstörningar
Personlighetsstörningar Helena Bingham leg psykolog 018-600 900 helena@ptfo.se www.ptfo.se Personlighetsstörning Alla människor har en personlighet med olika drag som utmärker oss Vissa människor utvecklar
Personlighetsstörningar
Personlighetsstörningar Grundläggande för en personlighetsstörning - Stabila beteenden eller karaktärsdrag - Börjar senast i tonåren - Social eller yrkesmässig funktionsnedsättning eller - Subjektivt lidande
Personlighetssyndrom. Vikten av ett professionellt möte. Lisa Ekselius Uppsala universitet & Akademiska sjukhuset
Personlighetssyndrom Vikten av ett professionellt möte Lisa Ekselius Uppsala universitet & Akademiska sjukhuset Personlighet det inrotade mönstret av tankar, känslor och beteenden som karaktäriserar en
Personlighetsstörningar
Personlighetsstörningar Niklas Hörberg, ST-läkare niklas.horberg@akademiska.se 2012-01-16 Vad är en personlighetsstörning? Vilka personlighetsstörningar finns? Varför får man en personlighetsstörning?
Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse?
Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse? 1. Vill inte berätta Skäms Inte i ens intresse, rädd inte få jobbet 2. Kan inte
PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR
PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR Göteborg 2011-01- 27 Katarina Turesson Agenda 1. Personlighetsstörningar enl. DSM- IV- TR 2. KriHk 3. DiagnosHk 4. Förekomst och förlopp 5. Samsjuklighet 6. Biologiska och psykologiska
DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)
Bilaga 2 DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) (Hämtade ur Svenska Psykiatriska Föreningens kliniska riktlinjer för förstämningssjukdomar) [59]. Egentlig depressionsepisod A. Minst fem
xx x Vad funkar på en arbetsplats? KAN gå bra, men fordrar ofta anpassning Depression x x Ofta bekymmer Ok, OM VÄL BEHANDLAD Bipolär sjukdom x x
Vad funkar på en arbetsplats? Ok, OM VÄL BEHANDLAD KAN gå bra, men fordrar ofta anpassning Depression x x Bipolär sjukdom x x Social fobi x x Tvångssyndrom x x Generaliserat ångestsyndrom x Paniksyndrom
Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare
Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk
International Classification of Functioning, Disability and Health
International Classification of Functioning, Disability and Health Lisa lider av dystymi, en depressionssjukdom som är kronisk. Hennes symtom på sjukdomen är; nedstämd större delen av dagen de flesta dagar
Psykopatologi & Psykiskt status
Personlighet och kommunikation: Psykopatologi & Psykiskt status 3 september 2015 PU T4 Malmö, Läkarutb, Lunds univ, HT15 Mats Lindström, univ lektor, överläk Psykiatri Malmö Psykiska sjukdomar en översikt
Neuropsykiatri och personlighetsstörningar hos unga vuxna. Mia Ramklint
Neuropsykiatri och personlighetsstörningar hos unga vuxna Mia Ramklint Vuxen personlighetsstörning hos individer som vårdats inom barnpsykiatrin Ramklint et al, European Child & Adolescent Psychiatry 2002
Autismspektrumtillstånd och tvångssyndrom
Autismspektrumtillstånd och tvångssyndrom Tvångshandlingar Ritualer Tics OCD-Obsessive Compulsive Disorder Tvångssyndrom Tvångsmässighet-generellt oflexibelt beteende Tvångsmässiga personlighetsdrag t
PSYKOPATISKA & NARCISSISTISKA FÖRÄLDRAR
PSYKOPATISKA & NARCISSISTISKA FÖRÄLDRAR IDENTIFIERA, BEMÖTA & HANTERA Helena Bingham - leg psykolog & föreläsare EMOTIONELL INSTABILITET Narcissistiskt personlighetssyndrom Grandios och orealistisk självbild
Integritet och samarbete. Konflikt. Smärta
och samarbete Individ Originalitet Konflikt Smärta Grupp/samhälle Konformitet Signal/symtom 1 Överjaget Jaget Omvärldens krav Detet Personligt ansvar Socialt ansvar Konflikt Självkärlek självrespekt Smärta
PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR OCH SVÅRARE PSYKIATRISKA TILLSTÅND. Lena Hedlund
PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR OCH SVÅRARE PSYKIATRISKA TILLSTÅND Lena Hedlund PSYKIATRISK DIAGNOSTIK ---------- Affektiva- och ångesttillstånd------------------------------------------------ ------------- Personlighetsstörningar------------------------------------
PSYKOPATER & ANDRA MANIPULATIVA TYPER
PSYKOPATER & ANDRA MANIPULATIVA TYPER Manipulativa och känslokalla personlighetssyndrom Machiavellistiskt personlighetssyndrom Vill bestämma allt Dominant Besserwisser tror att den vet bäst Tål inte motstånd
HUR KÄNNER MAN IGEN EN PSYKOPAT? FEBRUARI 2017
HUR KÄNNER MAN IGEN EN PSYKOPAT? FEBRUARI 2017 Psykopaten ett mänskligt rovdjur! Mänskliga rovdjur som använder charm, manipulation, provokation och våld för att kontrollera andra och tillfredsställa sina
Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!
Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund
Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge
Borderline och Mentalisering Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge Borderline Den sociala hjärnans evolution De frontal, prefrontala, temporala och parietala delarna av hjärnan har utvecklats sent
BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN
Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet
fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom
Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna
Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014
Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Vad är KBT kognitiv beteendeterapi? KBT ett paraplynamn KBT baserar sig på vetenskapligforskning och har bl.a.
2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa
2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.
Psykopatologi. Diagnos. Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut. Sjukgymnastutbildningen ht-10 2010-12-16
Psykopatologi Sjukgymnastutbildningen ht-10 2010-12-16 Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Sektionen för psykologi, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet Psykologiska
Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D
Äldrepsykiatri KJELL FINNERMAN CHEFSÖVERLÄKARE VÄSTMANLAND Detta har jag tänkt att prata om. Demens och Depression och möjligheter till differentiering Olika grundtyper av depression och behandling med
Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh
Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations
Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?
Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Lisa Clefberg, Fil. Dr. Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Clefberg Psykologi AB Grev Turegatan 14, 114 46 Stockholm www.clefbergpsykologi.se Tel: 0735-333035
Diagnoskännedom. nnedom. KUR-projektet Arvika-Torsby. Christian Johansson Specialist i psykiatri
Diagnoskännedom nnedom KUR-projektet Arvika-Torsby 120829 Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnostik Kommunikativt redskap Begrepp innehåller stor mängd m information som inte behöver formuleras
2011-05-24. Psykopatologi. Kriterier för störning/sjukdom. Diagnos. DSM-systemet. Diagnos (2) Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut
Psykopatologi Sjukgymnastutbildningen vt-11 2011-05-24 Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Sektionen för psykologi, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet Psykologiska
PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog
PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD
Psykopatologi. Ångestenheten & Internetpsykiatri. Psykopatologi? Jan Bergström. Sjukgymnastutbildningen ht-09
Psykopatologi Sjukgymnastutbildningen ht-09 Jan Bergström Leg psykolog Ångestenheten, Karolinska universitetssjukhuset Solna, Psykiatri Nordväst, SLSO Doktorand Centrum för psykiatriforskning, Inst för
Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening
Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen
Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri
Samsjuklighet Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri Fyra grundläggande funktionshinder ADHD Autism Tourettes syndrom Mental retardation ADHD Uppmärksamhetsstörning Hyperaktivitet/Hypoaktivitet
Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv.
Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Skön I. Bakgrund (Förslagsvis: 500 ord) Allmänt:
Psykisk störning polisens bemötande av psykiskt störda.
Polisutbildningen vid Umeå universitet Höstterminen, 2004 Moment 4 Fördjupningsarbete Rapport nr. 104 Psykisk störning polisens bemötande av psykiskt störda. Författare: Anders Carlsson Henrik Persson
Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP
Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator Psykiatriveckan 2016, BUP 1 Upplägg 17.15 18.00 Föreläsning 18.00 18.15 Fika 18.15 18.45 Föreläsning 2 ANNORLUNDASKAP ELLER
1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Samsjuklighet vid drogberoende. Mats Fridell SKL & Lund University 090428
Samsjuklighet vid drogberoende Mats Fridell SKL & Lund University 090428 PROBLEMATISKA BEGREPP Dubbeldiagnos, samsjuklighet - i relation till vad? Svår psykisk störning måste specificeras Diagnos mer sällan
TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi
TRYGGHET & RÄDSLA - så funkar vi Cecilia Duberg Leg. Psykolog Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro Cecilia.Duberg@orebroll.se 019-602 36 07 INRE DIALOG KRAVBILD BIOLOGI TRYGGHET
TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4).
TVÅNGSSYNDROM Tvångstankar Nu skulle jag vila fråga om det har hänt att du att du plågats av underliga eller menlösa tankar som återkom gång på gång fast du försökte låta bli att tänka på det sättet? Fortsätt
OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.
Tentamen, Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi II, 7,5hp Kurs kod: MC024G Kursansvarig: Sara Nordkvist Datum: 2017-02-17 Skrivtid: 3h Totalpoäng: 54 Neurologi, 26p Psykiatri, 15p Geriatrik,
Ätstörningar vid fetma
Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik
ASPERGERS SYNDROM DIAGNOSTISK INTERVJU (ASDI) TONÅRSFORMULÄR Gillberg, Gillberg, Ehlers 1991
ASPERGERS SYNDROM DIAGNOSTISK INTERVJU (ASDI) TONÅRSFORMULÄR Gillberg, Gillberg, Ehlers 1991 Oversatt av Helena Sehlin Barnets namn: Personnummer: Kön: Ålder: Informant Bedömare: Datum: Intervjun är avsedd
Initialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient
Att skapa sig en tydlig förståelse Initialfas Arbeta med valt fokus Återskapa färdigheter och planera för framtiden Diagnostisering Sammanlänka depressionen till ett interpersonellt sammanhang Interpersonell
Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!
Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)
Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende
Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende Jonas Bjärehed Leg. psykolog, doktorand InsCtuConen för psykologi, Lunds universitet www.bjarehed.se Självskadebeteende Självskadebeteende
Personlighetsstörning och eller funktionsnedsättning
Personlighetsstörning och eller funktionsnedsättning Leg. Psykolog Gruppanalytiker Leg. Psykoterapeut kim.trejling@kriminalvarden.se ADHD ADD Attention Deficit Hyperactivity Disorder Uppmärksamhet Impulskontroll
Asperger syndrom. Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år
Asperger syndrom Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år Minst 6 barn/1000 individer (0,6%) med svårigheter inom det autistiska spektrumet Underdiagnostisering av flickor Asperger
Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog
Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier
KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund
KUNSKAP GÖR SKILLNAD Katherine Wiklund TILLGÄNGLIGHET Fysisk miljö Psykosocial miljö Kommunikation Information Bemötande Attityder TILLGÄNGLIGHET OM Lättillgängligt Mångfald Demokrati Glädje Oberoende
A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt
Aspergers Syndrom A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt 1. påtagligt bristande förmåga att använda varierande ickeverbala beteenden som
Personlighet och personlighetsrelaterade svårigheter
Personlighet och personlighetsrelaterade svårigheter 2161 Synnerligen användbar förmåga för en chef: Att kunna känna igen och bemöta personer med narcissistiska, antisociala/ psykopatiska och emotionellt
Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?
Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Hanna Harnesk Leg Psykolog Kriminalvården Sårbara rättigheter Brottsoffersluss Vem är förövaren?
Så stärker du barnets självkänsla
Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde
Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.
Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn 2017 09 01 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Jenny Pörjebäck SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner
Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa 20.4 2011 Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab
Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa 20.4 2011 Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab Anorexia Nervosa Diagnostiska kriterier Viktnedgång, som leder
Diskutera. Du har en rigid, oflexibel och explosiv patient framför dig
Diskutera Du har en rigid, oflexibel och explosiv patient framför dig vilket är nu den säkraste metoden för att åstadkomma en rejäl urladdning? 6 Några olämpliga tillvägagångssätt När patienten uppfattas
Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök
Kronisk suicidalitet Suicidalitet Maria Wiwe& Peder Björling MBT-teamet Huddinge Att definiera sig själv på något sätt utanför den levande världen = stark identitetskänsla. Stark inre smärta. Inget kortvarigt
Terapi med tonåringar. Den centrala masturbationsfantasin
Terapi med tonåringar Den centrala masturbationsfantasin I och med lösningen av oidipuskomplexet blir alla regressiva behov bedömda av överjaget som acceptabla eller inte. Lösningen av oidipuskomplexet
Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com
Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem
Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?
Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?
Kognition betecknar människans intellektuella funktioner.
Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Psykologer med kognitivt perspektiv studerar vårt tänkande, vår begreppsbildning och hur dessa två faktorer samspelar med våra känslor. Utgångspunkt:
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Kombination MD. Grupprapport 4.0 Multidimensionell
Kombination MD Grupprapport 4.0 Multidimensionell En analys som beskriver dina drivkrafter och ditt sätt att kommunicera med och relatera till din omgivning Utskriftsdatum: 2018-11-01 Sofielundsvägen 4,
Vilka är ni, och vad ska det här vara bra för? Vad vill vi med kursen? Vad utmärker en frisk, sund och välfungerande personlighet?
Michael Rangne mrangne@gmail.com Mars 2015 Vilka är ni, och vad ska det här vara bra för? Vad vill vi med kursen? 1.Lära oss basal psykiatri för att veta hur det kan ta sig uttryck hos och påverkar klienterna
# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS
# 8 Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 ASPERGERS SYNDROM GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning
tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt
Fysisk kontakt reagerar på fysisk kontakt klarar av att ta emot fysisk kontakt tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt Ögonkontakt ser på den person som försöker få uppmärksamhet bibehåller ögonkontakt
Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten
Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten 1 En tillräcklig förälder Skydd säkerhet Kunna förstå barnets behov Sätta sig in
Hantera besvärliga typer
Hantera besvärliga typer 2224 Verkligheten och min uppfattning om verkligheten är inte detsamma. Jag har ansvar för mina tankar. Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser och hör. Det
FRÅGOR OCH SVAR OM OCD
FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler
MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale)
Sida av MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale) Ref: Montgomery S, Åsberg M. A new depression scale designed to be sensitive to change. British Journal of Psychiatry 979; 4: 82-9. Skattningsformulär
Scouternas gemensamma program
Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin
Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist
Barn som far illa Utsatta Barn Hur ska det vara? Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig
Kombination MD. Grupprapport 4.0 Multidimensionell
Kombination MD Grupprapport 4.0 Multidimensionell En analys som beskriver dina drivkrafter och ditt sätt att kommunicera med och relatera till din omgivning Utskriftsdatum: 2017-11-30 Sofielundsvägen 4,
Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala
Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet
Schematerapi RFMA-konferens 22/ Carl Gyllenhammar Psykiatriker, leg psykoterapeut certifierad schematerapeut
Schematerapi RFMA-konferens 22/5 2018 Carl Gyllenhammar Psykiatriker, leg psykoterapeut certifierad schematerapeut 1 SAMSJUKLIGHET TIDIG DEBUT AV DROGMISSBRUK GER PÅVERKAN PÅ EMOTIONELL OCH KOGNITIV UTVECKLING
Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska
Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER
Habiliteringsprogram autism
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1(8) Habiliteringsprogram autism En autismspektrastörning innebär att en person har varaktiga brister i social och icke-verbal kommunikation, brister i känslomässig ömsesidighet
Högkänslighet. Frågor & Svar. Varför är högkänsliga lättfångade byten för manipulatörer och hur kan det åtgärdas?
Copyright 2016 www.hsperson.se Högkänslighet Frågor & Svar Varför är högkänsliga lättfångade byten för manipulatörer och hur kan det åtgärdas? Tanken bakom den här artikeln är att göra högkänsliga (inklusive
Validand och valideringshandledare
Validering av kurs: Psykiatri 1 (100p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor för teoretisk
Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut
Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol
Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se
Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande
En broschyr om Tvångssyndrom
En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.
Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.
Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom
Alla medlemmar äger tillsammans
Alla medlemmar äger tillsammans Största föreningen med 750.000 medlemmar Vi äger 22 % av KF och 33 % av Coop Vi skapar medlemsnytta och stärker din ställning som konsument Verkar för hållbar utveckling
Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)
Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga
Utvecklingsaspekter. Något kommer utifrån. En faktiskt struktur lämnad av relationen till föräldrarna. A) Självkänsla.
Depression Utvecklingsaspekter Något kommer utifrån. En faktiskt struktur lämnad av relationen till föräldrarna. A) Självkänsla B) Samvete, moral C) Självförtroende Något blir till i det inre, den unges
Utbildning Huntingtons sjukdom
Utbildning Huntingtons sjukdom 09.30 Välkommen Ulrika och Amanda 09.35 Om Huntingtons sjukdom Ulrika HöstereyUgander 10.45 Kaffe och smörgås 11.00 Om kommunikation Amanda Nyberg 12.15 13.00 Lunch 13.00
Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?
Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Prevalens Befolkningen 0,7 2,7 % Psykiatrisk öppenvård 1 -- 20 % Psykiatrisk slutenvård
Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer
Traumamedveten omsorg Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 3 ACE-studien - Adverse Childhood Experience Traumatiserande och negativa händelser
Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.
Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage Intervjuguide Namn: P-nummer: Omständigheter: Partnervåld 1. Allvarligt fysiskt och/eller sexuellt
HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.
HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg. psykoterapeut EXEKUTIVA FUNKTIONER KAPTENEN PÅ KOMMANDOBRYGGAN EXEKUTIVA FUNKTIONER
Autism en introduktion
Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra
INFORMATION OM INVEGA
INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom
Psykiskt status www.slso.sll.se/affektivamottagningen
Psykiskt status Mats Adler, Affektiva mottagningen, Psykiatri Sydväst, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge www.slso.sll.se/affektivamottagningen 1 Psykiskt status innebär att man observerar uttryck
Bella Stensnäs, leg psykolog
Bella Stensnäs, leg psykolog bellastensnas@hotmail.com Agenda Presenta(on av mig Forskning Fysiologiska och psykologiska konsekvenser av hög stressbelastning Strategier, stöd och förhållningssä> Utmattningssyndrom