Introduktionskurs MBT SESSION 1 Vad är mentalisering och vad är ett mentaliserande förhållningssätt?

Transkript

1 Introduktionskurs MBT SESSION 1 Vad är mentalisering och vad är ett mentaliserande förhållningssätt?

2 Introkursens syfte Psykopedagogisk grupp, inte gruppterapi. Lära sig och förstå mer om mentalisering, känslor, anknytning, relationer med andra och psykisk hälsa Förstå behandlingsprogrammet Förhoppning om att alla medverkar i gruppaktiviteter och diskussioner

3 Presentation

4 Struktur för introkurstillfällen 11 tillfällen Kort repetition och introduktion kommer att ges varje gång Grupparbeten där vi använder exempel från deltagarnas egna liv Kommer att använda oss av läsmaterial och rollspel Varje vecka ges en hemuppgift Viktigt för gruppsammanhållningen att man försöker komma varje gång I MBT programmet i grupperna finns regler kring sekretess och relationer inom grupperna och de gäller även i introkursen.

5 Vad är mentalisering? 1. Något vi gör hela tiden Gruppaktivitet 1 2. Att förstå sig själv och andra utifrån tankar, känslor, intentioner, önskningar, kunskap, upplevelser man har haft, förhoppningar 3. Mentalisering är en förutsättning för att ha goda relationer 4. Mentalisering är något vi gör hela tiden när vi är tillsammans med andra, vi gör automatiskt antaganden om andras känslor, motiv och tankar 5. Ibland blir det stopp på vår automatiska mentalisering när något inte stämmer med vad vi tänkte

6 Implicit - Explicit

7 Känslor - Tankar

8 Själv Andra

9

10 Hypermentalisering

11 Gruppaktivitet 1 Vad skulle du tänka om du på väg till mottagningen såg en lång kö vid en busstation där en man längst fram i kön står och pratar livligt med någon som du sett gått före i kön när bussen kom? De andra som står i kön ser irriterade ut. Fundera över vad som pågår hos mannen längst fram i kön.

12 Situationer då det är hjälpsamt att mentalisera Du vill trösta en vän som är ledsen Du vill reda ut ett missförstånd med en vän Du behöver lugna ett barn som är argt De känner för att göra något destruktivt för att hantera en känsla Du vill övertyga din chef om att ge dig en högre lön

13 Forts. situationer då det är hjälpsamt att mentalisera För att förstå vad som händer mellan människor För att förstå sig själv, vem du är, vad du vill, dina värderingar För att kommunicera bra med nära vänner För att hantera sina egna känslor För att undvika missförstånd För att se kopplingen mellan känslor och beteenden och för att lättare undkomma destruktiva mönster av tankar och känslor

14 Gruppaktivitet 2 Ge förslag på varför vi så ofta missförstår varandra

15 Gruppaktivitet 2 Ge förslag på varför vi så ofta missförstår varandra 1.Man kan tolka händelser på olika sätt 2.Vissa tolkningar är mer sannolika än andra 3.Vissa handlar om mentalisering medan andra inte är mentalisering 4.Ge exempel på fördelar med mentalisering och när det kan vara bra/hjälpa att mentalisera 5.Summera mentalisering och varför det är viktigt

16 Gruppaktivitet 3 Varför tror ni att det är så att vi så ofta missförstår andra och oss själva?

17 Gruppaktivitet 3 Varför tror ni att det är så att vi så ofta missförstår andra och oss själva? Sinnets ogenomskinlighet Tendensen att tro att andra tänker som en själv Önskan/tanken/tron att andra förstår en utan att man behöver säga något Man kan missförstå sig själv. Man förstår en del av sina tankar och känslor men under det kan det finnas andra tankar och känslor som är svårare att förstå Alla har olika uppfattning om världen. Influeras av bakgrund, kultur, minnen och föreställningar

18 Att man försvarar sig själv och håller tillbaka tankar och känslor för att man är rädd för något och detta påverkar ens möjligheter att förstå vad som pågår i personens inre Svårigheter att uttrycka önskningar, tankar och känslor Exempel på tillfällen då man har blivit missförstådd, diskuterar anledning till missförstånd. Exempel på då ni har missförstått andra. Diskutera anledningar till missförståndet

19 Vad är dålig mentalisering? Gruppaktivitet 4

20 Gruppaktivitet 4 Vad är dålig mentalisering? Exempel: säkerhet om andras motiv/intentioner, svartvitt tänkande, tänka utan att vara uppmärksam på sina känslor, att man inte tänker att människor påverkar varandra. Vilka förslag har ni på dålig mentalisering? (skriver ner)

21 Gruppaktivitet 5 Vad är en mentaliserande hållning? Helt annorlunda från exemplen på dålig mentalisering Istället är det en nyfikenhet om andras och egnas erfarenheter Rollspel: En gruppdeltagare intervjuar den andre för att ta reda på hur det var i går eftermiddag genom att ha ett mentaliserande förhållningssätt

22 Veckans hemuppgift Öva på att använda utforskande hållning! Om du har möjlighet intervjua en vän eller en familjemedlem på samma sätt som du gjorde under kursen i dag. Fråga personen vad för slags eftermiddag de hade i går. Fråga på ett nyfiket sätt, icke-vetande, och icke-dömande och försök att fånga så många känslor och tankar som möjligt. Fundera över hur det känns för dig att använda en utforskande hållning och hur det kändes för personen du intervjuade.

23 Introduktionskurs MBT SESSION 2 Vad innebär det att ha problem med mentalisering?

24 Kort sammanfattning av session 1 Mentalisering är en förmåga som alla har och gör att vi blir meningsfulla för varandra Vi tolkar varandra automatiskt, men när vi är osäkra eller undrar över vad som hände och när det t ex så gör vi detta mer implicit. Även då kan vi missförstå andra och oss själva. Våra tankar är komplexa och ogenomskinliga Vi reagerar på olika sätt i samma situationer. Det finns flera olika lager av vårt sinne och olika tankar och känslor kan vara i konflikt med varandra. Vi kan ha svårt att uttrycka våra tankar och känslor, vi kan vara defensiva och vi kanske medvetet vill dölja delar av oss själva Det finns olika dimensioner av mentalisering Implicit/explicit mentalisering Tankar/känslor Själv/andra Intern/extern mentalisering Vi avslutade med att prata om vad som är ett mentaliserande förhållningssätt

25 Veckans hemuppgift Öva på att använda utforskande hållning! Om du har möjlighet intervjua en vän eller en familjemedlem på samma sätt som du gjorde under kursen i dag. Fråga personen vad för slags eftermiddag de hade i går. Fråga på ett nyfiket sätt, icke-vetande, och icke-dömande och försök att fånga så många känslor och tankar som möjligt. Fundera över hur det känns för dig att använda en utforskande hållning och hur det kändes för personen du intervjuade.

26 Introduktion till dagens tema Vad är god mentalisering och vad är dålig mentalisering och vad konsekvenserna av dessa blir. Vi kommer att börja göra några mentaliseringsövningar

27 Gruppaktivitet 1 Läs igenom uppgiften Skriver upp de olika förslagen på whiteboard Summera: det finns flera olika anledningar till att Sara gör som hon gör. Anledningarna utesluter inte varandra, utan kan komplettera varandra. Det finns dock vissa anledningar som är viktigare och tolkningar som är mer sannolika. Svar som Sara dricker på tisdagar, Sara blir ofta tyst när hon dricker eller Hon tycker om vin är exempel på låg mentalisering. Svar som Hon är upprörd och försöker hantera sina känslor visar på god mentalisering för att det försöker svara på något om hennes inre i relation till hennes beteenden.

28 Konsekvenser av låg mentalisering Vad är låg mentalisering? Att man är säker på andras motiv Svart-vitt tänkande Tankar utan uppmärksamhet på känslor Lite hänsyn till andras känslor Inser inte att människor påverkar varandra Liten nyfikenhet på andras inre Mycket prat men med lite innehåll, med många klyschor och främmande ord och som gör att den som man pratar med inte känner sig involverade i samtalet Fokusering endast på yttre faktorer som t ex det regnade

29 Gruppaktivitet 2 Vilka konsekvenser har dålig mentalisering? I förhållande till andra I förhållande till sig själv Förslagen förs upp på Whiteboard Ett svar kan vara att det är lätt att missförstå andra och detta kan ha negativa konsekvenser t ex andra känner sig inte sedda, missförstådda och blir upprörda av det. Ens beteende kan vara annorlunda än vad den andre väntade sig vilket gör att de kan känna sig förvirrade Man kanske reagerar på ett mycket känslomässigt sätt baserat på missförstånd och blir arg, rädd, besviken etc. Låg mentalisering av sitt egna inre innebär att man inte helt förstår som egna tankar, känslor, sinnesförnimmelser, att man tvivlar på sig själv, att man blir väldigt osäker och behöver ständig bekräftelse från andra, att man blir överväldigad av sina egna känslor, eller agerar utan att tänka sig för.

30 Gruppaktivitet 2 forts Låg mentalisering leder till ständiga, eller återkommande problem i relation med andra Osäkerhet, skiftande självtillstånd, dålig emotionell kontroll, impulsivitet Största anledningen till låg mentaliseringsförmåga är starkt känslopåslag. När man har starka känslor sviktar mentaliseringsförmågan eller försvinner helt. T ex när vi upplever att allt blev svart, jag kunde inte säga något, jag kunde inte tänka

31 Gruppaktivitet 3 Fundera och skriv ner dina tankar om hur du brukar reagera när du känner starka känslor Valfri delning i gruppen om vad man har skrivit ner Kurva på whiteboard. Det finns ett samband mellan känslopåslag, mentalisering och övergången till fight/flight respons Tre viktiga punkter är att Känslor aktiveras snabbare och starkare i vissa människor. När fight/flight responsen sätts i gång kan variera hos människor beroende på individens tröskel för detta. Tiden det tar att återgå till vanligt tillstånd efter starkt känslopåslag varierar hos människor.

32 Gruppaktivitet 4 Fundera och skriv ner dina tankar om hur du fungerar gällande känslomässig aktivering trösklar och tiden det tar för dig att återfå ditt normala sinnestillstånd efter intensiv aktivering Valfri delning i gruppen om vad man har skrivit ner De 3 punkter som nämndes är Viktiga teman för terapin Känslomässig styrka kan kontrolleras Tröskeln för fight/flight kan höjas Tiden det tar att gå tillbaks till vanligt tillstånd kan minskas

33 Veckans hemuppgift Skriv ner och beskriv en situation under veckan där du märkte att din mentaliseringsförmåga var nedsatt/sviktade

34 Introduktionskurs MBT SESSION 3 Varför har vi känslor och vad är grundaffekter?

35 Kort sammanfattning av förra sessionen Vad innebär det att ha problem med mentalisering? Vad är bra och vad är dålig mentalisering Svårigheter att tolka egna och andras upplevelser/reaktioner/tankar/känslor Svårt att reglera känslor Interpersonell känslighet De viktigaste orsakerna till att man får svårt att mentalisera är: Känslopåslag Intensiteten i känslan Individer har olika hög tröskel för kamp/flykt reaktionen

36 Hemuppgift från förra veckan Skriva ner och beskriva en situation under veckan där du märkte att din mentaliseringsförmåga sviktade.

37 Gruppaktivitet i helgrupp Vilka olika känslor finns det?

38 Varför har vi grundaffekter? Överlevnadsvärde Fortplantning Medfödd reaktion och beredskap som framkallar viss uppsättning reaktionsmönster Startar beteendeprogram Det finns en oenighet kring vilka känslor som är grundaffekter Skillnad mellan grundaffekter och känslor Grundaffekter finns hos alla däggdjur Komplexa känslor finns hos mer utvecklade primater och människor.

39 Lista på grundaffekter Nyfikenhet (intresse/undersökande beteenden) Rädsla Ilska Sexuell lust Sorg/separationsångest Kärlek/omsorg Glädje/Lek

40 Nyfikenhet

41 Rädsla

42 Ilska

43 Sexuell lust

44 Kärlek /Omsorg

45 Separationsångest/ Sorg

46 Glädje/Lek

47 Sammanfattning känslor Skillnad mellan grundaffekt och känslor Känslor socialiseras och påverkas av uppfostran Primära och sekundära känslor

48 Gruppaktivitet 2 Diskutera grundaffekter i förhållande till dig själv och eventuella individuella skillnader i gruppen. Känner alla i dessa känslor? Upplevs känslorna likadant gällande frekvens och intensitet? Inta en mentaliserande hållning i uppgiften. Var öppen och nyfiken på olikheter

49 Veckans hemuppgift Vilka känslor var mest uppenbara under veckan? Eller har känslorna varit mer diffusa och upplevts mer som till exempel kroppslig oro?

50 Introduktionskurs MBT SESSION 4 Mentalisering av känslor. Hur lägger vi märke till och hur kan vi reglera känslor?

51 Kort sammanfattning av förra sessionen Alla har ett brett spektrum av känslor, men vissa är mer grundläggande än andra, grundaffekter. Nyfikenhet/intresse Rädsla Ilska Sexuell lust Kärlek och omsorg Separationsångest och sorg Lek och glädje Affekter triggas av specifika stimuli och består av olika fysiologiska reaktioner. Känslor är medvetenheten om de fysiologiska reaktionerna. Men det är möjligt att bli känslomässigt påverkad/aktiverad utan att vara medveten av en känsla

52 Hemuppgift från förra veckan Vilka känslor var mest uppenbara under veckan? Eller har känslorna varit mer diffusa och upplevts mer som till exempel kroppslig oro?

53 Dagens tema: Hur lägger vi märke till och reglerar våra känslor?

54 Gruppaktivitet Hur lägger vi märker till känslor: hos oss själva? hos andra?

55 Hur märker vi känslor hos andra? Genom att tolka: Ansiktsuttryck Kroppsspråk Vad som uttrycks verbalt Observerbara beteenden Genom identifikation med känslan: nervceller som kallas spegelneuroner i hjärnan som gör att vi upplever vad andra upplever när de gör eller känner något. Till exempel om någon annan är ledsna kan vi själva bli ledsna. Detta är basen för empati.

56 Hur upptäcker vi känslor hos oss själva? Kroppsliga reaktioner förnimmelser som kan förknippas med en känsla Tankar associerade med en känsla Andra sätt att lägga märke till en känsla? Nyfikenhet/intresse Rädsla Ilska Kärlek och omsorg Separationsångest och sorg Lek och glädje Människor skiljer sig åt, vad man känner, hur starkt man känner något och hur medveten man är om vad man känner

57 Rollspel Emotionell reglering genom andra: En person spelar en roll och är upprörd kanske en blandning mellan ilska och besvikelse. Den andra personen ska ta reda på: 1. vilka känslor personen har 2. ta reda på varför personen känner så 3. försöka trösta den andra personen

58 Diskussion Rollspel: Vad är er upplevelse av vad som var mest tröstande i den personen gjorde/sa?

59 Gruppaktivitet 2 Övning i känslomässig medvetenhet

60 Gruppaktivitet 3: Vilka obehagliga känslotillstånd har du upplevt? Vad har du gjort för att ta dig ur dessa känslotillstånd?

61 Olika förslag på strategier för att hantera starka känslor Progressiv muskelavslappning Andningstekniker Medveten närvaro Distraktion genom andra aktiviteter Försöka identifiera vad känslan kommer ifrån. Vad var den automatiska tanken?

62 Veckans hemuppgift Kan du ge några exempel på en situation denna vecka då du klarade av att reglera ett upprörande känsloläge.

63 Introduktionskurs MBT SESSION 5 Anknytning

64 Kort sammanfattning av förra veckans session Hur lägger man märke till känslor/affekter hos andra Hur kan man lägga märke till affekter och känslor hos sig själv Olika sätt att reglera en känsla Genom andra Sätta ord på upplevelsen Genom att identifiera källa t ex automatiska tankar Andningstekniker, till exempel mindfulness Distraktion

65 Förra veckans hemuppgift Ge ett exempel på en situation denna vecka då du klarade av att reglera ett upprörande känsloläge.

66 Dagens tema: anknytning

67 Anknytning är en positiv känsla och ett känslomässigt band med en annan människa

68 Tidiga anknytningsrelationer Tidiga vårdgivare oftast föräldrar Gemensamt för alla däggdjur och skyddar barnet från fara För människan är anknytning extra viktigt Formar hur man interagerar med andra Stärker bandet i familjen

69 Varför är anknytning viktigt? Formar hur man interagerar med andra Ligger till grund för att förstå sina egna och andras känslor Viktigt för hur man sedan hanterar och reglerar känslor Skapar förutsättning för mentalisering

70 Människor kan ha olika anknytningsmönster

71 Trygg anknytning Reagerar med obehag och protest när anknytningsperson lämnar rummet Kan sedan lugna sig När anknytningspersonen kommer tillbaka söker barnet kontakt med hen

72 Vissa barn har en otrygg anknytning

73 Då finns tre olika otrygga anknytningsmönster: ambivalenta/överdrivet upptagen, undvikande och desorganiserad

74 Det ambivalenta/överdrivet upptagna mönstret Barnet är osäker på sin anknytningsperson, ofta för att hen varit oförutsägbar Barnet behöver överdriva känslor för att få respons I främlingsituationen gråter barnet mycket och klänger sig fast när anknytningspersonen lämnar rummet När anknytningspersonen kommer tillbaka är barnet kluvet inför hen Det är som att barnet har svårt att släppa anknytningspersonen inför skräcken att bli övergiven

75 Det undvikande mönstret Uppvisar lite känslor Känner dock mycket starka känslor inom sig I främlingssituationen reagerar barnet inte mycket på att anknytningspersonen går eller kommer tillbaka Dock har barnet starka stress reaktioner som inte syns

76 Desorganiserat anknytningsmönster

77 Anknytningsmönster beror till stor del på de tidiga anknytningspersonerna och blir till mönster

78 Anknytning är påverkade från upplevelser i barndomen, samtidigt är de inte fastlåsta och de kan ändras

79 Hur en person reglerar sina anknytningsrelationer påverkar livet i stort

80 Gruppaktivitet 1 Tom och Sara

81 Gruppaktivitet 2 Tänk på en relation med en viktig person i ditt liv (partner, familjemedlem, vän) och fundera på om den är trygg, ambivalent, distanserad eller desorganiserad.

82 Veckans hemuppgift: Skriv ned vad som är typiskt för dig i dina anknytningsrelationer

83 Introduktionskurs MBT SESSION 6 Anknytning och mentalisering

84 Kort sammanfattning av förra veckans session Anknytning är ett positivt band till en annan person Vårt typiska anknytningsmönster påverkas av tidiga anknytningsmönster från barndomen Typiska strategier är trygg och otryggt anknytningsmönster Bland de otrygga anknytningsmönstren finns ambivalent/överengagerad, undvikande och desorganiserat anknytningsmönster

85 Förra veckans hemuppgift: Skriv ned vad som är typiskt för dig i dina anknytningsrelationer

86 Dagens tema: Anknytning och mentalisering Att växa upp i en mentaliserande kultur främjar en trygg anknytning vilket i sin tur underlättar en persons förmåga att mentalisera Med en mentaliserande kultur menas en kultur där människor ofta pratar om andra människor och varför de beter sig som de gör En mentaliserande kultur är nödvändig för att hantera viktiga händelser i familjer där någon i familjen påverkas Behandlingsprogrammet strävar efter en mentaliserande kultur

87 Gruppaktivitet 1 vad är typiskt för en mentaliserande samtalskultur? Ta ett exempel från din familj, vänkrets eller arbetsplats

88 Anknytningskonflikt Betyder att en person hämmar eller överdriver signaler om sina emotionella tillstånd på grund av rädsla eller osäkerhet på vad som kommer att hända om man vänder sig till anknytningspersonen Anknytningskonflikt betyder att impulsen att närma sig andra hämmas av något annat som till exempel rädsla för bestraffning eller en egen önskan om att bestraffa

89 Gruppaktivitet 2 diskutera exempel på en anknytningskonflikt, använd ett eget exempel från din familj, vänkrets eller arbetsplats

90 Anknytningskonflikt och inverkan på förmågan att mentalisera Anknytningsrelationer är viktiga för barnet att få ökad medvetenhet om sina känslomässiga tillstånd, för att kunna sätta ord på dessa tillstånd, hitta orsaker till de inre tillstånden och använda kunskapen om sina inre tillstånd för att relatera till andra. Anknytningskonflikt hämmar ett barns förmåga till mentalisering

91 Gruppaktivitet 3 Diskutera något som är svårt att prata om i en nära relation och vad anledningen till det kan vara

92 Introduktionskurs MBT Session 7 Borderline personlighetssyndrom

93 Förra veckans hemuppgift: Skriv ner något som har varit svårt att prata om i en nära relation.

94 Kort sammanfattning av förra veckans session Anknytningskonflikt Kan leda till förminskning eller överdrift av emotionella signaler Kan på olika sätt hämma barnets förmåga att vända sig till anknytningspersonen Stora problem i samband med anknytningen under barndomen försämrar mentaliseringsförmågan Mentaliserande kultur En kultur där vi pratar om vad vi och andra människor tänker och känner och anledningar till människors beteenden Att växa upp i en kultur där man mentaliserar ökar förmågan att mentalisera Nedsatt mentaliseringsförmåga gör det svårt att hantera konflikter i nära relationer (t ex hamna i svart vitt tänkande, starka känslor tenderar att blockera förmågan att tänka osv)

95 Vad är personlighetssyndrom? En person kan få personlighetssyndromsdiagnos när den har ett visst antal maladaptiva personlighetsdrag Personlighetsdrag är typiska sätt att tänka, känna, hantera impulser och relaterar till andra personer De maladaptiva personlighetsdragen måste ha varit kännetecknande för personen sedan åtminstone slutet av tonåren eller tidig vuxen ålder och har varit relativt stabila sedan dess

96 Maladaptiva personlighetsdrag påverkar livet och olika funktionsområden Kan påverka självbilden och självkänslan negativt Problem i skolan eller i arbetslivet Problem i familjelivet och/eller andra relationer Några (men inte alla) konkreta exempel på personlighetsdrag som kan försvåra i livet extrem blyghet svårt att ta plats extremt misstänksam beroende av andra humörsvängningar undviker konflikter

97 Personlighetssyndrom är inte hela personligheten! Man kan ha många positiva personlighetsdrag och förmågor utöver de som är problematiska

98 Gruppövning 1 1) Egna problematiska personlighetsdrag 2) Goda och positiva personlighetsdrag och eventuella talanger

99 Personlighetssyndrom kan förändras med tiden och genom behandling Många personlighetsdrag kan förändras med tiden så att en person kan bli: Mer avslappnad Mindre intensiv Lär sig hantera situationer på ett mer effektivt sätt Problem kan aktiveras igen vid stress eller kriser som till exempel separationer eller problem på arbetsplatsen. Maladaptiva personlighetsdrag förändras fortare om man genomgår en behandling, till exempel MBT. Behandlingsprognosen är god.

100 Personlighetssyndrom uppstår som en följd av kombinationen genetiska influenser (temperament och sårbarheter) och negativ miljöpåverkan under barndomen

101 Det finns 9 olika personlighetsyndrom

102 Gruppdiskussion 2: film och diskussion: Vad är fördelar och nackdelar med att få en diagnos.

103 Schizotyp PS mycket skygga och misstänksamma, få vänner och bisarra idéer

104 Schizoid PS svaga affekter, litet behov av att vara tillsammans med andra, föredrar att göra det mesta ensam.

105 Paranoid PS misstänksam, kompomisslös och temperamentsfull

106 Antisocial PS upprepade kriminella handlingar, hänsynslös, aggressiv och låg kapacitet för omvårdnad

107 Borderline Instabila relationer, instabila känslor, instabil självbild

108 Narcissistisk grandios självkänsla, arrogant, saknar empati

109 Histrionisk PS Dramatisk, överdrivna uttryck av känslor, spelar på sexualitet, drar till sig uppmärksamhet

110 Fobisk PS ängslig, hämmas i nya sociala situationer, ovilliga att ta personliga risker, alltför rädda för kritik eller förlöjligande

111 Osjälvständig PS brist på självförtroende, gör alltför stora ansträngningar för att få omvårdnad av andra, behöver ständigt råd och uppmuntran ifrån andra

112 Tvångsmässig PS Stel och envis, upptagen av ordning och scheman, svårt att delegera uppgifter till andra, perfektionist

113 Personlighetsstörning UNS otillräckliga drag för att möta tröskeln för någon av de ovan nämnda personlighetsstörningarna men har flera drag från flera olika personlighetsstörningar

114 Kriterier för borderline personlighetsstörning En borderline personlighetsstörning enligt DSM IV karakteriseras av ett genomgående mönster av instabilitet i relationer med andra människor, i självbild och affekter, samt markerad impulsivitet med början i tidig vuxen ålder. Detta visar sig på olika sätt, varav minst fem av följande

115 1. Gör stora ansträngningar för att undvika verkliga eller inbillade separationer. Har problem med att vara ensam och får starka känslor som är förknippade med att bli övergiven. Gör desperata ansträngningar för att undvika att bli övergiven, t ex låter sig behandlas dåligt, är undergiven, gör dramatiska gester som att tillfoga sig självskada eller hotar att begå självmord

116 2. Uppvisar ett mönster av instabila och intensiva relationer med andra människor som kännetecknas av extrem idealisering omväxlande med extrem nedvärdering

117 3. Uppvisar identitetsstörning: Påtaglig och varaktig instabilitet i självbild och identitetskänsla. Har identitetsproblem, t ex varierande självkänsla, instabil självbild, ständiga förändringar gällande livsmål, svårigheter att hålla fast vid sin inre kärna

118 4. Visar impulsivitet i minst två olika avseenden som kan leda till allvarliga konsekvenser för personen själv (t ex slösaktighet, sexuell äventyrlighet, drogmissbruk, vårdslöshet i trafik, hetsätning). Impulsivitet som kan vara självdestruktiv (dvs impulsivt risktagande) t ex genom att köpa saker man inte har råd med, kör vårdslöst,, fattar dåligt övervägda beslut, är promiskuös, brukar/missbrukar alkohol och/eller narkotika

119 5. Uppvisar upprepat självmordsbeteende med gester, hot eller självstympande handlingar, självdestruktiva handlingar. Dessa handlingar sker ofta som ett sätt att reglera smärtsamma känslor.

120 6. Affektiv instabilitet som kommer av en påtaglig benägenhet att reagera med förändring av sinnesstämningen (t ex intensiv episodisk nedstämdhet, irritabilitet eller ångest som vanligtvis varar några timmar och endast i enstaka fall längre än några dagar). Konstanta humörsvängningar: t ex fluktuerande mellan intensiv nedstämdhet och eufori på en och samma dag, eller mellan positiva känslotillstånd till sorg, bitterhet och ilska.

121 7. Kronisk tomhetskänsla. Återkommande känslor av inre tomhet och meningslöshet

122 8. Uppvisar inadekvat, intensiv vrede eller svårighet att kontrollera ilska (t ex ofta förekommande temperamentsutbrott, konstant ilska, upprepade slagsmål). Har en intensiv ilska som är svår att kontrollera som till exempel kan leda till att man kastar saker, svär eller hamnar i fysiska slagsmål

123 9. Har övergående, stressrelaterade paranoida tankegångar eller allvarliga dissociativa symtom. Vid stress reagerar man med misstänksamhet eller en känsla av att vara utanför sig själv

124 Veckans hemuppgift Anteckna de personlighetsdrag som varit mest problematiska för dig den senaste veckan.

125 Introduktionskurs MBT SESSION 8 Om mentaliseringsbaserad behandling del 1

126 Sammanfattning från förra sessionen Vad är ett personlighetssyndrom Vad är maladaptiva och adaptiva personlighetsdrag Personlighetsdragen kan variera och de flesta förbättras med åldern och behandling ökar möjligheterna till förbättring Kriterier för Borderline personlighetssyndrom/emotionell instabil personlighet

127 Förra veckans hemuppgift: Anteckna de personlighetsdrag som varit mest problematiska för dig den senaste veckan.

128 Vad är syftet med MBT? Förbättra en persons mentaliseringsförmåga i nära relationer. Vilket leder till Mer stabil självbild Mindre benägen att låta känslorna ta över Lättare att återfå sitt lugn när mentaliseringsförmågan sviktar Ökad stabilitet känslomässigt Mindre sårbar för mellanmänskliga konflikter Lättare för att hantera konflikter som uppstår

129 Hur kan psykoterapi göra detta möjligt? I MBT talar man om sina innersta problem med en eller flera personer. På detta sättet blir man mer medveten om sig själv, sina känslor och hur man relaterar till andra Det handlar också om att komma nära andra människor, släppa in andra i sitt liv dvs våga lita på andra, skapa band till andra och låta andra människor bli betydande i sitt liv Detta är ingen enkel process. Det krävs uppmärksamhet på vad som händer i det egna sinnet och i andras.

130 I terapin kommer anknytningssystemet och anknytningsmönster som vi pratade om i session 5 sannolikt att bli synligt i terapiarbetet. Detta kommer vi i gruppen att fortsätta diskutera under nästa session

131 1.Målformulering 2.Krisplan Behandlingsupplägg i MBT 3.Vid behov besök hos psykiater för psykofarmakologisk behandling 4.Individuell terapi en gång per vecka i ungefär 18 månader 5.Gruppterapi 1,5 timmar per vecka i ungefär 18 månader 6.Samarbete med andra instanser i trygghetssystemen gällande arbetssituation 7.Erbjudande om att ta del av föräldrakurs och närståendekväll (frivilligt) 8. Psykoedukativ introduktionskurs ca 12 tillfällen (kommer först i behandlingen)

132 Arbetssätt i MBT Nära teamarbete med kontinuerliga möten De terapeuter som behandlar en patient har tillåtelse att diskutera patientens framsteg i teamet. En gruppterapeut tar aldrig upp individualterapi inom ramen för gruppterapi Det är upp till varje patient att bestämma vad och när hen vill ta upp på gruppen Vid vissa omständigheter kan en gruppterapeut ta upp sakfrågor även om patienten inte vill prata om det t ex om det gäller våld och hot, allvarliga avtalsbrott eller suicidförsök

133 Arbetssätt i MBT forts.. Patienter i terapin uppmanas att inte ha kontakt utanför gruppterapi sexuella relationer mellan patienter i MBT behandling är inte tillåtna. Om en sådan relation skulle utvecklas måste en av parterna lämna behandlingen och söka hjälp på annat håll.

134 MBT innebär att man övar upp sina mentaliseringsfärdigheter i nära relationer Terapeuten ger få direkta och konkreta råd Försöker i stället engagera till ett mentaliserande förhållningssätt och på så sätt hjälpa patienten att utveckla egna lösningar Mentaliserande förhållningssätt Icke-vetande hållning

135 Den mentaliserande gruppterapin kan beskrivas som ett gym för mentaliseringsträning och av varje deltagare krävs :

136 1. Att deltagarna berättar om aktuella händelser från sitt eget liv som resulterat i bristande mentalisering eller berätta om situationer där patienten utsatts för stress som ställt krav på god mentaliseringsförmåga. Inför varje grupp kan man ställa sig frågan: Vad vill jag att gruppen ska hjälpa mig med i dag?

137 2. Att deltagarna försöker förstå mer om händelser som de berättar om utifrån en mentaliserande hållning (utforskande, med nyfikenhet, öppen för alternativa tolkningar)

138 3. Att de andra gruppdeltagarna medverkar i denna process genom att utforska sina egna och andras problem utifrån en mentaliserande hållning

139 4. Alla tillsammans försöker förhålla sig till det som sker i gruppen med en mentaliserande hållning

140 5. Att gruppdeltagarna försöker knyta an till övriga gruppmedlemmar och till terapeuterna

141 Gruppaktivitet skulle du i gruppen ha svårt för 1... Att berätta om saker som pågår i ditt liv 2....att fokusera på de saker som händer i gruppen 3...att ha en mentaliserande hållning

142 Veckans hemuppgift: Tänk och fundera på vilka för och nackdelar det finns för dig att gå i en MBT-behandling

143 Introduktionskurs MBT SESSION 9 Om mentaliseringsbaserad behandling del 2

144 Sammanfattning från förra sessionen Målsättning med MBT är att öka mentaliseringsförmågan i nära relationer Behandlingsprogrammets upplägg gicks igenom I gruppterapin tränas mentaliseringsförmågan

145 Förra veckans hemuppgift: Tänk och fundera på vilka för och nackdelar det finns för dig att gå i en MBT-behandling

146 Gruppövning 1 Diskutera vilka svårigheter du kan tänka dig stöta på när du inom ramen för behandlingen ska bygga en relation: 1. med individualterapeuten 2. gruppterapeuterna 3. andra patienter

147 Gruppövning 2 Diskutera hur du brukar reagera när du känner dig sviken, missförstådd, förbisedd eller liknande av en terapeut, i en grupp eller av någon annan som står dig nära.

148 Veckans hemuppgift Skriv ner och berätta hur du reagerade när du upplevde att du blev besviken, missförstådd, förbisedd av någon under den senaste veckan

149 Introkurs MBT session 10 Ångest, depression, anknytning och mentalisering

150 Sammanfattning från förra sessionen Diskussionspunkter om eventuella relationella svårigheter som kan uppstå i MBT behandling med individualterapeut, gruppterapeuter och andra patienter i gruppen

151 Förra veckans hemuppgift Skriv ner och berätta hur du reagerade när du upplevde att du blev besviken, missförstådd, förbisedd av någon under den senaste veckan

152 Nästan alla som söker hjälp för instabil självkänsla, instabila känslor och svårigheter med relationer drabbas av psykiska symtom. Ofta är det dessa symtom som gör att man söker hjälp i första skedet. De vanligaste symtomen är ångest och depression

153 Ångest Ångest hänger samman med affekten rädsla Olika individer har olika trösklar för att känna rädsla. Om ens tröskel är för låg, kan det innebära problem, exempel för det är fobier.

154 Gruppövning 1 Skriv ner någon eventuell fobi som du har

155 Ibland är rädsla inte kopplat till något speciellt stimuli och man vet inte vad som orsakar känslan. Rädslans intensitet kan bli så stark att fysiska och mentala processer inte kan hantera den Autonoma systemet kan bli överbelastat och en kan uppleva en panikattack.

156 Gruppövning 2 Har du haft någon panikattack? Skriv ner och berätta hur det kändes.

157 En kan hamna i att försöka undvika de saker som eventuellt kan starta panikattacker. Andra typer av ångest finns som social fobi, generaliserad ångest, tvångstankar och tvångshandlingar. Ångestsyndrom behandlas oftast genom exponering

158 Ångest och anknytning När ett barn blir rädd, vänder det sig till sin vårdnadshavare eller annan trygg person. Vanligtvis lugnas då barnet av den personen Barnet lär sig på det viset att rädsla inte är en farlig känsla. Av olika anledningar kanske lugnandet inte fungerar felfritt och det kan leda till att barnet fortsätter att känna sig rädd och upplever att det inte hjälper att vända sig till andra. Barnet drar slutsatsen att en måste hantera sin rädsla själv, eller att en inte ska visa sin rädsla för andra. Faktum kvarstår dock att den bästa lösningen när man har ångest är att vara med en person som har en lugnande inverkan.

159 Gruppövning 3 Beskriv hur andra människor har haft en lugnande effekt på dig när du drabbats av ångest.

160 I MBT och annan behandling är en av de viktigaste punkterna att närma sig andra med sin ångest.

161 Depression Också förknippat med vissa känslor: separationsångest och ledsenhet. Beror på avbrott i anknytingsrelation. Barn som har etablerat en anknytningsrelation svarar med separationsångest när de blir övergivna och med sorg när personen de saknar inte kommer tillbaks som förväntat. En naturlig reaktion. Kan omvandlas till sorg, till exempel vid dödsfall.

162 Alla kan känna sig ledsna, om det bli maladaptivt kallar vi det för depression. Vid en depression är en person ofta ledsen och känner sig nedstämd, trött, har låg självkänsla, grubblar, har negativa tankar och skuldkänslor. Likheter mellan depression och sorg finns.

163 Gruppövning Fundera och skriv ner något som kan trigga igång en depressiv reaktion hos dig.

164 Många depressioner går över av sig självt. Kan bli ett kroniskt tillstånd. Kan behandlas med antidepressiva läkemedel.

165 Depressivt tänkande Automatiserade tankemönster som tenderar att följa efter en period av nedstämdhet. Det depressiva tänkandet är funderingar som snabbt dyker upp med tankar som "allt är hopplöst", "inget hjälper", "det är omöjligt för mig", "jag är hopplös" osv. Ofta beror tankarna på dåliga livserfarenheter. Tankarna kan i sig självt vidmakthålla en depression eller en depressiv hållning. Har påverkan på mentaliseringsförmågan.

166 Gruppövning När brukar du drabbas av depressiva tankar? Det kan antingen vara saker som du upplevt tidigare eller upplever nu.

167 Veckans hemuppgift Notera om du klarat av att närma dig en annan person eller personer under veckan när du känt dig orolig eller haft ångest. Var uppmärksam på om det hjälpte eller inte hjälpte och även dina tankar kring varför det hjälpte eller inte hjälpte Skriv ner depressiva tankar du haft den senaste veckan och hur du hanterade dessa. Var det möjligt för dig att utforska och utforska dessa tankar.

168 Introduktionskurs MBT SESSION 11 Depression, sammanfattning och avslutning

169 Frågor från förra sessionen Vad är ångest Fobier Undvikande

170 Förra veckans hemuppgift Notera om du klarat av att närma dig en annan person eller personer under veckan när du känt dig orolig eller haft ångest. Var uppmärksam på om det hjälpte eller inte hjälpte och även dina tankar kring varför det hjälpte eller inte hjälpte Skriv ner depressiva tankar du haft den senaste veckan och hur du hanterade dessa. Var det möjligt för dig att utforska och utforska dessa tankar.

171 Depression Också förknippat med vissa känslor: separationsångest och ledsenhet. Beror på avbrott i anknytingsrelation. Barn som har etablerat en anknytningsrelation svarar med separationsångest när de blir övergivna och med sorg när personen de saknar inte kommer tillbaks som förväntat. En naturlig reaktion. Kan omvandlas till sorg, till exempel vid dödsfall.

172 Alla kan känna sig ledsna, om det bli maladaptivt kallar vi det för depression. Vid en depression är en person ofta ledsen och känner sig nedstämd, trött, har låg självkänsla, grubblar, har negativa tankar och skuldkänslor. Likheter mellan depression och sorg finns.

173 Gruppövning Fundera och skriv ner något som kan trigga igång en depressiv reaktion hos dig.

174 Många depressioner går över av sig självt. Kan bli ett kroniskt tillstånd. Kan behandlas med antidepressiva läkemedel.

175 Depressivt tänkande Automatiserade tankemönster som tenderar att följa efter en period av nedstämdhet. Det depressiva tänkandet är funderingar som snabbt dyker upp med tankar som "allt är hopplöst", "inget hjälper", "det är omöjligt för mig", "jag är hopplös" osv. Ofta beror tankarna på dåliga livserfarenheter. Tankarna kan i sig självt vidmakthålla en depression eller en depressiv hållning. Har påverkan på mentaliseringsförmågan.

176 Sammanfattning Vad är mentalisering Vad innebär det att ha problem att mentalisera Varför har vi känslor och vad är grundaffekter Mentalisering av känslor Anknytning Anknytning och mentalisering Vad är borderline personlighetssyndrom Om mentaliseringsbaserad behandling del 1 och 2 Ångest, anknytning och mentalisering Depression, anknytning och mentalisering

177 Gruppövning Skriv ner några korta om vad du tycker har varit särskilt lärorikt för dig på introkursen (t ex ett ämne, en hemuppgift eller händelse) Skriv även ner eventuella förslag och idéer om hur man kan förbättra introkursen

178