Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen

Transkript

1 Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen Anders Jacobsson, Janne Karlsson, Anders Schiöler och Helena Vesterlund Föreningen för barn- och ungdomspsykoterapeuter 17/9 11 Program Kort om forskningsprojektets bakgrund och form /Janne Korttidsterapi för barn; -metoden och patienterna/ Janne Några erfarenheter från att integrera mentaliseringsbaserade tankegångar och interventioner i korttidsterapi för barn/janne Att arbeta med fokus/ Anders S Att möta föräldrar/ Anders S Diskussion och frågor Korttidspsykoterapi med ungdomar/ Anders J Tillfälle för diskussion och frågor 1

2 STPP- metodutveckling och utvärdering Ungdom och barn Två grupper med 3-4 terapeuter 12 ggr, för barn parallell föräldrakontakt Uppföljning 6 och 12 månader Väntelista 3 mån är kontrollgrupp Instrument: CGAS, GAF, SDQ, DSM-diagnos, HoNOSCA, oberoende bedömare Barn: pilot ca 15 pat, forskning ca 15 pat Ungdomar: pilot ca, forskning ca pat Ungdomar : en färdig modell. Barn: mer av metodutveckling Vilka barn är barnen? 5-10 år Nedstämda och/eller oroliga Tidig klinisk bedömning utifrån 6 parametrar, en bedömningprofil -patientens önskan om förändring -kamratrelationer -hur lång tid har barnet haft symtomet -föräldrarnas önskan om att medverka -familjens möjlighet att klara logistiken -prel CGAS-bedöming 2

3 Korttidsterapi för barn och föräldrar - metodens kännetecken Tidsavgränsat Gemensamt fokus Tp har en aktiv, responsiv roll Struktur (t ex kalender) Tonvikt på styrkor och resurser Tonvikt på samarbete och lekfullhet Några erfarenheter från att integrera mentaliseringsbaserad tankegångar och interventioner i psykodynamisk korttidsterapi för barn 3

4 Varför mentalisering? Många blir på gott humör Evidens Passar in i modern utvecklingspsykologi Kliniskt: att bygga upp en reflekterande förmåga Manualiserade behandlingar och möjlighet till integration med befintliga behandlingsmodeller to put oneself in an other persons mental shoes 4

5 Några definitioner och kliniskt viktiga begrepp Uppmärksamma mentala tillstånd hos sig själv och andra samt tolka dem utifrån intentionalitet Holding mind in mind Teleologisk hållning Ekvivalent läge Låtsasläge Integration Är mentalisering något nytt? Fokusera Strukturera 5

6 Några områden där mentaliseringsteori har varit till hjälp Mål för terapin Formulering och användning av fokus Terapeutens förhållningssätt Generell navigeringsmodell Interventioner Grundläggande kompetenser hos terapeuten Fokusera på affekten /känslan och relationen Strukturera genom att: - Uppmärksamma och hantera låstasläge-ekvialentlägeintegration -skalan. Var är du, var är patienten och var är samspelet? - Använd de tre interventionsnivåerna: - Identifiera - Reglera - Mentalisera 6

7 Fokus Utgångspunkt i något barnet uttrycker Ge mening i förhållande till problemet Positiv bekräftelse av barnets inneboende möjligheter Skapa nyfikenhet, stimulera lekfullhet Skapa hopp om förändring Meningsfullt även för föräldrarna Utforskande fokus, reglerande fokus Exempel på fokus Hur är det att vara Henry 9 år och både rädd och modig Hitta kraften att skydda det goda Bli lagom stark Lära känna dina skatter Att få mera hemmakänsla borta Hur är det att vara Julia och ensam och Julia och tillsammans Att lära känna och ta hand om de vilda djuren och de vilda känslorna Nyfiken på Marcus 7

8 Förhållningssätt och principer för behandlingstekniken Terapeuten är aktiv och visar att han har barnet i tankarna, önskar förstå honom så bra som möjligt och vill honom väl - Etablera god och hållbar allians Stöd intersubjektivt relaterande Leken som kommunikationsform Delta i lek Förhållningssätt och principer för behandlingstekniken, forts. Arbete här och nu i relationen. Genom lek och samtal kan terapeuten, genom sitt härbärgerande, ge en markerad spegling av barnets inre värld. På så sätt kan barnets förmåga till mentalisering komma igång. Bekräfta barnets inre erfarenheter. Playing with reality. 8

9 Mål Att starta förändringsprocesser, inte fullborda en förändring Stimulera fortsatt växt och utveckling snarare än reparation Förbättra självkänsla, upplevelse av kompetens och förmåga Stärka och fördjupa relationsförmågan affektivt samspel och mentalisering Föräldraarbete i mentaliseringsbaserad korttidspsykoterapi för barn 9

10 Mål med Mentaliseringsbaserad behandling generellt: Att förbättra och stabilisera patientens mentaliseringsförmåga I mentaliseringsbaserat föräldraarbete: Att förbättra föräldrarnas förmåga avseende parental reflective functioning Fokus på barnet mentaliseringsstimulerande Parental reflective functioning samband med trygg anknytning samband med mer positiva omsorgsvanor den affektiv kommunikationen predicerar barnets förmåga att leka och symbolisera. 10

11 Föräldraarbete ur ett mentaliseringsperspektiv Mentaliseringsteori tillhandahåller en teoretisk ram för föräldraarbete, hur föräldrarnas reflektiva funktion ska utvecklas. Låg förmåga att mentalisera fokus på barnets (dåliga) beteende. Samspelet karaktäriseras av tvång och kontroll Interventionerna ska vara fokuserade på känslor och tankar snarare än beteende. Fokus på barnets inre regleringsfokus utforskande fokus Ökad förmåga till parental reflective functioning ökad förmåga att reglera också egna känslotillstånd Föräldraarbete Skapande av ett lekutrymme Holding the parent in mind Fokus på föräldern Terapeuten är en modell för hur man kan ha en reflekterande hållning Terapeuten är icke-vetande (experthållning psykisk ekvivalens) Terapeuten är aktiv Terapeuten hejdar föräldrarna vid oklarheter och söker klarhet (för att undvika låtsasläge) 11

12 Föräldraarbete, forts Terapeuten är en modell för hur man kan ha en reflekterande hållning, forts Terapeuten är uppmärksam på sprickor i alliansen och försöker reparera så fort de uppstår. Terapeuten bör erkänna uppenbara misstag för föräldrarna. I mentaliseringsbaserad behandling svarar terapeuten på frågor förutsatt att de är rimliga Terapeuten är öppen och tydlig med vad han känner Arbeta på en nivå som föräldern klarar Reflekterande/mentaliseringsbaserat föräldraarbete är inte: individualterapi för föräldern parterapi för föräldrapar Fokus på relationen förälder-barn Familjeterapi 12