Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Transkript

1 Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna HT 08 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet LvE PTSD orsakas av ett överväldigande trauma som inneburit livsfara eller grav kränkning av en persons fysiska integritet PTSD är ett ångesttillstånd och kan drabba den som hos sig själv eller närstående t.ex. erfarit Allvarlig sjukdom Misshandel Olycka Sexuella övergrepp Svår förlossning, operation eller annat ingrepp 1

2 Mer än två tredjedelar av befolkningen (i länder utan krig) utsätts någon gång i sina liv för en traumatisk händelse som är tillräckligt stark för att kunna leda till PTSD. Prevalensen av PTSD är i den svenska befolkningen ca 6%. Det centrala är att den traumatiska händelsen återupplevs, förknippat med skräck eller vrede OBS! Alla psykiska besvär efter ett trauma är inte PTSD De flesta som utsätts för trauma utvecklar inte PTSD Många som får PTSD förbättras spontant, det vill säga utan behandling 2

3 PTSD Enligt DSM-IV omfattar definitionen av PTSD följande: A. Personen har exponerats för en traumatisk händelse där följande två omständigheter föreligger: 1. Personen upplevde, var vittne till eller konfronterades med en händelse eller flera händelser som involverade dödsfall eller hot om död eller allvarlig skada, eller fara för den egna eller andras fysiska integritet 2. Personens respons involverade rädsla, hjälplöshet eller skräck B. Ständiga återupplevanden av minst ett av följande: Upprepade, påträngande minnen av händelsen, däribland synintryck, tankar eller upplevelser Upprepade, oros-framkallande drömmar om händelsen Personen agerar eller upplever det som om händelsen upprepas Intensiv psykisk oro vid exponering för inre eller yttre faktorer som symboliserar eller påminner om någon aspekt av händelsen Fysiologisk aktivering vid exponering för inre eller yttre faktorer som symboliserar eller påminner om 3

4 C. Bestående undvikande av associerade stimuli eller allmän känslokyla inom minst tre av följande områden: Försök att undvika tankar, känslor eller samtal associerade med traumat Försök att undvika aktiviteter, platser eller personer som väcker minnen av traumat Omöjligt att minnas en viktig aspekt av traumat Påfallande minskat intresse för eller deltagande i väsentliga aktiviteter Känsla av avstånd till eller isolering från andra människor Begränsat emotionellt djup D. Bestående symtom på överspändhet i minst två av följande former: Insomningssvårigheter eller uppvaknanden Irritabilitet eller vredesutbrott Koncentrationssvårigheter Hypervaksamhet Överdriven startle-respons E. Problemen, symptomen under kriterierna B, C och D har kvarstått i mer än en månad. 4

5 F. Problemen leder till kliniskt betydelsefulla besvär eller förringande av sociala, yrkesmässiga eller andra viktiga funktioner. Anges som: Akut om symtomen varat upp till tre månader Kroniskt om symptomen varat i tre månader eller mer Fördröjt om symptomen uppträtt minst sex månader efter händelsen Samsjuklighet De med PTSD, särskilt kronisk PTSD, utvecklar ofta depression och missbruk. Suicidrisken är förhöjd och också risken för våldsamma beteenden mot närstående. Cancerdiagnos hos barn kan ge föräldrarna PTSD Norberg Lindahl & Boman (2007) 12% av föräldrarna (N=474) upplever fortfarande fem år efter ett barns cancerdiagnos besvär motsvarande PTSD 5

6 Projekt: Förekomst och utveckling av PTSD hos föräldrar till cancerdrabbade barn METOD Sju mätningar: en vecka (T1), två (T2) och fyra (T3) månader efter barnets diagnos samt en vecka (T4), tre (T5) och tolv (T6) månader samt fem år (T7) efter avslutad behandling 259 föräldrar Telefonintervju RESULTAT T2: 29% T3: 23% T4: 21% T5: 14% T6: 14% Fler mammor än pappor rapporterar PTSD Av de som rapporterar PTSD vid T2 rapporterar hälften PTSD vid T3 och en fjärdedel PTSD vid T6 Faktorer som inverkar på förloppet Situationen Kognitiv bedömning av situationen Relation till den drabbade Resurser/förmågor/tillgångar Tidigare trauma Ytterligare trauma 6

7 Situationen bedöms och handskas med utifrån bl.a.: Emotionell reaktion i samband med trauma Emotionell reaktion efter trauma, t.ex. undvikande Socialt stöd Socioekonomiska förhållanden Ålder Teoretiska förklaringar Klassisk betingning Vid händelsen blir ett stort antal stimuli associerade till de starka negativa känslorna som upplevs under händelsen. När den drabbade senare möter någonting som påminner om händelsen så aktiveras dessa negativa känslor. Eftersom det är snarare regel än undantag att PTSD-drabbade undviker sådant som påminner om händelsen så försvåras möjligheten att genom nya erfarenheter betinga om de inlärda associationerna. Fear-network Det har påpekats att en inlärningsteoretisk modell inte kan förklara varför drabbade får påträngande minnesbilder, flashbacks. Istället kan man tänka sig ett starkt och generaliserat fear-network som skapats vid händelsen, som är lättaktiverat och som när det aktiverats av nåt associerat stimuli aktualiserar traumaminnet vilket blir medvetet ( från klar himmel ). Patienten söker undvika sådan aktivering. 7

8 Dual representation-theory Man tänker sig att minnen kodas in antingen som Verbally Accessible Memories (VAMs) som är medvetna eller som Situationally Accessed Memories (SAMs) som är omedevetna men mer utförliga och detaljerade. När ett SAM-minne blir aktiverat upplevs detta som en flashback. Det finns två emotionella reaktioner på trauma: SAM-responser ger primära affekter medan VAM-aktivering ger mer komplexa känslor som kräver en tolkning av situationen. Teorin förutsäger att behandlingen kommer att fungera genom två vägar: en genom att SAM-minnen exponeras för i en trygg miljö, VAM-minnen å andra sidan kräver kognitiv omstrukturering, förståelse för det inträffade och acceptans etc Uppfattningar om behov av, nytta av och tillfälle till emotionellt stöd hos föräldrar till cancerdrabbade barn Pöder, U. & von Essen, L. Accepted in European Journal of Cancer Care METOD Tre mätningar: en vecka (T1), två (T2) och fyra (T3) månader efter barnets diagnos 214 föräldrar: 107 mammor, 107 pappor Telefonintervju 8

9 % 50 Lkare Sjukskterska Kurator Psykolog Partner Vnner Andra personer T1, N=216* T2, N=216* T3, N=216* T1 T2 T3 T1^ T2^ T3^ Behov Tillflle, om behov Nytta, om behov och tillflle Behandling av PTSD Kognitiv beteendeterapi har visat god effekt vid PTSD. Behandlingen kan bestå i att återskapa de traumatiska minnena och besöka de platser och situationer som påminner om traumat. Genom att under kontrollerade förhållanden återuppleva det inträffade i minnet under successivt längre tid försvagas ångestreaktionen i takt med att tidsperioderna för det traumatiska minnet ökar. Läkemedel mot depression, i första hand så kallade serotoninåterupptagshämmare (SSRI) har visat effekt mot symptomen på PTSD Undvikandereaktioner kan reduceras med Att tala om obehagliga minnen och tankar Exponering av händelsen i fantasin Exponering för situationer, platser 9

10 Symptom på ökad larmberedskap och ångest kan dämpas med Avslappningstekniker Fysisk aktivitet Läkemedel Massage, fysisk kontakt Positiva, mentala bilder Förändrade föreställningar om omvärlden kan påverkas med Kognitiv omstrukturering Samtal om fakta, orsak, mening Psykosocialt stöd Dämpa oro och kroppslig aktivering Informera om situationen Informera om vanliga reaktioner Mobilisera stöd Stimulera öppen kommunikation inom familjen Hjälpa att utveckla bemästringsstrategier 10

11 Vem behöver psykosocialt stöd? Dissociation initialt Få roller Otillfredsställande stöd Ytterligare trauma Starka initiala reaktioner Tidigare psykiska problem Tidigare trauma Viktigt att iaktta Dålig sömn Problem med arbete Påträngande minnen eller fantasier som fortsätter att plåga under längre tid än en månad Rädsla för ny katastrof Självanklagelser Upplevelse av värdelöshet 11