Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret

Transkript

1 Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Det är inte ovanligt att lokförare drabbas av långvariga psykiska symtom efter att ha varit med om en dödsolycka på spåret. Effekterna kan ibland vara svåra att handskas med och förarna kan behöva mer professionell hjälp att hantera den traumatiska erfarenheten än de får idag. Valdimar Briem, vid Högskolan i Kristianstad, forskar om dödsolyckornas psykologiska och säkerhetsmässiga effekter. Varje år sker cirka 80 dödsolyckor på svenska järnvägsspår, varav omkring 60 är självmord. Ytterligare cirka 30 personer blir svårt skadade efter en påkörning och kanske invalidiserade för livet. Flest olyckor brukar ske vid terminsavslutningar, under midsommarhelgen och dagarna före jul. I genomsnitt sker alltså två allvarliga olyckor i veckan. Statistiskt kommer varje lokförare att vara med om minst en allvarlig påkörning under sitt yrkesliv. Att vara vittne till en dödsolycka skapar svår stress. Effekterna kan märkas omedelbart eller efter en tid. Men hittills finns det föga forskning gjord om långsiktiga psykologiska följder för lokförare som varit inblandade i en tågolycka med dödlig utgång. Man vet inte heller så mycket om hur olyckan påverkar lokförarens framtida prestationsförmåga i arbetet och säkerheten i tågtrafiken. I ett pågående projekt undersöks därför dessa frågor av forskaren Valdimar Briem och medarbetare Sonia de Lima och Camilla Siotis vid Högskolan Kristianstad. I en första studie djupintervjuades 18 erfarna lokförare i Södra banregionen i åldrarna 40 till 56 år om sina reaktioner efter en dödsolycka. Lokförarna genomgick också olika psykologiska test. Resultaten pekar på att en påkörning får allvarliga och bestående psykologiska effekter för de flesta lokförare som varit med om en dödsolycka, även om de flesta snart blir funktionsdugliga igen och kan gå tillbaka i arbetet. Omkring en femtedel får så svåra besvär att de lider av så kallat posttraumatiskt stressyndrom med ångest och depressioner. Även de som ganska snart efter händelsen ansåg sig symtomfria kunde länge efteråt plågas av mardrömmar, stress och plötsliga minnesbilder av olyckan. Det framkom också en annan, säkerhetsrelaterad effekt: De drabbade lokförarna rapporterade ofta om trötthet och sömnlöshet. Det kan i svårare fall leda till brist på uppmärksamhet och nedsatt reaktionsförmåga i kritiska lägen. Före mitten på 1980-talet fanns inga etablerade rutiner för att bistå lokförare efter allvarliga olyckor. Idag får lokförare i vissa regioner omedelbart ett fint stöd av en kamratförening, och arbetsgivaren ordnar läkarundersökning och en tids ledighet. Sådant stöd behövs för alla som drabbas. Men forskarna anser att det dessutom behövs en mer grundlig psykologisk uppföljning av de drabbade lokförarna för att upptäcka problemen och åtgärda dem, exempelvis genom att i lämpliga fall erbjuda lokförarna kort- eller långvarig psykoterapi.

2 Den första studien följs upp med en större undersökning där nära 60 lokförare som varit med om en påkörning jämförs med andra anställda inom järnvägen som inte är lokförare och som inte haft någon sådan traumatisk erfarenhet. Även här är det såväl de psykologiska följderna som effekter på säkerheten som står i fokus för forskarnas intresse. En samlad rapport från hela forskningsprojektet beräknas vara klar i slutet av år För mer information kontakta Valdimar Briem, Högskolan Kristianstad Tel: E-post: Valdimar.Briem@psychology.lu.se

3 Lokförare och dödsolyckor på spåret: Psykologiska och säkerhetsmässiga aspekter Valdimar Briem, Sonia de Lima, Camilla Siotis 1574 km Svenska järnvägssystemet Järnväg Spår i bruk Enkelspåriga Dubbelspåriga Kilometer Dödsolyckor varje år: Antal dödade Därav självmord Ungefär 80 Ungefär 60 1

4 Död och kroppsskada på de svenska järnvägarna År: Medeltal Dödade Skadade Summa I genomsnitt blir 100 månniskor påkörda av tåg, dödade eller allvarligt skadade, på järnvägsspåren i Sverige varje år I genomsnitt inträffar två allvarliga olyckor på järnvägen varje vecka Det är mycket sannolikt att varje svensk tågförare kommer att råka ut för åtminstone en dödsolycka på spåren under sitt arbetsliv Följderna för lokförare av allvarliga olyckor på spåren Det finns relativt få undersökningar av effekterna av påkörningar och arbetsstituation på lokförarnas välmående och hälsa Resultat från våra egna och andras undersökningar pekar på långvariga och ibland allvarliga effekter A. Hälsoeffekter: Allmänt sämre hälsotillstånd Trötthet och sömnsvårigheter, ibland stress B. Psykologiska effekter: Återkommande minnen av olyckorna, ångest, depression - PTSS Anpassningssvårigheter i krävande situationer och socialt umgänge C. Säkerhetseffekter: Brist på uppmärksamhet i kritiska lägen p.g.a. ångest och intrusion Nersatt vigilans, bristande uppmärksamhet och saktare reaktionstid 2

5 När en olycka har inträffat: 1: Vad händer efter olycksfall och påkörningar på järnvägen? Före mitten av 1980-talet fanns inga etablerade rutiner för att bistå lokförare efter allvarliga olyckor - då satte förarna i södra regionen igång en kamratorganisation, först med fackets och senare med företagets stöd. Föraren stannar tåget Föraren sänder larm till fjärr/trafikledning och räddningstjänst Föraren tas ur tjänst och annan personal tar över 2: 3: Kamratstödjare kommer - tillsammans går de igenom det inträffade Kamratstödjaren och föraren informerar förarens familj Medicinsk examination av föraren utförs av företagsdoktorn Föraren får betald ledighet, i vanliga fall i en vecka Därefter återgår föraren i tjänst Vår undersökning av psykologiska effekter av olycksfall och påkörningar på järnvägen: Deltagare: Lokförare i Södra banregionen, med mångårig yrkeserfarenhet (17-28 år), många med fler än en påkörning Metod: Direkta, 1-1,5 timme långa djupintervjuer och psykologiska test 3

6 Psykologiska följdeffekter av järnvägsolyckor vittnar om lokförarnas psykiska sårbarhet Olycka på spåret -> död / svår skada PTSS indikationer Mindre effektiva coping strategier Mindre känsla av sammanhang i livet Återkommande minnesbilder av det inträffade Ångest - depression Psykologiska följdeffekter av järnvägsolyckor: Vad kan vi göra?! Det är nästintill omöjligt att förhindra påkörningar, särskilt självmord! Lokförares omedelbara reaktioner på dessa trauman följer vanligtvis mönstret för akut stressyndrom (i 70-90% av fallen)! I hälften av dessa fall försvinner de akuta symptomen inom en månad från det att olyckan inträffat! De flesta förare är snart funktionsdugliga och i arbetet igen! Medicinsk examination görs, men ingen psykoterapi eller långtidsuppföljning av stress och andra psykologiska effekter! Posttraumatiska stressreaktioner är en naturlig konsekvens av livshotande och synnerligen skrämmande händelser! I vår undersökning kunde vi ofta urskilja ett lågstämt posttraumatiskt stressyndrom, ibland mer än två årtionden efter att olyckan inträffat! Det är uppenbart att mer kan och bör göras, och att kort- eller långvarig psykoterapi skulle vara lämplig i somliga av de fall vi observerat 4

7 Tack för att ni lyssnade! Valdimar Briem,