Lokförare och dödsolyckor på spåret: Psykologiska och säkerhetsmässiga aspekter

Transkript

1 Lokförare och dödsolyckor på spåret: Psykologiska och säkerhetsmässiga aspekter Valdimar Briem, Sonia de Lima, Camilla Siotis 1574 km Svenska järnvägssystemet Järnväg Spår i bruk Enkelspåriga Dubbelspåriga Kilometer Dödsolyckor varje år: Antal dödade Därav självmord Ungefär 80 Ungefär 60 1

2 Död och kroppsskada på de svenska järnvägarna År: Medeltal Dödade Skadade Summa I genomsnitt blir 100 månniskor påkörda av tåg, dödade eller allvarligt skadade, på järnvägsspåren i Sverige varje år I genomsnitt inträffar två allvarliga olyckor på järnvägen varje vecka Det är mycket sannolikt att varje svensk tågförare kommer att råka ut för åtminstone en dödsolycka på spåren under sitt arbetsliv Följderna för lokförare av allvarliga olyckor på spåren Det finns relativt få undersökningar av effekterna av påkörningar och arbetsstituation på lokförarnas välmående och hälsa Resultat från våra egna och andras undersökningar pekar på långvariga och ibland allvarliga effekter A. Hälsoeffekter: Allmänt sämre hälsotillstånd Trötthet och sömnsvårigheter, ibland stress B. Psykologiska effekter: Återkommande minnen av olyckorna, ångest, depression - PTSS Anpassningssvårigheter i krävande situationer och socialt umgänge C. Säkerhetseffekter: Brist på uppmärksamhet i kritiska lägen p.g.a. ångest och intrusion Nersatt vigilans, bristande uppmärksamhet och saktare reaktionstid 2

3 När en olycka har inträffat: 1: Vad händer efter olycksfall och påkörningar på järnvägen? Före mitten av 1980-talet fanns inga etablerade rutiner för att bistå lokförare efter allvarliga olyckor - då satte förarna i södra regionen igång en kamratorganisation, först med fackets och senare med företagets stöd. Föraren stannar tåget Föraren sänder larm till fjärr/trafikledning och räddningstjänst Föraren tas ur tjänst och annan personal tar över 2: 3: Kamratstödjare kommer - tillsammans går de igenom det inträffade Kamratstödjaren och föraren informerar förarens familj Medicinsk examination av föraren utförs av företagsdoktorn Föraren får betald ledighet, i vanliga fall i en vecka Därefter återgår föraren i tjänst Vår undersökning av psykologiska effekter av olycksfall och påkörningar på järnvägen: Deltagare: Lokförare i Södra banregionen, med mångårig yrkeserfarenhet (17-28 år), många med fler än en påkörning Metod: Direkta, 1-1,5 timme långa djupintervjuer och psykologiska test 3

4 Psykologiska följdeffekter av järnvägsolyckor vittnar om lokförarnas psykiska sårbarhet Olycka på spåret -> död / svår skada PTSS indikationer Mindre effektiva coping strategier Mindre känsla av sammanhang i livet Återkommande minnesbilder av det inträffade Ångest - depression Psykologiska följdeffekter av järnvägsolyckor: Vad kan vi göra?! Det är nästintill omöjligt att förhindra påkörningar, särskilt självmord! Lokförares omedelbara reaktioner på dessa trauman följer vanligtvis mönstret för akut stressyndrom (i 70-90% av fallen)! I hälften av dessa fall försvinner de akuta symptomen inom en månad från det att olyckan inträffat! De flesta förare är snart funktionsdugliga och i arbetet igen! Medicinsk examination görs, men ingen psykoterapi eller långtidsuppföljning av stress och andra psykologiska effekter! Posttraumatiska stressreaktioner är en naturlig konsekvens av livshotande och synnerligen skrämmande händelser! I vår undersökning kunde vi ofta urskilja ett lågstämt posttraumatiskt stressyndrom, ibland mer än två årtionden efter att olyckan inträffat! Det är uppenbart att mer kan och bör göras, och att kort- eller långvarig psykoterapi skulle vara lämplig i somliga av de fall vi observerat 4

5 Tack för att ni lyssnade! Valdimar Briem,