RIST Relationsinriktat småbarnsteam i K5 området

Transkript

1 RIST Relationsinriktat småbarnsteam i K5 området Anknytning (attachment) är när det lilla spädbarnet knyter an till föräldrarna vilka i sin tur binder sig till barnet. Det är en livsviktig uppgift för barnet att knyta an till de vuxna som finns nära eftersom barnet är fullständigt beroende av dem. Hur den anknytningen utformas beror på hur samspelet utvecklas mellan barnet och vårdarna. 1

2 y Samspel betyder ömsesidig påverkan mellan människor som befinner sig i närheten av varandra. Samspel är allting som utspelas mellan personerna. Samspelet är det yttre beteendet, något man kan iaktta mellan barn och föräldrar och det är i l man kan k förstå f lk slags l k b h samspelet vilken anknytning ett barn har till sina föräldrar. y Om föräldrarna uppfattar vad barnet vill och behöver och reagerar adekvat på det, så får barnet sina fysiska och psykologiska behov tillfredsställda y Det som barn lär sig i samspelet med sina föräldrar är personlighetsutvecklingen, centralt för hela p g g, d.v.s. självuppfattning, förmåga att hantera känslor, förmåga att hantera kroppsliga tillstånd och förmåga att läsa av andra människors känslor. 2

3 y Anknytning och tidigt samspel är den enskilda faktorn för barns p psykiska hälsa. som har störst betydelse y y y Den första anknytningsrelationen lägger grund för och till stor del bestämmer hur individen längre fram i livet känner, tänker och beter sig i relationer följer oss från vaggan till graven i alla våra nära relationer. (Wennerberg, 2010) Nyare hjärnforskning: y Det tidiga samspelet är avgörande för hjärnans utveckling. y Barndomens traumatiska upplevelser, särskilt när det handlar om upprepade och kroniska erfarenheter påverkar den neurofysiologiska utvecklingen (Glaser, 2000; Perry, 2000 i Wennerberg, 2010) 3

4 y Barns anknytning till sina föräldrar uppvisar olika är en reflektion av vad mönster. Anknytningsmönstret y g barnet har varit med om i kontakten med föräldrarna. y Mönster i föräldra barn relationen byggs upp tidigt, redan under barnets första år, och styr barnets förväntningar på relationerna till andra människor. y En trygg anknytning hos ett barn visar sig i att barnet söker närhet när det känner sig otryggt. Föräldrarnas omsorg präglas av lyhördhet och förutsägbarhet. 4

5 y En individ som formar en trygg anknytning till sina behåller ofta den inre föräldrar under spädbarnstiden p tryggheten genom livet. Flera studier visar ett starkt stöd för sambandet mellan trygg anknytning under småbarnsåren och bra kamratrelationer senare i livet, bättre social kompetens, bättre självkontroll och känslomässig regleringsförmåga än barn med otrygg anknytning. y I en otrygg men organiserad anknytning är föräldrar mindre förutsägbara och mindre lyhörda inför sitt b ä i det d t ttrygga anknytningsmönstret. k t i ö t t Hä barn än Här k kan man urskilja två typer av anknytningsmönster, det undvikande och det ambivalenta. 5

6 y Ett barn med ett undvikande beteendemönster har erfarenhet av att föräldrarna inte tycker om att det är behövande. y Barnet lär sig att möjligheten att få den så nödvändiga närheten till sina föräldrar hänger på att inte ge uttryck för behov av tröst och omsorg. y Ambivalent anknytning utvecklas i relationer där föräldrarnas samspel p är mera oförutsägbart, g, där föräldrarna inte alltid är tillgängliga för sitt barns behov och känslor utan bara ibland. y Samspelet sker på den vuxnes villkor. Barnet blir osäker på sitt egenvärde och utvecklar en svagare självkänsla. l k l 6

7 y Desorganiserade anknytningsrelationer genomsyras av rädsla. y Barnet har behov av tröst och beskydd, men den som kan erbjuda det är densamme som väcker rädsla. Istället för att känna sig skyddat, känner sig barnet hotat av föräldern. y Barn som desorganiseras i sin anknytning har antingen blivit direkt traumatiserade, till följd av i h d l eller ll försummelse, fö l eller ll indirekt i di k misshandel traumatiserade genom att en vårdnadshavares egna obearbetade trauman överförs till barnet via störningar i den affektiva kommunikationen i anknytningsrelationen. 7

8 y En desorganiserad anknytning sätter spår i den strukturer Den tid som är mognande hjärnans strukturer. mest kritisk är under graviditeten och tiden fram tills att barnet är två år. y Den främsta anledningen till att samspelet mellan barn och föräldrarna störs är sociala och psykologiska påfrestningar i familjesituationen. y Risken för otrygg anknytning tiodubblas när familjer lever med problem i form av ekonomiska svårigheter, svårigheter sjukdomar, sjukdomar missbruk, missbruk psykisk ohälsa, ohälsa fysisk och psykisk misshandel eller skilsmässor (Lewis, 1984 i Wennerberg 2010) 8

9 y Ju tidigare en familj får hjälp, desto större är möjligheterna att begränsa barnets neurofysiologiska skador som kan uppstå när den känslomässiga kommunikationen mellan barn och föräldrar inte fungerar. y Grunden som läggs i barndomen är så viktig och det går mycket långsammare att förändras senare i livet. Människans förmåga att bilda nya synapser består troligen genom hela livet. Men hjärnans formbarhet är som störst under de första levnadsåren då synapsbildningen pågår som intensivast. y Om de negativa kommunikationsmönstren inte bryts fortsätter en negativ utveckling hos barnet, och den utvecklingen förs dessvärre vidare till nästa generation. y De som t.ex. arbetar inom rådgivning, dagvård, socialvård är nyckelpersoner vad gäller att fånga upp samspelsproblem eftersom yrket innehåller familjer många möten med familjer. y Dessa möten kan få en avgörande betydelse för barnens framtid! 9

10 Karlsson, K. (2008). Anknytning Anknytning-- om att tolka l t mellan ll föräldrar fö äld b. samspelet ochh småå barn barn. Wennerberg,, T. (2010). Vi är våra relationer Wennerberg relationer.. y RIST gruppen står för RelationsInriktat S åb T SmåbarnsTeam y Gruppen är mångprofessionell (psykolog, hälsovårdare, socialarbetare, familjearbetare, hemvårdare) med medlemmar från alla fem kommunerna y Officiellt tillsatt av K5:s styrelse hösten

11 Gruppens medlemmar: y Anette Hakala, socialarbetare, Kristinestad Rosengård specialbarnträdgårdslärare y Mia Rosengård, specialbarnträdgårdslärare, Kstad Kstad, y Gerd Metsäranta, hälsovårdare, Kaskö, y Jaana Raittila, närvårdare, Kaskö y Annika Pada, hälsovårdare, Närpes, y Anna Lotta Högbacka, psykolog, Närpes y Lena Maria Lena Maria Kummel, Kummel vik vik. socialarbetare socialarbetare, Korsnäs y Mia Böling, psykolog i Malax och Korsnäs y Annika Svevar Söderholm, familjearbetare, Malax y Christina Dahlgren, hemvårdare, Malax y Omfattande utbildning + reflektionsdagar y Specialiserat kunnande i samspelsfrågor. y Gruppens medlemmar hjälper och stöder samspelet och kommunikationen mellan barn och förälder. Sker g g, observationer. genom ex samtal,, p praktiska övningar, 11

12 y Syftet är att i ett tidigt skede stärka förälderns och barnets relation och hjälpa j p föräldrar se barnets behov och resurser. y Både föräldrar och professionella kan konsultera och rådfråga gruppen om det finns funderingar kring samspel mellan förälder och barn. 12