En fråga om samspel teorier, begrepp, bilder & tankar om barns utveckling

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "En fråga om samspel teorier, begrepp, bilder & tankar om barns utveckling"

Maj Jonsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 + - En fråga om samspel teorier, begrepp, bilder & tankar om barns utveckling Kerstin Neander 3 mars 2008 Här börjar livet. Vad hjälper ett barn? Vad stjälper ett barn? Skyddsfaktorer Anknytning Att duga som den jag är Att bli sedd Att fåf vara delaktig/bidra Trygghet Förutsägbarhet Bli förstf rstådd Kärlek Brist påp kärlek Ingen att lita påp Att vara räddr Att inte förstf rstå Att inte bli sedd Att inte duga Inte veta var ens egna o andras gränser gårg Bli försummadf Skyddsfaktorer minskar risken för f r ett ogynnsamt utfall. Utmärkande för f r en skyddsfaktor är r att de medverkar till ett gynnsammare utfall just i närvaro av en risk; vid låg l g eller obefintlig risk spelar det ingen större roll för f r utfallet om skyddsfaktorn finns eller saknas. Riskfaktorer som kan hänfh nföras till föräldrarna/samspelet Våld Missbruk Psykisk sjukdom Begåvningshandikapp Kriminalitet Arbetslöshet shet (indirekt via nedvärdering & skam) Oförm rmåga att utgöra en trygg bas Brutalitet & nyckfullhet i uppfostran Riskfaktorer i kamratkretsen Mobbning

förstf rstå Att inte bli sedd Att inte duga Inte veta var ens egna o andras gränser gårg Bli försummadf Skyddsfaktorer minskar risken för f r ett ogynnsamt utfall.

2 Relativ fattigdom Fattigdom & skam Att vara fattig i jämfj mförelse med andra En disponibel inkomst som är r mindre än n 60% av landets medianinkomst. Barn till ensamstående ende Barn till utlandsfödda dda 50 % av barnen till ensamstående ende utlandsfödda dda lever i relativ fattigdom Fattigdom gröper ur föräldrarnas självkänsla och riskerar att äta sig in i föräldra/barn relationen Om risk & skydd Riskmatematik: 1 = = 3 eller 4 (exempel( missbruk + irritation) = 7 eller mer Sluta prata om faktorer prata om processer (exemplet skilsmässa ssa) Vi behöver förstf rstå mekanismerna i processerna medierande och modererande förhf rhållanden i samband med missbruket/ fattigdomen/ blygheten Det som är r risk i ett avseende kan vara skydd i ett annat Mer om risk & skydd Varaktighet kan ha större betydelse än intensitet En förvf rvånansvärt stor andel av de barn som utsätts tts för f r risk utvecklar inte problem, Den kanske viktigaste skyddsfaktorn är r att barnet utvecklar en trygg anknytning En transaktionell modell Ett par ord om det späda barnet. på samma gång g oerhört rt kompetent och oerhört rt skört Samspelserfarenheter med andra personer Samspelserfarenheter i förskola Samspelserfarenheter med kompisar Samspelserfarenheter i familjen Temperament/personlighet

äta sig in i föräldra/barn relationen Om risk & skydd Riskmatematik: 1 = 0 1+1 = 3 eller 4 (exempel( missbruk + irritation) 1 + 1 + 1 = 7 eller mer Sluta prata om faktorer prata om processer

3 Makt och ansvar I asymmetriska relationer är makten ojämnt fördelad; föräldrar f - barn, behandlare - förälder Båda parter bidrar i lika hög h g grad till interaktionen, men Ansvaret för r att vidmakthålla eller återupprätta tta dialogen ligger alltid hos den som har störst makt Barn är r olika aktivitetsnivå biologisk rytm stämningsl mningslägege anpassningsförm rmåga intensitet i reaktioner känslighet för f r ljud, ljus och beröring ring uthållighet lätt- eller svårdistraherat tillbakadraget eller närmar sig gärnag Lätta eller flexibla barn regelbunden rytm positiv sinnesstämning lätt att anpassa sig till det som är r nytt låg g intensitet i reaktioner låg g känslighet k för f r sinnesintryck Försiktiga eller svåruppv ruppvärmda rmda barn Svårt att anpassa sig till det som är r nytt tillbakadragna Svåra,, aktiva, bråkiga barn Hög g grad av aktivitet hög g grad av intensitet i reaktioner lättdistraherade känsliga för f r sinnesintryck oregelbundna i sin rytm lätt att bli missmodiga Goodness of fit (Chess & Thomas 1984) Ju bättre b föräldrarna f (och senare andra vuxna) förmf rmår r anpassa sig till barnets speciella särdrag, s samtidigt som man ställer åldersadekvata krav påp barnet, desto mindre roll spelar temperamentet för r utvecklingen.

reaktioner känslighet för f r ljud, ljus och beröring ring uthållighet lätt- eller svårdistraherat tillbakadraget eller närmar sig gärnag Lätta eller flexibla barn regelbunden rytm positiv

4 John Bowlby & Mary Ainsworth & Anknytningsteorin handlar djupast sett om människan m som ett socialt djur som behöver andra människor för f r att (över)leva Anknytningsteori Anknytningsteori Barn kan inte låta l bli att knyta an! Anknytningen som sådan s är r beroende av fysisk närhet n mellan barnet och dess vårdare under barnets första f levnadsår. Kvaliteten på anknytning varierar kraftigt beroende påp hur lyhört och samstämt mt det känslomässiga ssiga samspelet mellan barnet och dess vårdare v är. Barnet gör g r det bästa b av situationen!!! Anknytningen är r tvingande Anknytningen är r tvingande för f r barnet kan inte låta l bli att knyta an till sin vårdare oavsett dennes lämplighet. l Att ett barn är r starkt anknutet säger s ingenting om vårdarens v lämplighet. l Fysisk misshandel under spädbarnstiden kan stärka anknytningen Trygg bas Säker hamn 1. Att vara en bas för f barnets utforskande 2. Att utgöra en hamn (a haven of safety) dit barnet kan återvända i händelse h av upplevt hot eller fara Trygg anknytning En trygg anknytning ger en balans mellan utforskande och trygghetssökande en balans som människan m är r betjänt av hela livet.. Med hjälp av sin kognitiva förmf rmåga skapar barnet inre arbetsmodeller det vill säga förestf reställningar om sig själv och sina relationer till andra människor. m

Kvaliteten på anknytning varierar kraftigt beroende påp hur lyhört och samstämt mt det känslomässiga ssiga samspelet mellan barnet och dess vårdare v är. Barnet gör g r det bästa b av situationen!

5 Anknytningsmönster nster Trygg anknytning (B) Otrygg undvikande anknytning (A) Otrygg ambivalent anknytning (C) Desorganiserad anknytning (D) Solomon 1986) (Main & Barnet gör g r det bästa b möjliga m av situationen!!! Desorganiserad anknytning (D) Samspelet bygger i hög h g grad påp rädsla. Samma person som väcker v rädsla r som skall skydda barnet mot fara. Barnet hamnar i en omöjlig konfliktsituation. Kroniskt påslagna p anknytningssystem barnet lär r sig att slå av systemet Ger en blandning av mönster m samt stereotypier Förutsättningar ttningar för f r att barnet skall utveckla en trygg anknytning är r att föräldern... inte är r skrämmande för f r sitt barn. är r förutsf rutsägbar i sina reaktioner är r lyhörd för f r barnets signaler förmår r prioritera barnets behov före f sina egna accepterar och stödjer barnets behov av utforskande och trygghet Faktorer som har betydelse för f r hur anknytningen utvecklas Förälderns inre arbetsmodeller Spöken i barnkammaren (Fraiberg) Faktorer i familjens livssituation och nätverk Sårbara barn Faktorer i barnets eget nätverkn (Killén 2000) Parenting behaviour (Ainsworth) Sensitivity insensitivity; ; en lyhördhet beredskap att uppfatta och tolka barnets signaler Acceptance rejection; ; en acceptans i förhållande till det barnet förmedlar f Co-operation operation interference; ; en förmf rmåga att respektera barnets integritet och egna önskningar Accessibility ignoring; ; en förmf rmåga att vara både fysiskt och psykiskt tillgänglig i barnets vardag Den lyhörda föräldern (Ainsworth) kan se saker ur barnets perspektiv är intonad för r att uppfatta barnets signaler, tolkar dem korrekt och besvarar dem i i en rytm som är r anpassad till barnets om han/hon väljer v att inte ge barnet det barnet vill ha bekräftar hon ändå att hon uppfattat barnets önskan och erbjuder ett alternativ

Barnet hamnar i en omöjlig konfliktsituation.

6 Hjälp! Måste samspelet vara perfekt? Good enough (Winnicot) Om vår v r förmf rmåga att reparera dialogen! En utmaning. Att hjälpa föräldrar f att inte föra f effekterna av egna smärtsamma upplevelser vidare till nästa generation är kanske det viktigaste som samhällets olika hjälpande instanser kan göra g ur mentalhygienisk synpunkt. Mentalisering Förmågan att kunna byta perspektiv! Förmågan att leva sig in i andra personers tanke- och känslovk nslovärld Att reflektera över och förstf rstå hur det egna och andras beteende påverkas p av mentala tillstånd, processer, tankar & känslork I föräldraskapet f behövs mentaliseringsförmågan.

hjälpande instanser kan göra g ur mentalhygienisk synpunkt. Mentalisering Förmågan att kunna byta perspektiv!

7 Mentalisering Mentalisering är r ett resultat av medfödda dda förmågor men också något som måste m läras in Bristande förmf rmåga till mentalisering försvårar rar mänskligt m samspel Barn med autism uppvisar brist eller försening av denna förmf rmåga Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna någon slags känsla. Själen ryser inför tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst. Hjalmar Söderberg; Doktor Glas, 1905 Sista ordet till. På samma sätt s som barn är fullständigt beroende av sina föräldrar för f r sitt livsuppehälle, lle, är r föräldrarna f beroende av det omgivande samhället. Ett samhälle som värderar v barnen högt h måste m också vårda sig om deras föräldrarf ldrar John Bowlby 1951

Man vill ingiva människorna någon slags känsla. Själen ryser inför tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst. Hjalmar Söderberg; Doktor Glas, 1905 Sista ordet till.

Relevanta dokument

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund