Dagens innehåll. Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande. Vad är anknytning? Anknytningens ändamål. Anknytningens ursprung = människan
|
|
- Birgitta Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Dagens innehåll Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande v Hur små barn utvecklar anknytning (= nära känslomässiga band) till vissa vuxna v Anknytningens betydelsen för barns utveckling under förskoleåren Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser (alla Natur och Kultur) Broberg, A., Granqvist, P., Ivarsson, T. & Risholm Mothander, P. (2006). Anknytningsteori -- betydelsen av nära känslomässiga relationer. Anknytningens ursprung = människan en nomad bland andra vilket betyder att vi är vana vid att bli burna Broberg, A., Risholm Mothander, P. Granqvist, P., & Ivarsson, T. (2008). Anknytning i praktiken tillämpningar av anknytningsteorin. Broberg, M., Hagström, B. & Broberg, A. (2012). Anknytning i förskolan betydelsen av trygghet för lek och lärande Anknytning i förskolan Anknytningens ändamål v Vi behöver skyddas mot faror, särskilt när vi är små v För att kunna utforska världen behöver vi känna oss trygga v Vi utvecklas inte från beroende till oberoende! v Människan står inte utanför/ovanför evolutionen v Människan är en biologisk varelse v Människan är en social varelse; samhället ger ramarna för den psykologiska utvecklingen Vad är anknytning? En känslomässig relation som Har varaktighet över tid Den som det riktas mot är inte utbytbar Har stark känslomässig relevans Innebär att man söker den andres närhet för känslomässig påfyllning upplever obehag vid ofrivillig separation söker trygghet, tröst och beskydd hos den andre v Teorin behandlar hur bandet växer fram mellan spädbarnet och dess närmaste vårdare under de första levnadsåren människor senare i livet balanserar närhet, beskydd och omsorg å ena sidan, och självständighet och upptäckarglädje å den andra 1
2 Närhet - utforskande v Anknytningssystemet som en termostat Vid rädsla behov av närhet och skydd Vi lugn utrymme för utforskande och avstånd Den tidiga anknytningen Studier av barn på sjukhus och barnhem visade på negativa effekter av separation i synnerhet för barn i åldern 1/2-3 år v Gummibandsprincipen Separationsreaktioner och sorg v Protest -- Vart tog du vägen?? Kom hit!! Experiment med surrogatmödrar styrkte Bowlbys hypoteser v Förtvivlan -- Jag saknar dig, jag är ledsen och ensam. Jag klarar mig inte.. v Losskoppling -- Jag måste klara mig och för att kunna ty mig till nya anknytningspersoner måste jag koppla loss från dig. Men det är inte bara separationen i sig som har betydlese utan också hur den alternativa omvårdnaden ser ut Den tidiga anknytningen Mary Ainsworths studier av samspelet mellan mor och barn i Uganda på 1950-talet la grunden för kunskapen om betydelsen av föräldrars lyhördhet för barns signaler Makarna Robertsons familjehemsförsök 2
3 Teorin lämnar oss inte oberörda Han är naken. Han skriker. Han kan inte vända sig om. Han kan inte få in sina fingrar i munnen. Ett spädbarn i min famn. Och i ett slag negerar detta spädbarn vårt samhälles allra heligaste ideal. Han är nämligen fullständigt hjälplös. Inte som ett misstag, utan i sin helt normala natur. Han är helt enkelt beroende. Inte för att det har blivit fel, utan för att det har blivit rätt. Det är just så vi är. Det är så vi alla har varit. Överallt. I alla tider. Hjälplösa, beroende, utelämnade, oförmögna att klara oss själva. (Nina Björk, Söndagskolumnen, DN ) v Ja nästan! Knyter alla barn an? v Att knyta an är inte det samma som att anknytningen är långsiktigt hälsosam för barnet v Viktigt att skilja mellan anknytning och anknytningskvalitét Vilka barn är det som INTE knyter an v De som inte får chansen v Man bör få chansen före 2-2 1/2 års ålder Utveckling av under anknytning under förskoleåren De första tre åren (fas I till III) I. Att lära sig känna igen (0 2 månader) II. Att lära sig uppskatta ( 3 6 månader) III. Att ty sig till (7 månader 3 år) I. Anknytning som instinktsmässigt beteende (7 17 månader) II. Anknytning blir successivt mer språkligt beroende utvecklas mot upplevd trygghet (1 ½ - 3 år) Olika typer av anknytning i åldern månader v Organiserad -- samspelet mellan barn och förälder har varit rimligt konsekvent och barnet har lärt sig vad det kan förvänta sig i relationen till föräldern TRYGG -- barnet kan använda föräldern som trygg bas och trygg hamn UNDVIKANDE -- barnet begränsar sin känslomässiga kontakt med föräldern av rädsla för att bli avvisad AMBIVALENT -- barnet söker föräldern men är osäker på dennes tillgänglighet v Desorganiserad -- Samspelet mellan barn och förälder har innehållit element av rädsla. Spädbarnets bristande kognitiva kapacitet gör det omöjligt för barnet att organisera en sammanhållen representation av samspelet med föräldern. Vi återkommer till detta nästa gång Inre arbetsmodeller v Baserat på barnets samspel med anknytningspersonen utvecklas IAM av själv och andra. v IAM bygger på både omedvetna förspråkliga och medvetna språkliga minnen v Besvarar frågor som: "Finns andra tillgängliga när jag behöver skydd? Får jag vara i fred när jag behöver det? 3
4 Om ja - så har barnet utvecklat en trygg anknytning till den personen v IAM är enhetliga och koherenta v Medvetna och omedvetna aspekter går i samma riktning v Negativ information behöver inte uteslutas ur de medvetna modellerna v Relationen till omvårdnadspersonen är villkorslös, v Viktigast att lära sig läsa sina egna inre signaler och kommunicera dem WHO-rapporten 1951 For the moment it is sufficient to say that what is believed to be essential for mental health is that an infant and young child should experience a warm, intimate, and continous relation with one person who steadily mothers him/her, in which both find satisfaction and enjoyment. Ett samhälle som bryr sig om sina barn måste vårda sig om deras föräldrar 4. Omvårdnad och anknytning Anknytning inte bara mamma och barn Två sidor av samma mynt TRYGGHETSCIRKELN Omvårdnadsperson som tar hand om ett barn och tillgodoser dess behov Att få någon att ta hand om väcker starka känslor! TRYGG BAS Stödjer mitt utforskande Vakar över mig Gläds åt mig Hjälper mig Har roligt tillsammans med mig SÄKER HAMN Skyddar mig Tröstar mig Njuter av att vara med mig Organiserar mina känslor Välkomnar mig tillbaka till dig Allt jag behöver veta för att stödja mitt barns trygghet Alltid: är STÖRRE, STARKARE, KLOKARE och SNÄLL När det går: följer mitt barns behov När det krävs: tar ansvar och bestämmer Trygghetscirkeln återges med tillstånd av Cooper, Hoffman, Marvin och Powell,
5 Innehåll Anknytning i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Kapitel 1-4 Grund i anknytningsteori Kapitel 5-10 Anknytning i praktiska situationer t.ex. inskolning, hämtning, samling, lek och vila. Förändringar av barns anknytningsbehov På hemsidan finns en artikel om förskolans kvalitet förr och nu. Läs gärna den och sprid!! Små och stora barn i förskolan; vad är skillnaden? Två aspekter av anknytning i förskolan v Barn kommer olika väl förberedda för livet i förskolan v Förskolan kan bidra till barns anknytningsutveckling på olika sätt v Förskolans betydelse för Alla barn Vissa barn Foto: Lotte Fernvall, Aftonbladet Upptagen av oro = inget utrymme för arbete Fara rädsla - anknytning 5
6 Natural clues to danger Att vänja sig vid ny miljö tar tid v Främmande miljö v Främmande vuxna v Skild från sina anknytningspersoner v Att inte vara frisk 31 Inskolningens syfte att vänja sig v vid den nya miljön v vid minst en pedagog så att denna kan fungera som en ersättare för föräldrarna v vid att klara sig flera timmar i sträck utan sina föräldrar v vid att använda pedagogen för att försätta anknytningssystemet i viloläge för att kunna ägna sig åt lek och utforskande Samlad erfarenhet av pedagogen som tröstare och av att föräldern återkommer = trygghet Trygghet föder nyfikenhet Trygghet är en förutsättning för lek och lärande! 6
7 En vanlig dag Sara öppnar halv sju tillsammans med en kollega från en annan avdelning. Fem minuter senare kommer de första barnen, en del fortfarande trötta och lite osäkra inför att återknyta kontakten med förskolan. Sara försöker ta emot sina barn allt eftersom de kommer, samtidigt som hon håller ett extra öga på de barn som redan kommit och tillhör hennes avdelning. Klockan halv åtta börjar Mirela och då tar hon och Sara sina sex barn och går till den egna avdelningen. Under halvtimmen som följer innan frukost kommer ytterligare fyra barn, så till frukost blir det 10 barn som ska äta och två pedagoger. Samtidigt som pedagogerna dukar fram maten försöker de vara tillgängliga för barnen, inte minst de som just överlämnats av ibland stressade föräldrar. Ett barn är sjukt sedan innan och under frukosten ringer en förälder och sjukanmäler sitt barn. Resten av barngruppen droppar in fram till klockan nio, då det totalt är 15 barn börjar Wilma sitt arbetspass och det är dags för Sara att gå på frukostrast och när hon kommer tillbaka är det Mirelas tur. Fram till ca 9.40 är det två pedagoger på 15 barn. Efter en gemensam samlingsstund går alla ut på gården. Under uteleken ramlar Pontus, två år och slår upp läppen så det blöder rejält. Han blir rädd och det blir också en del andra barn som behöver tröstas. Mirela går in med Pontus, tröstar och tvättar av honom. Han vägrar att sätta på sig kläderna igen. Eftersom klockan är elva och det snart är lunch stannar de inne. På gården finns fjorton barn och två pedagoger. Lunchen serveras och Mirela börjar duka fram medan övriga kommer in från gården. Nu är barnen rejält trötta, en del gnäller, någon gråter och några går omkring för sig själv. Efter lunch skall tallrikarna sköljas, matvagnen till köket, barnen tvätta sig, somnas och Sara ska gå på lunchrast. Återigen är det två pedagoger på 15 barn. Under barnens vila ska alla pedagoger hinna ha sin lunch så att tillräckligt många finns på plats när barnen börjar vakna. Barnen vaknar successivt och under en kort stund innan mellanmålet är alla pedagoger närvarande. Mellanmål serveras ca och då slutar Sara sin arbetsdag. Mirela och Wilma äter mellanmål tillsammans med 15 barn. Ett barn hämtas direkt efter mellanmålet och de andra börjar hämtas vid tiden. Mirela slutar , då är det 6 barn kvar som Wilma har hand om slås avdelningen ihop med grannavdelningen och de två pedagogerna får tillsammans ansvaret för 11 barn från två olika barngrupper. Barnen hämtas successivt och det sista barnet går Fas IV: Målinriktat partnerskap v att förstå att anknytningspersonen (AP) har egna känslor, önskningar och behov v att skilja mellan det egna perspektivet och APs, i synnerhet när dessa skiljer sig åt v att dra slutsatser angående vad som styr AP s planer och beteenden v att göra en rimlig skattning av hur väl det egna och APs perspektiv stämmer överens och vari skillnaderna består v att påverka APs mål och beteende utifrån sin Anknytning i fas IV -- upplevd trygghet v Trygg anknytning i fas IV innebär en inre övertygelse hos barnet om att barnet och föräldern delar en plan för hur närhet ska uppnås när den behövs att barnet vet att att föräldern är tillgänglig för barnet föräldern informerar barnet om vart han/hon tar vägen och hur barnet kan nå honom/henne om så skulle behövas bandet till föräldern utgörs av en varaktig relation, som inte är beroende av fysisk närhet annat än när det bränner till v Barn som vuxit upp i lågrisk-miljöer har i allmänhet uppnått fas IV när de fyllt 4 år kunskap om dennes mål Fas IV frigör barnet Kamratrelationerna ökar i betydelse när barn tillbringar mer tid i grupp v Barnets behov av närhet till föräldern i vardagliga situationer sjunker kraftigt v Barnet får därmed större möjligheter än tidigare att med kraft och energi ägna sig åt andra typer av relationer som också är väldigt viktiga för den fortsatta utvecklingen kamrater lärare andra vuxna 41 7
Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan
MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser
Läs merAnknytning i förskolan;
Anknytning i förskolan; Betydelsen av trygghet för lek och lärande Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Kortkurs i anknytningsteori Anknytningens ursprung och ändamål
Läs merDagens upplägg Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer Behovet av någon att ty sig till Referens Pionjärerna
Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori Dagens upplägg 2. Anknytning i förskoleåldern 3. Anknytning i mellanbarndom, tonår och som vuxen Anders.Broberg@psy.gu.se
Läs merSchema för dagen. Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori en snabbgenomgång
09.00-15.30 Fika 10.30-11.00 Lunch 12.45-13.30 Schema för dagen Bensträckare fruktstund 14.30 www.famos.se www.sfft.se Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori
Läs merAnknytning Referenser
Behovet av någon att ty sig till Anknytning i förskoleåren och hur den påverkas av våld i familjen Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser (båda Stockholm:
Läs merINSKOLNING OCH TRYGGHET. Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi
INSKOLNING OCH TRYGGHET Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Anknytningsteorins grunder Bygger på evolutionsteorin Beteendesystem har vuxit fram för att de har
Läs merAnknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande
Anknytning hos små och stora barn Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning i förskolan Malin Broberg är leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Birthe Hagström är förskollärare,
Läs merBehovet av någon att ty sig till. Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar. Vad är anknytning?
Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar Behovet av någon att ty sig till Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se
Läs merSmå barn vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan
Små barn vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referens Broberg, M., Hagström, B. & Broberg, A. (2012).
Läs merSätt gränser för barngruppernas storlek Publicerad 2 juni 2013 Uppdaterad 3 juni 2013 i GP
Sätt gränser för barngruppernas storlek Publicerad 2 juni 2013 Uppdaterad 3 juni 2013 i GP Små barn har samma behov av trygga vuxenkontakter som de hade för 30 år sedan, men de senaste decennierna har
Läs merUPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion
UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet
Läs merAnknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken
Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund
Läs merFrågor för reflektion och diskussion
Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller
Läs merAtt uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk
Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara
Läs merFöräldrarnas fackförbund BARNverket
Föräldrarnas fackförbund BARNverket Samarbete för barnens skull Vuxnas samarbete gör barnen trygga BARNverkets ordförande Farmor och mormor Leg. psykolog Författare Alla är beroende av alla. Barnen Föräldrarna
Läs merTrygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen
Trygga relationer- en viktig grund för lärande Dialogforum om föräldrastöd Stockholm 2014 12 18 Birthe Hagström, fil.dr. birthe.hagstrom@malmo.se Innehåll Förskolan och de minsta barnen Vad är anknytning
Läs merAnknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR.
Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori, Relation Gemenskap Kommunikation Bön Sång Gud
Läs merNär föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra
När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra Förskolan är livsviktig Stockholm 2015 11 13 Birthe Hagström, fil.dr. pedagogik Birthe.hagstrom@telia.com Många gånger
Läs merAnknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken
Anknytning & Samspel Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund
Läs merDet kommer naturligt Hur den tidiga omvårdnaden organiserar anknytningen. Presentationen
Det kommer naturligt Hur den tidiga omvårdnaden organiserar anknytningen Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser (Natur och Kultur) Broberg, A., Almqvist,
Läs merPsykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken. Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi
Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi prm@psychology.su.se Den här föreläsningen Förväntad utveckling 0-2 år Föräldrars
Läs mer1. En transaktionell modell -- grunden för att förstå utveckling
Det kommer naturligt men vad är det som kommer naturligt? Omvårdnadsförmåga ur ett anknytningsperspektiv Anders Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Samspelet föräldrar --
Läs merRespekt och relationer
Respekt och relationer anknytning, respekt, dialog Hela Hälsan Tallinn 20.9 2014 Gun Andersson och Pia Rosengård-Andersson Varför vill vi ha relationer överhuvudtaget? Varför levde man egentligen? Hon
Läs merAnknytning. Rikskonferens Kvalitet i förskolan Stockholm 12 oktober Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, 1
Anknytning Anknytning i förskolan? Therese Selinus 2016 Vad innebär anknytning? Hur hänger anknytning ihop med hjärnans utveckling?? Hur kan vi möta barn som ställföreträdande anknytningspersoner för att
Läs merDesorganiserad anknytning
Desorganiserad anknytning - en biologisk paradox Tor Wennerberg Vad ska jag prata om idag? Anknytningsteorin: vad är egentligen anknytning? Desorganiserad anknytning som en biologisk paradox, när den enda
Läs merDagens teman. Se till mig som liten är om betydelsen av att stödja barnets tidiga utveckling för att främja senare psykisk hälsa och välmående
MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Se till mig som liten är om betydelsen av att stödja barnets tidiga utveckling för att främja senare psykisk hälsa och välmående Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska
Läs merKvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Notbladets förskola
Kvalitetsberättelse Verksamhet och datum: Notbladets förskola 2017-2018 Vår grundverksamhet: Vad/Syfte: Lämning. Vi anser att det är bra att förälder och barn får en stund för sig själva i hallen på morgonen.
Läs merVad är Barn blir. Tvärprofessionell samverkan för att komma försent så tidigt som möjligt
Barn Blir Vad är Barn blir Tvärprofessionell samverkan för att komma försent så tidigt som möjligt Målgrupp: barn i förskola, 1 5 år, vars föräldrar av olika anledningar inte förmår vara så tillgängliga
Läs merExamensarbete VT Börja på förskolan
Examensarbete VT 2013 Börja på förskolan Att börja på förskolan kan var en stor omställning i livet för hela familjen. Somliga är bekanta med förskolans värld andra inte. Kanske har du frågat vänner och
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs merAbsoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered
Åkerbo Förskola 1 vilken förskola går ditt barn på? Fridebo 0 0 Åkerbo 25 100 Ängabo 0 0 Obesvarad 0 0 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Månen 1 4 Regnbågen 0 0 Solen 0 0 Stjärnan 0 0 Flöjten 12 48
Läs merMin bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk
Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om
Läs merVälkommen till Galjonens förskola
Välkommen till Galjonens förskola Innehållsförteckning ATT BÖRJA I FÖRSKOLAN... 3 Förälderns roll under inskolningen... Pedagogens roll under inskolningen... Lämning... Uppföljning... LÄMNING OCH HÄMTNING
Läs merAnknytning I. De första åren
Behovet av någon att ty sig till Anknytning I. De första åren Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se 1 2 Att lära sig känna igen sina närmaste -- betydelsen
Läs merAnknytning i teori och praktik
Anknytning i teori och praktik Pia Risholm Mothander prm@psychology.su.se En utvecklingsteori om behovet av nära känslomässiga relationer - från vaggan till graven Alla älskar steori Utgångspunkt i klinisk
Läs merSödra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem
Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare
Läs merAnknytning & familjeterapi I. Barndom och tonår
Anknytning & familjeterapi I. Barndom och tonår Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se 1 2 Anknytning - en del av den mänskliga naturen Whilst especially
Läs merSmå barns behov av en långsiktig trygg bas en barnpsykologisk kunskapsöversikt
Små barns behov av en långsiktig trygg bas en barnpsykologisk kunskapsöversikt Pia Risholm Mothander, FD, docent Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Anders Broberg, FD, professor Psykologiska
Läs merMalmö stad Förskoleförvaltningen. Välkommen till Bryggans förskola
Malmö stad Förskoleförvaltningen Välkommen till Bryggans förskola ATT BÖRJA I FÖRSKOLAN Hur lång tid inskolningen pågår varierar från barn till barn. Den första dagen är ni välkomna klockan 9.30-ca 10.30.
Läs merInskolning. med tanke på genus
Tredje pris! Inskolning med tanke på genus Kan inte mamma också få vara med och skola in, frågar en pappa efter en heldag i förskolan. Det kändes härligt eftersom föräldrarna är en viktig del också i jämställdhetsarbetet,
Läs merANKNYTNING I FÖRSKOLAN
ANKNYTNING I FÖRSKOLAN EN STUDIE OM FÖRSKOLLÄRARES FÖRHÅLLNINGSSÄTT KRING ANKNYTNING MELLAN BARN OCH FÖRSKOLLÄRARE Grundnivå Pedagogiskt arbete Julia Hellgren Linnea Klasson 2019-FÖRSK-G21 Program: Förskollärarprogrammet
Läs merTEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011
TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011 Avdelning - Lilla My Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala arbetsplanen gäller för
Läs merHandlingsplan för Logen, Båset och Spiltan
Månsagårdens förskola Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som
Läs merVälkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran
Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran Barnavårdsföreningen i Finland r.f. Icke-vinstbringande organisation. Finlands äldsta barnskyddsorganisation,
Läs merSmå fötters steg in i förskolans värld anknytningens betydelse för det lilla barnet
LÄRARUTBILDNINGEN Barn Unga Samhälle Examensarbete i barndom och lärande 15 högskolepoäng, grundnivå Små fötters steg in i förskolans värld anknytningens betydelse för det lilla barnet SMALL FEET WALKING
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merSpädbarn igår idag i morgon. Pia Risholm Mothander Docent, leg psykolog Psykologiska institutionen Stockholms universitet
Spädbarn igår idag i morgon Pia Risholm Mothander Docent, leg psykolog Psykologiska institutionen Stockholms universitet Spädbarn igår Sverige på 16-1800 talet Sjukdom, försummelse, okunskap och fattigdom
Läs merFöräldrainformation om inskolning till förskola
Föräldrainformation om inskolning till förskola (Lokala avvikelser kan förekomma) VÄLKOMMEN Som förälder är man alltid angelägen att ens barn skall ha det så bra som möjligt. För att barnet skall få det
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Läs merATT FRÄMJA BARNS UTVECKLING ETT PSYKOSOCIALT PERSPEKTIV PÅ BARNHÄLSOVÅRDENS FÖRÄLDRASTÖD
ATT FRÄMJA BARNS UTVECKLING ETT PSYKOSOCIALT PERSPEKTIV PÅ BARNHÄLSOVÅRDENS FÖRÄLDRASTÖD Dessa barn har olika förutsättningar för sin utveckling; En av dem fick en hjärnblödning vid födseln, en har en
Läs merVälkommen till Bryggans förskola
Välkommen till Bryggans förskola Innehållsförteckning ATT BÖRJA I FÖRSKOLAN... 3 Förälderns roll under inskolningen... 3 Pedagogens roll under inskolningen... 3 Lämning... 3 Uppföljning... 3 LÄMNING OCH
Läs merHur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen
Kvalitetsarbete Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen 2014 Förskolor Syd Lek, lärande och omsorg för att Växa och utvecklas Munkedals kommun Erika
Läs merKvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Mangårdens förskola Vår grundverksamhet:
Kvalitetsberättelse Verksamhet och datum: Mangårdens förskola 2017 Vår grundverksamhet: Lämning Vi vill att barn och föräldrar ska känna sig välkomna till Mangården. Det ska kännas tryggt att lämnas/bli
Läs merFörskolans kvalitet i fara
Förskolans kvalitet i fara Ett genomgående tema i vår bok Anknytning i förskolan är små barns behov av god omsorg och av kontinuitet i sina relationer. Men små barns önskningar och behov är ibland svåra
Läs merEFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad
EFT Emotionally Focused Therapy for Couples känslor Inte tala om känslor. Tala utifrån känslor. att vara i känslan och kunna tala om den EFT:s teoretiska referenser Den experimentella teorin Systemteori
Läs merMontessorifriskolans fritidshem
Montessorifriskolans fritidshem Fritids är en pedagogisk gruppverksamhet för skolbarn i årskurs F- 6. Fritids uppgift är att erbjuda barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid. Verksamheten
Läs merÖsters förskola. Arbetsplan
Östers förskola Arbetsplan 2010-2011 Förskolans uppdrag Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Läroplan för
Läs merVälkommen till Skönberga Förskola
Välkommen till Skönberga Förskola Skönberga förskola är belägen i en naturskön miljö vid foten av Husbyklacken, ett naturområde i Söderköping. Förskolan byggdes 1977 och fick en för tiden traditionell
Läs mer25 ÅR MED ANKNYTNINGSBASERAD FÖRÄLDRARÅDGIVNING TILLSAMMANS MED FÖRSKOLA OCH SKOLA
25 ÅR MED ANKNYTNINGSBASERAD FÖRÄLDRARÅDGIVNING TILLSAMMANS MED FÖRSKOLA OCH SKOLA Familj-och skolservice i Upplands Väsby Gunilla Levin Christer Nordling Karin Oldegård Ljunggren DAGENS RUBRIKER INTRO
Läs merVår lokala likabehandlingsplan
Vår lokala likabehandlingsplan 1 Stålhagens förskola Augusti 2014- juli 2015 lightversion Alla barn ska känna sig trygga och välkomna till vår förskola. 2 Likabehandlingsplan Stålhagens förskola läsåret
Läs merVälkommen till Lyngfjälls förskola
Välkommen till Lyngfjälls förskola Läsåret 2018/2019 Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan
Läs merDelaktighet - på barns villkor?
Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter
Läs merDet goda Samspelet MÄNNISKANS BEHOV I CENTRUM Vilka kunskaper behöver vi vuxna ha och vad behöver vi kunna tillföra för att våra barn ska få en sund uppväxtmiljö? anna-rosa.perris@cbti.se AGENDA Struktur
Läs merFörskolan som trygg bas
Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och lärande 15 högskolepoäng på grundnivå Förskolan som trygg bas Preschool as a Secure Base Maria Thilander och Paulina Rhawi Förskollärarexamen, 210 hp Slutseminarium
Läs merBarn iakttar och tar efter det vi gör. Att fungera som familj, skoja och tillbringa tid tillsammans ger glädje och förstärker gemenskapskänslan.
INNEHÅLL Omsorg är kärlek Hushållsarbete Att växa in i sitt ansvar "Att göra något tillsammans" Vad gör vi som familj? Barnets färdigheter Viktiga frågor Gemensam tid Forskningsresultat Att handla är att
Läs merFINNS DU DÄR FÖR MIG EN STUDIE OM ANKNYTNINGSTEORINS
FINNS DU DÄR FÖR MIG EN STUDIE OM ANKNYTNINGSTEORINS TRYGGA BAS Grundnivå Pedagogiskt arbete Linda Ahlgren Malin Måneskiöld 2018-FÖRSK-G10 Program: Förskollärarutbildningen Svensk titel: Finns du där för
Läs merLenas mamma får en depression
Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och
Läs merFörskolans uppdrag. Mål för förskolans arbete
Höjdens förskola Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk
Läs merHunnebostrands förskola
Hunnebostrands förskola Välkommen till vår förskola! Vår verksamhet skall vara rolig, trygg och lärorik. Barnen skall erbjudas en pedagogisk verksamhet anpassad efter barnets behov. Leken är grunden för
Läs merAgenda Projekt Vesslan. En möjlighet att delta i aktuell forskning Malin Broberg, Petra Boström & Jakob Åsberg, projektgrupp Vesslan.
Agenda 10.15-11.30 Hur påverkar funktionsnedsättning barns tidiga relationer? Malin Broberg, docent i psykologi och leg. psykolog, lektor och forskare vid Göteborgs universitet 11.30 12.00 Projekt Vesslan.
Läs merHubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert
Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är
Läs merTUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010
TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN: Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.
Läs merStöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning
Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att
Läs merTill dig som inte ammar
Amningscentrum Kvinnokliniken MK 2 Karolinska Universitetssjukhuset Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar.
Läs merLikabehandlingsplan för Tuppens förskola
Likabehandlingsplan för Tuppens förskola Värdegrunden i Högsätra skolområde Våra förskolor och skolor är och ska vara bra förskolor/skolor där barn, elever och vuxna har en stark mental närvaro och ett
Läs merDen härmande människan
Humanistdygnet 2013 Nature designed a baby with an imita2ve brain Den härmande människan Mikael Heimann Emil Holmer Chato Rasoal Ane= Sundqvist InsCtuConen för beteendevetenskap och lärande, avdelningen
Läs merPedagogen som en sekundär anknytningsperson
LÄRARPROGRAMMET Pedagogen som en sekundär anknytningsperson En studie gjord i förskolan om pedagogers arbete med barns anknytningsbehov Caroline Haag och Marie Ireholt Examensarbete 15 hp Lärarprogrammet
Läs merDRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap
Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading
Läs merFörskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
1 Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Förskolan
Läs merFörskolans uppdrag. Mål för förskolans arbete
1 Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet,
Läs merVÄLKOMMEN TILL.
VÄLKOMMEN TILL www.rackarbergetsforskola.uppsala.se INNEHÅLL Övergripande information om förskolan Introduktion på förskolan Vår värdegrund Grön Flagg Föräldrasamverkan Övergripande information om förskolan
Läs merHjälp! Mina föräldrar ska skiljas!
Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver
Läs merVälkommen till BUP Kärnan
Välkommen till BUP Kärnan För barn i åldrarna 0-6 år och blivande föräldrar Barn- och föräldraverksamheten BUP Kärnan vänder sig till dig/er som snart ska få barn och till er föräldrar med barn i åldern
Läs merTUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010
TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN. Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.
Läs merVad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?
Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Läs merBarns introduktion i förskolan
Rapport2016vt01949 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Självständigt arbete, 15 hp Barns introduktion i förskolan utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv Jenny Jansson Ann-Sofie
Läs merAnknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se
Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se Viktiga företeelser n Barn utvecklas i relation n Barns hjärna utvecklas i relation n Omsorgssvikt
Läs merVälkommen till oss! Husbygårds Förskolor VÄLKOMMEN TILL HUSBYGÅRDS FÖRSKOLOR. Trollskogen, Nykarlebygatan 5
12 Välkommen till oss! VÄLKOMMEN TILL HUSBYGÅRDS FÖRSKOLOR Trollskogen, Nykarlebygatan 5 Husbygårds Förskolor Solrosen, Bergengatan 22 Björkbacken, Bergengatan 26 2014-08-21 2 VÅR ENHET BESTÅR AV TRE FÖRSKOLOR
Läs merStöd för barn och familjen
Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj
Läs merANKNYTNING I FÖRSKOLAN
ANKNYTNING I FÖRSKOLAN HUR SKAPAR PEDAGOGER TRYGGHET I BARNGRUPPEN? Grundnivå Pedagogiskt arbete Magdalena Rosenqvist 2018-FÖRSK-G63 Program: Förskollärarprogrammet Svensk titel: Anknytning i förskolan
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs merKvalitetsredovisning
2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella
Läs merKvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Nyckelpigans förskola
Kvalitetsberättelse Verksamhet och datum: Nyckelpigans förskola 2016-2017 Vår grundverksamhet: Vad/Syfte: Lämning. Vi anser att det är bra att förälder och barn får en stund för sig själva i hallen på
Läs merHej alla föräldrar och barn!
Hej alla föräldrar och barn! Nu är det dax att börja i förskoleklass, vi förstår att ni har många frågor och funderingar. Därför har vi pedagoger i förskoleklasserna skrivit en liten förberedande saga
Läs merKusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år. Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av
Läs merMikaela Haglund. Examensarbete för socionom (YH)-examen. Utbildningsprogrammet för det sociala området
För vem i hela världen kan man lita på när tryggheten plötsligt fallerar? - En kvalitativ studie om anknytning och dess betydelse för barn inom småbarnspedagogik. Mikaela Haglund Examensarbete för socionom
Läs merLikabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016
Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016 Diskrimineringsgrunder och definitioner Diskrimineringsgrunder Enligt diskrimineringslagen (2008:567) är diskriminering när verksamheten behandlar ett
Läs mer