Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD

Transkript

1 Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD

2 Viktiga företeelser n Barn utvecklas i relation n Barns hjärna utvecklas i relation n Omsorgssvikt utvecklas i relation n Barn läker i relation n Det tar många år innan en felutveckling hos små barn blir synlig n Förstå det vi ser i förhållande till omsorgssvikt n Tidiga insatser hjälper

3 Föräldrars utvecklingsstöjdande uppgifter n Neurala processer n n n n Erfarenhetsberoende Erfarenhetsförväntande Användningsberoende Scheman n Kognitiv utveckling n n n Perception Minne Informationsprocessande n Socio-emotionell utveckling n n n Temperament Självreglering Mentalisering

4 Ekologisk/transaktionell modell En möjlighet att förstå hur faktorer på skilda nivåer i barnets omgivning interagerar med varandra och hur de sedan bidrar till riktningen på barnets utveckling

5 Faktorer som berör Barnet, föräldrarna, omgivningen, samhället och som dels verkar skyddande och dels utgör sårbarhetsfaktorer

6 Varför anknytningsteori n En metateori n Förklarar människans utveckling i väsentliga avseenden n Förklarar också hur utvecklingen går i icke önskvärd riktning n Har stabil forskningsmässig grund att stå på

7 Anknytning n Beteendesystem n n n Anknytningssystem Explorativt system Omsorgssystem n Strategier för att få tillgång till förälder n n Organiserade mönster Desorganiserade mönster n Inre representationer - inre arbetsmodeller n Sitt eget och andras beteende n Sig själv som älskansvärd, värdefull och accepterad n Andras känslomässiga tillgänglighet, intresse och villighet att skydda

8 Anknytningsmönster - barn n Organiserad trygg anknytning n Trygg anknytning n Organiserad otrygg anknytning n Icke-organiserad otrygg anknytning n Undvikande anknytning n Ambivalent anknytning n Desorganiserad anknytning n (kontrollerande anknytning) Karin Lundén, 2012

9 Anknytning fyra stadier n 0 2 mån. n Föranknytning n 3 6 mån. n 7 mån. 3 år n Anknytning i vardande n Anknytning tydlig n 3 + år n Målinriktat partnerskap

10 Omvårdnadssystem n Lyhört för barns signaler villkorslös n Begränsad lyhördhet för barns signaler - villkorad omvårdnad n Skrämd/skrämmande omvårdnad

11 Fientlig hjälplös State of Mind n Föräldern skrämmer barnet konflikt n Föräldern skrämmer barnet - kan inte få rädslan att upphöra n Fientlig hjälplös IAM överförs från förälder till barn

12 Desorganiserad anknytning - erfarenheter n Adopterade barn n Familjehemsplacerade barn n Barn där föräldrarna strider

13 Förelöpare till desorganiserad anknytning n Omsorgssvikt n Tonårsföräldraskap n Alkoholmissbruk n Psykisk sjukdom inklusive depression

14 Viktiga egenskaper hos föräldrar/ familjehemsföräldrar n Reflexiv förmåga n Känslomässig tillgänglighet n Utgöra en trygg bas

15 Omsorgssvikt Föräldrarna eller de, som har omsorgen om barnet, skadar det fysiskt o/e psykiskt eller försummar det så att barnets hälsa och utveckling är i fara Karin Lundén, 2012

16 Omsorgssvikten består av n En allvarlig dysfunktion i föräldraförmågan n Och en väsentlig störning i föräldra - barn relationen Karin Lundén, 2012

17 Sviktande omsorg - omsorgssvikt n Föräldrars omsorgsförmåga har stor betydelse för barns fysiska och psykiska utveckling n Graden av känslomässig otillgänglighet tycks höra intimt samman med var gränsen går mellan sviktande omsorg och omsorgssvikt n Skrämd/skrämmande omvårdnad leder till omsorgssvikt

18 Fysiska övergrepp (Lundén, 2010) n Brott på armar, ben, revben, huvud och dylikt (0/386) n oförklarliga blåmärken (11/386) n oförklarliga brännsår (3/386) n Märken efter människobett (1/386) n Märken efter fysisk bestraffning (1/386) n oförklarliga rodnader och irriterade hudpartier (9/386) n Rivmärken eller hudavskrapningar kring mun, läppar, ögon eller genitalier (2/386) Karin Lundén, 2012

19 Fysisk vanvård (Lundén, 2010) Barnet n Får skrika väldigt länge innan det tas upp (10/386) n Byts inte på som det ska (9/386) n Verkar smutsigt och luktar illa (75/386) n Har inte för årstiden adekvat klädsel (56/386) n Verkar ovanligt hängig och trött (58/386) n Går inte upp i vikt utan att det finns någon organisk orsak (21/386) n Blir lämnat ensam utan vuxen tillsyn (5/386) n Hämtas inte från dagis (10/386) n Får för lite eller endast oregelbundet mat (17/386) n Får för mycket mat (20/386) n Föräldrarna sköter inte BVC-kontrollerna och/eller går inte till doktorn med barnet vid sjukdom (72/386) Karin Lundén, 2012

20 Försummelse (Lundén, 2010) n Barnet hålls i perioder hemma p.g.a. att föräldern behöver ha barnet hos sig (22/386) n Barnet blir aktivt hindrad samvaro med andra barn och/eller andra vuxna (20/386) n Barnet passas av ett stort antal skiftande eller tillfälliga vuxna (28/386) n Barnet blir ofta passat av större syskon eller andra barn (36/387) n Barnet har varit med om att förälder/na misshandlats eller åsett annat våld i hemmet (29/386) n Barnet har ofta passats av personer som varit påverkade av alkohol, narkotika eller psykofarmaka (21/386) n Barnets dagliga liv är präglat av oförutsägbarhet (88/386) Karin Lundén, 2012

21 Känslomässig otillgänglighet (Lundén, 2010) n Barnet blir känslomässigt avvisat av föräldrarna (129/386) n Barnets föräldrar är bara i begränsad omfattning i stånd till att reagera på barnets känslor och signaler (158/386) n Barnet ignoreras aktivt av föräldern (33/386) n Föräldern hotar barnet med förlust av kärlek och/eller att barnet kommer att mista viktiga relationer (21/386) n Föräldern/na hotar med att gå ifrån eller lämna bort barnet (23/386) n Barnet hotas med våld/stryk (11/386) n Barnet beskrivs på ett kränkande sätt (56/386) n Förälder/na förhåller sig i perioder direkt fientligt till barnets behov (29/386 n Vid upprepade tillfällen avvisar föräldern/na barnet eller svarar inte adekvat på dess kontaktförsök (72/386) n Vid upprepade tillfällen visar föräldern/föräldrarna att den/de inte förmår möta barnet på dess nivå (90/386) Karin Lundén, 2012

22 Omsorgssviktande föräldrar lyckas inte n Hjälpa barn förstå vad det är som känslomässigt händer med det n Hjälpa barnet förstå kognitivt och beteendemässigt vad som händer med det n Att få barnet att känna sig trygg, lugnad och reglerad

23 Familjehemsplacerade barn och anknytning n Anknytningsprocessen ser något annorlunda ut än för barn i allmänhet n Umbäranden, omsorgssvikt och anknytningsproblem n Desorganiserad anknytning n Kognitiva svårigheter n Läkningsprocess i relation

24 Anknytning - viktiga erfarenheter n Vuxnas anknytning har visat sig kunna förutsäga barns anknytning n Familjehemsföräldrars anknytning har betydelse för till vilken grad barns anknytning kan förändras n Även barn som har haft en desorganiserad anknytning kan utveckla en tryggare anknytning om familjehemsföräldrarna tillåter det

25 Faktorer som ledde fram till trygg anknytning hos familjehemsplacerade barn n Familjehemsmammors lyhördhet n Mindre erfarna familjehemsmammor

26 Erfarenheter från forskning n Barn som placerades vid ett års ålder eller tidigare visade tidigt trygga anknytningsbeteenden i förhållande till ny anknytningsperson n För barn som placerats senare än ett års ålder verkade det svårare att lita på ny omsorgsgivare och förhålla sig så att omvårdande beteende väcktes

27 Att befästa anknytningsrelationen n Familjehemsföräldrars anknytning förutsade barnens anknytning vilken ålder barnen än var i vid placeringen n Ju äldre barn var vid placeringen desto längre tid tog det n En stor del av placerade barn hade familjehemsföräldrar med otrygg undvikande eller otrygg desorganiserad anknytning n Barn som utsatts för omsorgssvikt har särskilt stort behov av läkande omsorg för att kunna organisera sina anknytningsrelationer

28 Familjehemsföräldrars engagemang och dess betydelse (TIMB) n Familjehemsföräldrars engagemang högt respektive lågt har betydelse för barns anknytning n Ju fler familjehemsplacerade barn föräldrar haft eller har desto lägre engagemang n Familjehemsföräldrars engagemang har betydelse för hur länge barnen stannar där

29 Hjälp till familjehemsföräldrar (Attachment and Bio-behavioral Catch-up system) n Att hjälpa familjehemsföräldrar, som har svårt att ge omsorg när barn är olyckliga och oroliga, att inte vända sig bort n Att hjälpa familjehemsföräldrar att ge en mer känslomässigt förutsägbar omgivning för barn n Att hjälpa familjehemsföräldrar att ge en icke hotfull, trygg känslomässig omgivning för barnet

30 Att mäta anknytning hos vuxna n Självskattningsformulär n Intervjuer n AAI Adult Attachment Interview n IAS Intervju om Anknytningsstil (Attachment Style Interview ASI)

31 IAS intervju om anknytningsstil n Kvaliteten på förhållandet n Kvaliteten på nära relationer n Förmåga att skapa och vidmakthålla relationer n Trygg, ambivalent och undvikande förhållningssätt i relationer n Övergripande anknytningsstil

32 Erfarenheter n IAS som del i utredning n Blivande adoptivföräldrar n Blivande familjehemsföräldrar n Föräldrar som redan har barn placerade hos sig n Inför placering av ett specifikt barn n Omsorgssviktande föräldrar

33 Intervju om Anknytningsstil Karin Lundén och Kerstin Frygner Centrum för Anknytningsintervju

34 Referenser i korthet n Bifulco, Jacobs, Bunn, Thomas & Irving (2008). Attachment Style Interview (ASI). A support-based adult assessment tool for adoption and fostering practice. Adoption & Fostering. Vol. 32, nr 2, s n Broberg, A., Granqvist, P.,Ivarsson, T. & Risholm Mothander, P. (2006). Anknytningsteori. Betydelsen av nära relationer. n Cassidy, J. & Shaver, P. R. (2008). Handbook of Attachment. Theory, Research and Clinical applications.second Edition. n Dozier, M., Stovall, K.C., Albus, K., & Bates, B. (2001). Attachment for infants in foster care: The role of caregiver state of mind. Child Development, 72, n Dozier, Grasso, Lindheim & Lewis (2007). The Role of Caregiver Comittment in Foster Care: Insights from the This Is My Baby Interview. n Fonagy, P. & Target, M. (1997). Attachment and reflective funciton: Their role in self-organization. Development and Psychopathology, nr. 9, s n Lundén, K. (2010). Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn. Vad kan vi lära av forskningen? n Schofield, G. & Beek, M. (2006). Attachment handbook for foster care and adoption. London: BAAF