Anknytning Referenser

Transkript

1 Behovet av någon att ty sig till Anknytning i förskoleåren och hur den påverkas av våld i familjen Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser (båda Stockholm: Natur och Kultur) Broberg, A., Granqvist, P., Ivarsson, T. & Risholm Mothander, P. (2006). Anknytnings- teori - - betydelsen av nära känslomässiga relationer. Broberg, A., Risholm Mothander, P. Granqvist, P., & Ivarsson, T. (2008). Anknytning i praktiken tillämpningar av anknytningsteorin. Presentationen! Det tidiga samspelet mellan barn och förälder lägger grunden för senare samspel! Utvecklingen av inre arbetsmodeller utgör länken mellan samspelet med föräldrarna och senare samspel! Anknytningsutvecklingen under förskoleåren! Våld i familjen påverkar barns anknytningsutveckling! Vuxnas egna anknytningserfarenheter påverkar hur man klarar av att möta barn med särskilda behov Anknytningens evolutionära ändamål! Utvecklades hos nomadiserande däggdjur ur tidigare system för att hantera hot och faror! Bygger på förutsättningen att hot och faror kommer utifrån! Har som uppgift att:! skydda avkomman mot faror genom att ungen håller sig nära någon vuxen som är kapabel och villig att beskydda barnet! skapa ett ömsesidigt band mellan dessa ungen och dess primära vårdare som gör båda intresserade av varandras närhet Kontakt betyder så mycket nomader är vana vid att bli burna 1

2 Pionjärerna Studier av barn på sjukhus och barnhem visade på de negativa effekterna av separation för barn i åldern 1/2-3 år, för utvecklingen av djupa känslomässiga relationer senare i livet Separationsreaktioner och sorg! Protest -- Vart tog du vägen?? Kom hit!!! Förtvivlan -- Jag saknar dig, jag är ledsen och ensam. Jag klarar mig inte..! Losskoppling -- Jag måste klara mig, och för att kunna ty mig till nya anknytningspersoner måste jag koppla loss från mitt hopp om att du kommer tillbaka Varför reagerade barnen så starkt? Anknytningssystemet är nära kopplat till rädslosystemet. Bowlby beskrev ett antal naturliga ledtrådar om fara:! obekanta platser! obekanta personer,! plötsliga förändringar i omgivningen! att vara ensam Bowlby menade också att människan blivit extra skicklig på att reagera på situationer som innehåller fler än en fara. Det är inte förvånande att det lilla barnet reagerar starkt på att o vara ensam o i en främmande miljö o omgiven av främmande personer 10 Närhet utforskande - omvårdnad! Anknytningssystemet liknar en termostat som:! aktiveras vid rädsla, behov av närhet och skydd! försätts i viloläge, när allt är lugnt för att ge utrymme för utforskande på avstånd! kan aktiveras väldigt snabbt och då förhindras allt utforskande WHO-rapporten 1951 For the moment it is sufficient to say that what is believed to be essential for mental health is that an infant and young child should experience a warm, intimate, and continous relation with one person who steadily mothers him/her, in which both find satisfaction and enjoyment.! Den vuxnes uppgift är att i omvårdnaden skapa utrymme för och balansera trygghetssökande & utforskande till barnets bästa 2

3 Dagliga kontra dygnslånga separationer! Separationens längd timmar inte dagar! Utsattheten frisk snarare än sjuk eller övergiven! Bekant snarare än främmande inskolad! Aktivitet äta och leka kontra somna och vakna Mary Ainsworths studier av samspelet mellan mor och barn i Uganda och USA på 1950-talet la grunden för kunskapen om betydelsen av vuxnas lyhördhet för barns signaler MEN -- separationen innebär en påfrestning som barn hanterar olika bra utifrån sitt temperament sina tidigare erfarenheter hur bra förskolan förmår anpassa sig till små barns behov Anknytning i åldern månader! Organiserad -- samspelet mellan barn och förälder har varit rimligt konsekvent, barnet har lärt sig vad det kan förvänta sig i relationen till föräldern! TRYGG -- barnet kan använda föräldern som trygg bas och säker hamn! UNDVIKANDE -- barnet begränsar sin känslomässiga kontakt med föräldern av rädsla för att bli avvisad (deaktiverande anknytningssystem)! AMBIVALENT -- barnet söker föräldern men är osäker på dennes tillgänglighet (hyperaktiverande anknytningssystem)! Desorganiserad -- Samspelet mellan barn och förälder har innehållit element av rädsla. Spädbarnets bristande kognitiva kapacitet gör det omöjligt för barnet att organisera en sammanhållen representation av samspelet med föräldern. Inre Arbetsmodeller - den psykologiska mekanism som bär anknytningen! Föreställningar (mentala representationer) om sig själv, den andre och relationen dem emellan! Byggs upp av både kognitiva och känslomässiga minnen av samspelshändelser! När den formats fungerar den till stora delar omedvetet! Våld i familjen ökar kraftigt risken för utvecklingen av D-anknytning Begreppet inre arbetsmodell! Är från början relationsspecifik men generaliseras allt eftersom och blir mer stabil! Utformas olika beroende på erfarenheten av samspel med de primära vårdarna! Utgör en kompromiss mellan individens anknytningsbehov och hans/hennes samlade erfarenhet av att ha fått dessa tillgodosedda Inre arbetsmodeller! Otrygga inre arbetsmodeller är adaptiva i den bemärkelsen att de utgör den bästa möjliga kompromissen i den miljö där de skapades! Därmed inte sagt att de är optimala i senare relationer!!! Ökande kognitiv kapacitet möjliggör förändringar av de inre arbetsmodellerna 3

4 Inre arbetsmodeller! Breddade erfarenheter möjliggör mer nyanserade / differentierade inre arbetsmodeller! Risken är dock stor att de tidiga inre arbetsmodellerna styr barnets beteende i nya relationer så att hon/han får sin arbetsmodeller bekräftade! Förskolepersonal har en viktig uppgift när det gäller att utmana utsatta barns inre arbetsmodeller! MEN därmed följer också ett ansvar för kontinuitet i relationerna Mentaliseringsförmåga I anknytningsrelationer tränar vi förmågan att! föreställa oss vad andra tänker och känner! reflektera över våra egna känslor och drivkrafter! Barn, och vuxna, med trygg anknytning tycker att det är spännande att vara en psykologisk varelse, och ser det som en positiv utmaning att förstå sig själv och andra! För barn med otrygg och/eller desorganiserad anknytning är frågan mkt. mer komplex Omvårdnad och anknytning Mentaliseringsförmågans uppkomst Lärs in via omvårdnadspersonens mind-mindedness! Föräldern förmår att tolka spädbarnets reaktioner/ beteenden som om de styrdes av avsikter och önskningar och återför detta till barnet Två sidor av samma mynt! Barnets medvetenhet om att det finns en mental värld växer fram intersubjektivt genom erfarenhet av att ha blivit tänkt på! För barn med brister hemifrån i dessa avseenden är det extra viktigt att få hjälp av förskolepersonalen att bli en psykologisk varelse Anknytning i förskoleåren -- Målinriktat partnerskap! att förstå att anknytningspersonen (AP) har egna känslor, önskningar och behov! att skilja mellan det egna perspektivet och APs, i synnerhet när dessa skiljer sig åt! att dra slutsatser angående vad som styr AP s planer och beteenden! att göra en rimlig skattning av hur väl det egna och APs perspektiv stämmer överens och vari skillnaderna består! att påverka APs mål och beteende utifrån sin kunskap om dennes mål Anknytning i fas IV -- upplevd trygghet! Trygg anknytning i fas IV innebär! en inre övertygelse om att barnet och föräldern delar en plan för hur närhet ska uppnås när den behövs, dvs.! att barnet vet att! att föräldern är tillgänglig för barnet! föräldern informerar barnet om vart han/hon tar vägen och hur barnet kan nå honom/henne om så skulle behövas! bandet till föräldern utgörs av en varaktig relation, som inte är beroende av fysisk närhet annat än när det bränner till! Barn som vuxit upp i lågrisk-miljöer har i allmänhet uppnått fas IV när de fyllt 4 år 4

5 Anknytning i fas IV -- Vad krävs av föräldern! God omvårdnad i fas IV innebär fortsatt att föräldern är! Större! Starkare OCH! Snäll! Föräldern behöver fortsatt uppmuntra barnets behov av utforskande och närhetssökande så att det blir en bra balans Anknytning i fas IV -- upplevd otrygghet! Otrygg/desorganiserad anknytning i fas IV innebär! Bristande tillit till vuxnas vilja/förmåga att ha en delad plan för närhet/trygghet! Olika barn vet olika saker, nämligen att föräldern i känslomässigt utsatta situationer är! otillgänglig för barnet i! oförutsägbart tillgänglig för barnet! skrämmande för barnet! hjälplös inför sin situation och inför barnet! Om barnet upplever föräldern som skrämmande eller hjälplös är det stor risk att barnet utvecklar en kontrollerande anknytning Familjevåld känslomässig otrygghet?! I våldssituationen förlorar barnet båda sina anknytningspersoner när det behöver dem som bäst! Den ene föräldern p gr a att han/hon är en hotfull angripare! Den andre för att hon/han är ett hjälplöst offer fullt upptagen med att skydda sig själv! Det är, ur barnets synpunkt, inte alltid så enkelt som att det finns en angripare och ett offer. I en del familjer utövas våldet av båda föräldrarna, och barnet förlorar båda föräldrarna när de är upptagna av sin konflikt. Familjevåld -- modellinlärning! I familjer där den ene eller båda föräldrarna använ-der våld lär sig barn att våld är ett framgångsrikt sätt att lösa konflikter på.! Barnet lär sig båda sidorna i konflikten.! Våldsexponeringen får konsekvenser för barnets relationer! till jämnåriga (mobbare/mobboffer)! Till en kärlekspartner senare i livet (svårigheter med intimitet och konfliktlösning)! Att leva i en familj där det förekommer våld får ofta negativa konsekvenser för barnets hälsa Familjevåld inte bara våld mellan vuxna! I familjer där det förekommer våld mellan de vuxna är barnen ofta också utsatta för direkt våld från den ene eller båda föräldrarna! Våldet är ofta bara en aspekt av hur det är att växa upp i den familjen, andra kan vara:! Kaotisk situation med vanvård, försummelse! Vårdnadstvist, i värsta fall med skyldighet att varannan helg bo hos den förälder man är rädd för eller vantrivs hos p gr a dennes våld, missbruk etc.! Barn påverkas av de samlade svårigheterna snarare än någon enskild Hur märks barnets bekymmer på förskolan?! Hur man leker med andra barn! Hur man relaterar till de vikarierande anknytningspersonerna! Hur man hanterar att vara själv och fullgöra en uppgift! Hur man hanterar föräldrarna vid lämning och hämtning! OBS STORA individuella variationer, det finns inte ETT sätt som barn som utsatts för våld i sin familj reagerar på 5

6 Utvecklingspsykopatologi (Psykopatologi som en effekt av utveckling)! Psykopatologi är resultatet av utvecklingsavvikelser över längre tid! Utvecklingen är inte förutbestämd; olika vägar kan leda till samma slutdestination (ekvifinalitet)! Samma grundorsak (IPV) kan få många olika effekter (multifinalitet)! Förändring kan ske när som helst! Förändringsmöjligheten begränsas av hur man löst tidigare utvecklingsuppgifter Vad kan förskolan göra?! Stötta den utsatta förälderns föräldraförmåga! Vara observant! Vara modig våga påpeka det man ser, våga fråga och om nödvändigt våga anmäla! Vara bra omvårdnadspersoner! lyhörda för barnets behov, också de barnet inte kan uttrycka! större och starkare än barnet OCH snälla! utmana, på ett snällt sätt, barnets inre arbetsmodeller! Acceptera att både barn och vuxna är olika! I synnerhet barn med särskilda behov väljer gärna en favoritperson som de tyr sig till! Vissa vuxna klarar ett visst barn bättre än andra 32 6