God natt, Alfons Åberg

Transkript

1 God natt, Alfons Åberg Sömn under förskoleåren En livsviktig återhämtning och en källa till stress 1

2 Sömnens fysiologi 2

3 Sömnens fysiologiska effekter Kroppstemperatur går ned Stresshormoner minskar Tarmar och muskler vilar Urinproduktion minskar Tillväxthormon produceras man växer i sömnen Aptitreglerande Hjärnan bearbetar, sinnena vilar 3

4 Sömnen psykologi 4

5 Barn och sömn i ett större sammanhang Samverkan mellan olika faktorer Barnfaktorer Föräldrafaktorer Samspel mellan föräldrar och barn Kulturella aspekter 5

6 Barnfaktorer Sömnbehov i ett utvecklingsperspektiv (i) 0-3 mån sover tim per dygn sömnen regleras av hunger och mättnad skiljer inte på dag och natt kroppskontakt hjälper att reglera sömn-vakenhet 3-6 mån sover tim per dygn en dygnsrytm börjar etableras (utvecklar förmågan att kunna skilja på mat och sömn, dag och natt) sömn-vakenhet påverkas av ljus och mörker vid 6 mån 5 tim sammanhängande sömn utvecklar förmågan till att trösta sig själv att somna är att separera rutiner kan introduceras 6

7 Barnfaktorer Sömnbehov i ett utvecklingsperspektiv (ii) 6 mån -1 år sover tim per dygn är inte i behov av näring på natten vaknar någon gång per natt vaknar för att försäkra sig om förälders närvaro sover 2-3 gånger på dagtid 1-3 år sover tim utveckling mot en större självständighet Separationsångest inlärda behov, sk sömnassociationer c:a 50% 3-åringar sover en gång/dag 3-5 år sover tim utveckling av fantasi och föreställningsförmåga/rädslor de flesta slutar sova på dagtid 7

8 Barnfaktorer Temperament Difficult Child svårare med fysiologisk och känslomässig reglering att komma till ro reagerar starkare 8

9 Föräldrafaktorer Förhållningsätt, personlighet, tidigare erfarenheter Föräldrastilar (mödrar) Följsam, underlättande styrd av barns behov Reglerande, gränssättande styrd av förälder Att kunna kompromissa mellan de två fungerar bäst för barnet Att pendla mellan de två skapar förvirring Roncolato & McMahon,

10 Samspel mellan föräldrar och barn (i) Anknytning Känslomässig närvaro Tröst Separation och återförening Anknytningsmönster och sömnkvalitet inte av avgörande betydelse Otrygg anknytning kan ge sömnproblem men faktorer som barnets temperament och förälders uppfattning är viktigare Gränssättning och uppmuntran till självständighet och självtröstande beteende leder till längre och mer sammanhängande sömn Ju mindre aktiva föräldrar desto bättre sömnkvalité hos barn Ju svårare för barnet att sova desto mer hjälp behövs 10

11 Samspel mellan föräldrar och barn (ii) Rutiner Från c:a 4 mån: Regelbundna läggningstider, en nattningsrutin och ett trygghetsföremål Hjälp barnet att skilja på mat och sömn Hjälp barnet att skilja på dag och natt Lägg barnet på samma ställe som det vaknar på Från c:a 6 mån: Nattmålet kan uteslutas Det ska vara mörkt lugnt och tråkigt Samma omhändertagande vid uppvaknanden på natten som vid läggning på kvällen Det ska vara lugnt innan sängdags Barnet ska läggas när det är tillräckligt trött Barnet ska inte sova för sent på eftermiddag Hjälp barnet att utveckla self-soothing förmågan genom gradvis frånvaro 11

12 Kulturella aspekter Hur barn sover Hur länge barn sover Olika metoder 12

13 Avvikande sömnmönster och sömnstörningar 13

14 Vårt barn sover dåligt..varför? Naturliga sömnstörningar Utvecklingsavvikelser, sjukdom Psykosociala faktorer 14

15 Vårt barn sover dåligt..varför? Naturliga sömnstörningar 5-6 mån: kan vända sig själv svårt somna om 9-10 mån: kan resa sig själv, men inte lägga sig igen Avbrott i rutiner - förälder reser bort, förälder kommer hem Starka dagliga intryck intensifierade drömmar Nattskräck 15

16 Pavor nocturnus - nattskräck (8-)12 mån 4-6 år (-vuxen) Tidigt på natten, under djupsömn Övergår ofta i sömngång 16

17 Vårt barn sover dåligt..varför? Utvecklingsavvikelser, sjukdom Alltid först bedöma om barnet är friskt! (tillväxt, pigg på dagen, utvecklas, nyfiket) Avvikande utveckling (autistiska drag, svår ADHD, dålig tillväxt) Allergier-astma-svårt eksem Komjölksintolerans Öronen..kroniska inflammationer Stora mandlar, stor adenoid -snarkar Celiaki (glutenintolerans) Springmask? 17

18 Sömn på förskola - Nattsömn och middagsvila 18

19 Sömn på förskola - Nattsömn och middagsvila Föräldrarnas önskemål tillmötesgående personal - barns behov Avbruten middagslur gav personalen mer arbete och trötta barn vid hämtning Förskolebarns sömntider varierar mellan vardagar och veckoslut Barn i alla åldrar sover mindre per dygn jämfört med för 10 år sedan Kanske bör vilan återinföras på förskolan för alla barn? Hur samarbetar man bäst med stressade föräldrar? (Kidscape-studien ) Öppen dialog utifrån kunskap om barn och sömn och det enskilda barnets sömnhistoria 19

20 Sammanfattning Sömnmönster uppstår i föräldrar-barn relationen Grunden för sömnmönster läggs under spädbarnstiden En trygg situation kring sömnen skapas genom en återkommande och förutsägbar omsorg Rutiner gör skillnad Vid stora problem rekommendera föräldrar att ta kontakt BVC, MBHV psykolog 20