Ämne. Hot och våld samt rädsla, oro, ängslan.

Transkript

1 Ämne Hot och våld samt rädsla, oro, ängslan.

2 SOCIAL STRUKTUR Utanförskap Otrygghet Osäkerhet Fastighetsbranschen som arbetsplats TEKNISK STRUKTUR Budget Resultat Värme Mångfald Kriminalitet Arbetslöshet Utslagna Kulturkrockar Språk Bidragsberoende Kultur DEN TICKANDE BOMBEN Det sociala uppdraget Vatten Ventilation El Besiktning Städning Reparation Gräsklippning Organisation DEN DROPPANDE KRANEN Närvaro av Den vuxna människan

3 Hyresgästkategorier Studenter Ungdomar Analfabeter Familjen Psykisk ohälsa Fattiga Funktionshindrade Akademiker Kriminella Pensionärer Barn Invandrare Äldre Arbetslösa Olika religioner Ensamma Rika Alkoholmissbrukare Drogmissbrukare Ensamstående

4 boende lägenheter 800 anställda

5 Dagsbild Störningsärendena blir tuffare och tar mer tid i anspråk. Vem äger problemen? De boende Bostadsbolagen Myndigheterna Medarbeteren Vilka gränser skall tillämpas?

6 Ex. på Hot och våld Dödshot Misshandel Skottlossning Någon skall märka någon Gäng Fylle- och drogsituationer Sociala strukturer Hundar och andra djur

7 PersonUppgiftsLagen (PUL) Vad får eller bör antecknas?

8 Ex. på händelser som kan skapa rädsla, oro, ängslan, Misär (barn, sjuka, arbetslösa, krigsskadade) Gräl, bråk, osämja mellan hrg./grupper Dödsfall Olyckor/händelser man är med om, ser eller får ta del av. (Mord, bränder, skador, rån, misshandel m.m.) Gäng Droger Mörka, skumma ute/inne miljöer Sociala problem Kulturkrockar(religioner,beteenden,dofter,musik) Orättvisor

9 Kulturkrockars händelseförlopp (önskad/oönskad) Händelse Kunskap Kompetens Förståelse Tolerans Tålamod Okunskap Intolerans Främlingsfientlighet Rasism Ryktesspridning

10 Titta bakåt åka framåt

11 N P Möller Fastighetsskötare Nils Ahlroth och hunden Kalle

12 Planer, Vision, Strategi, Mål, Strukturer, System Vindarna Logiken, Rationaliteten Vanor, Attityder, Traditioner, Förutfattade meningar, Vanor, Känslor, Rädslor, Värden, Övertygelser Strömmarna Känslan, Själen

13 Bakgrund Medarbetare som på nära håll varit berörda av en olycka, katastrof eller en annan omskakande händelse. inte behöver (som fått långvariga psykiska problem)

14 Reaktioner Oro och känsla av sårbarhet Lättirriterad Ängslan Skuldkänslor Självanklagelser (om jag agerat på annat sätt.)

15 Debriefing Krisstöd Hjälp vid starka upplevelser genom emotionell bearbetning av yrkespåförd stress.

16 Mål Kunskap och kompetens (Att i högre grad bli medveten om de psykiska förutsättningarna och psykologiskt stärka villkoren för arbetet) Attitydbildning (att våga bygga upp en attityd som har en accepterande hållning och som gör att man vågar samtala om svåra och känsliga saker) Förebygga yrkesmässig utbrändhet

17 Främjandeprincipen Människor som får goda förutsättningar gör en bra insats

18 En droppe droppad i livets älv har ingen kraft att flyta själv. Det ställs ett krav på varenda droppe, hjälp till att hålla de andra oppe Tage Danielsson

19 MASLOWS BEHOVSTRAPPA Abraham Harold, , amerikansk psykolog som utvecklade en skala över grundläggande mänskliga behov Kroppsliga Hunger, törst, sömn Trygghet Fred Arbete Rättvisa Lagar o avtal Gemenskap Familj Vänner Arbetskamrater Lag Team Uppskattning Bli sedd Bekräftad Beröm Lön Behövd Utveckling Delaktighet Inflytande Utbildning Utmaning Egenvärde Kunskap för sitt egenvärde Intressen Självförverkligande Behoven på en lägre nivå måste vara tillfredsställda innan högre mål blir viktiga för individen.

20 december 06 Mångfald KG Hammar ärkebiskop emeritus Abd al Haqq Kielan imam Utställningen Gud har 99 namn Jan Bärmark buddhism Eva Aperia judendom

21 Mångkulturkompetens Kulturella koder Jämlikhet Jämställdhet Religioner Flyktingpolitik, vad är vad och vem är vem. Diskremineringslagen

22 Relativ fattigdom Relativ fattigdom avser inkomster eller tillgångar relativt en annan individ, grupp eller stat, och ser därmed till skillnader mellan olika grupper i ett samhälle. Genom att använda begreppet relativ fattigdom går det att mäta enskilda individers upplevelse av fattigdom och hur fattigdomen utvecklas; trots att medborgarnas absoluta fattigdom minskar, kan den relativa öka, genom exempelvis större löneskillnader.