Möten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En föreläsning med Religionsvetarna

Transkript

1 Möten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En föreläsning med Religionsvetarna 20 februari 2018 PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument och överenskommelser Normkritiskt förhållningssätt Individspecifika dilemman 1

2 Minnesanteckningarna en del av främjandet av inkluderingskompetens I PIK projektet definieras inkluderingskompetens enligt följande: PIK utgår från ett normkritiskt förhållningssätt (normkritisk teori) som fokuserar på hur vi förhåller oss till det som inte ingår i vårt (ofta majoritetens) normsystem. Det kan till exempel gälla mottagarlandets, arbetsplatsens/organisationens eller den inhemska samhällsgemenskapens norm. En grundförutsättning för ett inkluderande förhållningssätt är att rådande värdesystem inrymmer alla människor på jämlika villkor. Det innebär att det finns en plats för alla oavsett individens kön, könsöverskridande identitet, ålder, kulturella bakgrund, sociala ursprung, trosuppfattning, funktionsvariation eller sexuella läggning. Kompetens som begrepp kan definieras på olika sätt. I PIK projektet definieras kompetens som de färdigheter eller egenskaper som behövs för att uppnå det som krävs i en given situation. Det innebär att alla insatser är relaterade till medarbetarnas arbetsuppgifter, utifrån de utmaningar och krav som verksamheten ställs inför. Syftet är att stärka medarbetaren i sitt dagliga arbete. 2

3 Bakgrund Religionsvetarna har ett utifrån perspektiv, vilket innebär att de utgår från aktuell forskning samt är religiöst och partipolitiskt obundna. Varför är människor religiösa? De tar inte ställning till vad som är rätt/fel, sant/falskt och värderar inte, eftersom det saknas vetenskaplig grund att värdera. Ingen kan med forskning belägga om Gud finns eller inte, men utan människor finns det inga gudar. Robert Johansson kommer under denna förmiddag att ge en introduktion inom tre olika teman; Klan, Barnuppfostran samt Kulturmöten Kulturkrockar. Klan och Klansystem i Somalia Se anteckning från den 30 januari, Uppfostran att lära sig en kultur Uppfostran syftar till att skapa fungerande, helst framgångsrika människor i ett samhälle. Vissa delar av en kultur lärs in genom att vi härmar och imiterar, vilket gör att inlärningen sker på en låg medvetandenivå, t ex avstånd när vi kommunicerar med andra. Annat lär vi oss genom att vi blir tillsagda hur vi ska göra, denna inlärning sker då på en högre medvetandenivå. I samband med kulturkrockar skapas alltid emotioner. När någon bryter mot det vi har lärt oss på låg medvetandenivå upplever vi obehag och vi försöker förstå varför och när vi inte har några förklaringar till reaktionerna, så blir det den sista förklaringen vi tar till vederbörande är dum i huvudet. Många gånger när vi pratar om integration är det nästan att det per automatik förutsätts att alla vill integreras. Robert framför att det säkert finns vissa kulturer som vi inte vill integreras i och att då förutsätta att alla vill integreras i vår kultur är ett annat sätt att uttrycka att den är bättre än alla andra kulturer. Alla tycker inte att det är det bästa samhället och vill inte integreras till det. Det är ingen som pratar om att det kanske finns människor som tycker att kulturen känns så främmande att man inte vill bli en del av den. Risken är att om vi möter en kultur som vi upplever som jobbig, drar vi oss undan. Kollektivistisk och Individualistisk identitetsutveckling I individualistisk kultur är normen det självständiga livet, det självständiga barnet. Barnet ska lära sig att tåla frustrationer, behärska känslor t ex ilska. Barnen frikopplas tidigt från familjen, till exempel vistas i förskoleverksamhet. I den kollektivistiska uppfostran läggs tonvikten på de kollektiva banden, som hänger samman med den stora familjen. De små barnen har inga förväntningar eller krav på sig. Det är först omkring sex till sju års ålder som kraven kommer och handlar då om respekt, lojalitet och ansvar. 3

4 Förhandlande - auktoritära familjetyper I de förhandlande familjetyperna betonas konsensus, demokrati och rättvisa. Medan i de auktoritära familjetyperna betonas ansvar, respekt och beroende. Ansvar är könskodat och det är män som har ansvar, respekt ska visas av dem som är beroende i förhållande till dem som har ansvar. Skuldkultur (Sverige) eller Skamkultur I en skuldkultur är man ensam om att bära ansvar, vilket kan skapa ensamhet och självmord som en konsekvens. I skamkulturer fördelas ansvar på samtliga vilket leder till sanktioner inom kollektivet, framför allt mot kvinnorna. Många barn som kommer till Sverige pressas mellan två olika system, samhällets majoritetskultur och familjens kultur. Ibland väljer barnen därför ett tredje alternativ, som inte har några motstridiga krav. De kan hamna i miljöer, som är lättare att förstå, som har enkla svar på komplexa frågor, t ex extremism eller kriminalitet. Migration och kulturmöten I Sverige finns ingen lång tradition av migration. Det var först i samband med andra världskriget, som det kom flyktingar till Sverige och då framför allt från närliggande länder. Under och 1970-talet var det arbetskraftsinvandring till Sverige, främst från Grekland och Chile. Det är först under och 1990-talet som det började komma andra grupper till Sverige. Oavsett vad, kommer de människor som flyttar till Sverige att möta en kultur. I bikupor diskuterar deltagarna vad som är svensk kultur. 4

5 Vad är svensk kultur? Ett statsvetenskapligt synsätt Individualism Jämställdhet Fri sexualitet (förutsätter samtycke) Jämlikhet (behandlad lika oavsett religion, kön, hudfärg, sexuell läggning) Sekularism Djurrättigheter Barns rättigheter Tolerans Rationalitet Antirasism Hederlighet/ärlighet (dvs nolltolerans kring korruption) Förtroende för myndigheter/staten Ett occidentialistiskt synsätt Dåliga mödrar Egoism Droger Alla har sex med alla Ateister Lämnar de gamla ensamma Materialister, bryr sig bara om hus och bilar Omoraliska 5