FOKUSOMRÅDE. Kommunikation över kulturgränser Föreläsning med Gillis Herlitz. 19 juni Lagar, styrdokument och överenskommelser

Transkript

1 Kommunikation över kulturgränser Föreläsning med Gillis Herlitz 19 juni 2018 PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument och överenskommelser Normkritiskt förhållningssätt Individspecifika dilemman 1

2 Minnesanteckningarna en del av främjandet av inkluderingskompetens I PIK projektet definieras inkluderingskompetens enligt följande: PIK utgår från ett normkritiskt förhållningssätt (normkritisk teori) som fokuserar på hur vi förhåller oss till det som inte ingår i vårt (ofta majoritetens) normsystem. Det kan till exempel gälla mottagarlandets, arbetsplatsens/organisationens eller den inhemska samhällsgemenskapens norm. En grundförutsättning för ett inkluderande förhållningssätt är att rådande värdesystem inrymmer alla människor på jämlika villkor. Det innebär att det finns en plats för alla oavsett individens kön, könsöverskridande identitet, ålder, kulturella bakgrund, sociala ursprung, trosuppfattning, funktionsvariation eller sexuella läggning. Kompetens som begrepp kan definieras på olika sätt. I PIK projektet definieras kompetens som de färdigheter eller egenskaper som behövs för att uppnå det som krävs i en given situation. Det innebär att alla insatser är relaterade till medarbetarnas arbetsuppgifter, utifrån de utmaningar och krav som verksamheten ställs inför. Syftet är att stärka medarbetaren i sitt dagliga arbete. 2

3 Inkluderingskompetens Gillis Herlitz beskriver Inkluderingskompetens som ett sätt att var på så att människor kan öppna sig och tala om hur de vill ha det, för att fungera optimalt. Att möta, förstå, kommunicera och samverka med människor, som kanske inte helt delar min världsbild. Kulturella gränser När det handlar om kommunikation över kulturgränser utgår ofta alla ifrån att det handlar om mötet mellan två människor från olika länder. Sambandet mellan kultur och nationalitet faller på den historiska utvecklingen, eftersom flertalet gränser i norra Afrika har dragits med linjal av européer. Det finns ändå vissa kopplingar mellan nationalitet och kultur, t ex påverkan av lagstiftning. Lagstiftning enar en nation och påverkar människorna, exempelvis är det ingen som idag ifrågasätter barnaga eller bilbälteslagen. Värderingar förändras genom långvarig politik och lagstiftning. Därför är det viktigt att inte negligera statens betydelse när vi diskuterar kulturer. De vanligaste mötena över kulturgränser handlar om möten mellan två människor från samma land, mötena över generationsgränser. Andra möten över kulturgränser är gränsen mellan stad och land, där skillnaden är oerhört mycket mindre i ett industrialiserat land än i ett utvecklingsland. Även utbildning utgör en kulturgräns, den största skillnaden handlar om man kan läsa och skriva eller inte. Om man ser på religion som en kulturgräns måste man vara uppmärksam på att det inom religionen finns både modernister och traditionalister. Modernisterna anpassar sin religionsutövning till samhället medan traditionalister följer dogmer och traditioner. Om någon hänvisar till sin religion bör man vara källkritisk, eftersom det finns män över hela världen som är rädda för att bli av med sin priviligierade situation och därför gömmer sig bakom religionen. Förmågan att kommunicera I alla möten är kommunikationen det viktigaste. Det är viktigt att behålla perspektivet att det är två individer som möts och inte två kulturella skepp. Förmågan att möta människor handlar inte om teknik utan äkta omtanke och människosyn. Försök att undvika att tänka utifrån kategorier, m a o att sätta etiketter på personen, utan möt individen, se människan. Kommunikation handlar om att sätta sig in i en annan människas verklighet och då behövs nyfikenhet, inte bara en intellektuell kunskap om att det finns olika världsbilder. Det första hindret i ett möte är att människor har förutfattade föreställningar. Människor som möts har alltid tidigare erfarenheter och förväntningar på varandra. Vi vill att våra förväntningar ska infrias och börjar därmed leta efter tecken, som gör att förväntningarna infrias. Det är därför viktigt att reflektera kring sina egna attityder och bli medveten om sina egna föreställningar och fördomar. Vissa människor sätter etiketter på sig själv (t ex jag är som jag är) och där finns ett spår av bekvämlighet, där man inte behöver reflektera och ifrågasätta sig själv utan lägger ansvaret hos den andre. En god kommunikatör känner in den andres språkliga nivå och anpassar språkbruket. Enligt äldre forskning motsvarar det talade ordet 8 10 % av kommunikationen, men om personen inte förstår språket betyder det talade ordet långt mycket mer. Personer som saknar förmågan att lyssna kan inte kommunicera, endast informera. När personer uttrycker Nu säger jag vad jag menar och du får tolka det som du vill, handlar det inte om kommunikation utan om information. 3

4 Gillis tar upp att precis som det finns sju stycken dödssynder finns det också sju stycken kardinaldygder, där en av dem är mod. Just egenskapen MOD är det viktigt att besitta. Mod måste kopplas till en rädsla som man övervinner. Mod kan också vara att stå upp för sin människosyn när det blåser motvind eller att visa att man inte kan eller vet allt. Skolans roll Skolan är en viktig opinionsbildare, som påverkar våra normer. Det viktigaste är att stärka föräldrarna genom föräldrakontakter, så att föräldrarna kan bilda sin egen uppfattning om skolan och inte få den genom sina barn. Det finns en risk att barnen övertar en maktposition i familjen. Gemensamt skapande aktiviteter är ett fantastiskt sätt att inkludera eleverna. 90 % 10 % I Sverige finns en tendens att fokusera på de 10 % som är negativa i stället för att fokusera på de 90 % som är positiva. Ignorera de 10 %, då de kommer att bearbetas av majoriteten. Man gör det perfekta till det godas hinder. När det gäller förändringar, börja smått, inget blir perfekt från början. Precis som annan offentlig verksamhet har skolan blivit alltmer konkurrensutsatt och det är då viktigt att ändra sitt perspektiv för att överleva. Traditionellt har skolan haft ett Inifrån Ut perspektiv, vilket alltmer behöver övergå till ett Utifrån In perspektiv, där man fokuserar på att tillgodose de behov, krav och önskemål som finns. Verkligheten är mångetnisk och då är det viktigt att det avspeglas i skolan så att barn och föräldrar känner att detta är vår skola. Vi behöver oftare granska vår rutiner, för att tillföra något nytt. Att man övergår till en lärande organisation från en förvaltande organisation. Förändringar pågår ständigt och man måste inte älska dem, men förstå. Darwin uttryckt att Den som är bäst på att anpassa sig överlever, vilket också gäller för organisationer. Att man skapar en organisation som välkomnar oliktänkande, har majoriteten alltid rätt? Amerikanska forskare har visat att heterogena grupper är mer kreativa, men homogena studentgrupper löser problem snabbare, men de heterogenas lösningar är genomgående bättre och mer genomarbetade. I en grupp där alla tänker lika blir det inte mycket tänkt. 4

5 Kultur/kulturmöten Kultur definieras ofta som ett kollektivt (med)vetande. Vissa värderingar har vi lärt oss på en hög medvetandenivå och då kan vi förstå att värderingar skiljer sig åt. Andra värderingar har vi lärt oss på en låg nivå, oftast de grundläggande värderingarna, vilket försvårar i mötet med andra. För att göra mötet med andra mer intressant kan man studera sig själv och lära sig mer om sig själv för att få upp det på en högre medvetandenivå. När man slås av tanken Varför gör de så? bör man komplettera med frågan Varför reagerar jag? Prestationskultur I en prestationskultur är det viktigt vad individen gör och arbetet en viktig del av värdet. Denna kultur återfinns ofta i industrisamhällen. I en prestationskultur beskrivs en händelse utan överflödig information, fokus är direkt på kärnan. Relationskultur I en relationskultur är släktskap och relation en viktig del av värdet. Det är en förhandlingskultur, där ett nej nog inte är ett nej. I relationskulturer beskrivs en händelse i detalj innan kärnan fokuseras. Relationskulturer tar tid. Konsekvenserna som kan uppstå i ett möte mellan personer från prestations- respektive relationskultur beror inte på att det är olika, utan för att ingen har reflekterat över olikheterna. Framtidsforskare är överens om att allt är föränderligt och att vi måste lära oss att leva med det. Enligt psykoanalytikern Erich Fromm handlar människans djupaste rädsla om att avskiljas från andra människor. Vårt behov av tillhördhet är enorm, vilket producerar och reproducerar arbetsplatskulturer. Kostnaden att stå vid sidan om är för hög. Vuxenmobbning precis som diskriminering är att någon säger att de inte får vara med. Människor måste inkluderas och det handlar om att aktivt försöka bidra till att inkludera människor som inte ser ut som du eller har samma värderingar. I en demokrati är det varje människas rätt att ha en egen åsikt om olika företeelser. Det finns samtidigt en rädsla att inte vara politiskt korrekt, i synnerhet vid de tillfällen då åsikten inte stämmer överens med andras åsikter. Vi har dock rätt att ha olika uppfattningar och det kan vara en fara för yttrandefriheten att avbryta eller tysta andras åsikter som inte överensstämmer med våra egna. Det finns en gemensam värdegrund där mångfald i form av lika värderingar, världsåskådningar, etc. inte får gälla. Det handlar till exempel om lagstiftning, jämställdhet och barns rättigheter. 5

6 Centrala och perifera kulturella värderingar Alla människor har både centrala och perifera värderingar. De centrala värderingarna utgörs av de grundläggande värderingarna som ingen frivilligt vill ändra på, eftersom de är hörnstenarna i den egna kulturen. Det handlar bland annat om förhållningssätt tillbarn, barnuppfostran, könsroller etc. Däremot kan de perifera värderingarna rubbas utan att helhetsbilden av kulturen påverkas. Anpassning är därför lätt inom vissa områden men svårt eller omöjligt inom andra. Om någon skulle kunna ta seden dit den kommer fullt ut skulle det innebära ett identitetsbyte, dvs. fullständig assimilation är omöjlig. Gillis Herlitz anser att det är fullt naturligt att alla inte vill integreras i det svenska samhället och att den politiska debatten inte kommer någon vart genom att förneka detta. Oavsett att mångfald är fantastisk finns det ett område där mångfald inte får råda och det handlar om lagstiftningen, lagen gäller alla. 6