BARNDOMENS KARTOR I VUXEN TERRÄNG
|
|
- Rickard Sandström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BARNDOMENS KARTOR I VUXEN TERRÄNG EN INTRODUKTION I SCHEMATERAPIN SOM ARBETSVERKTYG PÅ RESURSCENTRET FÖREGÅNGARNA ULA-NÄTVERKSTRÄFF I HELSINGFORS, G18, Annika Paananen
2 RESURSCENTRET FÖREGÅNGARNA FÖREGÅNGARNA ÄR ETT RESURSCENTER FÖR STUDERANDE, ARBETSSÖKANDE OCH REHABILITERINGSKUNDER, BELÄGET I VASA. RESURSCENTRET FÖREGÅNGARNAS DELTAGARE ÄR TILL STÖRTSA DELEN UNGDOMAR OCH UNGA VUXNA. FÖREGÅNGARNA ERBJUDER STÖD I OLIKA SITUATIONER OCH PROCESSER: JOBBSÖKNING, KARRIÄRVAL, STUDIER, FYSISK- OCH PSYKISK HÄLSA, RELATIONER OCH EKONOMI. VI FINNS I HARTMANHUSET INVID TORGET, HANDELSESPLANADEN 12 B 15, VASA IFALL DU UNDRAR OM VI ÄR RÄTT PERSONER ATT HJÄPA DIG RING ELLER BESÖK OSS! HELLRE EN GÅNG FÖR MYCKET ÄN EN GÅNG FÖR LITET! ALLA KONTAKTUPPGIFTER FINNS PÅ:
3 VAD ÄR SCHEMATERAPI? SCHEMATERAPIN ÄR UTVECKAD AV JEFFREY E YOUNG OCH INTEGRERAR ELEMENT FRÅN PSYKOANALYS, KOGNITIV BETEENDETERAPI OCH GESTALTTERAPI. SCHEMATERAPIN SYFTAR TILL ATT HJÄLPA OSS HANTERA DE SCHEMAN (LIVSTEMAN) OCH COPINGMEKANISMER VI UTVECKLAT FÖR ATT ÖVERLEVA VÅR BARNDOM, MEN SOM I VUXEN ÅLDER HÄMMAR OSS OCH VÅRT VÄLMÅENDE. ETT ICKE-KONSTRUKTIVT SCHEMA KAN LIKNAS VID EN KARTA SOM VISSERLIGEN HJÄLPTE OSS ATT ORIENTERA OSS GENOM VÅR BARNDOM, MEN SOM INTE ÄR APPLICERBAR PÅ VÅRT VUXNA LIV.
4 11-18 OLIKA SCHEMAN (LIVSTEMAN) ÖVERGIVENHET MISSTRO OCH UTSATTHET EMOTIONELL DEPRIVATION SKAM OCH VÄRDELÖSHET UNDERKASTELSE (SJÄLVUPPOFFRANDE) (TÖRST PÅ UPPMÄRKSAMHET OCH GODKÄNNANDE) UTANFÖRSKAP BEROENDE SÅRBARHET (OSJÄLVSTÄNDIGHET) MISSLYCKANDE BERÄTTIGANDE (BRISTANDE IMPULSKONTROLL OCH SJÄLVDISCIPLIN) PERFEKTIONISM (NEGATIVITET) (HYPERKRITISISM) (BESTRAFFANDE)
5 TRE COPINGSTILAR 1. KAPITULATION 2. FLYKT 3. MOTANGREPP/ÖVERKOMPENSATION EXEMPEL: LIVSTEMAT UNDERKASTELSE KAPITULATION: LYDER ALLTID UTAN ATT IFRÅGASÄTTA, UNDERORDNAR SIG FÖR ATT UNDVIKA KONFLIKTER FLYKT: FÖRBINDER SIG ALDRIG TILL NÅGOT, FLYR (FÖRSVINNER UR) KONFLIKTER, TEFLON-BETEENDE MOTANGREPP: TROTS, UPPROR, FÖRSÖKER TILLRÄTTAVISA DEN SOM FÖRTRYCKER
6 HUR VET MAN IFALL MAN HAR ETT DYSFUNKTIONELLT LIVSTEMA? KÄNNER DU ATT INGEN EGENTLIGEN FÖRSTÅR DIG, HUR MYCKET DU ÄN FÖRSÖKER FÖKLARA HUR DU KÄNNER? DRAS DU GÅNG PÅ GÅNG IN I RELATIONER MED MÄNNISKOR SOM BEHANDLAR DIG ILLA, UTAN ATT VETA VARFÖR? SÄTTER DU STÄNDIGT ANDRAS BEHOV FRAMFÖR DINA EGNA, PÅ BEKOSTNAD AV ATT DINA BEHOVA ALDRIG BLIR TILLFREDSSTÄLLDA? KÄNNER DU DIG INNERST INNE VÄRDELÖS OAVSETT HUR MYCKET BERÖM OCH ERKÄNNANDE DU FÅR? LIDER DU OFTA AV KATASTROFTÄNKANDE, OCH TÄNKER ATT NÅGOT HEMSKT NÄR SOM HELST KAN HÄNDA?
7 UPPREPANDETS IRONI VARFÖR UPPREPAR VI DE SCHEMAN SOM SKAPATS I VÅR BARNDOM, TROTS ATT DE ÄR DESTRUKTIVA FÖR OSS? DE ÄR DJUPT ROTADE I UPPFATTNINGAR VI HAR OM OSS SJÄLVA OCH VÅR OMVÄRLD. DE HAR EN GÅNG SYFTAT TILL ATT OM MÖJLIGT FÖRSÄTTA OSS I TRYGGHET, ELLER ÅTMINSTONE GÖRA VÅR TILLVARO MER FÖRUTSÄGBAR OCH FÖRKLARBAR. DE ÄR VÄLBEKANTA OCH INVANDA, OCH GER OSS EN KÄNSLA AV ATT VARA HEMMA. DE HAR FUNGERAT SOM KARTOR NÄR VI ORIENTERAT OSS IGENOM BARNDOMENS TERRÄNG MEN FUNGERAR DE NU?
8 VARFÖR SCHEMATERAPI? FÖR DEN SOM SAMARBETAR MED PSYKVÅRDEN ÄR SCHEMATERAPIN EN BRA FÖRSTÅELSERAM, EFTERSOM DEN BASERAR SIG PÅ FLERA OLIKA TERAPIFORMER SOM ÄR ALLMÄNT VEDERTAGNA INOM VÅRDEN IDAG. SCHEMATERAPIN BESKRIVER OLIKA LIVSMÖNSTER PÅ ETT SÄTT SOM ÄR LÄTTILLGÄNGLIGT FÖR KLIENTEN, MEN OCKSÅ FÖR DEN HANDLEDARE SOM INTE HAR EN VÅRDUTBILDNING. SCHEMATERAPIN UTGÅR FRÅN ATT DET SOM ÄR INLÄRT GÅR ATT LÄRA OM, OCH HAR DÄRFÖR ETT SPRÅKBRUK SOM INVERKAR MINDRE STIGMATSERANDE ÄN DIAGNOSER SOM T EX PERSONLIGHETSSTÖRNING, GENERALISERAT ÅNGESTSYNDROM ETC. VÅR INSIKT OM HUR ETT LIVSTEMA EN GÅNG FORMATS GÖR ATT VI LÄTTARE KAN HA FÖRSTÅELSE FÖR VARFÖR VI BETER OSS SOM VI GÖR, OCH ATT DET HANDLAR OM ETT MÖNSTER, MER ÄN OM VÅR PERSONLIGHET.
9 SKAM SKAM OCH VÄRDELÖSHET ÄR DET LIVSTEMA SOM ÄR MEST FÖREKOMMANDE. OFTA HAR VI FLERA DYSFUNKTIONELLA LIVSTEMAN, MEN ETT ELLER TVÅ DOMINERAR. NÄR VI TÄNKER PÅ LIVSTEMAT SKAM, OCH UTFORSKAR DET GENOM LINSEN FÖR COPINGSTRATEGIER, FÖRSTÅR VI VARFÖR ETT LIVSTEMA SAMEXISTERAR OCH UNDERSTÖDER ETT ANNAT. SKAM (CS KAPITULATION) UNDERKASTELSE, SÅRBARHET, MISSLYCKANDE (UNDERPRESTATION) SKAM (CS FLYKT) ÖVERGIVENHET, UTANFÖRSKAP, BEROENDE SKAM (CS MOTRANGREPP) BERÄTTIGANDE, PERFEKTIONISM
10 LIVSTEMAT SKAM (IGEN!) FÖR MYCKET OCH FÖR LITE SKÄMMER ALLT OFTA HÖR VI OM SKILLNADERNA MELLAN SUND SKAM (NÄR VI GJORT NÅGOT ELAKT) OCH TOXISK SKAM (EN GRUNDLÄGGANDE OCH OMFATTANDE KÄNSLA AV OTILLRÄCKLIGHET ELLER VÄRDELÖSHET). ATT VI OFTA SKÄMS ÖVER OSS SJÄLVA I ONÖDAN ÄR UPPENBART, MEN VARTÅT GÅR UTVECKLINGEN? FINNS DET DE SOM BORDE LÄRA SIG SKÄMMAS? ELLER ÄR ÄVEN DE MED EN BERÄTTIGANDE ATTITYD UNDER ALLA OMSTÄNDIGHETER OCKSÅ OFFER SOM BEHÖVER MER FÖRSTÅELSE?
11 LIVESTEMAT BERÄTTIGANDE KLART ATT JAG SKA HA SAKER OCH TING PÅ MITT SÄTT! BORTSKÄMDHET EGNA BEHOV FRÄMST, PÅ BEKOSTNAD AV ANDRAS. BRISTER I MEDKÄNSLA. FUSKAR ELLER FÖLJER INTE REGLER. KRÄNKER, OCH SKAPAR OBALANS SOM DRABBAR ANDRA. INTRIGERAR. BEROENDE KRÄVER ATT ANDRA SKA TA HAND OM DIG. INKRÄKTAR PÅ ANDRAS TID OCH/ELLER TILLGÅNGAR. ANDRA LEDSNAR FÖR ATT DU INTE GER NÅGOT I GENGÄLD. IMPULSIVITET ANSVARLÖSHET OCH UNDERPRESTATION, KAOS OCH MISSBRUK. PROBLEM MED AUKTORITETER.
12 LIVSTEMAT KÄNSLOMÄSSIG FÖRSUMMELSE (EMOTIONELL DEPRIVATION) IBLAND ÄR DET INTE DET SOM GÖRS MOT OSS, SOM FÖRORSAKAR PROBLEM, UTAN DET SOM INTE GÖRS FÖR OSS. DEN UPPMÄRKSAMHET OCH UPPMUNTRAN VI INTE FÅR, DEN TID SOM INTE GES OSS, DEN TRÖST VI INTE FÅR ETC. DEN SOM BLIVIT KÄNSLOMÄSSIG FÖRSUMMAD KAN HA MYCKET SVÅRT ATT IDENTIFIERA SINA KÄNSLOR OCH ÄR DÄRMED OFTA OCKSÅ OMEDVETEN OM SINA BEHOV. DÄRTILL KAN DET VARA MYCKET SVÅRT ATT INSE VARFÖR MAN MÅR SÅ DÅLIGT SOM MAN GÖR. MIN UPPVÄXT HAR INTE VARIT DRAMATISK ELLER FYLLD AV ÖVERGREPP HUR KOMMER DET SIG ATT JAG ÄNDÅ KÄNNER MIG SÅ TOM OCH VILSEN? VARFÖR VET JAG INTE VEM JAG ÄR, ELLER VAD JAG VILL?
13 EMOTIONELL INTELLIGENS OCH ATT KUNNA LEDA SIG SJÄLV VARFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT KUNNA IDENTIFIERA KÄNSLOR? SITUATION TANKE KÄNSLA REAKTION BETEENDE ( SITUATION ) KÄNSLAN ELLER REAKTIONEN ÄR OFTA DET FÖRSTA VI REGISTRERAR. VI KAN BEHÖVA LÄRA OSS VAD SOM TRIGGAR EN VISS KÄNSLA, MEN HAR STOR HJÄLP REDAN AV ATT VETA VAD DEN INDIKERAR I FORM AV BEHOV. KÄNSLA BEHOV UTTRYCK AV BEHOV BEHOVSTILLFREDSSTÄLLELSE VÄRDERING PRIORITERING BETEENDE UNDERTRYCKT, OIDENTIFIERAD KÄNSLA ÅNGEST, FRUSTRATION DISTRAKTION TILLFÄLLIG BEHOVSTILLFREDSSTÄLLELSE ÅNGEST, FRUSTRATION DISTRAKTION DE KÄNSLOR VI ÄR OMEDVETNA OM STYR OSS MER ÄN DE VI ÄR MEDVETNA OM.
14 NÅGRA DYSFUNKTIONELLA LIVSTEMAN OCH HUR DE SAMVERKAR -5 0 GIVARE övergivenhet emotionell deprivation skam underkastelse +5 TAGARE övergivenhet misstro och utsatthet skam berättigande
15 THE RACE TO THE BOTTOM OM JAG INTE KAN VARA BÄST KAN JAG VARA VÄRST VARFÖR KLARAR SIG VISSA SÅ BRA OCH ANDRA SÅ DÅLIGT? ÖKAR KLYFTAN? JÄMFÖRELSE OCH POSITION FÖRR OCH NU ATT VETA SITT VÄRDE OCH NÄR MAN DUGER ANKNYTNING OCH FLOCK KAMPEN OM UPPMÄRKSAMHET
16 OM ATT ARBETA SCHEMATERAPEUTISKT MED UNGA VUXNA LIVSTEMAPROBLEMATIK BLIR OFTA TYDLIGARE UNDER FRIGÖRELSEPROCESSEN FRÅN FÖRÄLDRAR OCH/ELLER ANDRA VÅRDNADSHAVARE. DET ÄR OFTA MYCKET SVÅRARE ATT FRIGÖRA SIG FRÅN EN DYSFUNTIONELL FAMILJ ÄN FRÅN EN SOM FUNGERAR. ALLTFÖR MÅNGA FÅR HJÄLP FÖRST I ELFTE TIMMEN. UNGDOMARS NEUROLOGI BÖR BEAKTAS, EVENTUELL MEDICINERING BÖR BEAKTAS. FÖR DE SOM UTVECKLAR EN MER ALLVARLIG PSYKISKT SJUKDOM SKER DET FÖRSTA INSJUKNANDET OFTA UNDER ÅREN SOM UNG VUXEN. PARALLELLA VERKLIGHETER OCH ARENOR UTAMANAR VARANDRA DEN VIRTUELLA OCH IRL. INTE ALLA I ENS OMGIVNING ÄR FÖRTJUSTA ÖVER DEN SOM VILL FÖRÄNDRA OCH FÖRÄNDRAS
17 MEN SCHEMATERAPIN KAN HJÄLPA OSS ATT RITA OM KARTAN, OCH DÄRMED RITAR VI OM KARTAN ÄVEN FÖR VÅRA BARN. DAGENS UNGA VUXNA ÄR DE SOM KAN VÄNDA TRENDEN!
18 TACK FÖR ATT NI LYSSNADE OCH DELTOG!
ÖVERSIKT SCHEMATERAPI
ÖVERSIKT SCHEMATERAPI Poul Perris Leg Läkare, Leg Psykoterapeut & Handledare Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi www.cbti.se BAKGRUND TILL MODELLEN Vidareutveckling av kognitiv terapi vid behandling
Läs merVÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM
VÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM 2019-05-16 UNGDOMAR SOM PATIENTGRUPP Som ungdomsterapeut förväntar man sig att möta många unga människor som kommer att beskriva hur svårt det är att bli vuxen.
Läs merIntegritet och samarbete. Konflikt. Smärta
och samarbete Individ Originalitet Konflikt Smärta Grupp/samhälle Konformitet Signal/symtom 1 Överjaget Jaget Omvärldens krav Detet Personligt ansvar Socialt ansvar Konflikt Självkärlek självrespekt Smärta
Läs merTankar kring. Bemötande. Leg. Psykoterapeut. Anita Linnér.
Tankar kring Bemötande Leg. Psykoterapeut Anita Linnér anita.linner@gmail.com Vad behöver vi för ett effektivt bemötande Förståelsemodell Hjälpsamma antagande Färdigheter Vad hindrar effektivt bemötande
Läs merADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER
Läs merKognitiv beteendeterapi
Kognitiv beteendeterapi Vad är det? KBT-praktiken Introduktion i kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en inriktning inom kunskapsfältet psykoterapi. Med psykoterapi menas behandling
Läs merKänslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com
Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem
Läs merSchematerapi RFMA-konferens 22/ Carl Gyllenhammar Psykiatriker, leg psykoterapeut certifierad schematerapeut
Schematerapi RFMA-konferens 22/5 2018 Carl Gyllenhammar Psykiatriker, leg psykoterapeut certifierad schematerapeut 1 SAMSJUKLIGHET TIDIG DEBUT AV DROGMISSBRUK GER PÅVERKAN PÅ EMOTIONELL OCH KOGNITIV UTVECKLING
Läs mer8 tecken på att du har en osund relation till kärlek
! Tisdag 28 mars 2017 Av Alexandra Andersson 8 tecken på att du har en osund relation till kärlek Hamnar du alltid i destruktiva förhållanden? Känner du att du alltid förändrar dig själv för att accepteras
Läs merTankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden
Tankens kraft Inre säkerhetsbeteenden Ett inre säkerhetsbeteende är en tanke eller ett eget förhållningssätt vi har för hur vi får agera. Många har ett avancerat mönster av regler som vi kontrollerar i
Läs merPsykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?
Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och
Läs merBemötande aspekter för nyanlända.
Bemötande aspekter för nyanlända. med Ewa-Karin Ottoson 0733-149037 ekottoson@gmail.com Björn Ogéus 0703-955880 bjorn.ogeus@outlook.com Egna upplevelser. 5 år i Nord Yemen. Hur kommunicerar man utan att
Läs merKUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund
KUNSKAP GÖR SKILLNAD Katherine Wiklund TILLGÄNGLIGHET Fysisk miljö Psykosocial miljö Kommunikation Information Bemötande Attityder TILLGÄNGLIGHET OM Lättillgängligt Mångfald Demokrati Glädje Oberoende
Läs merTankemönster. Maria Dellenmark Blom Leg.psykolog Barn och ungdomspsykiatrin
Maria Dellenmark Blom Leg.psykolog Barn och ungdomspsykiatrin UPPLÄGG 1. När används Tankemönster? 2. Vad är Tankemönster? 3. Varför är Tankemönster viktigt? Tankefällor. 4. Hur bryter och ändrar vi våra
Läs merfortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom
Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna
Läs merwww.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE
Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Styrkor och resurser - en föreläsning om att starta positiva processer Enligt systemteori är varje människa ett system. Varje människa är ett system.
Läs merKognition betecknar människans intellektuella funktioner.
Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Psykologer med kognitivt perspektiv studerar vårt tänkande, vår begreppsbildning och hur dessa två faktorer samspelar med våra känslor. Utgångspunkt:
Läs merMIN SUPERKRAFT KALLAS ADHD
MIN SUPERKRAFT KALLAS ADHD Mirre Sennehed Projektledare, festivalgeneral, föreläsare, författare Följ mig! www.facebook.com/mirresennehed Insta: @mirresennehed www.mirresennehed.com Jag hittade tidigt
Läs merBarn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening
Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen
Läs merVanliga sorgereaktioner i samband med förluster och förändringar är:
Fakta om sorg Sorg tycks vara en av vår mest försummade och missförstådda upplevelse, både av sörjande och av dess omgivning. Vår syn på sorg är att det handlar om brustna hjärtan, inte om trasiga hjärnor.
Läs merEFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad
EFT Emotionally Focused Therapy for Couples känslor Inte tala om känslor. Tala utifrån känslor. att vara i känslan och kunna tala om den EFT:s teoretiska referenser Den experimentella teorin Systemteori
Läs merAllmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!
Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund
Läs merADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON
ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering
Läs merVARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?
Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merMOD Tippan provar på en ny hobby, även om hon är jättenervös i början.
Karaktärsstyrkor MOD Tippan provar på en ny hobby, även om hon är jättenervös i början. Vågar göra saker, även om det är nervöst. Vågar visa sina känslor och berätta hur det känns. Vågar försvara andra
Läs merTraumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer
Traumamedveten omsorg Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 3 ACE-studien - Adverse Childhood Experience Traumatiserande och negativa händelser
Läs merPersonlighetsstörningar
Personlighetsstörningar Grundläggande för en personlighetsstörning - Stabila beteenden eller karaktärsdrag - Börjar senast i tonåren - Social eller yrkesmässig funktionsnedsättning eller - Subjektivt lidande
Läs merFärdighetsträning Som kompetensutveckling för personal
Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning
Läs mer!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare
!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad
Läs merHur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom
Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom Lena Hedlund Leg. Fysioterapeut, PhD Teamet för nyinsjuknad i psykos Adjunkt vid Lunds universitet Beteendemedicin Den teoretiska grunden
Läs merSchematerapi som bedömningsinstrument. Karolin Lindberg Leg psykolog, leg psykoterapeut
Schematerapi som bedömningsinstrument Karolin Lindberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Agenda Kort om modellen och dess upplägg Modellen vid ätstörning en pilotstudie Resultat Patienterna Behandlarna
Läs merAnknytning/ Relationer
Ge liv Ta oss tillbaka till glädje Kan vara humörändrande Anknytning/ Relationer Relationer Trygga relationer (trygg anknytning) Ge en trygg hamn (plats) Ett säkert ställe (bas) från vilket man kan utforska
Läs merFråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.
Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.
Läs merMartin Heidegger. 2. Jaget kan inte existera isolerat från sin omvärld. Jag kan endast existera genom att "vara-riktad-mot" föremål i min omvärld.
Martin Heidegger Martin Heidegger (1889-1976) var elev till Husserl och har tagit starka intryck av dennes fenomenologiska filosofi. På viktiga punkter avvek dock Heidegger från sin lärare. För Husserl
Läs merAtt möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal
Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för
Läs merPersoner med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?
Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger
Läs merNu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi
Nu Centrerad Terapi Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Vadstena Gestaltdialog 2011 Vad är nucentrerad terapi (NCT)? NCT är en ny terapiform som integrerar det man ibland kallar den
Läs merTill åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem
Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från
Läs merFrågeformulär till vårdnadshavare
Frågeformulär till vårdnadshavare Kod: (behandlare fyller i) Datum: (ÅÅMMDD) Innan du svarar på dessa frågor ska din behandlare ha gett dig information om den aktuella studien. Genom att svara på frågorna
Läs merAnknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning
Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning pehr.granqvist@psychology.su.se Presenterat vid Forum FUB: Aktuellt i FUB-världen, Luleå, 150508 Huvudpoänger att ta med sig hem Barn till mammor
Läs merMALL KARTLÄGGNING & KONCEPTUALISERING
MALL KARTLÄGGNING & KONCEPTUALISERING Datum: Patient (initialer): Ålder: Gift/sambo: Barn (ålder): Yrke: Högsta utbildningsnivå: A. Kartläggning sökorsak samt eventuell/a diagnos/er: 1. Vad anger patienten
Läs mer3. Har du under de senaste veckorna haft svårt att känna glädje och lust i situationer där du i vanliga fall brukar göra det?
Några frågor om hur du mår Det är vanligt med psykiska besvär som man av olika skäl inte berättar om. För att få en så fullständig bild som möjligt av hur du mår, och därmed minska risken för att vi missar
Läs merAtt möta den som inte orkar leva
Att möta den som inte orkar leva Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare Ordförande Svenska psykiatriska föreningen Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI Ullakarin.nyberg@sll.se
Läs merPass C3 Självskadebeteende
Pass C3 Självskadebeteende Bemötande vid självskadebeteende - att uppmärksamma och ge tidiga insatser SYFTE & BAKGRUND Rekommendationer för insatser vid självskadebeteende Rekommendation 1: Bemötande Individer
Läs merDe tre pelarna i Transformerande omsorg. Skapa ett sammanhang för läkning under de "övriga 23 timmar"
De tre pelarna i Transformerande omsorg Skapa ett sammanhang för läkning under de "övriga 23 timmar" Howard Bath & Diana Boswell September, 2016 Sofia Bidö, leg psykolog, leg psykoterapeut, verksamhetsledare
Läs merCoherence Therapy om känslomässig koherens bakom symtom. Tor Wennerberg, leg psykolog, författare
Coherence Therapy om känslomässig koherens bakom symtom Tor Wennerberg, leg psykolog, författare 1 Coherence Therapy Coherence Therapy: symtomets känslomässiga sanning. Implicita minnen/konstruktioner
Läs merSKULD & SKAM. och vägen till frihet. text Pamela Sjödin-Campbell foto Privat
SKULD & SKAM och vägen till frihet text Pamela Sjödin-Campbell foto Privat Legitimerade psykoterapeuten Pamela Sjödin-Campbell från Äktenskap & Familj i Fokus möter ofta människor som bär på skuld och
Läs merHUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.
HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg. psykoterapeut EXEKUTIVA FUNKTIONER KAPTENEN PÅ KOMMANDOBRYGGAN EXEKUTIVA FUNKTIONER
Läs merKonflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter
Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket
Läs merEn broschyr om Tvångssyndrom
En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.
Läs merVälkommen till avdelning 64
Välkommen till avdelning 64 Praktisk information Din omvårdnadsansvariga sjuksköterska (OAS) är: Personalen i ditt team är: Morgonmöte hålls varje vardag kl. 08.30 Frukost serveras kl. 08.00 Mellanmål
Läs merBarn och ungdomars hälsa i Norrbotten
Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn
Läs merSCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET
SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET RFMA 12/3 2015 CARL GYLLENHAMMAR PSYKIATER, LEG. PSYKOTERAPEUT, CERTIFIERAD SCHEMATERAPEUT AGENDA Samsjuklighet Diagnosperspektivet Vad kan schematerapi bidra med Vad är
Läs merMänniskans utveckling Det psykodynamiska perspektivet. Freud med vänner
Människans utveckling Det psykodynamiska perspektivet Freud med vänner Sigmund Freuds (1856-1939) tankar Aggression och sex styr oss mycket mer än vi vill tro! - Krafterna kan vara medvetna eller omedvetna.
Läs merIngen rättighet i världen kan ge oss rätten att välja våra föräldrar och därmed välja den sociala och kulturella miljö som i så hög grad bestämmer
Ingen rättighet i världen kan ge oss rätten att välja våra föräldrar och därmed välja den sociala och kulturella miljö som i så hög grad bestämmer oss. Inga rättigheter i världen kan därmed skydda oss
Läs merAtt inte våga synas kan vara tecken på social fobi
Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du
Läs merDel 1 introduktion. Vi stöttar dig
Del 1 introduktion Välkommen till vårt självhjälpsprogram med KBT för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt. Vi stöttar dig Du kommer
Läs merKarolin Lindberg Leg psykolog, leg psykoterapeut
Karolin Lindberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Syfte Att undersöka unga vuxnas syn på Jeffrey Youngs modesformulär Schema Mode Inventory (SMI) som ett instrument att begripliggöra den unga vuxnas problematik
Läs merMonica Nilsson KONSTEN ATT VARA SNÄLL -UTIFRÅN ETT HANDLEDAR- PERSPEKTIV
Monica Nilsson 2017-04-18 KONSTEN ATT VARA SNÄLL -UTIFRÅN ETT HANDLEDAR- PERSPEKTIV Syfte med föreläsningen: Förståelse och verktyg för att ge konstruktiv feedback/återkoppling Upplägget på föreläsningen
Läs merAPL-matris Instruktör inom fritid och hälsa
Åk 1 Åk 2 Åk 3 Pedagogisk kompetens visar vilja att orientera sig om Eleven följer sin handledare och visar intresse för alla uppvisar ett lämpligt och ansvarsfullt beteende Att eleven visar förståelse
Läs merBeskriv kortfattat principerna för operant betingning och klassisk betingning.
Kapitel 3 Beskriv kortfattat principerna för operant betingning och klassisk betingning. - Operant betingning (instrumentell betingning): Situation >beteende >konsekvens - beteenden får en viss konsekvens
Läs merFrån boken "Som en parkbänk för själen" -
En öppen himmel Som människor har vi både djupa behov och ytliga önskningar. Vi är fria att tänka, känna och välja. När vi gör kloka val är kropp och själ i balans, när vi inte lyssnar inåt drar själen
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs merSituationen i ett nötskal. Forskning visar att. Inse att det INTE handlar om:
Övning Hur jag vill bemötas vid sorg, kris eller när jag på annat vis mår dåligt: Hur jag inte vill bemötas vid sorg, kris eller när jag på annat vis mår dåligt: Hur kan jag hjälpa en kompis som mår dåligt?
Läs merAnknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken
Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund
Läs merEtt existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016
Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016 Bo Blåvarg leg psykolog Verksamhetschef Ersta Vändpunkten Ordförande SEPT 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende
Läs merCFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti
CFT och compassionfokuserat arbete på UM med leg. psykolog Sofia Viotti Anpassa CFT efter ert uppdrag Skillnad på CMT Compassion Mind Training och CFT Compassionfokuserad terapi CFT handlar om att förstå
Läs merBenämningar och attityder
Benämningar och attityder Benämningar på den grupp som idag kallas människor med funktionsnedsättning På 1800-talet och tidigare benämndes människor med funktionsnedsättningar som idioter. Detta syns tydligt
Läs merKänsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet
Känsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet Med dr, studierektor Leg psykolog, Leg psykoterapeut, Specialist i klinisk psykologi Kompetenscentrum för Psykoterapi, KCP Institutionen
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRÄLDRAKOOPERATIV DUNDERKLUMPEN EN FÖRSKOLA I TECKOMATORP
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRÄLDRAKOOPERATIV DUNDERKLUMPEN EN FÖRSKOLA I TECKOMATORP 1 FÖRSKOLAN DUNDERKLUMPENS LIKABEHANDLINGSPLAN En plan mot kränkande behandling Från 1 april, 2006 gäller en ny lag om
Läs merHur involverar man anhöriga Ludmilla Rosengren
Hur involverar man anhöriga Ludmilla Rosengren Tabu - Skam - Skuld Att må dåligt Svårt att be om hjälp Svårt att erbjuda hjälp Sjukvården motverkar inställningen! I somatisk vård Om detta hade varit en
Läs merDiabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling
Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? - om tankar, känslor och beteenden. 2012-11-15 Eva Rogemark Kahlström Kurator och leg psykoterapeut Medicinmottagning
Läs merADHD FÖRSVINNER INTE NÄR SKOLDAGEN ÄR SLUT
ADHD FÖRSVINNER INTE NÄR SKOLDAGEN ÄR SLUT För barn med ADHD hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning Vad är ADHD? ADHD betyder Attention Deficit Hyperactivity Disorder, eller hyperaktivitetssyndrom
Läs merMentalisering och borderline
Mentalisering och borderline Borderline personlighetsstörning enligt DSM-IV 1. Undviker separationer 2. Stormiga relationer 3. Identitetsstörning 4. Självdestruktiv impulsivitet 5. Suicidalitet och/eller
Läs merFem tips för att HANTERA en oförstående omgivning!
K Ä N N E R D U D I G D Ö M D? Fem tips för att HANTERA en oförstående omgivning! Du är inte ensam Inspiration för en väl fungerande vardag med barn med adhd. Metoder för att minska kaos och konflikter.
Läs merKvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:
Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man
Läs merInsikt & Utveckling Renée Ohlson
Insikt & Utveckling Renée Ohlson ta kontakt; www.insiktutveckling.se E-post: renee@insiktutveckling.se Tel. 0709 22 44 95 Mottagning i centrala Gbg Insikt & Utveckling Renée Ohlson Bakgrund; civilekonom
Läs mer(Själv)medkänsla. med oss själva och dem vi arbetar med Katja Lindert Bergsten fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut.
(Själv)medkänsla med oss själva och dem vi arbetar med Katja Lindert Bergsten fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut Sundsvall 171117 Vad är självmedkänsla? definitioner Att stå vid sin sida i nöd
Läs merIKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem
IKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem Bc-ung Utbildning/metoder Beroendetillstånd Ki 12 hp NOA 7,5 hp Familjebehandling (traditionell) HAP (Haschavvänjningsprogram)
Läs merÄr kognitiv beteendeterapi något för dig?
Målet med kognitiv psykoterapi är att lindra individens känslomässiga lidande via tankar, föreställningar, mentala bilder, principer eller kognitioner som kan resultera i plågsamma känslor och försämrad
Läs merUnga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh
Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations
Läs merObservera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering
Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Observera! Åhörarkopior hittar du på www.mbtsverige.se Leg psykolog Maria Wiwe och PTP-psykolog Lisa Herrman MBT-teamet Huddinge Mentalisering - Introduktion Vad är mentalisering?
Läs merKonflikthantering. Vad är det som stinker? Hansell Nilsson. www.hansellnilsson.com
Konflikthantering Vad är det som stinker? Hansell Nilsson www.hansellnilsson.com Om konflikter Hur uppstår en konflikt? Räkskalspåsen Vems fel är det? Att hantera konflikten Medling Sammanfattning Avslut
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 Lärarhandledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Att jobba i klassrummet med Skarven s.3 Förslag på samtalsfrågor per kapitel Efter läsningen s.4-9 s.10-11 Lärarhandledning till Skarven av Sara Lövestam Utgiven
Läs merPsykiska första hjälpen Ångestsyndrom
Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs merSå stärker du barnets självkänsla
Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde
Läs merDefinition av våld. Per Isdal
Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att
Läs merÅngest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?
Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss
Läs merHur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?
Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Lisa Clefberg, Fil. Dr. Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Clefberg Psykologi AB Grev Turegatan 14, 114 46 Stockholm www.clefbergpsykologi.se Tel: 0735-333035
Läs merRÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin
RÅD till närstående Diagnos Tag diagnosen som en utmaning och lär känna sukdomen. Stöd den parkinsondrabbades ansvar för sin hälsa, var delaktig i det förebyggande arbetet att morverka sjukdomsförloppet.
Läs merVisar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?
Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid varandra med respekt? Emotionell coaching: innebär
Läs merVåga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merHANDLINGSPLAN MOT MOBBNING
HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING för Pedersöre kommuns förskolor, daghem och gruppfamiljedaghem 2011 Handlingsplan mot mobbning Enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998, 29 ) ska kommunen eller enheterna
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merAtt vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten
Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten 1 En tillräcklig förälder Skydd säkerhet Kunna förstå barnets behov Sätta sig in
Läs merRespekt och relationer
Respekt och relationer anknytning, respekt, dialog Hela Hälsan Tallinn 20.9 2014 Gun Andersson och Pia Rosengård-Andersson Varför vill vi ha relationer överhuvudtaget? Varför levde man egentligen? Hon
Läs merLkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1
Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus
Läs mer