Ericastiftelsen

Transkript

1 Ericastiftelsen

2 Ungdomar är svåra att diagnosticera. Vad i beteendet är en utvecklingskonflikt och vad är uttryck för psykopatologi? Hur påverkar eventuell neuropsykiatrisk funktionsnedsättning den psykologiska bedömningen och vad får det för konsekvenser för behandlingen?

3 Mycket fokus på ungdomars psykiska hälsa. Många drastiska symtom; Suicidförsök Självskadebeteende Missbruk Våld

4

5 Som ungdomsterapeut förväntar man sig att möta många unga människor som kommer att beskriva hur svårt det är att bli vuxen. Det möter man, men mycket oftare möter man: Ungdomar som på olika sätt beskriver hur oerhört svårt det är att sluta vara barn!

6 A Ökad autonomi utåt Jagutveckling: Jaget utvecklas genom att kunskapsdriften stimulerar kognitiva utvecklingen. Överjagsutvecklingen: Genom överjags- och jagidealidentifikationer får barnet en inre regulator av självkänslan. Föräldrar: Föräldrarna blir identifikationsobjekt i stället för kärleksobjekt

7 B Ökad autonomi inåt Driftsutveckling: Neutralisering av drifter. Ord i stället för kroppen. Försvar: Försvaren mer flexibla. Öppen för nya intryck. Identitet - Kropp är Kroppen i föräldrarnas ägo. Identitet, man fortfarande föräldrarnas barn.

8 Puberteten försätter den unge i utveckling Driftsstyrkan ökar Jaget försvagas, lust- och olustprincipen kan få herravälde Föräldra-representationerna laddas upp för att kunna lämnas, pre-oidipal uppladdning Kamratrelationerna är narcissiskt laddade

9 Frigörelseprocess Könsidentitet sexuell identitet; vakuum Försvar primitiva, projektioner, projektiv identifikation, regressiva tendenser, kontroll Identitet Kropp; komplicerat förhållande, börjar få en kropp som väcker sexuella och aggressiva begär men saknar mental förmåga att omsätta det symboliskt. Beundrans Idoliseringens och svärmeriets tid

10 Vändpunkten i frigörelsen Återupplivandet av oidipus-komlexet Sorgen och förälskelsens tid Att lämna föräldrarna som kärleksobjekt Nya objektrelationer Den narcissistiska självladdningen Jaget stärks och utvecklas

11 Försvar, mindre behov projektioner, högre försvarsnivå Identitet Kropp, kroppen börjar bli min Vem är jag vad är meningen med livet?

12 Identitet Kropp; Etablering av en sexuell identitet och könsidentitet Agentskap, mitt liv är mitt ansvar, ha en plan för livet Den lysande terapitiden

13 Stabilare emotioner Starkare självkänsla Karaktärsutformning Försvar, förmåga till sublimering

14 Redo att äga sin kropp fullt ut. Ta över kontraktet. Agentskap, mitt liv är mitt ansvar, ha en plan för livet Vara redo att ta ansvar för någon annan än mig själv. Barn. Andra är egna subjekt. Förmåga till kärleksrelationer och sexuella relationer

15 1) Driftsladdningar från de preoidipala och oidipala objektsrepresentationerna skall dras tillbaka. Förmåga att förändra relationerna till föräldrarna från beroende till mer oberoende 2) En slutlig genital organisation skall utvecklas. Hur hanterar den unge övergången från barnets kropp till den sexuellt mogna kroppen

16 3) En orientering mot icke-incestuösa objekt skall äga rum. Kan den unge hitta kärleksobjekt utanför familjen?

17 Varför lämnar inte ungdomar barndomen? För lite eller för mycket! Konflikt För mycket inre konflikter som gör att man har svårt att få ihop egna önskningar och omgivningens förväntningar och krav. Kan ge hämning och ångest. Ilska För lite konflikt, när föräldrarna sopat framför barnet hela livet, vilket resulterat i för lite utvecklingsfrämjande motstånd. Rädsla för aggressivitet i familjen. Tomhet

18 Brist Det finns inget att lämna. För lite bekräftelse och uppmärksamhet. Föräldrarna upptagna av egna svårigheter och konflikter. Det leder till att ungdomen inte utvecklar inre föräldrar som kan trygga och hålla när det behövs. Har man inget hållande inom sig så kommer man att uppleva en brist, ett sug som är svårt att mätta. Behoven är fortfarande ett barns. Jag tar av andra om jag behöver, vilket jag gör. Inom sig lider man men det måste levas ut och då gör vi som riktigt små barn gör. Vi får andra att känna det jag inte orkar med att känna.

19 Ett första närmande Ambitionsnivå? Vi behöver ha inställningen att det inre går att studera och att det avspeglar internaliserade objektrepresentationer under utveckling. Vi behöver få den unge att visa sig, berätta mer. Verbalisering, det finns ett egenvärde i språket som motkraft till agerande.

20 Samtalets syfte är inte att ge den unge den kärlek den saknat utan att erbjuda en möjlighet att bli förstådd. Att härbärgera ett sätt att bära den unges oro Att lyssna ej agera

21 Ungdomar har inte ett tillräckligt starkt jag för en frustrerande hållning. - tidig kommunikation - Behandlingen kommer att vara instabil - Det händer mycket eller inget - Svårt att nå en allians, alliansen är ett mål inte ett medel. - Ungdomar vill ej bli förstådda - agerande

22 - Komplicerat att arbeta med överföringen då den ofta är så stark att den unge riskerar att förlora individualitet. - Motöverföringsproblem. - Man blir testad, eget beteende, moral, etik, impulskontroll, incesttabut, sexualitet. - Omgivningen dras ofta in. - Avslutningen, behandlingen syftar till att kunna separera - Prematur avslutning att vänta

23 Nuet & dået Adolescensen har två historier, den nuvarande som innehåller den traumatiska erfarenheten under puberteten, och den tidiga historien. Om vi för tidigt tolkar behov och önskningar historiskt innan adolescenten förstår nuet skapas passivitet. Vi behöver först förstå utvecklingsstoppet så att den åldersadekvata utvecklingen kan återupptas Σ Vi arbetar med dået i nuet!

24 Försvarets funktion är att avvärja ångest alltså en lösning för jaget att hålla balansen Ångesten består i oförmågan att integrera sexuella och aggressiva impulser i självbilden och i den sexuellt mogna kroppen Interventionerna anpassas till jagets förmåga att tolerera ny kunskap om självet

25 Grundtanken är att i ungdomsterapi är det förflutna fortfarande i nuet. Det finns ingen anledning att sätta ihop erfarenheter och fantasier som fortfarande upplevs som traumatiska. Faran är att vi rekonstruerar fel sak vid fel tid och samtidigt ignorerar vad den unge vill berätta eller inte kan men önskar kunna berätta

26 I en överföringsrelation kan adolescentens patologi börja få en känslomässig mening. Den terapeutiska processen och överföringserfarenheten gör inte bara det möjligt att börja tveka på sina tidigare lösningar, utan erbjuder även nytt hopp som gör det möjligt att känna att man inte är ensam om sin skam och sin patologi. Överföringen är en väsentlig del av förståelsen av utvecklingsstoppet.

27 Genom att tillstå sitt tvång att leva ut vissa fantasier kan den adolescente se sambandet mellan sin patologi och lösningen på konflikten. Överföringen ger patienten och terapeuten frihet att tillkännage närvaron av självhat, de regressiva eller perversa fantasierna och hopplösheten i passiviteten till patologin.

28 Orsaken till utvecklingsstoppet måste återupplevas i relation till terapeuten Både innehållet och försvarsstrategierna bör ske i relation till terapeuten Σ Nu har vi problemet i rummet Σ Vi behöver problematisera tolkning till dået när vi pratar om ungdomsterapi!

29 Att göra sammanbrottet i utvecklingen känslomässigt verkligt och mindre traumatiskt tillåter den unge att förstå varför det hände och varför det tog den formen det gjorde. När den unge förstår meningen med symtomen och överföringen avtar i styrka. En naturlig avslutning av terapin är i antågande.

30 Ett sätt att diskutera skillnaden mellan den neurotiske patienten och borderlinepatienten är att skilja mellan brist och konflikt. Bristen försätter den unge i en central konflikt; Kärnkonflikt; längtan efter närhet / symbios

31 Ej genomförd individuations - separationsutveckling Relaterar odiskriminerat till andra på en behovstillfredsställande nivå Intensiva kontrollerande, fientliga eller beroende relationer Separation leder till regression eller desorganisation Underliggande ångest för både separation och intimitet kopplat till identitetsförlust och utsuddande av självgränser

32 Jaget fragmenterat och o-integrerat leder till en osäkerhet på var jag slutar och andra börjar Jaget starkt färgat av impuls, affekt och fantasi realitetstestningen fallerar i varierande grad Plötsliga skiftningar i nivå (autism, symbios, högre nivå) Plötsliga skiftningar i motstridiga uppfattningar (ond - god, idealiserad - nedvärderad)

33 paradoxen utveckling struktur utvecklingsstörning personlighetsstörning

34 Vad aktualiserar terapistarten hos pat? Bristen på HTO laddas upp (centralkonflikten) Långt borta och nära Det centrala i terapin är kontakten pat-terapeut Kontakten initierar konflikten Terapeuten etableras som ett yttre HTO Ex; det känns bra några dagar efter jag varit här som om man kommer och tankar Svårighet; rädslan för tillit till

35 När terapeuten håller för bristen på tillit etableras T efterhand som ett inre HTO Patienten identifierar sig med ett HTO. En upplevelse av att innehålla något gott och att kunna relatera detta till andra.

36 Det centrala i terapin: Under denna resa kommer pat behöva använda T. Att låta T bära bristen. Ex: att T inte kan tänka om pat längre att skrämmas av pat:s ångest att få starka impulser och affekter att T skiftar i nivå och i motstridiga uppfattningar projektiv identifikation

37 Holding : att ge patienten erfarenhet av en miljö som är tryggt förutsägbar, härbärgerande som på sikt kan internaliseras Containing : att ta emot patientens projektiva identifikation. Att ge tillbaka den i smält form Skapa allians, men se upp för ohederlig allians: med drifterna med patologiska försvar med överjaget

38 Uppgörelse Ingen reaktion Upplevelsen av Brist Identifierar sig med bristen Jag är bristfällig Presterande Fortsatt upptagenhet av föräldrakontakten Saknad, Otillfredsställelse Undviker uppgörelser Min kropp är bristfällig. Mitt själv är bristfälligt osv. Ett sätt att rädda självet, ett jagande utan like av ett värde som inte uppnås

39 Än mer upptagen av tidiga behov Preoidipal uppladdning fortgår Allt starkare upplevelse av oduglighet/osjälvständig Vill ha, vill mättas, vill ej lämna Samtidigt krav på utveckling Utifrån och inifrån. Kroppen förändras Kamraterna går vidare. Ensamhet Isolering Utvecklingen avstannar. Jag funktionerna stärks ej. Fortsatta symbiosdrömmar. Skenanpassning/ Falskt själv

40 Fortsatt uppladdning Desperat behov av kontroll ANOREXIA Maten allt mer central som konflikthärd. Bulimiska konflikter Ångest & oro nu stigit till en smärtsam nivå Äntligen lite lugnare. Äntligen en känsla av kontroll. Representerar en lösning

41 Ett anorektiskt sätt att tänka Ett anorektiskt sätt att förhålla sig till sig själv, sin kropp och andra

42 Den nydebuterade anorektikern är omotiverad till hjälp. Hon har just hittat lösningen så varför utsätta sig för fara. Ju yngre, desto mindre motiv att komma. Förhoppningsvis är föräldrarna oroliga Bulimikerna är motiverad att vilja slippa ångest, inte att ändra ätbeteende. Är ofta lite äldre än anorektikern

43 Viktigt att visa att T:s uppgift är att försöka att förstå vad som får den unge att svälta sig. Släpp inte symtomen för tidigt. T:s uppgift är inte att få den unge att äta, utan att förstå. Behandlingen är inte kopplad till till ätande. Man kan fortsätta terapin även om man äter.