1. Puberteten som ett psykiskt, biologiskt, socialt och kulturellt fenomen

Transkript

1 Psykologi Puberteten som ett psykiskt, biologiskt, socialt och kulturellt fenomen Uppgiften är rätt enkel och kräver ingen tillämpning av kunskaper. Däremot förutsätts att skribenten ger ett utförligt svar där alla fyra delområden som ges i uppgiften behandlas. Puberteten ska också ges en definition, exempelvis som ungdomstidens uppbrottstid. För 1 3 poäng förutsätts att alla delområden behandlats åtminstone snävt. Ifall något delområde är obehandlat men ett annat fått en utförligare behandling kan svaret bedömas med tre poäng. För 4 6 poäng krävs ett utförligare svar där alla delområden ges en lika djup behandling. I svaret har fyra fenomen integrerats till en helhet och deras inbördes relationer har behandlats på ett insiktsfullt sätt. En särskild förtjänst är ifall skribenten förstår att en tidig pubertet innebär utmaningar för de psykiska och sociala fenomen puberteten står i relation till. Psykiska fenomen är uppbyggnad av identitet, självständighetsprocesser, kognitiv utveckling, självkänsla, jagkänsla, kroppsbild och sexuell identitet. Biologiska fenomen att behandla är att hypotalamus påverkar en ökad hormonproduktion, äggledarna producerar mera estrogen och testiklarna mera testosteron. Skribenten förstår att puberteten är biologiskt reglerad samt att varje ung går igenom puberteten, puberteten nås i allt tidigare ålder, puberteten upplevs individuellt och hjärnans utveckling. Sociala fenomen är betydelsen av familj och släkt, betydelsen av vänner, identifikationsobjekten växlar, sällskapande, social identitet skapas, social mognad uppnås och medför ny delaktighet i samhället, konformism. Kulturella fenomen är kulturens påverkan på förekomsten av pubertet och den ungas erfarenheter, kulturen kan såväl stöda som förhindra uppbyggandet av identitet, ungdomskulturer. 2. Förmåga till mentalisering innebär att individen vet att också andra människor har ett eget medvetande, egna tankar och egna känslor. Hur utvecklas förmågan till mentaliserig, och vilket samband har den med individens sätt att umgås med andra människor? Uppgiften är rätt krävande eftersom den förutsätter att skribenten kan tillämpa och utvärdera sin kunskap. Begreppet mentalisering är definierat i uppgiften och uppgiften är klart avgränsad. Mentalisering har klart samband med kognitiv utveckling och är av stor betydelse med tanke på den empatiska förmågan och förmågan till att känna likställdhet. I flera av läroböckerna beskrivs åldern 3 4 år vara central för förmågan till mentalisering. Mentalisering kan också granskas utifrån utveckling av jagmedvetenhet. Många förknippar mentalisering med Piagets teori.

2 För 1 3 poäng krävs att mentalisering förståtts rätt och dess utveckling är tidsmässigt bestämd till barndomen. Mentaliseringens betydelse för utveckling av empati och rolltagning är rätt beskriven. För 4 6 poäng krävs att teorin beskrivs utförligt och likaså beskrivs mentaliseringens betydelse i social samverkan hos barn och unga. I svaret används forskningsresultat. 3. Vilka faktorer inverkar på uppkomsten av psykotiska störningar, och hur behandlar man dessa störningar? Uppgiften förutsätter en definition av psykotiska störningar. Psykotiska störningar kan beskrivas utifrån psykiatrins diagnostiska kriterier (bristande realitetsuppfattning, sinnesrubbningar, bristande uppfattningsförmåga) eller ur psykodynamisk synvinkel där individens defenser är de centrala. En psykotisk störning kan vara tillfällig, men exempelvis schitsofreni utbryter i ungdomen och är en hjärnrubbning som inte rättar till sig även om man medicinskt kan vårda symptomen. Schitsofreni hör samman med byggnadsmässiga och verksamhetsmässiga faktorer. I ljuset av nutida kunskap finns det såväl arvsmässiga faktorer och faktorer som hör till omgivningen bakom de psykotiska störningarna. Psykotiska störningar behandlas vanligen med hjälp av såväl psykofarmaka som olika psykoterapeutiska metoder. För 1 3 poäng krävs att definitionen är riktig och svaret tar hänsyn till såväl genetiska/biologiska som miljömässiga faktorer. Såväl medicinsk som psykoterapeuteisk behandling måste nämnas som vårdformer. För 4 6 poäng krävs att svaret är djupt och mångsidigt. Ett gott svar tar hänsyn till svårigheten att skilja mellan biologiska och miljömässiga faktorer. En genetisk benägenhet för psykotisk störning kan påverka föräldrar i fostran av barnet och deras anknytningsrelation. Vård av psykotiskt störda barn beskrivs ingående och analytiskt. I reflektion kring psykodynamisk terapi bör skribenten göra anmärkningen att illusioner och tankestörningar kan försvåra arbetet och därför förutsätts medicinering. Som en särskild förtjänst ses ifall skribenten ifrågasätter klassificeringen. 4. Bedöm ordspråket repetition är studiernas moder på basis av inlärningspsykologisk kunskap. Uppgiften är rätt enkel eftersom det enbart krävs grundläggande kunskaper. Ordspråket kan exempelvis granskas utifrån minnets funktion under repetition, arbetsminnets funktion, ytinriktad- och djupinriktad inlärning, betydelsen av uppmärksamhet vid repetition och minnets biokemiska grund. För 1 3 poäng krävs att ordspråket behandlats utifrån några olika synvinklar. För tre poäng förutsätts att skribenten visar upp kognitiv psykologisk kunskap och förstår att inte enbart repetition räcker för goda inlärningsresultat. Ifall svaret innehåller enbart beskrivningar av repetition eller hänvisningar till erfarenhet ges inga poäng. För 4 6 poäng krävs att ordspråket behandlats mångsidigt och kritiskt. Skribenten visar att hon inser att repetition förbättrar inlärningsresultat men att detta inte sker automatiskt. För expertiskunskap krävs till och med tusentals upprepningar men även andra faktorer som motivation och känslor påverkar inlärning.

3 Skribenten nämner också att repetition förstärker synaptiska förbindelser i nervnätet. 5. Vilka samband finns det mellan individens värderingar och motiv? Uppgiften kräver att skribenten ska kunna tillämpa och värdera kunskap vilket gör den rätt krävande och det innebär att även korta svar kan ge höga poäng. Följande föreslås som delar av svaret: definition av värderingar och motiv Neissers perceptionscirkel sådant som är i linje med de egna värderingarna väcker lättare intresse och är mera motiverande än det som inte är i linje med egna värderingar inre och yttre motivation; verksamhet som stöder individens värden är främjande för utvecklingen av den inre motivationen motivation är lättare att upprätthålla då den är i samklang med värdena känslor och motiv; hur känslor, värden och motiv hör samman verksamhet som strider mot värden förorsakar värdekonflikter och därmed stress och kriser jagideal utvecklingspsykologi: barnet identifierar sig med familjen och dess värderingar vilka påverkar barnets motivation och senare val av yrkesutbildning, fritidsintressen med mera. Då den egna identiteten formas värderas värdena på nytt. sociokulturell psykologi: individens värden är i samband med hennes mikro- och makrokultur, i en individcentrerad kultur är individuella motiv lättare att förverkliga än i en kollektiv kultur. Grupptryck och konformitet begränsar möjligheterna att enbart handla efter de individuella motiven. För 1 3 poäng krävs att svaret visar på ett tydligt samband mellan individuella värden och motiv. För 4 6 poäng krävs ett mångsidigt svar och att goda exempel använts. 6. Med strukturella hjärnavbildningsmetoder fann man att patient A hade en skada i båda frontallobernas inre bottendelar och att patient B hade en skada i vänstra tinningloben (skadornas lokalisering visas i bilderna nedan). Hurdana neuropsykologiska symptom har dessa patienter sannolikt? Frågan är klart avgränsad och förutsätter att skribenten behärskar hjärnans arbetsfördelning. Skribenten kan påpeka att av patienterna har den ena skada på höger sida medan den andra har en skada på vänster hjärnhalva. B patienten har med stor sannolikhet en språklig funktionsstörning medan patient A med stor sannolikhet har en mera avgränsad störning. Denna iakttagelse kräver att skribenten utgår från kunskap om lateralisering. Patient B:s skada finns på Wernickes region vilket tyder på Werickes afasi och därmed ett innehållslöst men flytande tal samt svårighet att förstå tal. Patient A:s skada är placerad i en region som har betydelse för reglering av emotionella reaktioner, och symptomen kan vara bristande impulskontroll, apati och svårighet att bedöma risker. Verksamhetsledning och koncentrationssvårigheter är också möjliga även om de är vanligare vid skador på frontallobernas sidor och övre delar.

4 För 1 3 poäng krävs att skribenten kan beskriva problem som en skada på frontalloberna kan förorsaka, exempelvis emotionell reglering, koncentrationssvårigheter eller verksamhetsreglering. Det krävs också att skribenten behandlar Wernickes region på ett ytligt sätt. För 4 6 poäng krävs att svaret är djupare och mångsidigare. Skribenten använder sig av vetenskapliga forskningsresultat från neuropsykologins område. I ett gott svar minns skribenten hur vänsterhänthet kan innebära för patient B:s del att han inte drabbas av afasi på grund av hjärnans lateralisering. Dessutom kan skribenten nämna att patienternas kön och ålder kan ha betydelse för symptomen. Svaret får ändå inte bli för obestämt utan skribenten måste betona det mest sannolika. 7. Flickvännen Lena lämnade den 19-åriga Tomas och började sällskapa med Tomas goda vän Vesa. När flickvännen en fredag eftermiddag talade om för Tomas att hon inte längre ville sällskapa med honom och att hon börjat sällskapa med en annan, blev Tomas helt låst och kunde inte säga något till Lena. Tomas var mycket uppskärrad eftersom han upplevde att han förlorat två viktiga människor på samma gång. Han kunde inte tro att något sådant kunde hända honom. Han tänkte att det måste vara en mardröm, att det inte hade hänt på riktigt. På kvällen gick han ut på en krog där Lena med sitt kompisgäng brukade tillbringa fredag kvällar och drack sig berusad. Följande morgon mådde han illa men var samtidigt nöjd över att Lenas vänner hade sett honom och helt tydligt varit oroliga för hans del. Vännerna skulle säkert berätta för Lena att de sett honom och Lena skulle inse vad hon åstadkommit med sitt handlande, tänkte han. På lördag eftermiddag ringde Tomas till Vesa och uttryckte sin ilska och besvikelse, och svor att han aldrig skulle förlåta Lena. Under den därpå följande månaden började Tomas regelbundet springa långa träningsrundor för att i lugn och ro fundera på det som hänt. Han kom fram till att Lena hade många irriterande drag och att hon inte ens var speciellt attraktiv. Tomas klarade av att tala om det som hänt med några av sina vänner, men för föräldrarna ville han inte visa sin sorg och besvikelse. Han återupptog sin gamla hobby taekwondo och fick annat att tänka på. Efter två månader var Tomas inte längre förargad över att förhållandet tagit slut. Däremot var relationen till Vesa sval. Båda undvek sådana tillfällen där de kunde stöta på varandra. Analysera de defenser och copingstrategier som Tomas använde sig av, och bedöm hur väl de fungerade. Uppgiften kräver tillämpning av kunskap men är mycket klart avgränsad. Det mest centrala är inte att strategierna benämns rätt eftersom de namngivs olika i de olika kurslitteraturserierna utan att skribenten kan plocka fram flera strategier, skilja copingstrategier från defenser samt värdera deras funktionella duglighet i det psykiska arbetet situationen kräver och i självregleringen av de egna känslorna. Skribenten bör inse skillnaden mellan medvetna copingstrategier och omedvetna defenser. För 1 3 poäng krävs att skribenten känner igen åtminstone några defenser och copingstrategier samt kunnat tolka dem på ett godkänt sätt. Skribenten inser att copingstrategier är mera funktionella än defenser. För 4 6 poäng krävs att defenser och copingstrategier är klart definierade. I texten har skribenten funnit flera defenser och copingstrategier och tolkat dem korrekt. Dessutom inser skribenten att defenserna är funktionellt av olika värde. En extra förtjänst innebär insikten i att en person som i efterhand analyserar de defenser hon tog till kan bli medveten om dessa omedvetna defenser. Svaret är djupt och mångsidigt.

5 8. Planera en experimentell forskningsuppläggning, med hjälp av vilken du studerar vakenhetens inverkan på reaktionshastigheten. Uppgiften erbjuder stor frihet även om den beroende variabeln redan är bestämd, det vill säga reaktionshastigheten. Detta underlättar uppläggningen av forskningsuppgiften. Det skribenten måste göra är att bestämma vakenhetstillståndet och operationaliseringen, samt bestämmande av försökspersoner och experimentets uppläggning. En mycket liten del av förslagen kommer att vara genomförbara så även ogenomförbara uppläggningar kan få höga poäng. Det är av stor vikt att uppläggningen är experimentell och att skribenten visar upp kunskap om forskningsmetodik. För 1 3 poäng är svaret en till största del experimentell forskningsuppläggning och skribenten tar upp några forskningsmetodistiska synvinklar. För 4 6 poäng är svaret en väl motiverad experimentell plan där flera forskningsmetodologiska faktorer tagits i beaktande. Som en extra styrka ses ifall skribenten uppmärksammat försökspersonernas eller försöksdjurens representativitet, de etiska synvinklarna och resultatets relevans. En särskild förtjänst är ifall uppläggningen är genomförbar. +9. Minnets struktur och funktion Uppgiften hör samman med kurs tre men kunskap från andra kurser kan bra föras till svaret. minnets funktion: sensoriskt minne, arbetsminne och långtidsminne Baddeleys modell för arbetsminnet det visuospatiala skissblocket hörselns arbetsminne/ den fonologiska loopen arbetsminnets centralenhet episodisk buffert långtidsminnet: episodiskt minne, semantiskt minne, explicit och implicit minne minnets kapacitet, hållbarhet och kodsystem minnesfunktionernas neurobiologi hjärnskanning, hippokampus, amnesi, Alzheimer känslornas betydelse för minnet hur depression kan påverka att det negativa minns bättre än positiva saker känslomässig involvering förbättrar minnet Loftus forskning minnets samband med inlärning, förmågan att använda sitt minne skicklig verksamhet, expertkunskap minnets utveckling under barndomen, sambandet mellan språkutveckling och utveckling av tankeförmåga

6 förändring av minnet i livscykeln (åldrande och Alzheimer) betingning För 1 3 poäng krävs att svaret innehåller några teoretiska modeller eller iakttagelser som grundar sig på psykologisk kunskap och är inom ramarna för temat. För 4 6 poäng krävs att svaret ger olika perspektiv på minnets uppbyggnad och funktion. Minnesprocessens dubbla riktning: arbetsminne får information från långtidsminnet och inhämtning är en annan process än återskapning. För 7 9 poäng krävs ett omfattande, mångsidigt och heltäckande svar och för de högsta poängen dessutom analytisk förmåga och ett helhetsperspektiv. Dessutom krävs att skribenten kan tillämpa kunskapen från kursutbudet samt något utifrån neurobiologins område Personlighetspsykologi är ett centralt delområde inom psykologin. I boken Persoonallisuus ja minuus (Personligheten och jaget) definierar Risto Vuorinen personlighet som den unika helheten av individens psykiska funktioner. Psykologins inriktningar och teorier, som till exempel den psykodynamiska, den biologiska och den humanistiska psykologin, samt teorin om personlighetsdrag förklarar personlighetens struktur och funktion på olika sätt. Analysera uppfattningen om personlighet inom tre fritt valda teorier eller inriktningar. Jämför uppfattningarna med varandra. Uppgiften ger rätt fria händer för skribenten att välja de psykologiska inriktningar eller teorier för jämförelsen. I uppgiften ges också exempel som visar på vad som avses med inriktning och teori. För 1 3 poäng krävs tre teorier eller inriktningar samt en jämförelse mellan dessa. För 4 6 poäng krävs synvinklar som direkt har olika perspektiv på personlighet (uppbyggnad, funktion, utveckling, föränderlighet, störningar) och dessa är analyserade och jämförda med varandra. För 7 9 poäng krävs att skribenten har täckande och mångsidig kunskap om de valda teorierna/inriktningarna och deras syn på personlighet. Skribenten måste visa upp förmåga till att värdera inlärd kunskap och svaret bör innehålla en kritisk granskning av de valda teorierna/inriktingarna. Det jämförande greppet ska vara genomgående i hela svaret.