Sektionen för planering, säkerhet och miljö

Transkript

1 Sektionen för planering, säkerhet och miljö

2 Markprisenkät Har ni sålt mark för nybyggnation av bostäder under 2016? Med sålt avser vi när marköverlåtelseavtal tecknats.

3 Vad var det genomsnittliga markpriset per kvadratmeter bruttoarea vid kommunala markförsäljningar avseende nybyggnation av bostadsrätter i flerbostadshus år 2016? Vad var det genomsnittliga markpriset per kvadratmeter bruttoarea vid kommunala markförsäljningar avseende nybyggnation av hyresrätter i flerbostadshus år 2016? A: Upp till kronor: 67 % B: kronor: 23 % C: kronor: 2 % D: kronor: 4 % E: kronor: 2 % F: kronor: 1 % G: Mer än kronor: 1 % A: Upp till kronor: 92 % B: kronor: 8 %

4 Kommuner ska enligt EU:s statsstödsregler sälja sin mark till det pris marknaden värderar den till. Marken värderas antingen av en oberoende expert eller genom ett öppet anbudsförfarande. Utfallet beror på hur högt marknaden bedömer att slutpriset blir för bostäderna som ska byggas.

5 EU ändrar regler för dricksvatten Riks för krav på kommunalt dricksvatten till alla medborgare Risk att kraven bir hård även för mindre vattentäkter där riskerna är mindre

6 Vad bör dricksvattendirektivet fokusera på Revideringen av dricksvattendirektivet måste inrikta sig på de centrala frågorna. EU måste fastställa gemensamma riskbaserade principer som styr hur säkert dricksvatten ska produceras och skyddas men överlåta till lokala dricksvattenproducenter och tillsynsmyndigheter att bestämma över hur man bäst skyddar dricksvattnet.

7

8 Tre olika miljözoner från 1 jan 2020 Den första miljözonen reglerar tunga fordon. Kommuner kan redan idag besluta om miljözoner för vissa tunga fordon (lastbilar och bussar). Miljözoner finns därför redan idag i åtta kommuner. Dagens miljözoner innebär att fordon som uppfyller utsläppsklass euro 5 och högre får köra i miljözonen till och med utgången av Därefter får bara fordon som uppfyller utsläppsklass euro 6 köra i zonen. Vad är euro 5 och 6? EU:s utsläppskrav på luftföroreningar för nya fordon regleras i euro-klasser. Det som regleras är bl.a kväveoxid (NOx), partiklar (PM) och kolmonoxid (CO). Koldioxid (CO2) regleras i en separat förordning. Euro 5 blev krav 1 september 2009, Euro 6, 1 september 2014.

9 Miljözon 2 I den andra miljözonen ställs krav på personbilar. Till en början kommer dieselbilar som uppfyller utsläppskraven för Euro 5 och Euro 6 få köra där. Men 1 juli 2022 kommer kraven skärpas till att endast dieselbilarna Euro 6 får köra. Samma sak gäller för elhybrider och laddhybrider med dieselmotor. För bilar med bensinmotor gäller att de får tillträde om de klarar Euro 5. Det gäller även för elhybrider, laddhybrider, fordonsgasbilar och E85-bilar. Även bilar som har bättre miljöprestanda får köra här t.ex. elbilar och bränslecellsbilar.

10 Miljözon 3 I den tredje miljözonen ställs högst krav. I den zonen får endast renodlade elbilar, bränslecellsbilar och gasbilar i Euro 6 köra. För tunga fordon ställs också höga krav. Här får elfordon, bränslecellsfordon, laddhybrider i Euro 6, och gasfordon i Euro 6 köra. Transportstyrelsen har fått i uppdrag till den 1 april 2019 att utreda och presentera hur regelefterlevnaden kan säkerställas för bestämmelser om miljözoner.

11 Klimatanpassning

12 Klimatanpassning utmaningar Vilka klimatscenarier ska vi planera efter? Vilka havsnivåer ska vi ta höjd för? När ska vi göra åtgärder? Planeringsunderlaget fortfarande av varierande kvalitet. Och dyrt! Ansvaret för frågorna är oklart risk att frågor hamnar mellan stolarna. Samordning mellan myndigheter 30 st. Dricksvatten behöver lyftas.

13 Senaste utredningen om klimatanpassning (Vem har ansvaret?) Proposition om klimatanpassning (2018/18:63) Nationell strategi för klimatanpassning Nytt krav på att kommunerna analyserar klimatrisker i ÖP. Boverket får en samordnande roll för ny och befintlig bebyggelse. Nationellt expertråd inrättas hos SMHI Strategin ska följas upp var femte år. Men löser inte frågorna om befintlig miljö. Den enskilde ansvarig men hur? Vad innebär det?

14 Klimatanpassning SKL:s spaning Länsstyrelserna aktiva med rekommendationer för skyfall m.m. i översikts- och detaljplanläggning. Ökade krav på analys och syn på riskhantering i översiktsplanerna enligt aktuell prop. Kommunerna måste visa att man tänkt. Men hur ska dagvattenfrågorna läsas i detaljplanerna? Vem ska betala för åtgärder?

15 Aktuellt på SKL Konferens med fokus på översiktsplanering 4 maj Påverkansarbete på EU-nivå under året: om EU:s klimatanpassningsstrategi Skrift om klimatanpassning i ÖP under året Tar fram stöd för att informera fastighetsägare under året

16 Behovsutredningar Kan laddas ner på

17 Förbättra Genom att koppla ihop kommunernas taxa med statens så åstadkommer vi större likvärdighet Behovet för tillsyn anges av staten i (Förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken) Taxan förenklas på detta sätt och antalet koder minskas

18 Förändra Genom förenkling och standardisering kan taxan digitaliseras Finansieringsmodellen öppnas och möjligheten till efterskottsbetalning ökar Större likvärdighet i taxan minskar kritik från företag och gör planeringsprocessen mer transparent SKL tillhandahåller arena för diskussioner mellan kommuner och staten genom att branscherna och taxan blir mer gemensam för båda parter

19 Avfall

20 Ny remiss Mer fastighetsnära insamling av förpackningsavfall och returpapper utveckling av producentansvaren Ingen extra avgift för fastighetsnära insamling Tillståndspliktiga insamlingssystem från 2025 för samla in returpapper och förpackningar från alla fastigheter med undantag för där det inte är skäligt. Kravet gäller 60 % av bostadsfastigheterna. Efter 2025 alla fastigheter omfattas med undantag av 2 % i glesbygd. För det förpackningsavfall som inte kan samlas in vid bostadsfastigheter ska avfallet samlas in vid lättillgängliga platser. Källsortering i utemiljöer införs. Tillståndshavarens ansvar, inte KN.

21 Ändringarna i korthet (forts.) Insamlingssystemen ska omfatta alla materialslag tillståndshavaren ska upplysa om hållbart materialhushållning Kommunen måste ha avtal o på uppdrag då få samla in avfall. Producenterna rapporterar produktion och insamlat material. Införs straffsanktion för insamling utan tillstånd.

22 Tillfällen då PBL ändrats

23 Förslag till ytterligare ändringar i PBL, propositioner våren 2018 Ikraftträdande Digitalisering av grundkartor och detaljplaner 2. Verkställbarhet av beslut om bygglov, rivningslov och marklov 3. Fler bygglovsbefriade åtgärder 4. Nationell strategi för klimatanpassning 5. Reduktion av avgift för lov, förhandsbesked och anmälan 6. Ett tydligare och enklare detaljplanekrav Ikraftträdande (3 och 4) (1 och 2) Ikraftträdande (5 och 6)

24 Övergripande mål för framtidens digitala samhälle En enklare vardag för privatpersoner och företag. Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet. Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten.

25 Målbild 2025 Digitalt obruten process, som stöd för ökat bostadsbyggande: informationen är enhetlig, nationellt tillgänglig och i digital form, processen är digital och tar stöd i befintliga nationella lösningar, dialogen sker digitalt och bygger på att alla aktörer läser informationen från gemensamt åtkomliga underlag, automatisering är möjliggjord och implementerad för enklare ärenden

26 Förslag till ändring i PBL (Prop. 2017/18:132) 16 kap. 1 a Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om standarder för utformning av detaljplaner och planbeskrivningar enligt 4 kap. samt grundkartor enligt 5 kap. 8.

27 Regeringsuppdrag digital PBL Boverket ska verka för en enhetlig tillämpning av plan- och bygglagen i digital miljö. Boverket ska intensifiera arbetet med digitala standarder för översiktsplaner och detaljplaner. Boverket ska också genom att utveckla gränssnitt och digitala informationsflöden mellan aktörer säkerställa en effektiv försörjning av planeringsunderlag inom samhällsbyggnadsprocessen, som riksintressen och markreglerande bestämmelser samt effektivare överklagandeprocesser och utredningsmaterial för planer. Vidare ska Boverket se till att de krav som ställs i förhållande till byggreglerna kan hanteras och kontrolleras digitalt i byggprocessens olika delar. Det innebär digitalt tillgängliga byggregler och produktegenskaper.

28 Kommunen som informationsägare 1600 detaljplaner årligen 3,2 miljoner fastigheter påbörjade lägenheter i nya hus kv beviljade bygglov kv Idé Idéskiss Förslag Samråd Projektering Detalj projektering Köp av resurser Detalj projektering Entreprenörer Entreprenörer Hantverkare mfl Geodata Översiktsplan Detaljplan Beslut Detaljplan Markanvändning Detaljplan Fastighets bildning Startbesked Fastighetsbi ldning Bygglov Markarbete Byggnation/ Slut Rivning kontroll Bygglov Byggfas Förvaltning

29 Hitta fler kurser och konferenser ochkonferenser.609.html

30 Ladda hem skrifter Webbutiken Direkt till publikationer inom miljöområdet Direkt till publikationer inom samhällsbyggnadsområdet Högerklicka på respektive länk och sen på Öppna hyperlänk.