Digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen. Christina Thulin, Sveriges Kommuner och Landsting

Transkript

1 Digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen Christina Thulin, Sveriges Kommuner och Landsting

2 Övergripande mål för framtidens digitala samhälle En enklare vardag för privatpersoner och företag. Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet. Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten.

3 Digitaliseringen ej längre valbar - Nationella initiativ - Medborgarnas förväntningar - Medarbetarnas förväntningar - Teknik

4 Nationell målbild 2025 Digitalt obruten process för information som används i olika delar av planeringsprocessen, som stöd för ökat bostadsbyggande: informationen är enhetlig, nationellt tillgänglig och i digital form, processen är digital och tar stöd i befintliga nationella lösningar, dialogen sker digitalt och bygger på att alla aktörer läser informationen från gemensamt åtkomliga underlag, automatisering är möjliggjord och implementerad för enklare ärenden

5 En digitalt sammanlänkad plan- och bygglovsprocess (dpbl) informationen ska lagras, i form av till exempel planbestämmelser, så att den blir återanvändbar för nya syften det ska gå att maskinellt överföra informationen mellan organisationers olika verksamhets- och ärendehanteringssystem det ska vara möjligt att använda informationen i olika former av e-tjänster. information ska ske digitalt i första hand till och från medborgare/företagare mellan myndigheter (kommuner, länsstyrelsen, Lantmäteriet, Trafikverket, Naturvårdsverket, Boverket etc.) till och från konsulter som medverkar i processen information som de kommunala handläggarna använder för att ta fram detaljplaner, handlägga bygglovsansökningar, tekniska samråd, slutbesked med mera ska vara digitalt tillgänglig. Källa: Boverket

6 Grundläggande principer för en digitalt sammanlänkad plan- och bygglovsprocess 1. Digitala möten utgår från medborgaren: Medborgarna avgör när och hur digitala möten ska äga rum. Det bör vara möjligt att nå tjänster vid tidpunkter på dygnet när medborgarna själva kan och vill. Läs mer här: 1. G1 Utgå från medborgarnas livshändelser 2. G2 Låt digitala möten ske på användarnas villkor 3. En medborgares resa från tanke till inflyttning är ett exempel på en kartläggning utifrån en livshändelse. Exemplet går igenom stegen att beskriva livshändelsen, hur personen agerar, vilka aktörer som behöver medverka och vilka informationsmängder som behövs för att besvara medborgarens frågor. Exemplet beskriver även stegen i att ta fram en e-tjänst. 2. Digitalt först: De digitala tjänsterna är förstahandsvalet. Ordningen bör vara att medborgare i första hand får tillgång till tjänster digitalt och aktivt får be om pappersutskick om så önskas [4]. När nya digitala tjänster utvecklas bör en analys göras av om det är nödvändigt att överhuvudtaget utveckla en traditionell, pappersbaserad kanal för medborgaren. [5] Läs mer här: 1. D1 Låt digitala kanaler vara det primära alternativet 3. Hämta informationen vid källan. Huvudprincipen är att information alltid hämtas så nära källan som möjligt, hos den som producerar och tillhandahåller informationen. Hämta data som en tjänst direkt från leverantör om detta alternativ finns. Läs mer här: 1. T4 Hämta information vid källan 4. Digitalt en gång: Redan inlämnad information återanvänds. En uppgift behöver bara lämnas en gång till offentlig förvaltning. Uppgifter som tagits fram av en myndighet användas av andra aktörer i den offentliga förvaltningen. För att underlätta det digitala mötet bör uppgifter som redan finns registrerade kunna återanvändas och till exempel förifyllas i e-tjänster. Användaren av e-tjänst kan mellanlagra till exempel ett elektroniskt formulär där ifyllnad pågår, för att fortsätta vid ett senare tillfälle. Läs mer här: 1. D5 Återanvänd redan inlämnad information 5. Digital = original: Den digitala informationen utgör originalet. Information på papper är alltid en kopia av det digitala originalet. 6. Öppen: Den digitala informationen är öppen, delbar och möjlig att återanvända. Skyddslager baserat på informationsklassning läggs på vid behov för ökad säkerhet och integritetsskydd. Läs mer här: 1. D4 Öppna upp för externa innovatörer 2. G3 Upprätthåll rätt nivå på informationssäkerhet och integritet 3. S1 Bedriv ett riskbaserat informationssäkerhetsarbete 4. S2 Skydda den personliga integriteten 5. S3 Beakta informationens skyddsvärde i hela kedjan 7. Tillgänglig: Den digitala informationen är tillgänglig och användbar för alla. Begränsningar i tillgängligheten (till exempel av juridiska skäl) påförs vid behov. Utgångspunkten bör vara att myndigheternas samlade informationsmängder ses som en myndighetsgemensam resurs [6]. Läs mer här: 1. T3 Bygg tjänstebaserat

7 Syfte med att digitalisera det blir möjligt att bygga tjänster riktade till allmänheten (bygglov etc.) processerna blir snabbare och billigare samhällskostnaderna minskar processen blir teknik- och leverantörsoberoende informationen är möjlig att återanvända och vidareanvända digitalt.

8 Roadmap Digitalt först (Lantmäteriet) Digitalisera, samla och strukturera data. Kräver: standardiserade informationsmängder Utpekade informationsägare God versionshantering/bra metadata Digitalisera arbetsflödet. Kräver: standardiserade effektiva processer tidiga mänskliga möten med stöd av digitala verktyg Möjliggör digital dialog. Kräver: Juridisk utveckling/tolkning Öppna data Säkra e-leg Standardiserade överföringsformat Automatisera. Kräver: Juridisk utveckling Ändrat mindset

9 Nuläge en analog historia i stuprör i en miljon akter Ca analoga och digiloga detaljplaner Dålig lägesnoggrannhet i nationella registerkartan Lagstiftning Stuprör

10 Digital detaljplan (2022) (SS :2010, BFS 2014:5 DPB)

11 Digital översiktsplan (2022)

12 Hur nöjd var du med möjligheten att använda digitala tjänster för ditt ärende?

13 Digital handläggning av bygglov

14 Huddinge kommun

15 Tid för genomförande ByggR infördes (årsskiftet ) Digital ankomststämpel (Använts sedan våren 2016) E-tjänst (mittbygge) (Infört i januari 2017) Direkt arkivering (Infört augusti 2017) Direkt feedback (Infört december 2017) Digitala remisser (Infördes januari 2018) Digital beslutsstämpel (Infördes januari 2018) ATOM (Började användas i januari 2018) Digital granskning (Helt digital granskning från mars 2018) Platsbesöksmodul (Start i juni 2018, utvecklingsarbete med nya rutiner pågår fortfarande) Visuell styrning (Installerades i slutet på april 2018, utvecklingsarbete pågår)

16 Bättre överblick

17 Framtiden i Huddinge

18 Uppsala kommun

19 Uppsala

20 Systemöversikt Uppsala

21 Digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen ur ett medlemsperspektiv SKL har den bästa bilden av medlemmarnas digitaliseringsbehov inom samhällsbyggnadsprocessen. SKL ska kunna föra dialogen med regeringen och statliga myndigheter om riktning och prioriteringar inför statens beslut för en digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen. SKL ska använda resultatet som underlag för intressebevakning, bl a gällande diskussion med staten om finansiering och prioritering av vad som är viktigast för våra medlemmar. Vi har en tydligare bild av vilka principer vi anser att digitaliseringsprojekt inom samhällsbyggnadsprocessen bör bygga på. Vi kan på ett bättre sätt än idag stödja våra medlemmar med konkreta insatser kring hur de kan utveckla digitaliseringsarbetet på hemmaplan.

22 Kunskapsöversikt Bygglov Vilka projekt pågår? Vilka aktörer ligger långt framme? Hur delar vi bäst på den kunskap som finns? Vilka hinder upplevs som störst när man digitaliserar bygglovshanteringen? Vad önskar kommunerna att SKL ska göra i den här frågan?