Mötesanteckningar Advisory board 31 maj 2010

Transkript

1 Datum Beteckning Mötesanteckningar Advisory board 31 maj 2010 Deltagare: Inger Björkqvist Paul Jensén Karen Lagercrantz Roger Larsson Mats Rydby Margareta Rämgård Ingvar Wiberg Anders Wigerfelt Stig Ålund Förhinder: Lars Edgren Carin Hillåker Elisabeth Larsson Åsa Ratcovich 1. Karen öppnar mötet Presentation av en ny ledamot i advisory board: Professor Paul Jensén från Lantbruksuniversitet i Alnarp. 2. Projektet i miljö och samhällsbyggnad Margareta informerar om en workshop som har genomförts i mars 2010 i Hässleholm. Medverkande var planarkitekter, bygglovshandläggare och miljöinspektörer från Lund, Åstorp, Bromölla, Höör och Hörby kommun. De samlades för att diskutera en djupare integrering av miljöfrågor i relation till begreppet hållbar utveckling i den kommunala samhällsplaneringen. Externa föreläsare på workshopen var Annika Kruuse (Institutet för hållbar utveckling), Carola Wingren (Alnarp) samt Charlotte Fingal (Stadsbyggnadskontoret Malmö Stad). Workshopen finns beskriven i en kortfattad rapport på Kommunförbundets webbsida. Resultatet av workshopen påvisade ett behov av en ökad dialog mellan de olika professionerna över kommungränserna. Detta resulterade i en forskningscirkel där personalen från miljö- och planeringssidan från tre kommuner (Bromölla, Höör och Ystad) diskuterar olika fall/case i planeringsarbetet. Fokus sätts på långsiktighet i planeringen, ekologisk hänsyn samt sociala aspekter i planeringsarbetet. Syftet är att deltagarna genom ett aktionslärande skall skapa bättre förutsättningar för långsiktig hållbar utveckling i sitt arbete. Forskaren studerar interaktionen mellan deltagarna, kunskapsöverföringen mellan professionerna samt hur begreppet hållbar utveckling inkorporeras i de fall/ case som beskrivs. Projektet skall ses som en sorts pilotstudie. Möjlighet finns sedan att vidareutveckla detta till ett större projekt som t.ex. kan inkorporera socialmedicinare och Postadress: Box 13, Klippan. Besöksadress: Storgatan 33, Klippan. Telefon: Telefax: Postadress: Box 53, Lund. Besöksadress: Baravägen 1, Lund. Telefon Telefax: Plusgiro: Bankgiro: Organisationsnummer: E-post: kansliet@kfsk.se Webb:

2 folkhälsostrateger för att ytterligare stärka sambandet mellan hållbar utveckling långsiktig planering samt hälsa/välmående hos befolkningen lokalt. Mötet diskuterar projektet: Roger påminner om vikten av implementeringsarbetet lokalt efter projektet. Projektens resultat tenderar ibland att försvinna från praktiken när projekttiden är slut. Margareta förklarar att detta ingår som en del av arbetet. Genom att upprätta ett dialogforum med professioner både från miljö- och planeringssidan hittar personalen gemensamma lösningar, samtidigt som de drar nytta av varandras kunskaper. Inger väcker även frågan ur ett genusperspektiv. Detta har dock inte varit en del av syftet med projektet som snarare har beaktas utifrån professionsforskning hållbar utveckling hälsoutveckling. Mötet ställer sig allmänt positivt till syftet och genomförandet. 3. Enkät till teknik/ kommunal planering Karen redogör för den enkät som skickats till kommunernas för att inventera aktuella samarbeten med lärosäten och framtida behov av forskning och utveckling i samverkan med Kommunförbundet Skåne. Karen informerar om att svarsfrekvensen är hög, 68% och att den absoluta majoriteten vill ha bättre samverkan med lärosätena. Det tyder på att det finns ett stort intresse för frågorna i de kommunala verksamheterna. Enkätsammanställningen finns tillgänglig via Kommunförbundet Skånes hemsida Mötet diskuterar enkäten: Stig påpekar att enkäten är utskickad till chefsnätverket i samhällsbyggnad och teknik på Kommunförbundet Skåne. Enkäten ger en möjlighet för kommunerna att komma med egna förslag på forskningsområden samt ger en inventering av vilka behov kommunerna har samt vart de skall vända sig med olika frågor. Genom enkäten framkommer vilka lärosäten som kan vara aktuella för eventuell samverkan. Paul kommenterar att det är viktigt att vara konkret i kontakten med akademin så att olika projekt kan identifieras. Ett förslag är att göra en sorts lista som kommunerna kan använda när de kommunicerar med högskolor och universitet. En annan möjlighet är att samverka genom att studenter kommer ut och utför olika projekt i anslutning till sin utbildning. Mats gör två reflektioner. För det första är det mycket glädjande att de tekniska områdena i kommunerna är intresserade av samarbete med akademin, för det andra finns det en pionjärinsats att göra i samspelet akademi/praktik inom kommunal teknik. Inger konstaterar att kommunerna har behov av FoU hjälp inom området. Roger påpekar att det är angeläget att uppmärksamma hur vetenskapen kanaliseras till kommunerna genom återrapportering och fackmannaträffar. Sammantaget ställer sig mötet positiv till att fortsätta arbeta med resultaten från enkäten. 4. Information från Firs Ingvar informerar om FIRS, forskning och innovationsrådet i Skåne. Region Skåne, Kommunerna i Skåne, lärosätena, näringslivet samt studentorganisatio-

3 nerna har alla två platser i rådet. Kommunerna representeras av politiker från Kommunförbundets styrelse. Ingvar betonar vikten av näringslivets representation på en övergripande nivå, inte endast som deltagare från vissa sektorer, utan som samarbetspartners för att få igång en adekvat samverkan mellan näringslivet i regionen och lärosätena. Region Skåne samordnar idag arbetet i rådet. 5. Forskningsråd Karen tar upp frågan om forskningsråd i anslutning till att FoI nu skall börja producera ett antal rapporter från de pågående projekten. Rapporterna skall sakgranskas av vetenskaplig expertis så att de uppnår en adekvat kvalitet. Mötet diskuterar formen av forskningsråd: Mötet diskuterar huruvida granskningen skall utföras av en granskare för varje rapport eller av ett råd bestående av oberoende forskare som granskar samtliga rapporter. Efter en kort diskussion så är mötet eniga i Karens förslag om att tillsätta ett mindre råd där forskare från andra ämnesområden även kan adjungeras vid behov. 6. Skrivning till SKL angående evidensbaserad socialtjänst Karen informerar om SKLs inriktning mot en mer evidensbaserad socialtjänst. SKL gör en större satsning för att bl.a. bygga upp en evidensbaserad FoU verksamhet i landet. Plattformar för verksamheten kommer att finnas på ett antal ställen i landet. Kommunförbundet Skåne kommer att ansöka om en sådan plattform som riktar sig mot välfärdsområdet, framförallt äldreomsorgen och socialtjänstens verksamheter. Karen har tillsammans med några FoU chefer i Sverige skrivit ett utlåtande till förslaget på nationell nivå som lyfter fram att evidens även handlar om den praktiska mer lokala kunskapen som inte låter sig definieras inom ramen för den traditionella evidensbaserade synsättet. Det bör således finnas två kunskapsvägar inom systemet: En som baseras på praktisk lokal evidens och en annan mer generaliserbar traditionell kunskap. Risken finns annars att olikheterna mellan olika praktiker (kommuner) osynliggörs på ett sådant sätt att det kan vara till nackdel för den lokala demokratin. 7. Presentation av forskningsprojekt Forskningsprojekt i närsjukvården Socialstyrelsen tilldelade medel under förutsättning att projektet tog utgångspunkt i norra Skåne. Margareta är projektledare för ett forskarlag med två forskare från Kristianstad närsjukvårdsplattform, samt samarbetar med centrum för arbetsforskning (CTA) Malmö högskola avseende arbetsliv och professionsstudier. Tanken med upplägget är dels att få en förankring i hela Skåne genom de två högskolorna samt att utveckla en kunskap som sammanför omvårdnad/vårdvetenskap och samhällsvetenskap i projektet. Syftet med projektet är att kommunerna (enligt egna önskemål) skall arbeta fram ett förslag på ett gemensamt dokument (VOPS). Det skall vara framåtsiktade och långsiktig, innefatta insatser av regelbunden och kontinuerlig karaktär, ha en tydlig ansvarsfördelning samt kunna förändras efter

4 patienternas tillstånd. Kommunen har uppföljningsansvar av dokumentet. Detta arbete sker i samverkan mellan kommunen och regionen, framförallt primärvården. Forskarna deltar i fokusgrupper med personalen där de tillsammans med dem studerar huruvida den individuella omsorgsplaneringen kan täcka den enskildes vårdbehov ur ett helhetsperspektiv. De studerar även processen i gruppen under genomförandet (kunskapsöverförande och delaktighetsmodeller) samt hur professionerna samverkar mellan region och kommunal hemsjukvård (föreställningar om varandras arbete, kunskapshierarkier och tolkningsföreträden). Slutligen sätts fokus på behovet av lokal kunskap kontra generella riktlinjer och uppföljningar. Resultatet återkopplas till verksamheterna. I projektet medverkar hela vårdkedjan i ett team ifrån Bromölla, Östra Göinge och Kristianstad, primärvårdens läkare från en vårdcentral i respektive kommun, överläkare på sjukhuset, Masfunktionen. med flera. Projekt på energikontoret Karen informerar att Magnus Gudmundsson som är fil. Dr i etnologi arbetar med ett projekt om energirådgivning. För närvarande pågår ett intervjuarbete med energirådgivare från skånska kommuner i det projektet. 8. Föreläsning av Professor Jane Springett, Liverpool Professor Jane Springett har varit involverad i arbetet med framtagandet av den kommunala forskningsstrategin. Bland annat har kommunerna deltagit i ett world café och i ett seminarium om processorienterad utvärdering. Professor Springett har arbetat i Kristianstad där hon haft som uppgift att ansvara för en uppbyggnad av närsjukvårdsplattformen under sex år och är därför väl insatt i lokala såväl som nationella svenska förhållanden. Föreläsningen berör aktionsforskning och hur aktionsforskare arbetar. I England har efterfrågan på dessa projekt uppmärksammats ifrån NHS (National Health Service) bland annat för att sätta fokus på implementeringen, dvs vad som sker lokalt i olika folkhälsosammanhang. PAR står för participatory action research och innebär att forskare och medborgare (och/eller personal) tillsammans arbetar med olika lösningar lokalt. Centralt i inriktningen är att betrakta forskningsprojekten som processorienterade (the proof of the pudding is in the eating), där kunskapen framkommer genom dialog och demokrati. Aktionsforskare sätter fokus på olika värden som bör beaktas i den dialogen samt lyfter fram värdet av den lokala kunskapen. Flera projekt i England har berört olika bostadsområden/statsdelar och folkhälsa. En svårighet har varit att försvara behovet av den lokala (kommunala) kunskapen eftersom kunskap inom olika akademiska fält förväntas att vara generaliserbara. Traditionell evidensbaserad forskning baseras ofta på det generaliserbara som sedan samlas upp i databaser internationellt t.ex. genom cochrans databas. En arbetsgrupp arbetar nu på internationell basis för att lyfta fram metodologiska aspekter i aktionsforskning/interaktiv forskning för att utforma riktlinjer för hur de lokala aktionsinriktade projekten skall arbeta för att möjligöra jämförelser mellan olika sammanhang. Margareta deltar i ett av de delprojekten. En databas är under

5 upparbetande där även institutioner utanför akademin kan delta. Detta har betydelse för t.ex. USA som har ett stort forskningsområde inom community care som arbetar utanför akademiska sammanhang. Ett syfte är att involvera människor som bor och verkar i de lokala sammanhangen (communities) att medverka i att förbättra sin egen, liksom sin omgivnings välbefinnande genom aktivt deltagande. I Sverige har SKL i sin forskningsstrategi påpekat behovet av interaktiv forskning 9. Mötet avslutas Karen förklarar mötet avslutat. Två nya datum är fastställda inför hösten den 20/9 kl samt 7/12 kl Vid pennan: Margareta Rämgård