Skånska forskningskommuner inom miljö och samhällsbyggnad. Samverkanslektor Bengt Persson SLU Alnarp/Kommunförbundet Skåne

Transkript

1 Skånska forskningskommuner inom miljö och samhällsbyggnad Samverkanslektor Bengt Persson SLU Alnarp/Kommunförbundet Skåne

2 En av SLUs 19 samverkanslektorer Ansvarig för samverkan inom SLU Landskap Utlånad deltid till Kommunförbundet Skåne

3 Svenska forskningskommuner Sammanfattningsvis vill jag säga att Forskningsbehoven är olika Forskningsbehoven behöver formuleras utifrån kommunernas behov och inte utifrån forskningens Forskningssamverkan måste identifieras som en fråga för den kommunala strategiska utvecklingen, en kommunledningsfråga Samverkansformerna mellan kommunerna och lärosätena behöver utvecklas forskningskommun en möjlighet

4 De 290 kommunerna är olika stora Stockholm inv Bjurholm inv Källa: SCB 2011 Median inv

5 Sveriges 50 största städer (kommuner > invånare) Är de intressanta frågorna för hållbart samhällsbyggande samlade här? Behöver vi göra något med resten?

6 Skåne 33 kommuner inv

7 De 33 kommunerna är olika stora Malmö inv Perstorp inv Källa: SCB 2011 Median Simrishamn inv

8 Skånes 33 kommuner och 4 lärosäten Lunds universitet Kristianstads högskola Campus Helsingborg Lunds universitet SLU Alnarp Malmö högskola Advisory Board inom Kommunförbundet Skåne representerar alla lärosäten och ett antal kommuner

9 De 4 lärosätena är olika stora Lunds universitet Malmö högskola Kristianstads högskola SLU Alnarp

10

11 Forskningskommun inom miljö och samhällsbyggnad en skånsk idé Lanserades vid en tankesmedja inom Kommunförbundet Skåne 2011 Få träffar på begreppet i Libris, SKL:s hemsida, Google etc. De flesta kommer från KFSK:s initiativ. I Finland, Norge och i Lessebo används begreppet om kommuner som det bedrivs forskning om. Inom Kommunförbundet Skåne menas en kommun som själv är aktiv i forskning och utveckling och andvänder det som del i sin strategiska utveckling och kompetensutveckling av personal och organisation

12 De 5 sentrene for omsorgsforskning i Norge har etablert et panel av omsorgsforskningskommuner. Målet med omsorgsforskningskommunene er å etablere et gjensidig samarbeid der kommunene deltar i forskningsprosjekter og får forskningsformidling og veiledning tilbake.

13 Tor Inge Romǿren

14 Forskningskommun inom miljö och samhällsbyggnad en skånsk idé Lanserades vid en tankesmedja inom Kommunförbundet Skåne 2011 Få träffar på begreppet i Libris, SKL:s hemsida, Google etc. De flesta kommer från KFSK:s initiativ. I Finland, Norge och i Lessebo används begreppet om kommuner som det bedrivs forskning om. Inom Kommunförbundet Skåne menas en kommun som själv är aktiv i forskning och utveckling och använder det som del i sin strategiska utveckling och kompetensutveckling av personal och organisation

15 Vision Att Skånes kommuner använder engagemang och medverkan i forskning inom miljö och samhällsbyggnad som ett strategiskt redskap i sin utveckling av verksamhet och personal Att samtliga lärosäten i Skåne bidrar till att utveckla idén. Att alla Skånes kommuner kvalificerar som forskningskommuner inom miljö och samhällsbyggnad.

16 Ansvariga från alla lärosäten Kontaktpersoner inom miljö och samhällsplanering från alla lärosäten ska slussa kontakter till och från lärosätena och medverka vid lokala samtal med kommunerna: - Kristianstads högskola: Vicerektor för forskningen Rutger Persson - Malmö högskola: Prefekt Sandra Jönsson, Urbana Studier - Lunds universitet: Forskningskoordinator vid klimatforskningsenheten CEC Anna Ekberg - SLU Alnarp: Samverkanslektor Bengt Persson

17 Fem kriterier Alltid minst en kommundoktorand/licentiand pågående Aktiv medverkan i ansökningar om forsknings- och utvecklingsprojekt Alltid pågående forsknings- och utvecklingsprojekt i kommunen Minst en forskningsansvarig inom kommunen som ansvarar för samverkan med högskolorna/universiteten Kommunen medverkar vid minst en aktivitet varje år för presentation och diskussion av FoU-resultaten och FoU-verksamheten

18 Fem kriterier Alltid minst en kommundoktorand/licentiand pågående Aktiv medverkan i ansökningar om forsknings- och utvecklingsprojekt Alltid pågående forsknings- och utvecklingsprojekt i kommunen Minst en forskningsansvarig inom kommunen som ansvarar för samverkan med högskolorna/universiteten Kommunen medverkar vid minst en aktivitet varje år för presentation och diskussion av FoU-resultaten och FoU-verksamheten

19 Fem kriterier Alltid minst en kommundoktorand/licentiand pågående Aktiv medverkan i ansökningar om forsknings- och utvecklingsprojekt Alltid pågående forsknings- och utvecklingsprojekt i kommunen Minst en forskningsansvarig inom kommunen som ansvarar för samverkan med högskolorna/universiteten Kommunen medverkar vid minst en aktivitet varje år för presentation och diskussion av FoU-resultaten och FoU-verksamheten

20 Fem kriterier Alltid minst en kommundoktorand/licentiand pågående Aktiv medverkan i ansökningar om forsknings- och utvecklingsprojekt Alltid pågående forsknings- och utvecklingsprojekt i kommunen Minst en forskningsansvarig inom kommunen som ansvarar för samverkan med högskolorna/universiteten Kommunen medverkar vid minst en aktivitet varje år för presentation och diskussion av FoU-resultaten och FoU-verksamheten

21 Fem kriterier Alltid minst en kommundoktorand/licentiand pågående Aktiv medverkan i ansökningar om forsknings- och utvecklingsprojekt Alltid pågående forsknings- och utvecklingsprojekt i kommunen Minst en forskningsansvarig inom kommunen som ansvarar för samverkan med högskolorna/universiteten Kommunen medverkar vid minst en aktivitet varje år för presentation och diskussion av FoU-resultaten och FoU-verksamheten

22 Fem kriterier Alltid minst en kommundoktorand/licentiand pågående Aktiv medverkan i ansökningar om forsknings- och utvecklingsprojekt Alltid pågående forsknings- och utvecklingsprojekt i kommunen Minst en forskningsansvarig inom kommunen som ansvarar för samverkan med högskolorna/universiteten Kommunen medverkar vid minst en aktivitet varje år för presentation och diskussion av FoU-resultaten och FoU-verksamheten

23 Den lilla forskningskommunen Bra om mindre kommuner samverkar för certifiering. Man kan genom aktiv samverkan tillsammans uppfylla något av de svåruppnådda kriterierna som man rimligen inte har resurser att uppfylla på egen hand. De kriterier som går ska respektive kommun uppfylla.

24 Så svarar kommunerna när vi frågar om utmaningarna Östra Göinge (i samverkan med Kristianstad och Hässleholm): Samhällsplanering för integration och förbättrad service i byarna Staffanstorp: Kommungränsens betydelse för hållbart samhällsbyggande Malmö miljöförvaltning: Särkrav för ökade urbana ekosystemtjänster Malmö stadsbyggnadskontor: Universalism kontra partikularism - fördelningsmodeller för ökad rättvisa i boendet och byggandet Lomma: Samhällsplanering och medborgarprocesser för åtgärder vid stigande vattennivåer

25 Processen från kommunal utmaning till kommundoktorand Kommunens synopsis Skickas till kontaktpersonerna Kontaktpersoner inom miljö och samhällsplanering från alla lärosäten ska slussa kontakter till och från lärosätena och medverka vid lokala samtal med kommunerna: - Kristianstads högskola: Vicerektor för forskningen Rutger Persson - Malmö högskola: Prefekt Sandra Jönsson, Urbana Studier - Lunds universitet: Forskningskoordinator vid klimatforskningsenheten CEC Anna Ekberg - SLU Alnarp: Samverkanslektor Bengt Persson Handledarrelationen etableras och kommundoktoranden antas till forskarstudierna Vi utser den bäst lämpade i samråd med kommunen Högskolorna ger förslag på lämpliga handledare

26 Sveriges åtta mest innovativa kommuner, Haparanda, Umeå, Åre, Nacka, Botkyrka, Vara, Lomma och Malmö: Ett av flera gemensamma drag för dessa kommuner är att de gärna jämför sig med andra och att de fått olika utmärkelser under åren. Vinnova, 2013 Vinnova om Sveriges mest innovativa kommuner