KEFUs analys av etableringsersättningens samband till försörjningsstöd efter det att tiden för ersättningen upphör i i Skånes kommuner

Transkript

1 Lund Sammanfattning av: KEFUs analys av etableringsersättningens samband till försörjningsstöd efter det att tiden för ersättningen upphör i i Skånes kommuner KEFUs uppdrag och sammanfattningens innehåll På uppdrag av Kommunförbundet Skånes beredning för kommunalekonomiska frågor har KEFU (Rådet för kommunalekonomisk forskning och utbildning) under hösten 2017 gjort en analys av de ekonomiska konsekvenser som uppstår för de skånska kommunerna när etableringsersättningen för nyanlända (EPA) upphör under 2018, 2019 och Analysen redogjordes muntligt under december 2017 med hjälp av en PowerPoint presentation. I föreliggande sammanfattning redovisas de antaganden som ligger bakom analysen av de ekonomiska konsekvenserna för Skånes kommuner. Avslutningsvis lyfts några frågor som ringar in ett antal centrala konsekvenser för Skånes kommuner. Analysen är behäftad med antaganden I nedanstående analys finns det många olika potentiella felkällor varför materialet skall läsas med försiktighet. En sådan möjlig felkälla är de prognoser vi erhållit från Arbetsförmedlingen där bland annat prognoserna över antalet asylsökande kraftigt varierat över tid. Det uppdrag som vi fick, att prognosticera kommunernas kostnader för de som lämnade EPA 2018, 2019 och 2020, innebär att vi inte tagit någon som helst hänsyn till de som lämnade EPA innan 2018 och som under 2018, 2019 och 2020 fortfarande medför kostnader för kommunerna. Det innebär att den verkliga kostnaden för kommunerna under 2018, 2019 och 2020 är större än de prognosticerade kostnaderna som vi redovisar. Detta gäller även för de som slutar EPA 2018, 2019 och 2020, dvs delar av de kostnader som uppstår 2018 kommer att kvarstå 2019 och Analysens antaganden avseende tillgänglig data och kostnadsberäkningar Syftet med etableringsreformen är att påskynda och underlätta nyanländas etablering i arbetslivet och omfattar nyanlända i arbetsför ålder (20-64 år) samt nyanlända i åldern år utan föräldrar i Sverige med uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande. Sedan 2010 är det Arbetsförmedlingen som har det samordnande ansvaret för nyanländas etablering. Det är 1

2 också Arbetsförmedlingen som levererat merparten av den data som föreliggande analys baseras på. En del av denna data har varit möjlig att ta fram per kommun medan annan data har tagits fram på länsnivå pga sekretess och möjligheten att identifiera enskilda individer. Data avseende nya inskrivna i etableringsformen Analysen baseras på kommunvis data över antalet nya inskrivna i etableringsformen under hela 2016 fram till september 2017 och är indelad i antal män och kvinnor. Individer skrivs in månadsvis men då analyser månad för månad inte finns per kommun baseras analysen på de ekonomiska konsekvenserna på årsvolymerna. Den justering som skett för inskrivningsdatum bygger på att vi antagit att de blivit inskrivna med en tolftedel per månad. Således har vi beräknat kostnaden för januari genom att vi tagit en tolftedel av årsvolymen och multiplicerat denna med månadskostnaden, två tolftedelar av årsvolymen multiplicerat med månadskostnaden osv (notera att justeringen i tolftedelar gjordes inte för PP-presentationen i december). Analysens antagande är att den relativa fördelningen av individer avseende utbildningsnivå och ålder är samma på kommun som länsnivå. Några djupare analyser avseende ålder och utbildningsbakgrund har inte varit möjlig att göra utifrån tillgänglig data. Data avseende utfallet 90 dagar efter lämnat etableringsuppdrag Analysen baseras dels på månadsvis utfallsdata från Arbetsförmedlingen mellan till för Skåne län. Denna data är indelad på män, kvinnor, åldersgrupp samt utbildningsnivå. Utfallet mäts efter 90 dagar och beskriver t.ex. hur många kvinnor och män som då totalt har lämnat etableringsersättningen samt hur många av dessa kvinnor och män som då har någon form av arbete eller utbildning. Karaktären på dessa utbildningar eller arbeten och dess längd framgår inte av denna data. För vissa kommuner (13 st) har denna data varit möjlig att dela in i kön per kommun. För att ta fram kommunvis data avseende män och kvinnors ålder och utbildningsbakgrund har den länsvisa fördelningen av ålder och utbildningsbakgrund för åren 2016 och 2017 fördelats ut i relation till antalet berörda per kommun. Beräkning av kostnader Analysen har bara fokuserat de bruttokostnader som belastar kommunen. Ingen hänsyn har tagits till eventuell statlig kompensation för ökade kostnader (förutom för glappkostnaden där det skett en viss statlig kompensation som vi tagit hänsyn till). I analysen tas inte heller hänsyn till individernas situation avseende boendekostnader, hushållets situation (ensamstående, par, familj ect) eller barn (antal, ålder etc). Dessa tre faktorer påverkar de kommunala kostnaderna för försörjningsstöd. De kostnader som har beräknats (per helår (31/12) och kommun) är de så kallade glappkostnaderna, kostnader för försörjningsstöd som kommunen har under tiden för etableringsersättning (levnadskostnader som inte täcks av individers etableringsersättning) samt försörjningsstöd för de som inte 90 dagar efter etableringsuppdraget är i utbildning eller arbete. Etableringsersättning utbetalas i efterskott varför de så kallade glappkostnaderna uppstår under första månaden efter godkänd etableringsplan. Glappkostnad 2018 beräknas genom de som 2

3 påbörjar EPA 2018 multiplicerat med kronor (genomsnittlig nettokostnad för 2016 enligt SKLs beräkningar). Det skall noteras att regeringen i Budgetpropositionen för 2018 angett att de har för avsikt att lösa glappet. De övriga kostnaderna som kommunen har under tiden år 2018 beräknas genom inskrivna i EPA året innan plus inskrivna under året multiplicerat med kronor i enlighet SKLs uppskattningar. Vad gäller kostnader för försörjningsstöd för de som är arbetslösa 90 dagar efter EPA avslutning används riksnormen 2018 för försörjningsstöd, 3030 kr plus 970 kr kronor (personliga kostnader plus hushållskostnader). Då det inte finns någon kommunvis utfallsdata avseende kommuntilldelning och inskrivna i etableringsuppdraget för 2019 och 2020 baseras analysen för glappkostnader och undertiden kostnaderna för Skåne i sin helhet. För antalet nyanlända (med rätt till etableringsersättning) för 2019 och 2020 har data från Migrationsverkets nationella prognos (Maj 2017) använts. Den nationella prognosen för antal nyanlända som beräknas omfattas av etableringsuppdraget var då (2018), (2019 och 2020). 13 % av dessa brukar enligt Arbetsförmedlingen historiskt komma till Skåne. Frågor till materialet som berör ekonomiska konsekvenser Analysen indikerar både kort- och långsiktiga ekonomiska konsekvenser för de skånska kommunerna. Nedan har vi ringat in några sådana: Analysen för de tre åren visar att en betydande del av de nyanlända är beroende av försörjningsstöd 90 dagar efter etableringsersättningens utgång. Ackumulerat över åren kan kommunens kostnader för försörjningsstöd öka markant om dessa individer inte får utbildning eller arbete. Vad kan kommunen göra, ensam och i samverkan med andra, för att säkerställa att en högre andel klarar sin egen försörjning? Tillgänglig data från Arbetsförmedlingen pekar t.ex. på att ålder och kön har betydelse avseende möjligheten till arbete eller utbildning. Utbildningsbakgrund har också betydelse men mönstret är inte lika tydligt. Företrädselsvis är det relativt sett yngre män som får egen försörjning. Stämmer detta finns det anledning att fundera på insatser för kvinnor samt äldre. Hur de nyanlända bor samt deras familjesituation är faktorer som också påverkar kommunens kostnader för ekonomiskt stöd. Dessa kostnader har inte varit möjliga att beräkna i denna analys då data inte varit tillgänglig, men de bör uppmärksammas för den enskilda kommunens analys. Sannolikt krävs det kompletterande datainsamlingar på kommunnivå. Vem gör det och hur? I vilken mån kommer kommunens bruttokostnader minska via statliga bidrag. Under vilka år kommer detta ske? Ett frågeområde berör underlagets datakvalitet/tillförlitlighet. För åren 2019 och 2020 är beräkningarna gjorda utifrån de prognoser från Migrationsverket som fanns till hands under hösten Här krävs det fortsatt bevakning och uppdatering av tillgänglig data. Vem gör det? 3

4 Om etableringsersättningen Sedan 2010 har Arbetsförmedlingen det samordnande ansvaret för nyanlända från kommunerna i den så kallade etableringsreformen. Syftet med etableringsreformen är att påskynda och underlätta nyanländas etablering i arbetslivet och omfattar nyanlända i arbetsför ålder (20-64 år) samt nyanlända i åldern år utan föräldrar i Sverige med uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande. Lagen omfattar även anhörig som ansökt om uppehållstillstånd inom två år från det att personen som han eller hon har anknytning till togs emot i en kommun. Etableringsplanen ska underlätta samarbetet mellan olika myndigheter och underlätta processen för den nyanlände med att hitta arbete, bostad, barnomsorg, utbildning och försörjning. Efter att den nyanlände beviljats uppehållstillstånd ska Arbetsförmedlingen träda in så fort som möjligt för att hålla etableringssamtal. En etableringsplan (EPA) ska därmed utarbetas efter den nyanländes specifika egenskaper och preferenser. EPA ska vara upprättad inom två månader från det datum då personen erhållit uppehållstillstånd, och i regel vara på heltid motsvarande 40 timmar per vecka. Sedan 2014 förutsätter EPA att personen i fråga är mottagen i en kommun (alltså ej på anläggningsboende). Vidare skall den omfatta högst 24 månader, innehålla svenska för invandrare (SFI), samhällsorientering, arbetsförberedande aktiviteter och/eller arbetsmarknadspolitiska program. Enligt Migrationsverkets utvärdering fram till 2014 ökade andelen som hade sysselsättning (arbetade eller studerade) 90 dagar efter EPA avslutade från 26 % till 29 % under 2014, av dessa var det fler högutbildade än lågutbildade samt fler män än kvinnor som fick sysselsättning. Etableringsersättningen är pengar behörig får när hen har en EPA hos Arbetsförmedlingen. Ersättningens betalas ut av Försäkringskassan. Den som har etableringsersättning kan också få etableringstillägg och bostadsersättning. Det är Försäkringskassan som även beslutar och betalar ut etableringstillägg och bostadsersättning. Om den sökande har fler än tre barn räknas de äldsta barnen och en familj kan få maximalt kronor i etableringstillägg per månad. Om man är ensamstående, eller om bara en person i hushållet har rätt till etableringsersättning, ansöker man om etableringsersättning. Mikael Hellström och Ulf Ramberg, KEFU 4

5 Prognos för de skånska kommunernas ökade kostnader för försörjningsstöd (avser de personer som lämnar EPA Glappkostnader Under tiden (netto) (2 år) 90 dagar efter 2019 Glappkostnader Under tiden (netto) (2 år) 90 dagar efter 2020 Glappkostnader Under tiden (netto) (2 år) 90 dagar efter Bjuv kr kr kr kr kr Bromölla kr kr kr kr kr Burlöv kr kr kr kr kr Båstad kr kr kr kr kr Eslöv kr kr kr kr kr Helsingborg kr kr kr kr kr Hässleholm kr kr kr kr kr Höganäs kr kr kr kr kr Hörby kr kr kr kr kr Höör kr kr kr kr kr Klippan kr kr kr kr kr Kristianstad kr kr kr kr kr Kävlinge kr kr kr kr kr Landskrona kr kr kr kr kr Lomma kr kr kr kr kr Lund kr kr kr kr kr Malmö kr kr kr kr kr Osby kr kr kr kr kr Perstorp kr kr kr kr kr Simrishamn kr kr kr kr kr Sjöbo kr kr kr kr kr Skurup kr kr kr kr kr Staffanstorp kr kr kr kr kr Svalöv kr kr kr kr kr Svedala kr kr kr kr kr Tomelilla kr kr kr kr kr Trelleborg kr kr kr kr kr Vellinge kr kr kr kr kr Ystad kr kr kr kr kr Åstorp kr kr kr kr kr Ängelholm kr kr kr kr kr Örkelljunga kr kr kr kr kr Östra Göinge kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr 5

6 Analys av ekonomiska konsekvenser för de skånska kommuner vid genomgången etableringsplan Kommunförbundet Skåne Mikael Hellström Ulf Ramberg KEFU

7

8

9

10 Ankomst Etableringsplan Uppehållstillstånd År 1 (2016=>2018) År 2 (2017=>2019) År 3 (2018=>2020) Första utbetalning av etableringsersättning

11

12 Regeringen har i Budgetpropositionen för 2018 angett att man har för avsikt att lösa glappet)

13 Glappkostnader (netto) Under tiden (2 år) 90 dagar efter Glappkostnader (netto) Under tiden (2 år) 90 dagar efter Glappkostnader (netto) Under tiden (2 år) 90 dagar efter Bjuv kr kr kr kr kr Bromölla kr kr kr kr kr Burlöv kr kr kr kr kr Båstad kr kr kr kr kr Eslöv kr kr kr kr kr Helsingborg kr kr kr kr kr Hässleholm kr kr kr kr kr Höganäs kr kr kr kr kr Hörby kr kr kr kr kr Höör kr kr kr kr kr Klippan kr kr kr kr kr Kristianstad kr kr kr kr kr Kävlinge kr kr kr kr kr Landskrona kr kr kr kr kr Lomma kr kr kr kr kr Lund kr kr kr kr kr Malmö kr kr kr kr kr Osby kr kr kr kr kr Perstorp kr kr kr kr kr Simrishamn kr kr kr kr kr Sjöbo kr kr kr kr kr Skurup kr kr kr kr kr Staffanstorp kr kr kr kr kr Svalöv kr kr kr kr kr Svedala kr kr kr kr kr Tomelilla kr kr kr kr kr Trelleborg kr kr kr kr kr Vellinge kr kr kr kr kr Ystad kr kr kr kr kr Åstorp kr kr kr kr kr Ängelholm kr kr kr kr kr Örkelljunga kr kr kr kr kr Östra Göinge kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr

14 Lämnat till arbete/utbildning antal som lämnat Andel som lämnat till arbete/utbildning Arbete/utb Lämnat Andel Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 1230 Staffanstorp 1231 Burlöv % 1233 Vellinge 1256 Östra Göinge % 33% % 1257 Örkelljunga % 1260 Bjuv % 30% % 1261 Kävlinge % 1262 Lomma % 1263 Svedala % 1264 Skurup % 1265 Sjöbo % 1266 Hörby 1267 Höör 1270 Tomelilla % 1272 Bromölla % 27% % 1273 Osby % 1275 Perstorp %

15 Lämnat till arbete/utbildning antal som lämnat Andel som lämnat till arbete/utbildning Arbete/utb Lämnat Andel Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 1276 Klippan % 1277 Åstorp % 31% % 1278 Båstad % 1280 Malmö % 35% % 1281 Lund % 38% % 1282 Landskrona % 28% % 1283 Helsingborg % 38% % 1284 Höganäs % 1285 Eslöv % 1286 Ystad % 1287 Trelleborg % 44% % 1290 Kristianstad % 33% % 1291 Simrishamn % 42% % 1292 Ängelholm % 21% % 1293 Hässleholm % 36% % Totalsumma % 35% %

16 Lämnat till arbete/utbildning antal som lämnat Andel som lämnat till arbete/utbildning Arbete/utb Lämnat Andel Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Åldersgrupper % 50% % % 41% % % 36% % % 28% % % Åldersgrupper 2017 tom sep % 47% % % 47% % % 40% % % 25% % % 16% % Utbildningsnivå 2016 förgymn % 29% % gymnasial % 34% % postgymnasial % 38% % Utbildningsnivå 2017 tom sep förgymn % 35% % gymnasial % 39% % postgymnasial % 36% %