Dokumentation från workshop om Forskningskommuner steg II, Ringsjöstrand

Transkript

1 Datum Beteckning Dokumentation från workshop om Forskningskommuner steg II, Ringsjöstrand Deltagare: Thomas Andersson, Båstads kommun Öjvind Hatt, Bromölla kommun Ingemar Jönsson, Högskolan Kristianstad Karen Lagercrantz, Kommunförbundet Skåne, Lund Anitha Ljung, Trelleborgs kommun Sven-Erik Magnusson, Kristianstads kommun Biosfärkontoret Vattenriket Lennart Mårtensson, Högskolan Kristianstad Birgitta Nordén, Malmö högskola Clara Norell, ISU, Malmö Stad/Malmö högskola Patrik Olsson, Regionmuseet Kristianstad Thomas Palo, Kommunförbundet Skåne, SLU Johanna Perlau, Örkelljunga kommun Bengt Persson, SLU Alnarp Kamilla Rydahl, Region Skåne Jonna Sandin, Malmö Stad Magnus Sjeldrup, Båstad kommun Susanne Weidemanis, Kristianstad kommun Stefan Winberg, Kommunförbundet Skåne, Lund Presentationer Karen Lagercrantz, förbundssekreterare, presenterade bakgrund till FoI miljö och samhällsbyggnad. En rapport om forskningsbehov hos Skånes kommuner har publicerats och finns att beställa på Kommunförbundet Skånes hemsida, Prioriterade områden som framkommit är bl.a. översiktsplanering, förtätning, stad och land. Nätverk och plattform för samverkan mellan SLU, Alnarp och KFSK inom landskap och miljö är upprättad och ett seminarium om landskapsfrågan genomförs den 12 mars, 2013 i Hässleholm. Vidare genomförs ett event om klimatfrågan i samarbete med SLU Alnarp och Lunds universitet den 15 april 2013 i Lund. Under vårterminen 2013 kommer en forskningscirkel om översiktsplanering att erbjudas. Postadress: Box 53, Lund. Besöksadress: Porfyrvägen 8, Lund. Telefon: Telefax: Plusgiro: Bankgiro: Organisationsnummer: E-post: kansliet@kfsk.se Webb:

2 Några sammanfattande slutsatser från den workshop som genomfördes i april presenterades: En forskningskommun inser att samverkan med lärosätena stärker deras egen möjlighet till utveckling! Tid för deltagande i forskningsprojekt skall inrymmas i tjänsten Samverkan med akademi säkrar kvalitet! Thomas Palo, forskningsledare miljö och samhällbyggnad, Kommunförbundet Skåne, redogjorde för skäl till en ökad kontakt mellan kommuner och forskning. Vad innebär kommunbaserad forskning? Analys och resultat från genomförda kommundialoger, workshop och tankesmedjor redovisades. Dagens workshop skulle bl.a. avgränsa vad som är forskning och vad som är något annat. Thomas avlutade med att intressant forskning pågår kring ljummet restvatten. Bengt Persson, samverkanslektor vid SLU, Alnarp redogjorde för SLU:s ambitioner med kontakter mot kommunerna. Man har möjlighet till att ta emot trainees och det finns för närvarande 80 förslag till olika traineeprojekt. Det finns också möjlighet till samverkan via MOVIUM där SLU har 50% handledning. Här kan man ha s.k. Prova-på-licentiand på 6 månader, där adepten genomgår stegen i en fullständig licentiatavhandling. Det innebär problemformulering, arbetsplan, empiriinsamling, försvar av egna och opponering av andras arbeten. Syftet är också att bidra till den egna kommunens utveckling och kompetens. Medlemskap i MOVIUM kostar per år för kommunen och de kan ta emot 5 trainee per år. Områden som är särskilt prioriterade är mark/vegetation inom urban miljö, klimatsmart stadsbyggnad, staden som livsmiljö, det offentliga rummet, barn och unga. MOVIUMS nästa utlysning om licentiat-trainees, inom utpekade områden, kommer i januari 2013, ansökan kring 15 mars, start 1 september 2013 och disputation omkring 1 mars SLU Alnarp har tillsammans med Kommunförbundet Skåne lämnat in en idéskiss till FORMAS för Kommundoktorander inom forskningskommuner, miljö och samhällsbyggnad i Skåne Thomas Palo visade resultaten från workshop forskningskommuner I från april, där deltagarna identifierade kriterier för begreppet forskningskommun. Vidare redogjordes för vilka kriterier som gäller för ett excellent projekt och hur man startar processen med att formulera ett projekt med forskningsdimension. Kriterierna är ofta tuffa och projektet kommer att undergå kritisk granskning där forskningsfrågan, forskningsförmågan och samhällsnyttan utvärderas. För gruppdiskussioner skickades följande frågor till grupperna; Vad är det vi vill veta? Vad ska studeras? Hur ska jag ta reda på svaren? Vilken kunskap behövs? Vilken metodik kan tillämpas? Hur kommer jag igång? Hur länge ska vi hålla på?

3 Grupp 1 Johanna Perlau Kamilla Rydahl Clara Norell Ingemar Jönsson Magnus Sjeldrup Karen Lagercrantz Gruppen började med att bolla upp angelägna områden att beforska: Forskning på tvärs är viktigt! Kulturbegreppet inom miljö och samhällsbyggnad, konst inom det offentliga rummet. Exempel ges från Wannås kulturutställning. Man bör koppla kultur till kommunernas attraktivitet. Viktigt med kollektivtrafik. Spetskompetens inom olika områden behövs. ESS/Max lab drar till sig folk från hela världen. Här bör också attraktivitetsbegreppet komma in. Stor skillnad mellan stora och små kommuner. Förtätning är mer av ett storstadsproblem. Forskare bör kunna gå in i kommunernas projekt och inte tvärtom. Forskning om havsmiljö behövs. Kustkommunerna bör gå samman och starta projekt! Det finns för få anslagsgivare mellan F och praktiska projekt. Fler FoI inriktade satsningar skulle behöva göras. Sammanfattningsvis Kulturspecialister i några kommuner Havsmiljöproblematik Forskare ut i kommuner Kulturen som brygga till hållbar stadsutveckling Fler anslagsgivare i mellanrummet! Vad vill vi veta? Forskningsområden: Hållbar utveckling, trivsel, gröna infrastrukturer. Landsbygdsperspektiv över förvaltningsgränserna. Attityder till biodiversitet. Attraktiv by. Förändra beteende. Psykologi och tvärvetenskaplighet. Nytt tänkande. Förändra attityder och normer. Kulturens roll för hållbar stadsutveckling. Är det en fjärde dimension som behövs? Vad skall studeras? Kulturens roll för hållbar utveckling Attityder till Beteendeförändringar Bryta upp normer som är befästa Är det samma mekanismer bakom människans behov av kultur som behov av grönska?

4 Hur skall jag ta reda på svaren? Metodik. Aktionsforskning Interventioner Tvärvetenskap Vilken kunskap behövs? Multidisciplinär. Ett projektförslag är t ex att studera kommunernas miljöpolicy och ta reda på hur de omsätts i praktiken samt hur väl de stämmer överens med aktuell forskning inom olika områden. Ett steg på väg mot mer kunskapsbaserade kommuner. Kulturen som fjärde dimension i begreppet hållbar utveckling och kulturens roll i hållbar stadsutveckling är en process som är påbörjad i Malmö. En första workshop genomförs den 12 november och KFSK bjuds in att delta i processen genom Karen Lagercrantz. Det kan också bli aktuellt att gå vidare med ovan beskrivna studie kring kommunernas miljöpolicy. Grupp 2 Bengt Persson Lennart Mårtensson Susanne Weidemanis Jonna Sandin Öjvind Hatt Stefan Winberg Följande områden lyftes fram som angelägna att forska kring: - Hur förmå olika yrkesgrupper att ta till sig nya rön, ny teknik, nya arbetsmetoder för att effektivisera arbetet? Varför använder man inte den kunskap som finns tillgänglig? - Djupdykningar i det digra kunskapsunderlag som sammanställts inom Region Skånes arbete med Strukturbild för Skåne. Kvarstående frågetecken och vita fläckar som behöver belysas ytterligare. - Malmö har tillsatt en kommission för att titta på hälsa och välfärd, för att bl.a. försöka finna orsaker till varför medellivslängden skiljer sig med 8 år mellan olika stadsdelar. Intressant med en fördjupad analys kopplad till stadsplanering, förtätningsstrategi. Det konstaterades också under diskussionen att miljökontoret i Malmö är bäst bland Sveriges kommuner på att hämta hem extern finansiering till olika utvecklingsprojekt. - Vad kan göras för att ytterligare stimulera hållbart byggande? Hur kan kostnaderna hållas ner? - Krav i PBL och miljöbalken innebär kostnader som i mindre orter är svåra att ta ut av slutanvändaren. Nuvarande generella krav gynnar tillväxt i de områden som redan har stark tillväxt. Finns det lösningar som kan motverka detta? - Miljön för barn och unga i små orter. Hur motverka att alla ungdomar dras till större städer.

5 - Mindre kommuner har en generell tendens att planera kortsiktigt när exploatörer anmäler intresse för en etablering i kommunen. Förhåller sig inte till sina översiktsplaner. Gruppen konstaterade vid eftermiddagens efterföljande grupparbete att det inte fanns något av uppslagen från förmiddagen som direkt gick att omsätta till en projektansökan. Grupp 3 Thomas Andersson Sven-Erik Magnusson Birgitta Norell Patrik Olsson Anitha Lund Thomas Palo Diskussionen började med att olika teman dryftades, bl.a. biogasutvecklingen. Här behövs ökad kunskap om biogas kan bedrivas småskaligt eller om det måste bygga på stordrift. Trelleborgs kommun har ambitionen att omställa samhället till gasbaserad energiproduktion. Det finns behov av nulägesanalys av ex. lantbrukets förutsättningar för gasproduktion och attityder kring energifrågan. Det framkom att problem finns med storskalighet, som exempel nämndes biogasanläggningen i Kristianstad där det är svårt att få ekonomi i produktionen. Ett annat område som diskuterades var ekosystemtjänster i kustområden. Här menade några att projekten måste vara konkreta och förslaget om att skapa en processgrupp kring frågan om ekosystemtjänster i översiktsplaneringen togs emot positivt av deltagarna. Uppgiften om att naturattraktionen i kustkommunerna renderar en intäkt på en halv miljard årligen tyder på att det finns en potential till utveckling. Ett projekt skulle kunna belysa relationer mellan land och hav med en total syn från fiskeproduktion, turism, kultur och effekter av klimatförändringen. Grundfrågan är hur ekosystemtjänster kan utnyttjas för kustkommunernas utveckling och attraktivitet. Viktigt i en process menade några är att man bygger steg för steg och implementerar idén och att någon konsult kan bistå i en ev. ansökningsomgång. Det beslutades att KFSK tar rollen som samordnare av den fortsatta diskussionen om ekosystemtjänster i kustkommuner. Sammanfattande slutsatser Workshopen gav upphov till många kreativa och inspirerande diskussioner. Det kan konstateras att begreppet forskningskommun nu håller på att få fäste och att ett flertal kommuner, stora och små, är engagerade i processen med att ta fram kriterier och tillskapa projekt. Samtliga lärosäten är engagerade i utvecklingen av forskningskommuner. De prova på licentiander och forskningstrainees som SLU Alnarp kommer att erbjuda framöver utgör en reell möjlighet för kommunerna att gå vidare och fördjupa sin kunskapsbas. Forskningskommunerna börjar definitivt närma sig ett operativt skede. Resultatet av dagen blev att två processgrupper bildades, ekosystemstjänster för kustkommunernas utveckling och attraktivitet och kulturen som ett fjärde ben i hållbarhetsbegreppet.

6 Simrishamn har angett önskemål att tillsammans med KFSK sammankalla kustkommunerna och Malmö stad arbetar, tillsammans med Malmö högskola, vidare med kulturens roll i hållbarhetsbegreppet. Nästa mötesplats blir tankesmedjan i Malmö den 16 november! Lund 29 oktober 2012 Karen Lagercrantz Thomas Palo Stefan Winberg